Markus Kallifatides

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Det är trevligt att ses igen här i kammaren.

I min interpellation ställde jag alltså en generell fråga om kvaliteten i de bostadspolitiska åtgärder som vidtagits mot bakgrund av ett specifikt exempel, nämligen stöden till kommuners arbete med detaljplaner för upprättande av småhus eller ombildning av lokaler till bostäder. Det är en reform som jag följer. Jag har ställt en skriftlig fråga och fått ett svar.

Jag ska ta ett exempel för att förklara för åhörarna vad detta gäller. I Karlstads kommun har man ansökt om 900 000 kronor i stöd, herr talman, för beslut om antagande av en detaljplan i år. Det gäller Dingelsundet norra och utveckling av fler bostäder. Av allt att döma kommer man att få stöd för detta. En detaljplan har utarbetats, och det var samråd under 2022. Men länsstyrelsen har upphävt beslutet. Det är ett beslut som nu är överklagat och ska prövas i mark- och miljödomstolen.

Herr talman! Jag ser risken att detta blir en av de första reformer där vi får 100 procent så kallad dödviktskostnad, det vill säga att vi ger ut stöd som inte alls får den avsedda effekten som i detta fall är fler småhus och fler lokaler som ombildas till bostäder. Mot den bakgrunden frågar jag om statsrådet är nöjd med kvaliteten i detta.

Herr talman! Jag konstaterar att jag inte riktigt fick svar på min fråga hur Mikael Eskilandersson och Sverigedemokraterna ställer sig till den grundläggande idén bakom hållbarhetsredovisning, nämligen att kapital ska bli billigare och mer tillgängligt för de företag som tydligt redovisar verksamhetens mål och strategier i relation till miljömässiga mål, ekonomiska mål, mänskliga rättigheter, sociala villkor, arbetstagarnas rättigheter och företagsstyrningsprinciper.

När man redovisar detta och sitt arbete synliggörs de värden av mer långsiktig karaktär som finns i företaget snarare än i ett företag som är mer dolt för den breda kapitalmarknaden. Detta är hela idén bakom, och jag tar gärna ett svar på den frågan.

Herr talman! Jag tar också chansen att påpeka att det endast är lite mindre, börsnoterade företag som kommer i fråga för hållbarhetsredovisningskraven enligt direktivet och propositionen. Om man söker den breda allmänhetens kapital på en värdepappersmarknad är det inte orimligt att också följa standarden på den marknaden. De verkligt små företagen omfattas inte av detta.

Slutligen, herr talman, får jag ändå påpeka att det är kunderna som står för företagens kostnad. Jag tror att väldigt många europeiska konsumenter är beredda att bidra till att företag ställer om till förverkligande av mänskliga rättigheter, arbetstagarnas villkor på europeisk arbetsmarknad och en klimatomställning som blir rättvis och som blir av.

Herr talman! Tack, Mikael Eskilandersson, för anförandet!

Jag fick en överväldigande vilja att ställa en fråga eller två. Det är en väldigt negativ uppfattning Mikael Eskilandersson har i sitt anförande, dels generellt om Europeiska unionen, dels specifikt om frågan om hållbarhetsredovisning. Det är något som många företag sedan ganska lång tid tillbaka ägnar sig åt, också under nu gällande EU-regelverk. Här finns upparbetade manualer, rådgivare och expertis sedan lång tid tillbaka.

Jag undrar om Mikael Eskilandersson och möjligen Sverigedemokraterna som parti underkänner hela tanken att vi, genom att sätta tryck på europeiska företag att nogsamt redovisa hållbarhetsaspekter i sin verksamhet, underlättar för finansiellt kapital att så billigt som möjligt och i stora volymer komma till just de företag som ligger i framkant, som är innovativa och som öppet och transparent redovisar sina planer för hur mänskliga rättigheter respekteras, hur klimatmål nås och hur en god företagsstyrning sker, vilket kan inkludera arbete för jämställdhet mellan de två huvudsakliga könen.

Hur ser Mikael Eskilandersson på hela grundidén bakom detta, som jag tog upp i mitt anförande?

Herr talman! Vi socialdemokrater arbetar för att Sverige ska vara ledande i arbetet för ett starkare EU, en europeisk union som står upp för demokrati, rättsstatens principer, barnkonventionen och mänskliga rättigheter. Vi vill att arbetet med EU:s sociala pelare ska fortsätta för att stärka jämlikhet och jämställdhet. Vi vill se ett EU som konkurrerar genom kunskap, fler och bättre jobb och goda arbetsvillkor. Forskning och innovation ska prioriteras högre. Arbetstagarnas trygghet ska stärkas, oavsett var i EU man arbetar eller varifrån man kommer. EU har en central roll i att motverka skatteflykt, förmå företag att respektera fackliga rättigheter och ta ett faktiskt samhällsansvar, samtidigt som vår arbetsmarknadsmodell ska värnas.

Vi socialdemokrater vill att Europa ska bli världens första fossilfria kontinent. EU:s gröna giv ska vara vägledande för EU:s budget och återhämtning efter pandemin, i det allvarliga säkerhetsläget. Den klimatlag som har antagits är en stor socialdemokratisk framgång. Den biologiska mångfalden och den accelererande utrotningen av arter är rent existentiella frågor som måste mötas.

Herr talman! Den gröna given är unionens tillväxtstrategi. Den syftar till att omvandla unionen till en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi utan nettoutsläpp av växthusgaser senast 2050. Den syftar också till att skydda, bevara och förbättra unionens naturkapital och skydda allmänhetens hälsa och välbefinnande från miljörelaterade risker och effekter. Den gröna given syftar till att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och resursanvändning och säkerställa att alla regioner och unionsmedborgare deltar i en socialt rättvis omställning till ett hållbart ekonomiskt system, där ingen person eller plats lämnas utanför.

EU arbetar därför mot målet att omorientera kapitalflöden i riktning mot hållbara investeringar för att uppnå en hållbar tillväxt för alla, hantera finansiella risker som följer av klimatförändringar, motverka utarmning av naturresurser och miljöförstöring, hantera sociala frågor samt främja öppenhet och långsiktighet i finansiell och ekonomisk verksamhet.

Det är särskilt viktigt att klimatrelaterade planer bygger på den senaste forskningen, inbegripet rapporter från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar, IPCC, och rapporter från det europeiska vetenskapliga rådgivande organet för klimatförändringar.

Efterfrågan på hållbarhetsinformation har ökat betydligt på senare år, inte minst från investerare. Det finns ett stort samhällsintresse av att företag informerar om hur de arbetar med frågor om miljö, sociala faktorer, inbegripet förhållanden för arbetstagare och mänskliga rättigheter, samt företagsstyrning. Även om många företag i dagsläget lämnar sådan information varierar omfattningen av rapporteringen avsevärt.

Det nya direktivet om hållbarhetsrapportering ålägger nu ytterligare kategorier av företag att rapportera mer detaljerade hållbarhetsaspekter i förvaltningsberättelsen. Dessa företag ska upprätta en hållbarhetsrapport enligt tvingande redovisningsregler. Rapportens närmare innehåll bestäms genom EU-standarder för hållbarhetsrapportering som antas av EU-kommissionen.

Herr talman! Den rättvisa klimatomställningen är ett samhällsbygge. Ingen enskild och inget enstaka företag kan ensam åstadkomma det som krävs. Omställningen ska ske så att den fungerar i varje del av vårt land, genom att alla kan vara med, ha inflytande och komma med initiativ. Att arbetet sker tillsammans i kommuner och stadsdelar, folkrörelser och föreningsliv, och med en stark ställning för arbetstagarna och samverkan mellan arbetsmarknadens parter, bidrar till att Sverige kan lyckas.

Klimatfrågan kommer att vara ännu mer påtaglig för varje ny generation. Barn och unga måste få kunskaper om vad som kan göras - själva, tillsammans med andra, och genom demokratiskt fattade beslut.

En klimatomställning där alla kan delta och ställa om efter förmåga och som säkrar och ger arbetstillfällen är också grunden för den breda uppslutning som gör att omställningen är demokratiskt och socialt hållbar. Det starka samhället ska finnas där så att man kan gå från den gamla tekniken till de nya jobben. Att försämra tryggheten gör oss inte anställningsbara, bara fattiga. Otrygghet hotar klimatomställningen.

Genom en investeringsdriven omställning som finansieras gemensamt kan vi både ställa om till ett fossilfritt välfärdsland, stärka vår tillväxt genom klimatsmart innovation och minska klyftorna. Så ska vi bygga världens första fossilfria välfärdsland. Det är vår socialdemokratiska övertygelse.

De nu föreslagna nya reglerna för företagens hållbarhetsredovisning är en pusselbit som hjälper oss som land att komma närmare målet. Och, herr talman, ingen hindrar företag som vill gå före och ligga ytterligare i framkant att göra precis det. Jag är övertygad om att många svenska företag kommer att välja den vägen.

Herr talman! Jag hade inte tänkt att gå upp i debatten eftersom det råder total samsyn i Sveriges riksdag om att denna proposition bör bifallas. Men för sakens skull går jag upp i debatten och påminner om att det sedan mycket lång tid bedrivs en förenklingspolitik här i Sverige. Så sent som i september 2021 uppdaterade den dåvarande riksdagsmajoriteten målen för politiken.

Målen är:

Regelverken ska främja tillväxt, konkurrenskraft och innovation.

Kostnaderna som härrör från regler ska minska.

Handläggningstider ska kortas.

Service och bemötande ska vara bra.

Företags uppgiftslämnande och myndighetskontakter ska förenklas genom digitalisering.

I den andan, herr talman, beslutade den socialdemokratiskt ledda regeringen den 30 april 2020 att tillsätta en särskild utredare som bland annat skulle överväga och föreslå vissa åtgärder som förenklar och moderniserar bokföringslagen (direktiv 2020:48, Enklare regler för mikroföretagande och en modernare bokföringslag).

I kommittédirektiven anförde den socialdemokratiskt ledda regeringen att sedan bokföringslagen trädde i kraft år 2000 så har den tekniska utvecklingen gått framåt. Man menade att det i dag finns till exempel nya möjligheter att lagra och få åtkomst till räkenskapsinformation elektroniskt. Det fanns därför anledning att utreda om bokföringsreglerna behövde förändras för att anpassas till dagens förhållanden och den teknikutveckling som har skett.

Utredaren skulle bland annat föreslå de förändringar i krav på arkivering av räkenskapsinformation som bedöms behövliga, föreslå de lättnader som bedöms behövliga i kravet på att det ursprungliga materialet, till exempel papperskvitton för räkenskapsinformation, ska bevaras och undersöka och redogöra för hur motsvarande regler är utformade i andra länder.

Uppdraget redovisades i betänkande i juni 2021, Förenklingar för mikroföretag och modernisering av bokföringslagen (SOU 2021:60), och har därefter varit ute på remiss och beretts vidare i Regeringskansliet.

Herr talman! Nu föreligger alltså, till vår socialdemokratiska glädje, en proposition från den nuvarande regeringen. Samtliga partier i denna riksdag är överens om att de föreslagna lagändringarna bör genomföras.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 19.)

Fru talman! Propositionen Åtgärder för tryggare bostadsområden är resultatet av en utredning tillsatt av den socialdemokratiska regeringen i juli 2022. Vi socialdemokrater ser med allvar på den utbredda otrygghet som är kopplad till brottslighet, inte minst den brottslighet som griper omkring sig i politiskt eftersatta områden i både större och mindre städer. Dessa områden är mer utsatta för brottslighet.

Det är en självklar utgångspunkt för oss socialdemokrater att alla invånare ska kunna leva i trygghet i och omkring sina hem. Vi ställer oss därför i huvudsak bakom de förslag till lagändringar som propositionen innebär. Förslagen ger större möjlighet att skilja en hyresgäst från sin hyresrätt i syfte att upprätthålla trygghet och att förebygga återkommande brottslighet i bostadsområden. Lagstiftningen tar sikte på hyresgäster som allvarligt försämrar tryggheten för sitt bostadsområde och sin närmiljö - inte bara genom brott i själva bostaden, utan även bredare i omgivningen.

Fru talman! Vi socialdemokrater menar också att lagstiftningsärendet medför komplexa avvägningar och har betydande återverkningar i samhället. Sveriges Allmännytta är en remissinstans som bör lyssnas till i sammanhanget. Det är den organisationens medlemmar som äger flest lägenheter i de för brottslighet mest utsatta områdena.

Sveriges Allmännytta lyfter fram att en konsekvens av de föreslagna lagändringarna är att syskon till barn som begått brott som bor i samma lägenhet men själva inte har begått något brott också kan tvingas flytta om deras föräldrar måste flytta. Man påtalar alltså risken att helt oskyldiga barn påverkas på ett mycket negativt sätt. Sveriges Allmännytta föreslår därför att regeringen överväger att en uppsägning när det bor barn i lägenheten ska föregås av skriftlig rättelseanmaning och meddelande till socialnämnden.

Stockholms stad, där jag bor, är en stor kommun som i högsta grad berörs av utredningens förslag. Staden uttrycker i sitt remissvar att man kan se att det kan finnas behov av att förkorta processen för att säga upp hyreskontrakt i vissa fall. Men man understryker att det är en process som inte ska hanteras lättvindigt, då detta kan innebära att familjer med minderåriga barn vräks och får betydande svårigheter att återinträda på bostadsmarknaden. Vi socialdemokrater har motsvarande inställning, och jag yrkar därför bifall till vår och Centerpartiets gemensamma reservation nummer 5 att det ska krävas en skriftlig anmodan om rättelse från hyresvärdens sida innan uppsägning blir aktuell för en familj med minderåriga barn.

Fru talman! Den nationella trygghetsundersökningen, NTU, som genomförs av Brå, Brottsförebyggande rådet, visar att otrygghet finns i alla upplåtelseformer. I områden med socioekonomiska utmaningar har cirka 35 procent av dem som äger sin bostad angett att de upplever sig mycket eller ganska otrygga i det egna bostadsområdet. För hyreslägenheter är siffran cirka 45 procent och bostadsrätter cirka 39 procent.

Såväl hyresrätt som bostadsrätt kan enligt nu gällande lagstiftning förverkas genom särskilt allvarliga störningar i boendet. I likhet med några av remissinstanserna kan vi socialdemokrater inte se något skäl till att den utvidgning av möjligheten till förverkande som föreslås i denna proposition ska gälla endast hyresrätt, men eftersom ett sådant yrkande inte ligger inom ramen för detta ärende avser vi att återkomma i frågan i ett annat sammanhang.

Fru talman! Den typ av åtgärder som vi debatterar i dag aktualiserar mycket bredare frågeställningar om kommuners och den kommunala socialtjänstens ansvar för och arbete med de individer och familjer som påverkas av brottsdomar, uppsägningar och vräkningar, vilket inbegriper situationer kopplade till mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Det påtalas av ett flertal remissinstanser att kommunernas möjligheter och resurser för att hantera den typen av situationer brister, även i de alltför många fall där bland annat barnfamiljer vräks från sin bostad och då vanligen på grund av obetald hyra. Av särskild betydelse är tillgången till lägenheter eller hus som upplåts genom sociala kontrakt eller med stöd av hyresgarantier i andra områden än de mest eftersatta.

Vi socialdemokrater menar att en ny bostadsförsörjningslag och en nationell plan för bostadsförsörjningen brådskar. En sådan plan kräver åtgärder också från staten. Detta lyfter vi fram i vår bostadspolitiska kommittémotion.

Fru talman! Det är bara att konstatera att Tidömajoriteten här i Sveriges riksdag är mycket ensidigt inriktad på den typ av mer repressiva åtgärder som sannolikt kommer att röstas igenom här. Det förebyggande arbetet står tyvärr inte i centrum för uppmärksamheten.

Boendesegrationen är genomgripande. Det råder brist på poliser. Det råder brist på uppsökande och kraftfullt socialt arbete. Det råder brist på idrott och kultur för många barn och unga. Förskola och grundskola klarar inte fullt ut sitt uppdrag. Stora sektorer av arbetsmarknaden präglas av arbetslivskriminalitet och stor otrygghet. Vi står och öser med en tesked eller två ur badkaret som är fyllt till bredden av kriminella gäng medan kranen står på i andra änden. Nyrekryteringen till gängen måste stoppas.

Tidömajoriteten ser dock bara halva problemet och presenterar därför bara halva lösningar. De är dessutom av mycket varierande kvalitet, fru talman. Även den underliggande statliga utredningen i detta lagstiftningsärende ser risken att problemen flyttas runt snarare än avhjälps genom att öka antalet uppsägningar av hyreslägenheter.

Fru talman! Det är med all sannolikhet vad som händer både före och efter en avhysning som i långt högre grad formar grannarnas trygghet i bostadsområdet. Vi socialdemokrater och hela den samlade oppositionen menar att riksdagen ska begära att regeringen skyndsamt återkommer med en utvärdering och analys av effekterna av utvidgad möjlighet till uppsägning av hyresrätt. Och vi menar att utredningens och lagrådets uppfattning om när lagändringar ska träda i kraft borde gälla.

Därtill understryker vi att helt andra åtgärder också måste sättas i fokus för att öka tryggheten i vårt samhälle, inte minst i eftersatta bostadsområden.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar statsrådet Strömmer för möjligheten att utbyta tankar och några argument här i dag för att ytterligare skärpa inslagen av ordning och reda i vårt samhälle. Det är ju meningen att lagar och regler ska följas. Är lagarna dåliga ska vi ändra dem i demokratisk ordning, som ett slags huvudregel i alla fall. Jag har särskilt försökt lyfta fram potentialen i att ytterligare skärpa myndigheters interna kontrollarbete. Frågan om delning av information är en annan fråga som många kommer att debattera med statsrådet. Vi socialdemokrater välkomnar förstärkningar av myndigheters kontrollerande funktion, ibland på bekostnad av maximal service till enskilda medborgare.

Gunnar Strömmer har återigen understrukit vikten av att komma åt den kriminella ekonomin, som alltså handlar om mycket större pengar än den mer avgränsade narkotikahandeln i dag, och att förhindra att bolag utnyttjas som brottsverktyg. Gunnar Strömmer meddelar att regeringen följer utvecklingen noga och inte är främmande för att vidta ytterligare åtgärder. Vi socialdemokrater vill vara en konstruktiv opposition som bidrar på detta område.

En av de frågor som utredningsbetänkandet Bolag och brott också behandlade, vilket justitieministern nämnde, var frågan om den tämligen brett avskaffade revisionsplikten. Det är en reform som enligt Riksrevisionen 2017 kostat mer än den smakar, en reform som tunga myndigheter som Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten problematiserat. Utredningen Bolag och brott redovisar argument för och emot återinförande och varianter på ett helt eller partiellt återinförande av en bredare revisionsplikt. Det är uppenbart för oss att ett eventuellt återinförande eller en utvidgning av revisionsplikten kräver en längre genomförandetid för att det ska finnas revisorer, helt enkelt. Det finns fler frågor om aktiebolagsformen att överväga såsom minsta storlek på aktiekapital.

För egen del ser jag att det verkligen är hög tid att lägga den marknadsliberala eran till handlingarna och acceptera att det brett har funnits ett betydande mått av naivitet här i landet inför oavsedda och oönskade konsekvenser.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar Gunnar Strömmer för svaren.

Jag vill markera att det finns en stor samsyn mellan oss socialdemokrater och Gunnar Strömmers parti, Moderaterna, om vikten av att bekämpa den organiserade brottsligheten, inte minst den våldsamma arten.

Fokus i min interpellation har mer fokus på den andra sidan, nämligen den stora ekonomiska brottsligheten, som har kopplingar till detta, men även en bredare flora av ekonomiska oegentligheter som kan stå skattebetalarna dyrt. Men jag vill markera vår samsyn och våra gemensamma ambitioner i stor utsträckning på området.

Det har under en lång rad av år kommit utredningar och rapporter med indikationer på att företag, inte minst aktiebolag, används i brottsliga syften. Brottsförebyggande rådet slog larm 2016. En stor statlig utredning om kvalificerad välfärdsbrottslighet presenterades 2017. En lång rad åtgärder har också vidtagits. Skapandet av Utbetalningsmyndigheten, resultatet av en statlig utredning som initierades 2018 och avlämnades 2020, kan nämnas. Den nu sittande regeringen har i dagarna lagt fram en proposition om betydligt mer underlättande sekretessbestämmelser för myndigheter.

Bolagsverket ska under detta år redogöra för hur arbetet med åtgärder för att förebygga brott har stärkts. Myndigheten ska även föreslå åtgärder som den kan vidta för att förebygga brott och för att motverka att felaktiga uppgifter registreras samt redovisa vad som krävs för att möjliggöra en förstärkning av myndighetens brottsförebyggande verksamhet.

I sitt remissvar på utredningsbetänkandet Bolag och brott menade Ekobrottsmyndigheten att det brottsförebyggande arbetet bör förtydligas ytterligare i syfte att ge särskild tyngd åt det brottsförebyggande uppdraget i förhållande till det som innefattar service för medborgare och företag. En sådan ändring gäller i förordningen om instruktion för Bolagsverket från och med den 1 april.

Ekobrottsmyndigheten menade att Bolagsverket också bör utföra kontroller av lämnade uppgifter i andra avseenden än för att till exempel identifiera målvakter och att det med hjälp av digital teknik bör vara möjligt att utveckla system för att identifiera orimliga avvikelser och felaktigheter i ingivna årsredovisningar, exempelvis.

Skatteverket, fru talman, konstaterade å sin sida i sitt remissvar på Bolag och brott att allt fler bolag lämnar in årsredovisning digitalt och att en promemoria från Justitiedepartementet föreslår att en sådan digital ingivning ska göras obligatorisk för de allra flesta bolag. Mot den bakgrunden anser Skatteverket att Bolagsverket borde kunna upprätta system för att effektivt kontrollera vilka bolag som uppfyller krav för att ha revisor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag upprepar frågan: Hur ser justitieministern på frågekomplexet om den kontrollerande funktionen när det gäller registeruppgifter i Bolagsverket i dagsläget?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, statsrådet Strömmer, för svaret! Bokföringsbrott och skattebrott är de vanligast förekommande brotten med koppling till företag. Företag kan också, som statsrådet var inne på, användas för att begå mer eller mindre storskaliga faktura- och kreditbedrägerier mot andra företag eller privatpersoner. Men kanske särskilt uppmärksammat har det alltså blivit att företag har kommit att spela en stor roll när det gäller bedrägerier mot välfärdssystemen, när olika former av stöd och bidrag från det offentliga har utnyttjats.

Frågor om nyttjande av aktiebolag för oseriösa och olagliga verksamheter förtjänar helt enkelt stor uppmärksamhet - det tror jag att vi är överens om - inte minst då personer med koppling till organiserad brottslighet faktiskt är vanligt förekommande i bolagsstyrelser i landet.

Det var mot denna bakgrund som jag i februari verkligen spärrade upp ögonen när jag tog del av Sveriges Televisions granskning av företag i bar- och restaurangbranschen med avseende på skyldigheten för aktiebolag av en viss storlek att ha en revisor.

Det visade sig att 4 734 granskade företag hade skyldighet enligt lagens kriterier att ha en revisor för räkenskapsåret 2022 men att 830 av dessa företag saknade revisor. Knappt vart femte av de revisorspliktiga företagen saknade alltså revisor, fru talman.

Bransch- och arbetsgivarorganisationen Visita uttalade sig i ett skriftligt svar på Sveriges Televisions frågor med anledning av detta reportage: Uppenbarligen saknas kontrollfunktioner för att kunna följa upp att lagar och regler efterföljs.

Jag delade då den uppfattning som Visita gav uttryck för: Uppenbarligen saknas kontrollfunktioner för att kunna följa upp att lagar och regler efterföljs. Man kan också säga, som tyskar ibland säger, att förtroende är bra men att kontroll är bättre, åtminstone när man har med vinsteftersträvande företag att göra men kanske även i största allmänhet.

Av utredningsbetänkandet Bolag och brott kan utläsas just detta att ingen myndighet har i uppdrag att kontrollera efterföljandet av revisorsplikten. Ansvaret ligger på företagen själva. Bolagsverket har i och för sig möjlighet att begära bolaget i likvidation om revisor saknas i ett revisorspliktigt företag. Det är bara det att de inte kollar systematiskt.

Min fråga var alltså om statsrådet och regeringen avser att vidta åtgärder för att lagreglerna om revisorsplikt ska efterföljas. I sitt svar meddelar statsrådet att en del av regeringens arbete mot brottslighet i företag handlar just om att stärka Bolagsverkets kontrollfunktion och att man i början av mars, alltså efter att jag lämnade in min interpellation, beslutade om en ändring av verkets instruktion - på förslag av Skatteverket, om jag inte minns fel - som innebär att myndigheten aktivt ska verka för att uppgifterna i verkets register är korrekta. Vi socialdemokrater välkomnar denna förändring.

Statsrådet understryker i sitt svar att det skulle krävas omfattande kontroller för att säkerställa att alla företag som ska ha revisor också har det vid varje givet tillfälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Här skulle jag vilja efterhöra hur statsrådet ser på möjligheterna i en digitaliserad miljö, med potentialen i olika former av artificiell intelligens, att också vidareutveckla Bolagsverkets granskning av inkomna uppgifter.

Fru talman! Tack, Larry Söder, för frågan! Jag tror att jag glömde att säga tack i mitt förra inlägg.

Nej, för oss ligger den frågan väldigt långt ned i byrålådan, inte minst därför att en socialdemokratisk regering fick avgå på grund av den frågan.

Vi värnar partsmodellen. Vår grundinställning är att vi har ett system med presumtionshyror. Vi emotser den utredning som Larry Söders regering har tillsatt, som ska avrapporteras till hösten. Vi ser att systemet behöver en justering, så att det fungerar för parterna i bostadssektorn.

När det gäller Stockholm är det väldigt många människor som drömmer om en rimligt prissatt hyreslägenhet centralt i landets huvudstad. Så är det. Men antalet sådana lägenheter blir liksom inte större. Det blir dock fler och fler människor som gärna skulle bo vid Östermalmstorg, nära riksdagen eller i Gamla stan. Vi har ett oerhört begränsat utbud och en ständigt växande önskan om sådana lägenheter. Det är grundmekanismen när det gäller just Stockholm, den stora staden.

Runt millennieskiftet blev det också väldigt lätt att stå i bostadskö i och med digitaliseringen. Det blev enkelt att betala med autogiro varje år. Därtill kom den stora vågen av ombildningar. Förklaringen till att antalet hyresrätter står och stampar just i Stockholm är bland annat att borgerliga majoriteter i Stockholms stadshus har skänkt allmän egendom till vrakpris till enskilda medborgare. Det är ett djupt problematiskt skeende i svensk samtidshistoria, skulle jag säga om Larry Söder frågar mig. Det finns alltså många förklaringar till de siffror man kan se.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hyresrätt m.m.

Svaret på Larry Söders fråga är nej.

(Applåder)

Herr talman! Att ställa sig i bostadskö är fortfarande ett bra tips. Många av de 800 000 i Stockholms bostadskö är inte nödvändigtvis i omedelbart behov av en ny bostad. De är inte bostadslösa. Men omkring 10 procent av de 800 000 är mer aktivt bostadssökande.

Nöten att knäcka då som nu - på Erlanders tid och på Larry Söders och min tid - är att upprätthålla en jämn byggtakt och att se till att det tillkommer bostäder i alla upplåtelseformer.

Vi socialdemokrater har nu föreslagit riksdagen, Larry Söders parti och andra att vi, gärna gemensamt, ska se till att staten tar ett kliv framåt, inte minst i den akuta krissituation med chockhöjda räntor och kraftigt stigande byggkostnader som vi har sett. Då skulle vi gemensamt kunna komma överens om att åtminstone tillfälliga åtgärder med finansiellt stöd för nyproduktion kunde vara aktuellt. Det finns också statliga utredningar som nu har föreslagit just detta för denna regering. Då gällde det i synnerhet Norrbottens och Västerbottens län, men utredaren själv pekar på att förslagen i utredningen äger giltighet för hela landet.

På lite längre sikt står förhoppningsvis samsyn att finna brett i riksdagen för olika åtgärder inom planering av byggande, samhällsplanering, åtgärder kring konkurrensförhållanden och lagreglering av byggandet som skulle sänka kostnadsnivåer och underlätta för nyproduktion. Bland annat därför har vi från vår sida föreslagit en byggkriskommission eller en bostadskommission där man skulle kunna sätta sig ned och prata ordentligt och kanske kunna komma fram till modeller som skulle kunna hålla över mandatperioderna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hyresrätt m.m.

Ja, det är fortfarande en bra idé att stå i en bostadskö också.

Herr talman! Vi socialdemokrater talar ofta om hyresrätten. Det gör vi därför att den politiska högern gynnar dem som redan äger sitt boende och bygger luftslott runt tankar på att de allra flesta ska äga sitt boende, i ett samhälle där hemlöshet i själva verket bitit sig fast sedan årtionden.

I verkligheten ökar de ekonomiska och sociala klyftorna i Sverige, liksom bostadsbrist, trångboddhet och bostadsoro. Nu finns oron också bland kommunalråd i kommuner med stora industrietableringar på gång och bland diverse handelskammare. Den passiva, förment inflationsbekämpande ekonomiska politiken bidrar till detta.

Det första Tidömajoriteten gjorde efter regeringsbildningen 2022 var att i förtid avveckla det fullt fungerande investeringsstödet till byggande av hyresrätter, inklusive studentbostäder, med lägre hyresnivå. Kommunernas verksamhet är underfinansierad, vilket naturligtvis bidrar till sämre hantering av bostadsförsörjningsansvaret. I högerns Sverige pågår "renovräkningar" och social dumpning, med riksdagens goda minne och i synnerhet borgerliga kommunpolitikers aktiva medverkan.

Fastighetsägarna, herr talman, tänker naturligtvis inte låta den pågående krissituationen i byggsektorn gå till spillo. Never let a crisis go to waste! Alltså pågår nu en målmedveten kampanj för att återigen lyfta krav på så kallad fri hyressättning i nyproduktion, det vill säga att kringgå hyresgästernas kollektiva organisering och partsmodellen på hyresmarknaden.

Den här riksdagsmajoriteten prioriterar sänkta skatter och ökade skatteavdrag, företrädesvis för höginkomsttagare. Den här riksdagsmajoriteten prioriterar sänkt skatt och avvecklad reduktionsplikt för ökade utsläpp från biltrafik framför bostadsbyggande och framför rimliga villkor för hyresgäster. Den här riksdagsmajoriteten prioriterar att göda människors rädsla för inflationen framför att rädda jobb i byggsektorn och framför bostadsförsörjningen och den industriella utvecklingen.

Herr talman! I det betänkande vi debatterar i kväll föreslår civilutskottet att ett litet antal motionsyrkanden avslås. Vi socialdemokrater står bakom utskottets förslag till beslut i ärendet.

I detta betänkande och andra från vårt utskott behandlas också ett stort antal motionsyrkanden i förenklad ordning. Jag vill ändå utnyttja möjligheten att redogöra för de socialdemokratiska förslag som utskottsmajoriteten olyckligtvis avvisar även detta riksdagsår.

Vi socialdemokrater menar att samhällsekonomin och tryggheten i vårt samhällsbygge hålls tillbaka av brist på bostäder i nästan hela landet. Vi vill ändra på detta och vill därför se en generell social bostadspolitik. Det handlar i grunden om tre övergripande uppgifter: att bygga fler och hållbara bostäder, att motverka den sociala segregationen och att göra det möjligt också för ekonomiskt svaga grupper att lösa sitt bostadsbehov.

Segregationen i vårt land bryts inte med särlösningar för resurssvaga. Boende- och upplåtelseformer ska vara blandade. Trångboddheten ska bekämpas med samhällsbyggande. Det är därför vi ska fortsätta att bygga hyresrätter som vanligt folk har råd att bo i - i hela landet och i alla områden.

Vi socialdemokrater är därför också tydliga med att statlig finansiering behövs för nybyggnation av bostäder, inte minst i det läge som vi nu har med fullkomlig kollaps i bostadsbyggandet. Därför har vi socialdemokrater i riksdagen föreslagit

en byggstimulans för byggande av studentbostäder och lägenheter i kommuner med stora industriexpansioner

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hyresrätt m.m.

statliga förmånliga byggkrediter för nyproduktion av lägenheter

startlån för förstagångsköpare i enlighet med färdigt utredningsförslag

vidareutveckling av bostadsbidraget som det viktiga bostadspolitiska verktyg det är för ekonomiskt svagare hushåll

utredning av ett statligt fastighetsbolag som en stötdämpare under konjunkturnedgångar och ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt att förebygga, minska och motverka segregation

inrättande av en bostadskommission med alla berörda parter för att på ett konstruktivt sätt gemensamt möta utmaningarna på såväl kort som lång sikt

införande av en modern förköpslag för att öka kommunernas möjlighet att förverkliga sina bostadsförsörjningsplaner och verka för ordning och reda på fastighets- och hyresmarknaderna.

Vidare har vi föreslagit att lagen om offentlig upphandling, LOU, inte ska tillämpas för allmännyttiga bostadsföretag, det vill säga att nybyggda kommunalt ägda hyresrätter ska kunna bli billigare och inte stoppas av rättsprocesser kring upphandlingsfrågor.

Vi socialdemokrater har alltså lagt fram en lång rad skarpa reformförslag för att fler bostäder och inte minst hyresrätter ska tillkomma, både på kort sikt, trots den akuta krissituationen med chockhöjda räntor och stigande byggkostnader, och på längre sikt under mer normaliserade omständigheter. Den samlade högern i denna riksdag har hittills avvisat samtliga våra förslag.

Herr talman! Inom ramen för det betänkande på hyresrättens område som vi behandlar just i dag är vissa mindre förändringar aviserade. En skärpning av reglerna för inneboende i hyresrätt är på gång, vilket vi socialdemokrater välkomnar. Förslag om förmedling av hyreslägenheter enligt andra kriterier än rak kötid, utökad användning av kommunala hyresgarantier och vissa förtydliganden avseende kommunernas bostadsförsörjningsansvar är nu ute på remiss från regeringen, så här två år efter att utredningsbetänkandet Sänk tröskeln till en god bostad föreslog dessa åtgärder.

Andra förslag förblir oremitterade. Det gäller bland annat förslag om en ny bostadsförsörjningslag, som inkluderar en nationell handlingsplan för bostadsförsörjningen, nya verktyg för statlig styrning av bostadsbyggande och förstärkta bostadsbidrag som det träffsäkra verktyg det är för mer jämlika uppväxtvillkor för alla barn.

Vi socialdemokrater föreslår bättre villkor för hyresgäster:

en långsammare och längre infasningsperiod för hyreshöjningar vid renovering

stärkt besittningsskydd vid uthyrning av privatbostäder

att lyxrenoveringar i syfte att byta hyresgäster i det befintliga hyresbeståndet stoppas bland annat genom att begreppet skäligt införs som bedömningsgrund för överklaganden i hyresnämnden gällande renoveringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hyresrätt m.m.

Vi har alltså skarpa förslag för att sätta stopp för "renovräkning" - förslag för att Sveriges miljoner hyresgäster ska kunna känna sig tryggare i sitt boende. Men högermajoriteten, det vill säga Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, har avslagit allt detta.

Fler och tryggare bostäder, inklusive hyresrätter, blir det inte. Bättre villkor för hyresgäster får vi inte. Lyx-rut, lyx-rot och rekordmarginaler för banker får vi. Ett ojämlikare och otryggare samhälle får vi. Den gröna industriomställningen riskerar vi att undergräva. Sverige borde kunna bättre än så här.

(Applåder)

Fru talman och statsrådet! Jag tackar Leif Nysmed för möjligheten att debattera frågan om att skapa en bostadskommission för att diskutera och mejsla fram bra kortsiktiga och långsiktiga åtgärder för att här och nu möta krisen i bostadsbyggandet och bostadsförsörjningssituationen, som förvärras dag för dag, och också i möjligaste mån etablera blocköverskridande och hållbara lösningar på längre sikt.

Jag nämner saker som i alla fall jag hemskt gärna skulle vilja ta upp inom ramen för sådana samtal, till exempel med Andreas Carlson. Det är frågor som inte riktigt finns på regeringens reformagenda. Det gäller till exempel kommunernas roll och det uppenbara faktum att vissa kommuner i Sverige helt enkelt inte bidrar aktivt till att lösa bostadsförsörjningsutmaningarna utan kanske till och med tvärtom snarare tydligt saboterar och motarbetar arbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den frågan tas upp i Karolina Skogs utredning, som bereds i Regeringskansliet. Där tror jag att det finns anledning att verkligen diskutera och mejsla fram saker som kan hålla över tid i svensk politik, efter olika valutfall. Statlig riskdelning, medfinansiering och medstöd till nyproduktion är ett annat tema.

När det gäller Roger Hedlunds inlägg tycker jag att snurrigheten finns på ledamoten Hedlunds sida. Jag försökte vara tydlig med att verkligheten i Sverige ser ut så att de människor som är här nu - alla som befinner sig i landet - behöver bostad. Vi har ett bostadsunderskott och en akut bostadsbyggandekris, och vi behöver få politik på plats för att skapa adekvata bostäder. Det har ingenting med ställningstaganden på andra politikområden att göra. Vi behöver möta de bostadsbehov som finns bland de människor som är, och ska vara, i det här landet. Det var utgångspunkten.

Fru talman! Jag tackar Leif Nysmed för interpellationen och statsrådet för svaret.

Roger Hedlund har under den här eftermiddagen vid ett flertal tillfällen på ett eller annat sätt kommit tillbaka till att det till Sverige har kommit människor på flykt undan fruktansvärda krig och elände i tämligen stora tal under ett antal år i närtid.

Vi socialdemokrater menar att det är oerhört väsentligt att vi inte beskriver de människor som har kommit till Sverige och som är här som övervägande ett problem. Nu är det så att de människor som är i Sverige och som är en del av vårt samhälle bland annat också ska förses med en bostad. Vi ska ha en bostadspolitik. Utgångspunkten för det vi gör i Sveriges riksdag bör vara att se verkligheten som den är.

Jag tänker inte föra en bred migrationspolitisk debatt. Vi socialdemokrater står för våra förslag på det området, och vi ser behovet av en stram migrationspolitik nu och framöver. Det är dock inte detta vi ska debattera här, men jag menar att Roger Hedlund systematiskt flyttar ämnet för denna debatt. Det kanske är ett sätt som gör att man förstår den stora skepsis som finns i vårt parti inför Roger Hedlunds parti.

Jag understryker i detta sammanhang det som Leif Nysmed försöker understryka, nämligen att verkligheten när det gäller bostadsbyggandet i Sverige är alarmerande. Det finns en stor mängd konkreta förslag på riksdagens bord, och många av dessa kommer från oss socialdemokrater.

Jag kan inte annat än uppmana Andreas Carlson och regeringen att tänka om på viktiga punkter och bland annat se behovet av finansiellt stöd för att få igång och upprätthålla byggtakten, av ekonomiska skäl och av bostadsförsörjningsskäl. Förslagen finns. De är angelägna. Vi har råd med en del åtgärder. Det är en fråga om prioriteringar inom ramen för en balanserad ekonomisk politik där man fortlöpande bekämpar inflationen och får ned den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Så tänker vi socialdemokrater. Detta är logiken bakom de förslag som vi har lagt på Sveriges riksdags bord.

(Applåder)

Fru talman! Jag noterar att jag inte riktigt fick något svar på frågan om fri hyressättning och den debatt som pågår kring den. Jag fick inte heller något svar på min tidigare fråga om att stimulera konkurrens i byggsektorn i vid mening. Är detta något som statsrådet ser som en viktig fråga, och vad skulle i så fall eventuellt kunna göras?

Fru talman! Regeringsunderlaget framstår för mig som något splittrat, både när det gäller vad som på kort sikt är väsentligt att göra här och nu för att möta den akuta och - den bilden delar vi - allvarliga situationen och när det gäller den mer långsiktiga reformagendan. Även när det gäller den ser jag olika budskap och splittring, och det bekymrar mig.

Utredaren Peter Larsson lägger fram rätt typiskt socialdemokratiska förslag för att möta den bostadspolitiska utmaning som det innebär med industriexpansionerna runt om i landet, som vi alla naturligtvis välkomnar. Det är jag säker på att Andreas Carlson gör, precis som jag.

Regeringen tar vissa socialdemokratiska förslag vidare på det här området, till exempel digitaliseringen på Lantmäteriets verksamhetsområde och översynen av riksintressen, men avvecklar andra socialdemokratiska förslag som investeringsstöd och stöd till energieffektivisering av flerbostadshus.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Våra socialdemokratiska förslag om byggstimulans, statliga förmånliga byggkrediter, ett statligt fastighetsbolag och en grön reformering av rotavdraget avfärdas, liksom - och det är mycket viktigt - förslagen om en ny bostadsförsörjningslag, en nationell handlingsplan för bostadsbyggandet, skyddsåtgärder för hyresgäster i samband med renoveringar och en bostadskommission.

Fru talman! Jag misströstar lite grann. Jag tackar naturligtvis statsrådet för debatten, men jag misströstar. Varken den akuta krisen i bostadsbyggandet eller bostadsförsörjningen i landet kommer på sikt att kunna mötas utan att staten griper in, tar ett kliv fram, satsar resurser och styr. Det är min och Socialdemokraternas övertygelse.

Fru talman! Låt mig understryka att jag uppskattar att Andreas Carlson svarar på de frågor som jag och andra ledamöter ställer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag noterade gårdagens möte mellan statsrådet och olika branschföreträdare och fackföreningar. De samtalen tycks dock inte riktigt påverka regeringens reformagenda, utan den förblir fast. Jag hör inga besked om korttidspermitteringar, och jag hör inga nya besked om tankar på till exempel produktionsstöd - två saker som jag tror mig veta att branschföreträdare och fackföreningar tog upp just på gårdagens möte och i andra sammanhang.

I den allmänna debatten kommer det en del andra besked och budskap från Tidöpartierna.

Sverigedemokraternas bostadspolitiske talesperson Mikael Eskilandersson talade i februari i tidningen Bostadspolitik om att migrations- och återvandringspolitik ska vara en väsentlig del av att möta bostadsbehoven. Han pekade också på det sjunkande barnafödandet som något positivt som leder till bättre bostadsförsörjning.

I en slutreplik den 4 mars talade han om uppluckrat strandskydd, planeringsstimulanser för småhusbyggande, omvandling av lokaler, förenklad privatuthyrning och förmånligt bolån för förstagångsköpare. Allt det kände vi till, men han talade också om ytterligare sänkt fastighetsavgift, utökad gräns för det möjliga beloppet för uthyrning av bostad - jag antar att det är det skattefria beloppet, schablonen, som avses - och att undersöka möjligheten till rotavdrag för hyresrätter.

Är det här något som regeringen överväger?

Kristdemokraternas bostadspolitiske talesperson Larry Söder har å sin sida öppnat för att sätta igång processen för att genomföra fri hyressättning i nyproduktion. Moderaternas bostadspolitiske talesperson anser inte att det är aktuellt, men finansminister Elisabeth Svantesson meddelar att hon minsann för förhandlingar med Sverigedemokraterna i den frågan.

Kan statsrådet upplysa oss - vad är det som gäller?

Samtidigt som debatten så att säga rasar inom Tidölaget har, som statsrådet redogjort för här tidigare i eftermiddag, regeringens utredare Peter Larsson kommit med ett betänkande om åtgärder för att underlätta samhällsbyggande i Norrbotten och Västerbotten. Han är väldigt tydlig med att de förslag han kommer med är av relevans för alla delar i Sverige där det nu pågår industriexpansion i stor skala, även andra län än de två som omfattas av hans egentliga uppdrag.

Det rör sig om tre förslag. Det första är betydande kapitaltillskott, i detta fall till Norrlandsfonden, för att kunna utge investeringsstöd till byggande av bostäder. Det andra förslaget handlar om en ny, bättre utformad statlig kreditgaranti för nyproduktion av bostäder. Och det tredje förslaget, slutligen, gäller en statlig hyresförlustgaranti.

Fru talman! Jag vet, och jag tror att statsrådet vet, att väldigt många, inte minst i norra Sverige men absolut inte bara i Norrbottens och Västerbottens län, verkligen undrar nu: Vad kommer regeringen att lägga fram för förslag? Kan vi få någon indikation på hur statsrådet och regeringen resonerar kring detta?

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret på min interpellation!

Jag citerar ur budgetpropositionen: "Det har under ett par års tid byggts i en takt som svarat mot den framtida förväntade befolkningsökningen och för att kompensera för det latenta underskottet av bostäder." Det står på sidan 19 under utgiftsområde 18.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men nu är det alltså kris i bostadsbyggandet, fru talman. Byggnadsarbetare varslas och sägs upp. Byggfirmor går omkull, trähusbyggnadsföretag likaså. Underleverantörsled i sektorn pressas tillbaka. Bostadsförsörjningen i landet försämras.

Det som främst byggs upp i det här landet är en bostadsskuld för framtiden. I detta läge har Tidöregeringen enligt samstämmiga bedömningar från branschföreträdare, fackföreningar och akademi valt att göra nästan ingenting av akut karaktär. I stället har bostadsministern återkommit till att regeringen avser att genomföra "strukturella reformer". Det talas om kortare ledtider i byggprocessen, förenklade byggregler och att få fram mer byggbar mark.

Uppdrag har getts till länsstyrelserna och Boverket att ta fram en del nya underlag, en översyn av byggreglerna för studentbostäder har satts igång och en mycket modest planeringsstimulans till landets kommuner om totalt 80 miljoner kronor 2024 har införts. Vid sidan av dessa mycket försiktiga förändringar kan jag, ett och ett halvt år in i mandatperioden, inte se några betydande reformer.

Det var mot den bakgrunden jag ställde min fråga till statsrådet Andreas Carlson om hur regeringens reformagenda för mandatperioden ser ut. Statsrådet svarar att regeringen nu genomför olika åtgärder för att dämpa effekterna och rädda jobb i byggsektorn och "följer . utvecklingen inom bygg- och bostadsområdet".

Vi förväntar oss faktiskt inte något mindre av regeringen, fru talman. Det hade varit mer spännande att höra vad regeringen följer, vilka mätetal, vilka vittnesmål och vilka analyser. Ministern är välkommen att utveckla detta.

Statsrådet säger vidare i svaret till mig: "Regeringen utesluter inte att ytterligare åtgärder kan behövas. Regeringens reformagenda för bostadsbyggande under mandatperioden framgår av budgetpropositionen för 2024, som så sent som i december antogs av en majoritet av ledamöterna i denna kammare."

Fru talman! Vi har tagit del av budgetpropositionen, vi följer den allmänna debatten och vi deltar här i riksdagens arbete. Det är mot den bakgrunden som jag har ställt min fråga. Men den kanske behöver förtydligas lite grann: Vilka ytterligare åtgärder överväger statsrådet och regeringen, och när kommer dessa?

Fru talman! Jag uppfattade ett något grovhugget svar från statsrådet på frågan om efterfrågan kontra behov.

Vi har bostadsbidrag i Sverige. Vi har haft ett investeringsstöd. Vi har statliga kreditgarantier. Vi har statliga hyresgarantier. Statsrådet betonade att man nu har remitterat förslag om olika typer av obligatorier när det gäller att tillhandahålla kommunala hyresgarantier, liksom förslag om utökade möjligheter till olika slags sociala förturer. Vi har markanvisningar och markanvisningspolitik.

Innebär detta att vi har planekonomi? Nej, jag tycker inte det. Det innebär att vi har någon form av reglerad marknad i de flesta sektorer i vårt samhälle. Det hoppas jag och många socialdemokrater med mig att vi ska fortsätta ha.

Frågan är: Vilka ramar sätter vi upp politiskt för marknadskrafter i olika sektorer? Det är tydligt att Roger Hedlund och Sverigedemokraterna har en mycket kritisk inställning till stöd till produktion av nya bostäder med lägre hyresnivå eller med särskilda profiler, till exempel studentbostäder. Det är man mycket kritisk till. Vi socialdemokrater lägger konsekvent fram förslag om att vi också ska jobba på utbudssidan i fråga om bostadsbyggandet och stimulera nyproduktion av just den typ av bostäder som vi saknar.

Där finns det en skiljelinje. Det är bra att den är tydlig. Vi står fast vid vår politik.

Jag passar på att tacka statsrådet för möjligheten att delta i detta samtal. Vi ses snart igen.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret på Leif Nysmeds angelägna interpellation! Jag tänkte försöka förtydliga och upprepa Leif Nysmeds viktiga fråga. Även jag är mycket nyfiken på att höra statsrådet resonera kring skillnaden mellan människors efterfrågan, det vill säga deras betalningsförmåga och deras önskan, och människors behov av bostad. Bostadsministern får gärna utveckla hur han ser på den här distinktionen och om skillnaden mellan efterfrågan och behov på något sätt påverkar vilken politik som behöver föras för att efterfrågan och behov ska mötas.

Roger Hedlund, Sverigedemokraterna, deltar också i denna debatt. Han talar om enorma summor och syftar på det tidigare investeringsstöd för byggande av hyresrätter med lägre hyresnivå och studentbostäder som nu är under avveckling. Vi talar om 4 miljarder under ett enskilt år. Om jag minns rätt uppgår budgetposten 2024 till 3,7 miljarder för detta stöd, som alltså är under avveckling, och det blir någon liten skärv under 2025.

4 miljarder motsvarar ungefär hälften av rutavdraget i svenska statens finanser. Satsningen på sänkt drivmedelsskatt är mångdubbelt större. Skattesänkningar för höginkomsttagare under tidigare budgetår är mångdubbelt större. 4 miljarder låter som mycket pengar och är mycket pengar, men i statens budget är det knappast enorma summor, Roger Hedlund!

Sedan hävdar Roger Hedlund att detta investeringsstöd, som fanns och fortfarande faktiskt finns men är under avveckling, på något mystiskt sätt skulle ha bidragit till det underskott på bostäder som finns i Sverige.

Att det finns ett underskott på bostäder är helt klart. Boverket konstaterar det. Stödet har också enligt alla utvärderingar lett till att det byggdes fler bostäder i Sverige än vad som annars skulle ha blivit fallet. Men enligt Roger Hedlund har investeringsstödet alltså på något sätt bidragit till att förvärra underskottet på bostäder. Det är mycket märkligt.

Roger Hedlund talar också om behovet av innovation och även ökad konkurrens i byggsektorn. Vi socialdemokrater delar den uppfattningen. Ett sätt att främja innovation är att staten med olika typer av stöd sätter villkor som stimulerar till innovativa försök och sätter igång innovationsprocesser. Det är en hållning som vi numera har gott om stöd för också från den ekonomiska forskningen om innovationsprocesser, fru talman. Det är ofta viktigt att staten är med initialt och ser till att innovation i olika sektorer kommer igång. Detta hoppas jag att också statsrådet tar till sig och överväger.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Slutligen har vi detta med konkurrens. Ja, var är förslagen, blir frågan till statsrådet och till Roger Hedlund. Var är förslagen på hur vi ökar konkurrensen, i den mån det finns brister där?

Fru talman! Jag hade en punkt kvar. Roger Hedlund, Sverigedemokraterna, betonar att bostäder inte byggs på två år. Nej, det är riktigt. Det är längre tider än så - kanske sju åtta år från första tanken tills något står färdigt. Just därför är det så viktigt under dramatiska tapp som det vi har sett nu och dem som vi har sett i tidigare krissituationer att staten kliver fram och delar risken och ser till att byggandet inte tillåts totalkollapsa. Det är den verklighet vi lever med.

Herr talman! Det är kris för bostadsbyggandet i vårt land. Antalet påbörjade nya lägenheter har minskat med två tredjedelar sedan 2022. Varsel och konkurser står som spön i backen. 8 000 byggnadsarbetare går på akassa just nu. Året 2024 ser ut att bli ett stenhårt år för väldigt många i vårt samhälle.

Vi socialdemokrater har i ett och ett halvt års tid varnat för att passiviteten från politiken drar ned svensk ekonomi här och nu och hotar den långsiktiga utvecklingen. Arbetsmarknadens och ekonomins dynamik hämmas. De bostadssociala problemen förvärras. Studentbostäder saknas. Vart tredje barn i flerbostadshus bor trångt.

Vilken åtgärd anser bostadsminister Andreas Carlson är den viktigaste som regeringen genomfört för att möta denna akuta kris i bostadsbyggandet?