Alireza Akhondi

Herr talman! I dag är det tänkt att vi ska debattera civilutskottets motionsbetänkande Hushållningen med mark- och vattenområden. I stora drag handlar det om motioner om nationell samordning av havsplaner och riksintressen samt om skyddet av vattenområden och dricksvattentäkter.

Det är i grunden jätteviktiga frågor för att vårt samhälle ska fungera både när det är lugnt och när det krisar. Man kan konstatera att regeringen även inom området för detta motionsbetänkande lyser med sin frånvaro när det kommer till konkreta förslag.

Det känns lite vemodigt att behöva återupprepa argumenten från tidigare debatter. Jag tänker därför just i dag nöja mig med att konstatera detta och lyfta upp några av Centerpartiets förslag i betänkandet.

Vi föreslår bland annat att riksintressen inte bör gälla mark som redan omfattas av annan lagstiftning. Det borde säga sig självt, men så funkar det inte i dag. Centerpartiet föreslår att man vid exploatering av åkermark också får definiera vad som är väsentligt viktiga samhällsintressen. Med tanke på allt som har hänt i vårt närområde och i världen är det extra viktigt när det kommer till just åkermarksfrågan, vilket mina kollegor har lyft upp i debatten tidigare. I samma veva föreslår vi även att underjordiska vattenresurser ska kartläggas för främjande av återskapat grundvatten.

Vi föreslår också att vattentjänstlagen ändras så att extern finansiering av va-infrastrukturen tillåts. Vi vet ju att det är flera hundra miljarder i eftersatt underhåll när det kommer till va-näten, så i den kontexten är det här en viktig fråga.

Centerpartiet föreslår även att det ska göras en översyn av regler och avgifter när det kommer till kommunala krav för anslutning till kommunala vattentjänster. Kollegan Lars Beckman var i sitt anförande inne på att det kan bli helt orimliga situationer för den enskilde. Vi har fler förslag, men jag tänker inte ta upp kammarens tid med dem.

Centerpartiet står bakom alla sina reservationer, men för tids vinning yrkar jag bifall endast till reservation 3.

Fru talman! Tydligen ska vi fortsätta med en pseudodebatt med gissningar om vem som blir statsminister – men för all del, David Josefsson. Vet David Josefsson varför det inte finns gemensamma reservationer? Jo, för att jag som Centerpartiets ledamot företräder Centerpartiet. Det innebär de facto att jag som ledamot för Centerpartiet i civilutskottet yrkar bifall till Centerpartiets förslag. Jag sitter inte i någon förhandling i utskottet där jag ska förhandla till mig ett alternativ. Jag företräder centerpartister.

Är det någon som frågar: Vem ser du som statsminister för Sverige, Alireza Akhondi? Så länge Muharrem Demirok är vår ordförande är svaret faktiskt Muharrem Demirok. Och när vi väljer en ny partiledare den 3 maj kommer hen att vara den som har mitt fulla förtroende som Sveriges statsminister.

Förra mandatperioden satt jag och förhandlade riktig politik om det största som har hänt svensk arbetsmarknad sedan 1938. Jag satt och förhandlade LAS och omställning, och vi adresserade äntligen det livslånga lärandet. Jag har lärt mig att i förhandlingar drar man inga röda linjer. Vem vi däremot ska förhandla med för att få igenom Centerpartiets politik avgör väljarna i allmänna val. När vi vet slutresultatet får David Josefsson svar från mig.

Fru talman! David Josefsson! Jag hör till dem som faktiskt sörjer att Alliansen inte finns längre. Jag har sedan den dagen jag blev myndig och kunde rösta alltid röstat blått eller centerpartistiskt. Vid mitt första val röstade jag på Kristdemokraterna, mycket tack vare Alf Svenssons mycket varma framtoning. Jag uppfattade att han såg den lilla människan. Det gjorde mig väldigt varm om hjärtat.

Ledamoten har alltså rätt i att i sak finns det rätt mycket samsyn mellan Centerpartiet och Moderaterna. Men att stå här i kammaren och klappa varandra på axeln löser inte bostadspolitikens utmaningar, David Josefsson. Det är ni som sitter i Rosenbad och har tillgång till Regeringskansliets över 5 000 anställda.

Jag har i den här talarstolen gång på gång tagit upp att det sedan 2006 gjorts över 60 utredningar på bostadspolitikens område. Man kunde, om man ville, damma av några av förslagen och pröva att lägga fram dem på riksdagens bord, däribland den utredning som rör friare hyressättning i nyproduktion, som jag vet att mina moderata kollegor de facto har samma syn om som vi centerpartister. Men i stället har vi pseudodebatter om vem som eventuellt blir Sveriges statsminister. Mig veterligen äger ingen av oss någon spåkula.

Herr talman! Min moderata kollega inledde sitt anförande med att säga att Sverige är rikare, tryggare och friare. Men 8 868 konkurser drabbade över 20 712 anställda 2023. Det var 10 762 konkurser 2024. Hittills i år är det 2 999 konkurser. Många av konkurserna är inom byggsektorn; det gäller över 2 000 företag. Antalet arbetslösa per januari 2025 var 592 000. Hösten 2022 var det 369 000.

Två och ett halvt år in i mandatperioden har vi sett två propositioner som rör bostadspolitikens område. Den ena handlar om strandskyddet, alltså lättnader i strandskyddslagstiftningen. Det var ett arbete som Centerpartiet gjorde förra mandatperioden och som den här regeringen röstade nej till då. Den andra propositionen handlar om vräkningar av folk.

Min sverigedemokratiska kollega påstod att han behövde mer än en minut på sig att säga vad Sverigedemokraterna har bidragit med till bostadspolitiken under mandatperioden. Jag behövde ungefär tio sekunder för att redogöra för vad regeringen de facto har gjort inom bostadspolitikens område under två och ett halvt år.

Min moderata kollega pratade om bensinpriset, som egentligen inte har någonting med den här debatten att göra. Men som svar kan jag säga att hösten 2022 kostade ett fat olja 120 dollar. Nu kostar det 64. Att världsmarknadspriset på saker sjunker är inte regeringens förtjänst.

Vad har den här regeringen gjort? Det första man gjorde var att stoppa investeringsstödet. Sedan bröt man mot det avtal som man hade skrivit med kommuner som hade lovat att bygga bostäder i utbyte mot att regeringen fullföljde sin del i ett ingånget avtal om höghastighetsbanor – eller stambanor som det egentligen är. Det är regeringens politik i ett nötskal.

Boverket, vår myndighet, säger i sina prognoser att man behöver bygga 52 300 nya lägenheter per år de närmaste åren. Alltså behöver 523 000 nya bostäder byggas fram till 2035. Men 2024 byggde man – eller snarare påbörjade – bara 28 330 lägenheter. Året man tillträdde var det 55 448.

Vad vill Centerpartiet göra, fru talman? Vi lyfte fram behovet av en kommission för bostäder, som ett av våra första förslag i utskottet. Vi vet – och det har vi hört i replikskiftena – att frågor som rör bostadspolitiken, alltså det som debatteras i dag, ligger i flera utskott.

För att kunna göra något riktigt bra behöver man samla de utskott och de företag, organisationer och politiker som jobbar med de här frågorna som en helhet. Då kan man faktiskt adressera de systemfel som även Tidögänget medger har varit bostadspolitikens problem i decennier. Vi föreslog det. Men Tidöpartierna ville inte ens ta upp det till diskussion i utskottet.

Vi har år efter år föreslagit fler bygglovsbefriade åtgärder. Vi har till och med föreslagit bygglovsbefriade områden i kommuner. Det sägs – hörsägen, fru talman – att det kanske kommer en proposition någon gång som föreslår just det som Centerpartiet har föreslagit, nämligen att man ska ta bort det skärpta amorteringskravet. Var är det förslaget? Ni säger ju här i talarstolen att ni håller med. Men var är de konkreta förslagen så att man kan fatta beslut?

Vi har föreslagit att man ska se över regelverken för ränteskillnadsersättning, det vill säga det man ska betala till bankerna. Men bankerna får fortsätta att ta ut oskäliga belopp. De får fortsätta att göra miljardvinster när vanligt folk brottas med att betala hyran.

När vi frågar hur det går med att behålla det tillfälligt höjda bostadsbidraget – jag vet inte om man får kalla det tillfälligt när det har gått några år – skyller man ifrån sig och säger att det inte har någonting med bostadspolitiken att göra. Säg det till undersköterskan, polisen och alla andra som brottas med att få ihop ekonomin, givet hur kostnadsläget har ökat för vanligt folk!

Centerpartiet har föreslagit fler kreditgarantier för småhus. Jag är ledsen att medge detta, men det är lösningen för det sverigedemokratiska Sverigehuset. Om man vill få till fler småhus ska man jobba med att sänka kostnaderna – inte tillsätta en egnahemskommissionär som kanske ska redovisa i januari 2027.

Vi har också föreslagit att man ska öka det gröna avdraget för klimatåtgärder. Men ordet ”klimat” verkar inte finnas i Tidögängets vokabulär. Jag hade gärna velat fortsätta med våra förslag och berättat om allt som Tidögänget inte gör. Men jag respekterar den anmälda talartiden. För tids vinning yrkar jag bifall till reservation 8.

Herr talman! Billiga poäng ägnar vi oss inte åt, i alla fall inte vi som vill vara seriösa i vår opposition. Min vänsterpartistiske kollega har bett om ursäkt för att han var dubbelbokad. Att i talarstolen påtala att han lämnat salen visar vilken låg nivå det är på debatterna i det här utskottet.

Detsamma gäller angreppen på Centerpartiet i tidigare replikskiften när vi inte hade möjlighet att svara på några frågor. Det är också barnsligt, Mikael Eskilandersson. Vill man veta vad Centerpartiet tycker ställer man en fråga till den ledamoten, dock inte för att undvika att svara på den väldigt relevanta fråga som jag ställde till Mikael Eskilandersson: I dag är det den 9 april 2025. Vad har Sverigedemokraterna gjort för att vi ska få ett ökat bostadsbyggande i Sverige? När regeringen tillträdde byggdes över 55 000 bostäder. Den siffran är nu nere på 28 360. På vilket sätt har den här regeringen gjort det billigare att bygga hus eller lägenheter i Sverige?

Det är de frågorna som civilutskottets vice ordförande måste svara på.

Herr talman! Jag blev faktiskt provocerad på riktigt, inte bara av Mikael Eskilandersson utan också av Helene Odenjung. Jag skulle gärna vilja ha svar på den här frågan: När vår moderata kollega pratar om bensinpriser, när mina Tidökollegor pratar om antalet skjutningar och när man pratar om grundavdraget, på vilket sätt har det mer med bostadspolitiken att göra än bostadsbidraget? Det är min första fråga.

Min andra fråga, som jag faktiskt vill ha svar på, är: På vilket sätt har Sverigedemokraterna under de här två och ett halvt, snart tre åren bidragit till ett bättre bostadsbyggande och en bättre bostadspolitik? Har vi byggt fler bostäder under de här åren? Har vi minskat kostnaderna, som ledamoten påstod i talarstolen med sitt typgodkända Sverigehus? På vilket sätt skulle den sverigedemokratiska drömmen om något hus som man kan ställa på en tomt möjliggöras av den politik som vice ordföranden i civilutskottet talar om?

Ibland kanske man ska låta saker och ting vara. Man vet ju svaret redan på förhand.

Herr talman! Det var ändå glädjande att höra att Helene Odenjung står upp för de viktiga liberala frågorna.

Friare hyressättning i nyproduktion är inte till för att göra centerpartister glada. Det är till för att vi ska få en bättre funktionalitet på den misslyckade bostadsmarknad som få har vågat adressera de senaste decennierna.

Jag har också en till fråga. Man hör ändå mellan raderna både när kollegan Larry Söder och även när Helene Odenjung pratar att vi eventuellt kommer att se att det tillfälligt höjda bostadsbidraget kan tänkas bli kvar. Var det en budgetnyhet som kollegorna här i kammaren försökte att diskret förmedla? Eller hur ser verkligheten ut när propositionen för vårändringsbudgeten ska läggas på riksdagens bord?

Ett argument som felaktigt lyfts fram är att kommunerna har lagt beslag på de extra medlen. Som tidigare chef för socialtjänsten kan jag säga att man alltid kan höja nivån för socialbidraget. Då kommer man också runt den lagstiftning som socialhandläggarna har att förhålla sig till. Det är inte så att kommunerna tar de pengarna. Man kan faktiskt höja normen i samma veva.

Jag skulle ändå vilja höra Helene Odenjungs budgetnyhet, om vi vågar glädjas åt detta eller inte.

Herr talman! Ibland blir man alldeles varm i kroppen när man hör kollegors anföranden. Brandtalet som Helene Odenjung höll till försvar för den friare hyressättningen kunde jag inte låta gå obemärkt förbi.

Med anledning av det ledamoten sa i talarstolen undrar jag: Hur går det med den färdiga utredningen om friare hyressättning i nyproduktion? Med tanke på det engagemang som ledamoten uppvisade i talarstolen i den frågan utgår jag ifrån att Liberalerna kämpar med näbbar och klor för att utredningen ska läggas fram som en proposition på riksdagens bord.

Herr talman! Jag blir också glad om det blir 35 procent. Jag tänker inte bråka om 5 procent hit eller dit.

Ett av de förslag som jag har lyft fram med bostadsminister Andreas Carlson är inglasning av balkonger, och jag visade hur knepigt det kan vara. Två lägenheter bredvid varandra i samma fastighet kan få olika svar beroende på något som inte har med saken att göra. Det finns alltså sådant som man skulle kunna förtydliga ytterligare för att få ned antalet frågor.

Jag fick frågan internt från någon lokal centerpartist som var orolig över konsekvenserna och för att man skulle behöva åtgärda saker i efterhand. Mitt svar är att man någonstans får tro på den enskilde och den enskildes vilja att göra rätt från början. Ibland behöver man dock vägledning, och det är den avvägningen som Larry Söder så klokt lyfter fram. Jag har inte sett slutprodukten, och det är därför svårt att här och nu säga om regeringen har lyckats med konststycket att få till en avvägning som kan förena olika intressen på ett lämpligt sätt.

När det kommer till övriga förslag på vad man skulle kunna hitta på har vi i olika debatter diskuterat att det, givet konjunkturläget, är finansieringsfrågor i stort som behöver adresseras. Dessa frågor adresseras dock inte i det här betänkandet.

Herr talman! Tack till Larry Söder för frågan!

Skälet till att det blir ganska breda diskussioner är att våra strukturer är upplagda på det sättet. Det har funnits en brist på propositioner, vilket gör att de få tillfällen som vi har till vårt förfogande på gott och ont tenderar att springa iväg och bre ut sig. Jag hade också gärna diskuterat varje enskild fråga för sig, för jag tycker att frågorna förtjänar det.

När det kommer till strandskyddsfrågan, vilket var en väldigt konkret fråga, är jag väldigt glad att det här äntligen blir av. Förra mandatperioden fanns det partier här i kammaren som inte tyckte att detta var tillräckligt långtgående. Vi argumenterade då för att släppa igenom det som fanns och jobba med resten senare, vilket ni äntligen gör.

Om jag ska teckna firma för Centerpartiet i ett replikskifte kan jag säga att vi generellt har utgångspunkten att man ska fatta beslut så nära människor som möjligt. Skulle jag därför ställas vid skampålen och behöva svara på Larry Söders fråga skulle jag säga att det är rimligt att de besluten fattas i kommunen. För mig låter det ganska rimligt givet var vi står ideologiskt.

När det kommer till ledtiderna får vi se om det blir 41 förslag. Det har ju varit ganska mycket kritik, något som också Leif Nysmed var inne på. Det är jättebra att man tar tag i de här frågorna, men det är inte lösningen på allt, Larry Söder, utan det finns andra delar som också behöver adresseras för att fler barn ska bli till.

Herr talman! Det här är inte en allmänpolitisk debatt om bostadspolitiken. Om så hade varit fallet hade jag fokuserat väldigt mycket på finansieringsfrågor i stort, för om inte just den frågan adresseras blir det inga bostäder – inte ens med politisk välvilja.

Vi debatterar i dag civilutskottets betänkande Planering och byggande. Det är väldigt intressanta frågor i stort. Det handlar om en översyn av plan och bygglagen, om regionplanering, buller, återbruk och bygglov och naturligtvis om klimatanpassning, som är en viktig del när det kommer till klimatfrågorna i stort.

De här frågorna och det här betänkandet hamnar ändå lite i skymundan givet den utredning och den proposition som är utlovade om fler bygglovsbefriade åtgärder. Vi ser fram emot att debattera betänkandet om detta och likaså det betänkande som kommer om regelförändringar för studentbostäder. Det här är två propositioner som vi har sett fram emot av de få propositioner som den här regeringen de facto har levererat.

Innan jag går in på vad Centerpartiet vill i de här frågorna vill jag yrka bifall till reservation 30 i betänkandet. Vi står naturligtvis bakom alla våra yrkanden, men vi vill ju inte sitta här och rösta i 20–30 timmar.

När jag lyssnade på min vänsterpartistiske kollega lät det som om himlen hade ramlat ned och att det inte fanns någon som hade tak över huvudet. Jag vill ändå påminna att vi har ungefär 2 miljoner hyresrätter i det här landet. Vi har också 1,2 miljoner bostadsrätter och 3,2 miljoner fastigheter, varav 2,5 miljoner småhus i form av villor och radhus. Det är alltså rätt många som ändå har tak över huvudet. Sedan får man lägga detta i den sociologiska kontexten att vi i Sverige som ett individualistiskt samhälle har för vana att bo ensamma, vilket påverkar behov och efterfrågan på ett annat sätt än i andra länder.

Man kan ändå konstatera att det har varit tre förlorade år, som min socialdemokratiske kollega sa. Vi pratade före debatten om att det är ganska synd att takten i det departement som styrs av Kristdemokraterna är så pass låg. Det finns rätt många frågor som den här kammaren skulle kunna fatta beslut om i bred enighet om det bara kom några propositioner.

Vi skulle kunna ta itu med främjande av innovativt byggande. Vi skulle kunna hantera strandskyddsfrågorna på ett bra sätt. Det som jag rabblar upp nu är Centerpartiets förslag. Varför räknas halva Sveriges som riksintresse? Den frågan tror jag att Larry Söder och Kristdemokraterna skulle vara beredda att ta i hand på. Vi skulle kunna ta upp frågan om ännu fler bygglovsbefriade åtgärder än de 41 som är utlovade och diskutera det när det kommer ett sådant förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Planering och byggande

Det var en försvarspolitisk debatt här i kammaren före denna, där det talades om totalförsvaret. Skyddande av åkermark ingår i vårt utskotts ansvarsområde. Det skulle vi kunna prata om; det handlar om livsmedelsförsörjningen som en del av totalförsvaret. Det finns alltså rätt mycket som vi skulle kunna hantera om vi ville.

Det bekymmersamma är den oroliga omvärld som vi lever i. Vi har en herre på andra sidan Atlanten som har fått för sig en hel del saker på sistone. Vi får se vad som kommer nu i kväll klockan 22. Man kan kanske undra vad det har med den här debatten att göra. Jo, bostadssektorn står för 10 procent av Sveriges bnp och är en väldigt viktig del av vårt samhälle. Det är klart att de beslut som fattas någon annanstans påverkar oss och våra möjligheter att hantera de här frågorna långsiktigt.

Det viktiga med just detta betänkande handlar om det som ganska tydligt konstateras: Det här är väldigt långa processer. För att kunna hantera långa processer behöver marknaden och alla aktörer, både de offentliga och de privata, långsiktiga spelregler.

Jag fick en fråga från en journalist om vilka frågor kring bostadspolitiken som borde debatteras i Almedalen i år. Då svarade jag att det handlar om hur vi ser till att få långsiktighet i bostadspolitikens område, i synnerhet när det kommer till planering och byggande, givet den oroliga omvärld som vi lever i.

Från början till slut tar det nio år, sägs det, från att man börjar planera tills man har en färdig bostad. Det är betydligt längre än de mandatperioder på fyra år som den här kammaren har att förhålla sig till. Nu tappade vi den här mandatperioden. Det tycker jag är ganska synd, för vi hade en möjlighet att adressera för samhället viktiga frågor.

Jag måste ändå ge Malcolm Momodou Jallow rätt i att det finns många där ute som kämpar med att få ihop en vardag. När räntorna stack iväg påverkade det väldigt många, liksom när inflationen stack iväg. Vi missade chansen att adressera bostadspolitikens utmaningar när företag efter företag föll och väldigt många i den här sektorn förlorade sina arbeten.

Vi i Centerpartiet sträckte ut handen. Tidögänget ville dock inte ta emot vår utsträckta hand, vilket jag beklagar. Jag vill ändå rikta mig till mina kollegor i utskottet: Än är det inte för sent! Det finns rätt många färdiga utredningar på departementet som man skulle kunna snabbprocessa och lägga på riksdagens bord så att en bred majoritet kan ge de förutsättningar som krävs för att vi ska få fler bostäder på plats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Planering och byggande

Herr talman! Man ska också vara ärlig och säga varför kommunerna har plan- och byggmonopol. Det vore djupt olyckligt om vi här i kammaren fattade beslut om enskilda projekt runt om i vårt avlånga land. Det finns ett skäl till varför det är så.

Centerpartiet och jag har varit kritiska till de höga avgifterna i bygglovsprocesserna. Men man ska också vara ärlig och säga att även det har sina skäl. När kommunerna har ansvaret och de inte får tillräckligt med statsbidrag använder de den typen av intäktskällor för att finansiera sin verksamhet. Rätt eller fel, men det finns skäl till varför det är så.

Det vi här i riksdagen kan göra är att ge dem ramverket. Jag är glad att det efter snart tre år äntligen ska komma en proposition som faktiskt berör ramverksfrågorna, det vill säga det som kommunerna har att förhålla sig till.

Jag är också glad att den strandskyddsutredning som Centerpartiet jobbade fram under den förra mandatperioden äntligen ska läggas fram, vilket ska möjliggöra för kommunerna att bevilja undantag. Samtidigt kan jag konstatera, utan att höja tonläget, att förutom de delar som var klara redan förra mandatperioden har det inte hänt något på bostadspolitikens område. Jag vill gärna höra från Larry Söder, som representerar Kristdemokraterna, varför man skjuter ifrån sig ansvaret.

Herr talman! Efter att ha hört det förra replikskiftet kan jag börja med att beklaga att detta blev en studentpolitisk debatt. Vi debatterar faktiskt något helt annat i dag. Det kommer ett betänkande längre fram där dessa viktiga frågor får sin tid i rampljuset.

Ledamoten Larry Söder ägnade ungefär 70 procent av sitt anförande åt att direkt och indirekt kritisera kommunerna för de brister och utmaningar som finns när det kommer till bostadsbyggande. Det finns säkert brister och utmaningar, men samtidigt är det, menar jag, att ta den lätta vägen att hänvisa till en kommission utan några mandat som ska redovisa någonting som ingen vet i januari 2027 och hävda att just den kommissionen är lösningen på de problem vi har.

Om man vill utöka andelen småhus måste man komma ihåg att det inte är staten som bygger småhusen. Det är inte heller kommunerna som bygger småhusen, utan det är människor som bygger dem. Vi vet att det ytterst handlar om finansiering.

Jag skulle vilja höra varför den här debatten har vinklats åt att kritisera kommunerna när det är regeringen som de facto lyser med sin frånvaro på politikområdet.

Fru talman! Detta är ett jätteviktigt betänkande om de regelverk som omgärdar företagandet i vårt avlånga land.

Det finns en inneboende konflikt mellan att skapa goda förutsättningar för företag att etableras, växa, frodas och bidra till det gemensamma och den situation som vi olyckligtvis har hamnat i med kriminella gäng. De använder samma regelverk för att kringgå bestämmelser och skapa den inhemska terrorism som vi ser på våra gator och torg. Frågeställningen blir då hur vi löser dessa inneboende målkonflikter på ett sätt som inte har alltför stora negativa konsekvenser.

För oss i Centerpartiet - som företagens sanna vänner - är det extra viktigt att säkerställa att människors drivkrafter att förverkliga sina drömmar och på så sätt vara produktiva i vårt samhälle får möjlighet att starta någonstans. Vi har varit pådrivande exempelvis i frågan om sänkning av aktiekapitalet. Vi vill inte skapa trösklar och barriärer för företag att kunna komma till bara för att man inte har den första kontantinsatsen. Samtidigt har vi, även internt, satt igång ett arbete för att säkerställa att vi bryter den ekonomiska struktur som de gängkriminellas verksamhet bygger på.

I betänkandet - som är en bra start; det vill jag ändå ha sagt - finns en reservation från vår sida, reservation 9, som berör näringsförbud. Här har vi varit tydliga med att samhället måste ha tillgång till skarpare verktyg för att kunna förhindra att kriminella startar, tar över eller driver företag och använder dessa som verktyg för att begå brott. Vi vill därför att fler personer ska kunna beläggas med näringsförbud och att näringsförbudet ska gälla under längre tid.

I dag är det bara personer som döms för ett brott som begås inom ramen för en näringsverksamhet som kan få näringsförbud. Dagens lagstiftning innebär i praktiken att bara skattebrott och bokföringsbrott kan ge näringsförbud, vilket innebär att de gäng som använder sig av företag för att bedriva kriminell verksamhet allt som oftast faller utanför lagstiftningen.

Vi vill att det ska bli möjligt att besluta om näringsförbud för personer som begått annan allvarlig brottslighet. Vi kan konstatera att det nyligen har presenterats en utredning med förslag om att utvidga lagen om näringsförbud till att även omfatta brott som inte har koppling till näringsverksamhet, Ds 2024:35. Men det är också en uppgift för regeringen att faktiskt prioritera detta arbete och återkomma med förslag som innebär att det går att besluta om näringsförbud för personer som begått annan allvarlig brottslighet.

Mot den bakgrunden menar jag att det nu finns ett gyllene tillfälle för oss i den här församlingen att medan utredningsarbetet pågår täppa till ett kryphål som kriminella nätverk använder sig av. Med tanke på den svansföring som Tidögänget har haft i den här debatten blir det jättemärkligt att man inte tar vara på den reservationstext som finns i betänkandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Associationsrätt

För att göra detta enkelt och tydligt för alla som tittar: Är ni i Tidögänget beredda att här och nu vara med och fatta beslut om att täppa till ett kryphål som kriminella använder sig av för att begå brottslighet? Om ni inte är det blir det ni sysslar med bara ett luftslott.

Jag yrkar bifall till reservation 9.

Fru talman! Roger Hedlund pratar om starka och svaga grupper på bostadsmarknaden. Då blir min motfråga till ledamoten varför vi har ett kösystem om det inte är så att det finns starka och svaga parter på en bostadsmarknad.

I det här betänkandet går Sverigedemokraterna ihop med Socialdemokraterna i fråga om att se över regelverket för kötid och förtur. När man gör det medger man i min värld att det finns starka och svaga grupper på bostadsmarknaden.

Grunden för en nyanländ persons etablering i det svenska samhället är att man har tak över huvudet. Man lär sig språket, får ett arbete och bidrar konstruktivt till det samhälle som man är en viktig del av.

Problemet uppstår när Roger Hedlund i samma veva börjar prata om återvandringsbidrag. Han pratar om migrationspolitik. Det är ju inte ämnet för debatten. Den här debatten rör människor som har fått uppehållstillstånd enligt gällande lagstiftning, som Sverigedemokraterna nu har varit med och fattat beslut om. De har fått uppehållstillstånd, och för att underlätta deras etablering i samhället föreslår vi att det här ska ordnas till. Men den delen vägrar Sverigedemokraterna att prata om. De väljer att prata om återvandringsbidrag.

Fru talman! Man kan tolka statistik som fan läser Bibeln. Jag brukar säga att statistik är bland det allra svåraste att tyda. Man kan i princip få ut argument för sin ståndpunkt oavsett vad. Jag kan läsa samma dokument och komma med helt andra argument.

Samtidigt vet vi ju att det här med bostadsbrist framför allt är ett storstadsfenomen. Vi vet också hur storstadskommuner väljer att hantera bosättningslagen.

Jag vill också påpeka att det är ungefär var tredje av dem som får uppehållstillstånd som omfattas av bosättningslagen. Det är cirka 30 procent. Resten hänvisas till att lösa sin egen bostadssituation, så 50 procent av kommuner som kanske inte har bostadsbrist - you do the math!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för en bättre bostadsförsörjning

Fru talman! Debatten om det här betänkandet är inte en debatt mellan mig och Roger Hedlund. Det är en debatt om åtgärder för en bättre bostadsförsörjning. Kan Roger Hedlund peka ut ett enda förslag som faktiskt löser bostadsförsörjningen för utsatta grupper, som ledamoten menar att det här betänkandet syftar till att göra?

Fru talman! Jag hoppas innerligt att Sara inte tittar på den här debatten, för om jag vore Sara hade jag blivit djupt besviken.

Den proposition som vi debatterar i dag heter Åtgärder för en bättre bostadsförsörjning. Helt ärligt hittar jag i den inte ett enda förslag som faktiskt ger en bättre bostadsförsörjning för sådana som Sara. Jag är bekymrad såtillvida att det har gått två och ett halvt år av mandatperioden - två och ett halvt år då fina ord har sagts i den här kammaren, men vi väntar fortfarande på konkreta förslag för att faktiskt se till att öka utbudet av bostäder.

Vi har talat om ganska mycket i den här talarstolen. Min sverigedemokratiske kollega pratade om det latenta behovet av bostäder - antalet är cirka 170 000. Det är en siffra som ökar för varje år. Det är en siffra som flera regeringar av olika kulörer bär ansvar för. Den här regeringen sticker dock ut i det avseendet att man på två och ett halvt år inte har lagt fram ett enda förslag för att lösa problemet.

Visst, det är superbra att vi byter namn från kommunala riktlinjer till kommunala handlingsplaner. Men vad löser det om man inte ser till att vi har ett utbud som löser bostadsmarknadens grundläggande problem?

Men låt mig byta fot lite grann. Jag vill yrka bifall till reservation 9.

Vi i Centerpartiet vill trycka på för att det börjar bli dags att komma med konkreta förslag på hur man ska ta tag i dessa viktiga frågor. Vi vet ju att detta framför allt är ett fenomen i storstäder och tillväxtorter. Ingen här kan med 100 procents säkerhet säga hur stort behovet är. Vi har ju ett kösystem, och för att få en bostad i Stockholms innerstad måste man stå i kö i ungefär 30 år. Har man då alltså inte haft en bostad under 30 år? Det faller på sin egen orimlighet att de som har stått 20-25 år i bostadskön skulle vara de som har störst behov av bostäder här och nu.

Min sverigedemokratiske kollega talade om anvisningslagen. Han gav sken av att folk skulle få förtur. Det stämmer inte. Väldigt många moderatledda kommuner ägnar sig åt social dumpning. Under den period när man enligt anvisningslagen måste erbjuda tak över huvudet kontaktar de aktivt andra kommuner - Filipstad, Hofors och andra ställen - för att slippa erbjuda bostad till de människor det gäller. Det är människor vars barn går i skola. De har börjat sin etableringsprocess, men kommunen dumpar ansvaret på andra kommuner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för en bättre bostadsförsörjning

Roger Hedlund, låt mig ta ett exempel från min hemkommun Danderyd. Vet ledamoten hur man har löst den här frågan där? Jo, man har byggt baracker vid en bensinmack vid en skogsdunge för att hantera anvisningslagens krav. Vem vill bo vid den där skogsdungen vid en bensinmack, långt från kommunikationer? Att stå här i talarstolen och ljuga vore att visa förakt mot väljarna.

Vi har också talat om andra saker. I ett tidigare replikskifte tog jag upp det så kallade tillkännagivandet.

Jag skulle ändå också härifrån vilja vädja till Socialdemokraterna att tänka om. När man skickar två motstridiga signaler är jag beredd att skriva under här och nu på att resultatet bara blir en komplicering av regelverket, precis som David Josefsson var inne på.

Ska vi se till att de människor som har störst behov av att få en bostad faktiskt får det, låt oss börja i rätt ände! Låt oss börja med att se till att det finns bostäder! Det kanske inte är en dum början att se till att det faktiskt finns bostäder att söka.

För Centerpartiets del vill vi inte bli en överrock för kommunerna. Vi vet att kommunerna vet bäst hur deras bostadsförsörjningsansvar kan se ut. Visst, det är jättebra med förtydliganden i vissa delar. Men det här tunna dokumentet har inte någonstans åtgärder för en bättre bostadsförsörjning. Jag vet ärligt talat inte vad jag ska kalla det - en handlingsplan för handlingsplanen, kanske.

Fru talman! Tack, Markus Kallifatides, för svaret! Men i ärlighetens namn är jag inte nöjd med det.

När två vitt skilda perspektiv ska jämkas samman i ett tillkännagivande byggs det i det här fallet in en väldigt märklig situation på så sätt att ni också adderar inkomstkrav.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för en bättre bostadsförsörjning

Vi vet ju varför Sverigedemokraterna vill ha detta tillkännagivande. De vill slå på allt som har med invandring att göra. Den sverigedemokratiska ledamoten var inne och tassade på migrationspolitikens område med allt från EBO-lagstiftning till anvisningslag och så vidare, men jag hör från min socialdemokratiska kollega att det finns andra skäl för det socialdemokratiska ställningstagandet.

Någonstans blir ändå resultatet att en regering - oavsett om det blir denna eller nästa - på något sätt ska hantera detta tillkännagivande. Förutom att det är fel i sak att ge sig på det kommunala självstyret och kommunernas möjligheter att baserat på sina unika förutsättningar rigga ett kö och förturssystem till gagn för individen skapas det en målkonflikt i det Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna de facto föreslår.

Än är debatten inte över. Än finns det möjligheter för Socialdemokraterna att backa. Både jag och ledamoten vet ju att det här inte kommer att gå ihop.

Fru talman! Tack, Markus Kallifatides, för ett bra anförande!

Hade jag varit elak, vilket jag inte är, hade jag kunnat säga att Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna krokar arm för att förstöra rätten till förtur. Men både jag och Markus Kallifatides vet att det inte stämmer. Man har landat i samma slutsats även om man har vitt skilda perspektiv.

Sverigedemokraternas perspektiv är att man ska slå på allt som har med invandring att göra. Socialdemokraternas perspektiv ska ledamoten få tillfälle att redogöra för, eftersom kontentan ju blir att när regeringen ska hantera det så kallade tillkännagivandet uppstår målkonflikter som blir intressanta att reda ut.

Jag skulle alltså vilja fråga Markus Kallifatides hur ni har tänkt att det här ska hanteras, oavsett om det blir denna regering som diskar av tillkännagivandet eller om en annan regering får äran att hantera detta socialdemokratiska experiment att gå ihop med Sverigedemokraterna.

Herr talman! Jag minns mitt första möte med Centerpartiets riksdagsgrupp efter valet i september 2018. Vi var på en herrgård på Lidingö. Vi skulle presentera oss för varandra. Jag sa vid det mötet till Annie Lööf att över min döda kropp skulle rasister komma in i maktens korridorer i Rosenbad. Det är ett uttalande jag står för, stolt och rakryggat. Jag tycker inte att ett parti som fram till för inte särskilt länge sedan stod och heilade på svenska gator förtjänar att vara i mitt lag, där jag är beroende av dem två gånger per vecka för att få igenom min politik och jag dag in och dag ut måste dansa efter deras pipa.

Tillsammans är de tre regeringspartierna mindre än sossarna. Om ni inte skulle söka Sverigedemokraternas stöd skulle regeringens förslag falla vid varje enskild omröstning.

Jag säljer mig inte för tillträde till Rosenbad. Det gör jag inte. Jag tycker att Kristdemokraterna - ett parti som vi en gång i tiden hade ett valtekniskt samarbete med så att ni skulle kunna komma in i riksdagen - har gjort ett val som är helt fel för Sverige. Ni ger inflytande till ett parti som gör skillnad på sådana som mig, som råkar ha en annan hårfärg än Larry Söder, och andra. Jag tror att det är glasklart var vi står.