Sofia Skönnbrink

Fru talman! Landsbygdsministern pratar om oro. Men något som borde skapa oro är ju att halvera anslagen för smittsamma djursjukdomar mitt under pågående kris. Att kräva svar gällande ersättning för skogsbruk och jordbruk och de förluster som människor har stött på borde vara att skapa trygghet.

"Som att djävulen kommit till Västmanland." Så beskriver grisbonden Marit situationen. Hennes gård med 5 000 grisar ligger precis utanför det avspärrande området, och om smittan når hennes djur kommer det att få oerhörda konsekvenser. Än så länge har inte smittan tagit sig in i några större tamgrisbesättningar, vilket vi kan vara väldigt tacksamma för. Däremot har ett femtiotal grisar behövt avlivas som ett led i att minska smittspridningen. För dessa grisägare är det såklart en stor förlust, även om det inte låter som så särskilt mycket.

Fru talman! I går pratade jag med Lars, som är en av alla de 500 jägare som på sin fritid nu är med och arbetar aktivt med att bekämpa den afrikanska svinpesten. Det går inte att nämna nog många gånger hur viktig jägarkåren är i det här arbetet. Innan jag fortsätter vill jag därför rikta ett stort, stort tack för deras insatser!

Lars beskrev att det är viktigt att snabbt få upp det stängsel som landsbygdsministern nämnde kring det här utpekade kärnområdet för att kapsla in smittan. Det är också en förutsättning för att man sedan ska kunna börja skjuta av de vildsvin som finns kvar i området.

Det finns ingen tvekan om att vi alla här inne vill samma sak, och det är att utrota den afrikanska svinpesten så att livet kan återgå till det normala för alla de människor som lever och verkar i Västmanland. Låt oss nu göra allt vi kan för att skapa de allra bästa förutsättningarna för att klara av detta uppdrag tillsammans, både på kort och på lång sikt.

(Applåder)

Fru talman! Det är klart att det kan vara olika år från år. Men det vi vet är att vi just har haft, eller har, ett utbrott av afrikansk svinpest.

Därför hade det varit bra om man hade utökat anslagen. Om det blir eftereffekter - vilket vi hoppas att det inte blir - kommer det att behövas mer medel under nästkommande år.

En sak som ministern själv tangerade i sitt anförande alldeles nyss är detta med övriga branscher och verksamhetsutövare, som inte täcks av epizootilagen vad gäller ersättningar. Det är inte klarlagt vilka som kommer att ha rätt till ersättning och inte kopplat till utbrottet. Det omfattar bland annat skogsbruket eftersom avverkning, gallring, plantering och annat inte kommer att vara tillåtet inom den avspärrade zonen.

Vad jag förstår utreder Jordbruksverket just nu frågan gällande vem som ska ha rätt till kompensation och inte. Men det skulle vara väldigt bra om landsbygdsministern skulle kunna redogöra lite grann för hur arbetet går och när man tror att ett förslag ska kunna vara på plats.

Herr talman! Jag tackar Peter Kullgren för hans anförande.

När jag granskar höständringsbudgeten reagerar jag på att man från regeringens sida inte kommer att öka anslagen till bekämpning av smittsamma sjukdomar för nästkommande år. I stället kommer de här anslagen att minskas med 178 miljoner kronor mellan åren 2023 och 2024. I år valde regeringen att höja anslagen med 103 ½ miljon kronor, men enligt vad som framkommer av budgettexten var det för att betala för tidigare salmonellautbrott. Ingenstans i texten nämns den afrikanska svinpesten.

Min fråga till landsbygdsminister Peter Kullgren är därför: Varför ökar inte regeringen anslagen till 2024 när vi vet hur kostsamma den här typen av utbrott är? Jag skulle också vilja veta lite mer om hur beredskapen för att hantera den afrikanska svinpesten ser ut framöver.

Herr talman! Det är tufft nu - krig i Europa, klimatkris, extremväder, rekordhöga livsmedelspriser och nu det första utbrottet av afrikansk svinpest i Sverige.

Vårt land har god beredskap för att hantera smittsamma djursjukdomar. Och vi har under flera år arbetat förebyggande för att inte få in afrikansk svinpest i Sverige. Vi har bland annat kontrollerat importen och exporten av grisar, och vi har utbildat lantbrukare och även övervakat vildsvinspopulationen. Det var därför med stor sorg jag tog del av nyheten att denna hemska sjukdom nått vårt land.

Herr talman! Afrikansk svinpest är en mycket allvarlig sjukdom som har hög dödlighet, nästan 100 procent. Om sjukdomen sprider sig till tamgrisbesättningar kan det därför få väldigt stora konsekvenser för våra svenska grisbönder och inte minst för vårt lands försörjningsgrad. Sjukdomen innebär också ett väldigt stort lidande för de djur som drabbas.

Det finns inget vaccin eller botemedel. Och viruset kan överleva väldigt länge, både i döda kadaver och i icke värmebehandlade köttprodukter. Det är med andra ord ett allvarligt läge vi befinner oss i.

Det pågår just nu ett intensivt arbete för att smittan inte ska få fäste i Sverige. För närvarande är ett område som är nästan lika stort som Öland avspärrat, just för att minska risken för smittspridning.

Jordbruksverket planerar också, som landsbygdsministern nämnde, att stängsla in ett kärnområde där de döda vildsvinen hittats. Det gör man för att undvika att smittan rör sig vidare. Liknande åtgärder vidtogs i Belgien, som genom sina tidiga insatser lyckades få bort pesten från sitt land.

Herr talman! Den typen av avspärrningar innebär såklart väldigt stora inskränkningar för de människor som lever och verkar i området. Jordbruket, skogsbruket, idrottsverksamheten och turismen påverkas i väldigt hög grad. Det gäller även människors fritid när de inte längre kan röra sig fritt ute i skog och mark som de är vana vid. Jag tror att många västmanlänningar just nu sörjer att de inte kan jaga, rida, promenera eller plocka bär och svamp i den skog som tidigare varit så lättillgänglig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om den afrikanska svinpesten

Herr talman! Folk känner stor oro över vad som ska hända och vilka åtgärder som ska vidtas. Därför är det viktigt att vi har den här debatten i kammaren i dag.

(Applåder)

Fru talman! Tack, ministern, för detta svar också! Men låt mig bara förtydliga: Min fråga var ju inte vad regeringen tänker göra mot bakgrund av utredningens förslag, utan jag undrade mer hur man såg på just förslaget om att beredskapen nattetid skulle upphöra. Det hade varit intressant att höra hur man ställer sig till det - inte nödvändigtvis exakt vad man tänker göra i frågan.

Stort fokus i den här debatten har ju hittills lagts på djurägare och deras situation, men det är också viktigt att prata om tillståndet ute på veterinärklinikerna, som ministern också gjorde i sitt anförande. När jag i januari var på praktik hos distriktsveterinärer i Arvika en dag diskuterade vi varför det är så svårt att hitta veterinärer som vill arbeta i den verksamheten och vad som behöver ändras för att man ska kunna locka fler att arbeta som just distriktsveterinär. Några av de av de saker som lyftes fram som problematiska var den obekväma arbetstiden, jourverksamheten och det tunga arbetet med lantbrukets djur. Detta gör att många veterinärer väljer att söka sig till landets smådjurskliniker i stället, för de har oftast öppet dagtid 7-16. Där har man inga obekväma arbetstider och heller ingen jourverksamhet.

Fru talman! Distriktsveterinärerna behöver arbeta för att bli en attraktiv arbetsgivare, precis som ministern sa, där veterinärer vill ta jobb. Men för att lyckas med det krävs också politiskt stöd och rätt verktyg. Den veterinära beredskapen gör en väldigt stor samhällsnytta, och de resurser som riktas dit behöver stå i proportion till detta.

Fru talman! Jag skulle därför slutligen vilja fråga landsbygdsministern om det finns några tankar eller idéer från regeringens sida när det gäller hur attraktiviteten i distriktsveterinäryrket skulle kunna stärkas.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Att diskutera vad den förra regeringen gjorde har varit väldigt populärt bland regeringspartierna under den här första tiden i regeringsställning. Jag sa i mitt inledande anförande att vi utökade antalet utbildningsplatser för både veterinärer och djursjukskötare.

Men jag tänker ändå att vi ska försöka komma in lite på hur akut situationen faktiskt är här och nu, vilket min riksdagskollega Daniel Bäckström också talade om.

Ministern var inne på att länsstyrelsen i Västerbotten har skickat en skrivelse där man säger att smärtgränsen är nådd. Från och med den 10 april upphörde beredskapen kvälls- och nattetid i Västerbottens inland. Orsaken är att det inte finns tillräckligt många veterinärer att tillgå för att man ska klara att ha beredskap dygnet runt.

I Dingle distrikt i norra Bohuslän finns det från och med den 18 maj inte längre någon veterinärberedskap för hästar och lantbruksdjur.

Som Daniel var inne på finns det i hemlänet för oss tre, Värmland, planer på att lägga ned Distriktsveterinärernas mottagning i Sunne och i stället flytta verksamheten till Arvika och Säffle. Detta skulle, precis som Daniel sa, medföra att ett stort antal djurägare i framför allt norra Värmland skulle få en mycket sämre tillgänglighet när det gäller veterinär verksamhet. Det skulle också medföra en väldigt mycket högre arbetsbelastning på de befintliga veterinärerna i Arvika och Säffle, i kombination med mycket längre resor i tjänsten.

Fru talman! Som ministern har sagt tillsatte Socialdemokraterna i regeringsställning en utredning för att undersöka på vilket sätt vi skulle kunna uppnå en hållbar och långsiktigt välfungerande hälso- och sjukvård för våra svenska djur. Och som ministern också har sagt presenterades detta förslag i höstas och har varit ute på remiss.

Det är ett förslag i denna utredning som jag vill att vi går in lite djupare på eftersom det har väckt så oerhört mycket oro bland våra djurägare i Sverige: att beredskapen mellan klockan 23 och klockan 6 föreslås tas bort. Tanken med förslaget är att det ska göra det mer attraktivt att jobba hos Distriktsveterinärerna och säkra tillgången på veterinärer under den tid på dygnet då efterfrågan är som allra störst.

Fru talman! Även om jag förstår intentionen med denna rekommendation tycker jag inte att det är rätt väg att gå eftersom det kan få väldigt stora konsekvenser för den enskilde djurägaren och dennes djur. Den svenska djurskyddslagen är tydlig: Djur ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande.

En indragning av den veterinära servicen nattetid kommer att medföra ökat onödigt lidande - det är inte så svårt att förstå. En häst som har ett kraftigt kolikanfall eller en ko som kalvar och får komplikationer kan inte vänta på vård till dagen efter. De behöver få vård även mitt i natten, om det inträffar då.

Ska vi vara världsledande i djurvälfärd måste vi också ha veterinärer som arbetar nattetid, för konsekvensen blir annars att djur som skulle kunna tillfriskna efter behandling kommer att behöva avlivas av djurskyddsskäl. Man kan också fråga sig vem som ska fatta det beslutet och vem som ska utföra avlivningen.

Utredningen menar att digitala lösningar skulle kunna vara ett komplement för bedömning och rådgivning. Men hur lätt är det egentligen att bedöma om familjens ponny kan vänta på vård till dagen efter eller om man ska avliva den omgående?

Ministern uppgav i sitt svar att han inte kan ge svar på exakt vilken del av utredningen man kommer att välja att gå vidare med, för det vore att föregå processen. Men, fru talman, jag vill ändå att ministern utvecklar lite hur regeringen ser på det specifika förslaget om att avveckla den veterinära beredskapen nattetid eftersom detta har skapat väldigt stor oro bland våra svenska djurägare.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret!

Jag ser att Daniel Bäckström har kommit in i lokalen. Jag blev lite lätt stressad i början när han inte dök upp. Det är kul att vi tre värmlänningar ska ta den här debatten tillsammans. Det är lite extra speciellt.

Sverige är känt för sitt starka djurskydd och sitt goda djurhälsoläge och är på många sätt ett föregångsland när det gäller djurhälsofrågor. Men för att vi ska kunna upprätthålla detta goda rykte är det jätteviktigt att det finns en välfungerande hälso- och sjukvård för djur i hela Sverige och att våra djur som ministern sa får den vård de behöver när de behöver den.

Den senaste tiden har vi dock kunnat ta del av alarmerande rapporter gällande veterinärbristen i Sverige.

Många av oss som har egna husdjur vet hur utmanande det kan vara att få tag på en veterinärtid och hur frustrerande det är när man blir hänvisad till närliggande län, om man har tur, eller blir skickad flera timmars bilresa bort till andra län.

I enstaka fall kan det här vara en lösning för oss som har smådjur och tillgång till bil. Värre är det för Sveriges hästägare och lantbrukare, som är direkt beroende av Distriktsveterinärernas ambulerande verksamhet när det uppstår akuta situationer.

Distriktsveterinärer är många gånger skillnaden mellan liv och död. Vi kan inte riskera att djur som skulle kunna bli friska efter behandling avlivas helt i onödan för att det inte finns någon veterinär att tillgå.

Bristen på tillgänglighet beror på stora bemanningssvårigheter inom djurens hälso- och sjukvård, särskilt när det gäller Distriktsveterinärernas verksamhet.

I regeringsställning genomförde vi socialdemokrater en betydande förstärkning av veterinär- och djursjukskötarutbildningarna vid Sveriges lantbruksuniversitet. Den var tänkt att generera ytterligare 40 platser på veterinärutbildningen och 20 platser på djursjukskötarutbildningen varje år. Men trots utökningen av antalet utbildningsplatser kvarstår problemet.

Därför är det nu av största vikt att regeringen fortsätter att prioritera frågan och lägger fokus på att formulera förslag på lösningar.

Fru talman! I Sverige har staten tagit på sig ansvaret att säkerställa tillgången till veterinärservice i hela landet. Det ska också finnas beredskap vid utbrott av smittsamma djursjukdomar.

Tack vare Distriktsveterinärerna finns det i dag tillgång till veterinärer alla dagar på året och alla tider på dygnet. Det här måste vi vara väldigt rädda om, särskilt ur ett glesbygdsperspektiv eftersom privata aktörer ofta lyser med sin frånvaro där.

Fru talman! Trots regeringens ansvar i frågan har vi hittills inte hört några konkreta förslag på åtgärder eller hur man ska arbeta för att komma till rätta med veterinärbristen.

Det förvånar mig lite att frågan inte är högre prioriterad, för jag vet ju att landsbygdsministern har ett stort engagemang när det gäller livsmedelsstrategin och hur vi ska kunna öka den inhemska produktionen av livsmedel i Sverige. För mig hänger de här delarna väldigt tätt ihop. Vi diskuterar ofta hur vi ska göra det mer attraktivt att producera livsmedel i Sverige och hur vi ska stimulera till generationsskiften inom lantbruket så att fler vill syssla med djuruppfödning eller till exempel spannmålsodling. Och en viktig del i att få fler att vilja och framför allt våga satsa på livsmedelsproducerande djur tror jag är att vi kan garantera långsiktigt välfungerande veterinärservice i hela vårt land.

Fru talman! Djurägare runt om i Sverige känner just nu en väldigt stor oro som vi politiker i denna kammare måste ta på största allvar. Därför nöjer jag mig inte riktigt med ministerns svar, utan jag vill också veta vilka förslag på lösningar som regeringen har för att komma till rätta med veterinärbristen. Skulle ministern kunna berätta lite om hur tankarna går och ge i alla fall ett litet svar på hur man tänker att man ska ta den här frågan framåt?

Herr talman! Tack, ledamoten Elin Nilsson, för svaret! Det är betryggande att höra. Vi ska såklart invänta den här utredningen och se vad resultatet blir och vilka förslag på åtgärder som kommer att presenteras. Jag kan vara den första att säga att jag ser fram emot det, och jag är övertygad om att vi kommer att ha ytterligare debatter här i kammaren just på det ämnet.

Som sagt, jag hoppas att Liberalerna står upp för den starka djurskyddspolitik som ni tidigare har drivit, och vi är inte sena att stötta den från Socialdemokraternas håll. Vi ser fram emot utredningens förslag, och så får vi ta det därifrån. Vi är redo för kommande debatter på det ämnet.

Herr talman! Tack, ledamoten Elin Nilsson, för anförandet! Det gläder mig att höra att du lyfter vikten av att minska antibiotikaanvändningen. Vi var ju på samma seminarium i morse, som jag nämnde tidigare.

Sverige är verkligen ett föregångsland. Till skillnad från övriga EU-länder behandlar vi inte hela grupper, utan vi har en individuell behandling som ges med injektioner snarare än att man ger antibiotikan via foder eller vatten. Det kan vi hoppas kommer att vara en drivkraft nu när man ska se över den EU-gemensamma djurskyddslagstiftningen och förbättra djurvälfärden för att kunna dra ned på antibiotikaanvändningen.

Men jag tänker också ställa lite frågor till ledamoten. Ni är säkert trötta på mig nu, timmen börjar bli sen och vi har ytterligare två debatter att ta tag i, men jag tänkte återkomma till den här utredningen som jag tidigare har nämnt och som jag inte kommer upprepa en gång till. Utredningen pekar på vissa åtgärder som ska vidtas - jag har flera gånger redan talat om halm och harmonisering av lagstiftning och annat.

Jag vet att Liberalerna tidigare har haft en väldigt ambitiös djurskyddspolitik. På er hemsida går det bland annat att läsa att djur ska ha möjlighet att utöva naturliga beteenden genom tillgång till utevistelse, vatten att simma i och jord att böka i, vilket gläder mig väldigt mycket. Jag och Socialdemokraterna ställer ett stort hopp till att Liberalerna i det här regeringsunderlaget kan föra fram djurens bästa. Därför skulle jag vilja veta hur Liberalerna i nuvarande regeringsställning tänker arbeta för att försäkra sig om att det svenska djurskyddet kvarstår och inte nedmonteras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Herr talman! På ledamoten låter det som att hon har en annan åsikt än sin kollega och att det snarare är EU som ska skärpa sin lagstiftning och höja sina krav än att Sverige ska backa. Om så är fallet är det väldigt positivt.

Vi får dock inte glömma att detta inte är gjort över en natt. I morse var jag på ett spännande seminarium om antibiotikaanvändning. Då fick vi höra att det kommer att ta ungefär 15 år innan de konventionella gårdarna i Europa klarar att ställa om till det system vi har i Sverige, och det gäller både nötkreatur och grisar.

Herr talman! Eftersom jag vet att stärkt konkurrenskraft för svenska lantbrukare är en prioriterad fråga för regeringen och landsbygdsministern har jag svårt att se att de kommer att nöja sig med att invänta ombyggnationer i Europa som tar upp till 15 år. Därför är det viktigt att vi har denna diskussion i dag.

Låt mig avsluta med två frågor till ledamoten. För det första: På vilket sätt menar ledamoten att vi ska kunna stärka konkurrenskraften för svenska lantbrukare i ett mer kortsiktigt perspektiv utan att tumma på våra svenska djurskyddskrav?

För det andra: Ledamoten tog i sitt anförande åter upp den översyn Sverigedemokraterna vill göra avseende de svenska djurparkerna. Vad vill Sverigedemokraterna med denna översyn? Kan ledamoten utveckla vad tanken med översynen är?

Herr talman! Jag har vid flera tillfällen under kvällen tagit upp den tillsatta utredningen gällande hur vi ska se till att svenska livsmedelsproducenters konkurrenskraft stärks. Det kommer jag att göra även i detta fall på grund av att det är en så oerhört viktig fråga som vi behöver diskutera närmare.

En av ledamotens kollegor i Sverigedemokraterna stod i denna kammare för ungefär en vecka sedan och pratade om just harmonisering av lagstiftning gentemot EU. Då var det ganska tydligt att det handlade om att Sverige ska ha regler som är likvärdiga med EU:s regler. I praktiken innebär detta att vi måste sänka våra djurskyddskrav.

Herr talman! Jag har tidigare nämnt Kullgrens och Kinnunens artikel i Aftonbladet där de gemensamt tog upp att åtgärderna vad gäller halmtillgången hos slaktsvin är något som särskiljer Sverige från övriga EU-länder. Det finns även flera andra exempel där vi skiljer oss från övriga EU-länder. I vissa andra EU-länder fixeras suggor under hela digivningsperioden. I Sverige är detta tillåtet endast i särskilda fall. I andra EU-länder står grisar på spaltgolv utan tillgång till strömedel. De kastreras utan bedövning, och deras svansar kuperas i förebyggande syfte för att de på grund av understimulans - eftersom de inte har halm - biter sönder varandras svansar.

Det finns med andra ord väldigt stora skillnader mellan Sverige och övriga EU-länder, vilket gör att vi socialdemokrater tar allvarligt på den typ av uttalanden som vi har fått ta del av den senaste tiden. Därför skulle jag vilja fråga ledamoten om hon, likt sin kollega, anser att en harmonisering av lagstiftningen gentemot EU innebär att Sverige ska sänka sina krav.

Fru talman! Jag hör vad ledamoten säger. Men eftersom det har varit många sådana uttalanden under många år blir man oroad över vad utvecklingen kommer att bli. Vi är rädda för att djuren kommer att betala priset för den konkurrenskraft som återkommande nämns i utredningsuppdraget vad gäller stärkt konkurrenskraft för svenska lantbrukare.

Ledamoten nämner att syftet är att vi ska titta på övriga EU-länder och se till att det blir likvärdig lagstiftning. Men där tycker vi socialdemokrater att vi snarare ska se till att det blir striktare regler i EU som höjer djurvälfärden och att de följer efter oss i Sverige. Vi vet att det svenska djurskyddet och den låga användningen av antibiotika är något som konsumenterna värderar högt och sätter ett högt pris på. Därför är det av stor vikt att vi värnar detta, att vi utvecklar snarare än avvecklar.

Fru talman! Åtgärder som i dagsläget ändå har lyfts upp som fördyrande är till exempel halm till grisar, vilket är en absolut nödvändighet om vi ska kunna arbeta förebyggande för att stärka djurhälsan. Halmtillgången infördes för att grisarna skulle kunna utöva sitt naturliga beteende, böka runt, och för att de inte skulle svansbita varandra. Därför behöver vi inte heller använda svanskupering i Sverige.

Även beteskravet är jätteviktigt, inte bara för att korna ska få utöva sitt naturliga beteende utan för att också kunna upprätthålla en god klövhälsa i besättningen.

Jag är lite oroad över att vi socialdemokrater och ledamotens eget parti Kristdemokraterna har olika uppfattning om vad ett starkt djurskydd är. Ledamoten nämner att det ska vara högt ställda djurskyddskrav i Sverige. Just därför skulle jag vilja att ledamoten utvecklar vad ett starkt djurskydd innebär för honom.

Fru talman! Regeringen har nyligen tillsatt utredningen med syftet att stärka svenska lantbrukares konkurrenskraft gentemot övriga EU-bönder. Vi socialdemokrater tycker självklart att det är jätteviktigt att konkurrensförutsättningarna för de svenska lantbrukarna stärks. Frågan är vad regeringen menar med att regelförenklingar ska utredas. Vi socialdemokrater är rädda för att det kommer att innebära att Sverige snarare kommer att backa än att vi kommer att vidareutveckla vårt djurskydd.

Fru talman! Ledamoten själv har tidigare lyft upp att beteskrav för mjölkkor bör avskaffas. I en debattartikel i Aftonbladet för några veckor sedan kunde vi läsa att landsbygdsminister Peter Kullgren och sverigedemokraten Martin Kinnunen pekade ut strömedel till gris som en av de åtgärder som det ställs krav på i Sverige men inte i övriga EU-länder.

Baserat på det här vill jag därför fråga ledamoten om syftet med utredningen är att sänka djurskyddskraven i Sverige för att stärka svenska lantbrukares konkurrenskraft.

Fru talman! De incidenter som ledamoten beskriver är jätteallvarliga, och det är oerhört hemskt för alla inblandade oavsett om det är den som har blivit anfallen, en nära kollega eller djur som man har tvingats avliva. Det är katastrofer som har hänt, och det är jätteallvarligt. Det tycker även vi socialdemokrater.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Däremot tror jag att jag och ledamoten har olika syn på hur man ska styra. Om man nu pratar om djurskyddskontroll i Sverige är det ju inte meningen att man ska detaljstyra hur länsstyrelsen fördelar sina resurser. Som jag sa är ett prioriterat område våra lantbruksdjur eftersom de livsmedelsproducerande djuren finns där, och det är det som ska vara huvudfokus för den planerade riskbaserade kontrollen.

Det vi har pratat om inom Socialdemokraterna och som jag också har framfört i olika forum, bland annat där ledamoten har varit med, är att vi snarare behöver utreda hur riskklassificeringsmodellen är uppbyggd och hur resurserna ska fördelas för att nå störst effektivitet och minska de största riskerna.

Det får bli mitt svar på frågan: I stället för att rikta in sig på en särskild instans behöver vi ta ett helhetsgrepp för att se hur vi ska kunna öka antalet riskbaserade planerade normalkontroller, något som är otroligt viktigt för att jobba förebyggande för djurvälfärden oavsett om det gäller hästar, djurparksdjur eller lantbruksdjur.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Fru talman! Jag får börja med att be om ursäkt för att det blev rörigt i mitt senaste inlägg. Som ny ledamot tappade jag bort att det var jag som hade hållit anförandet som hade slutreplik.

Nog om det och tack till Beatrice Timgren för frågan! Som ledamoten säger har det varit en väldigt uppmärksammad fråga, framför allt efter det som hände i Furuviksparken i Gävle. Vi hade också en särskild hearing i utskottet, där vi bjöd in intressenter och aktörer som är delaktiga i frågan, om hur vi ska förbättra för djuren i djurparkerna och också för att den här typen av incidenter inte ska hända igen.

Jag nämnde i mitt anförande att djurskyddskontrollen är en viktig del i att upptäcka och åtgärda brister innan de blir för allvarliga och innan det påverkar djurvälfärden eller dem som arbetar med djuren, för den delen. Det vill jag stå fast vid. När vi hade hearingen nämnde ju Länsstyrelsen i Västra Götaland att man uppskattningsvis var ute på de här djurparkskontrollerna vart femte till vart tionde år. Det är alldeles för sällan för att man ska kunna upprätthålla ett förebyggande arbete så att djuren mår bra och personalen har en god arbetsmiljö.

Som jag lyfte fram ser vi vikten av en välfungerande djurskyddskontroll och vill att man ska ta upp ambitionsnivån så att man åtminstone är ute på de regelbundna planerade kontrollerna.

Fru talman! Jag vet inte riktigt var jag ska börja. Men ledamoten förde fram att vi inte gjorde någonting. Det bemötte jag tidigt i mitt svar på ledamotens fråga. Jag sa att vi utökade antalet utbildningsplatser, vilket är ett bra första steg.

Som jag nämnde i mitt anförande pratar vi mycket med veterinärerna om hur arbetsmiljön ser ut. Det är framför allt den obekväma arbetstiden och jourverksamheten som gör att många väljer att lämna distriktsveterinärverksamheten. Det är klart att detta är ett bra medskick till ledamoten och Moderaterna, som sitter i regeringsställning. Det kan vara värt att undersöka, som jag också nämnde i mitt anförande, hur man kan se till att de privata aktörerna, som oftast äger våra smådjurskliniker, tar ett större ansvar för nattjour och liknande. Då kanske vi på ett lättare sätt kan se till att vi kan bemanna distriktsveterinärsverksamheten.

Jag tycker inte att jag fick svar från ledamoten vad gäller ersättningen för fältverksamhet. Det gäller just den verksamhet som distriktsveterinärer utför hos lantbrukare och andra djurägare som bor långt ute på landsbygden. Där har man gjort en neddragning. Om ledamoten kan utveckla det lite skulle jag bli väldigt nöjd.

Fru talman! Tack, ledamoten Lund Kopparklint, för frågan! Jag önskar innerligt att det var vi som nu skulle kunna råda bot på den veterinärbrist som vi har i Sverige, men tyvärr sitter vi inte längre i regeringsställning. Det är ledamotens eget parti som har ledarrollen i detta viktiga arbete. Men jag önskar som sagt att det hade varit vi, för då hade vi absolut tagit tag i frågan på största allvar.

När vi satt i regeringsställning - om vi ändå ska gå in på det och köra med lite humble brag - gjorde vi väldigt mycket för att just säkra den långsiktiga och välfungerande hälso- och sjukvården för svenska djur. Bland annat utökade vi antalet utbildningsplatser för både djursjukskötare och veterinärer. Det är ett jätteviktigt steg. Vi satsade också pengar så att de djurägare som bodde långt ute på landsbygden skulle kunna få ta del av ett bidrag, alltså en ersättning för den dyra avgift som det medförde när de fick veterinärvård från just distriktsveterinärerna. Den satsningen ser vi att ni nu i regeringsställning drar ned på.

Jag tänker att det är upp till ledamoten själv att berätta för oss hur ni ska råda bot på veterinärbristen, eftersom det är ni som nu sitter i regeringsställning. Sedan får vi se om vi kan vara behjälpliga på något sätt. Lägger ni fram bra förslag är det klart att vi inte kommer att rösta mot dem. Men det skulle vara intressant att höra vad ni som faktiskt har makten just nu tänker göra, för jag i opposition och mitt parti kan inte riktigt påverka när läget ser ut som det gör just nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

(Applåder)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 7.

För oss socialdemokrater är det viktigt att Sverige fortsätter att vara ett föregångsland när det kommer till ett starkt djurskydd och en god djurvälfärd. Djur är kännande och levande varelser, och att våra djur behandlas väl är ett etiskt ansvar som vi alla bär på.

I tidigare regeringsställning arbetade Socialdemokraterna aktivt med djurskyddspolitiken i Sverige, bland annat genom att införa en ny, modern djurskyddslag som slår fast att djur ska kunna bete sig naturligt. Vi fortsatte arbetet med att minska antibiotikaanvändningen. Vi tillsatte en utredning gällande kameraövervakning på slakterier. Vi utredde också hur vi skulle få till en hållbar och långsiktigt välfungerande hälso- och sjukvård för djur, och vi drev igenom en obligatorisk märkning och registrering av katter för att höja deras status och för att minska risken för övergivna individer.

Fru talman! Sverige har en av världens starkaste djurskyddslagar, vilket har gett oss friska, välmående djur, låg antibiotikaanvändning och ett djurskydd som går att lita på. Att djurskyddsregler efterlevs är framför allt viktigt för djurvälfärden men också för att upprätthålla allmänhetens förtroende för svensk djurhållning, särskilt vad gäller livsmedelsproducerande djur.

Vi vet att de flesta lantbrukare runt om i Sverige följer djurskyddslagstiftningen och gör sitt yttersta för att producera mjölk och kött som lever upp till svenska folkets förväntningar. Samtidigt är det oerhört viktigt att se till att de som inte sköter sig upptäcks i tid så att deras djur inte behöver utstå misskötsel och i värsta fall direkt lidande.

Det här är inte bara viktigt för djurens bästa utan även för seriösa lantbrukares bästa. Om detta inte sköts finns det en risk för att förtroendet för svensk livsmedelsproduktion urholkas, vilket i förlängningen även kan minska det mervärde som vi är så stolta över här i Sverige.

Fru talman! Ett av de viktigaste verktygen för att upptäcka och åtgärda bristande djurhållning är länsstyrelsens djurskyddskontroll. Utan en fungerande kontrollverksamhet kan vi inte garantera att den svenska djurskyddslagen följs.

Kontrollen ska vara regelbunden, effektiv, rättvis och rättssäker, och resurserna ska riktas dit de gör mest nytta. Målet är därför att minst 10 procent av våra livsmedelsproducerande djur ska kontrolleras varje år. Det är ett mål som tyvärr inte har nåtts på väldigt länge.

Fru talman! De senaste åren har antalet djurskyddskontroller stadigt minskat. Det gäller framför allt de förebyggande, planerade kontrollerna, då alltmer tid behöver läggas på akuta klagomålsärenden. Det här är en utveckling som behöver vändas, inte minst för att förbättra relationen mellan lantbrukare och inspektörer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Samtidigt som vi ställer höga krav på våra svenska lantbrukare behöver vi också ställa höga krav på maten som vi serverar bland andra våra barn i skolan och våra äldre i äldreomsorgen. Därför vill vi socialdemokrater göra det obligatoriskt att vid alla upphandlingar av animaliska livsmedel ställa krav på att produktionen har skett med höga krav på djurskydd och låg grad av användning av antibiotika - precis som här i Sverige. Den offentliga sektorn ska här vara bäst i klassen, och svenska lantbrukare ska självklart prioriteras.

Fru talman! En annan viktig del i att säkra en god djurvälfärd är att se till att det finns tillgång till en välfungerande djursjukvård i hela Sverige. I dag är det stora bemanningssvårigheter inom djurens hälso- och sjukvård, särskilt när det kommer till distriktsveterinärernas verksamhet.

I regeringsställning tillsatte Socialdemokraterna en utredning för att undersöka på vilket sätt vi kan uppnå en hållbar och långsiktigt välfungerande hälso- och sjukvård för svenska djur. Resultatet av utredningen presenterades i höstas.

Fru talman! När jag var på praktik hos distriktsveterinärerna i Arvika i januari diskuterade vi resultatet av utredningen. Den personal som arbetade i Arvika var inte övertygade om att det är just fler utbildningsplatser som i första hand ska prioriteras, utan de menade att arbetsvillkoren behöver förbättras.

Några av de saker som de lyfte fram som problematiska var den obekväma arbetstiden, jourverksamheten och det tunga arbetet med lantbruksdjuren, vilket gör att många veterinärer väljer att söka sig till smådjursklinikerna i stället.

Fru talman! Det är inte rimligt att distriktsveterinärerna ensamma ska bära ansvaret för jourverksamheten. I utredningen föreslås att nattjouren ska avskaffas för att förbättra veterinärernas arbetsmiljö.

Jag tror snarare att regeringen behöver ställa krav på att även privata aktörer ska ta sitt ansvar så att det inte endast är distriktsveterinärernas uppgift att se till att det finns veterinärer att tillgå nattetid.

Fru talman! Jag själv är hundägare. Min pappa har travhästar, och min bästa väns familj bedriver lantbruk med mjölkkor. För att vi och andra djurägare på landsbygden ska kunna känna oss trygga med att våra djur får hjälp i tid vid akuta situationer behövs distriktsveterinärerna. Deras verksamhet kan i många fall vara skillnaden mellan liv och död.

När stona börjar föla och fölungarna fastnar på vägen ut eller när familjens ponny äter för mycket gräs och får fång behövs erfarna och kompetenta distriktsveterinärer som kan åka ut och avhjälpa situationen. Lantbrukare ska heller aldrig behöva nödslakta djur på grund av att en veterinär inte finns tillgänglig för bedömning och akut vård.

Fru talman! Just nu pågår en översyn av den EU-gemensamma djurskyddslagstiftningen. Det ger Sverige ett gyllene tillfälle att vara med och påverka när det gäller att stärka djurskyddet och djurvälfärden inom hela unionen i enlighet med den reservation från Socialdemokraterna som jag i dag har valt att lyfta fram.

Vi socialdemokrater anser att det behövs ett helhetsgrepp där djurvälfärd och förebyggande insatser som stärker djurskyddet står i fokus.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

För att förbättra svenska livsmedelsproducenters konkurrenskraft är det av största vikt att den EU-gemensamma lagstiftningen kommer i kapp vår svenska djurskyddslagstiftning. Vi är som sagt i många avseenden ett föregångsland, och vi ska fortsätta att vara det.

(Applåder)

I detta anförande instämde Joakim Järrebring, Malin Larsson och Anna-Caren Sätherberg (alla S).

Fru talman! Tack, Marléne Lund Kopparklint, för svaret! Jag tycker dock inte att ledamoten riktigt svarar på min fråga vad gäller just förprövning.

I utredningsdirektivet finns ett avsnitt om att utreda konsekvensen av ett eventuellt upphävande av förprövningen. Anledningen till att jag väljer att ta upp just den här frågan är att djurskyddet i Sverige bygger mycket på förebyggande arbete. Det är det som gör att vi har en sådan himla bra djurvälfärd i Sverige.

Det är sällan de här förprövningarna godkänns utan villkor eller kompletteringar vad gäller till exempel byggnadsmått, ventilation eller brandskydd, som jag sa tidigare. Som ledamoten säger har vi en hög standard i Sverige, och vi ska självklart göra allt vi kan för att behålla den.

Det är inte så att vi tror att lantbrukare med avsikt gör fel i en byggnadsprocess när det gäller att ta fram djurstallar. Däremot är det ganska tufft att kräva att våra lantbrukare ska ha expertkompetens på alla områden, och det här med tolkning och tillämpning av lagar är väldigt komplext.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

I stället för att diskutera eller utreda ett borttagande av förprövningen tänker vi att det vore lämpligare att undersöka på vilket sätt den kan utvecklas och effektiviseras så att man kan driva igenom fler förprövningar. Då blir inte väntetiden så lång, vilket har framförts som ett problem i dag.

Min fråga till ledamoten Marléne Lund Kopparklint är om inte hon också anser att det vore lämpligare att tillskjuta mer medel till länsstyrelserna så att förprövningar kan effektiviseras och förenklas.

Fru talman! Tack, Marléne, för din föredragning här! Det var glädjande att höra att hundsmugglingen är en prioriterad fråga för regeringen, för det är det även för oss socialdemokrater. Jag har själv skickat in en skriftlig fråga på det temat för ett par veckor sedan. Jätteglädjande att höra att så är fallet!

Nu när jag har en regeringsföreträdare på plats skulle jag vilja passa på att ställa några frågor om den nyligen tillsatta utredningen om att stärka konkurrenskraften för svenska lantbrukare och då särskilt frågan som gäller förprövning av djurstallar. Den frågan var uppe här i riksdagen för ett antal år sedan och var då föremål för omröstning gällande att den skulle avskaffas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Fru talman! Jag tror inte att det här är rätt väg att gå eftersom förprövningen är en garant för att de djurstallar som byggs lever upp till de krav som ställs, även vad gäller ombyggnationer. Det säkrar djurvälfärden samtidigt som djurhållaren kan känna sig trygg med att ha godkänts av kontrollmyndigheten, i det här fallet länsstyrelsen.

Utan den här förprövningen tror vi att det finns stor risk att djurägarna drabbas negativt. Det kommer att bidra till ökade kostnader om man bygger felaktiga stallar som måste ändras i efterhand. Det kan också innebära risk för försämrad arbetsmiljö på grund av bristande ventilation och annat. Även brandskyddssynpunkten är viktig i det avseendet.

Därför skulle jag vilja höra på vilket sätt ledamoten anser att ett borttagande av förprövningen skulle hjälpa lantbrukare att stärka konkurrenskraften. Jag såg i utredningsdirektivet att man ska analysera konsekvenserna av ett upphävande, så det skulle vara jättebra om jag kunde få svar på den frågan.