Fru talman! Markus Kallifatides har frågat mig om jag och regeringen avser att vidta åtgärder för att lagreglerna om revisorsplikt ska efterföljas.

I de allra flesta företag finns det förstås en strävan efter att följa lagar och regler. Men under senare år har det med all tydlighet framgått att företag också används för brottsliga ändamål av oseriösa aktörer på ett alltmer systematiskt sätt.

Att företag utnyttjas för oseriös eller olaglig verksamhet är, som Markus Kallifatides nämner, ett problem som förtjänar att tas på mycket stort allvar, särskilt när det sker inom ramen för organiserad brottslighet.

Brottslighet i företag leder till att samhället drabbas av stora förluster, till exempel genom bedrägerier mot välfärdssystemen och genom uteblivna skatteintäkter. Hederliga näringsidkare riskerar också att slås ut när de tvingas konkurrera med oseriösa och brottsliga aktörer. Med de vinster som genereras i bolag kan också annan grov brottslighet finansieras. Regeringen arbetar därför aktivt på flera plan för att förhindra att företag utnyttjas för att begå brott.

Så sent som i februari presenterade regeringen en nationell strategi mot organiserad brottslighet - den är den första i sitt slag. Strategin innehåller prioriteringar, åtgärder och mål för att öka samhällets motståndskraft mot den organiserade brottsligheten. Arbetet med att förhindra att företag används som brottsverktyg pekas i strategin ut som ett prioriterat område.

En del av regeringens arbete mot brottslighet i företag handlar om att stärka Bolagsverkets kontrollfunktion. I början av mars beslutade regeringen om en ändring av verkets instruktion som innebär att myndigheten aktivt ska verka för att uppgifterna i verkets register är korrekta. Genom de här kontrollerna kan Bolagsverket motverka att målvakter används för att dölja de aktörer som utnyttjar ett företag för att begå brott. Även andra brottsliga upplägg kan motverkas på det sättet. Genom ändringen har Bolagsverket också fått bättre möjligheter att samverka med andra myndigheter i ett brottsförebyggande syfte.

Att revisionspliktiga företag saknar revisor kan naturligtvis vara en del av ett brottsligt upplägg, men det kan också vara fråga om ett förbiseende. En granskning av Riksrevisionen har visat att merparten av de företag som saknade revisor trots att de var skyldiga att ha det skaffade revisor följande år. Om det vid en myndighetskontroll eller på annat sätt upptäcks att ett företag som ska ha revisor inte har det ska Bolagsverket agera, ytterst genom en tvångslikvidation av företaget. Bolagsverket har de senaste åren också beslutat om tvångslikvidation i ett antal fall. Verket har alltså kraftfulla verktyg att ta till mot företag som bryter mot reglerna.

Eftersom många företag varje år passerar gränsen för revisionsplikt skulle det krävas omfattande kontroller för att säkerställa att alla företag som ska ha revisor också har det vid varje givet tillfälle. Att komma åt den kriminella ekonomin och förhindra att bolag utnyttjas som brottsverktyg är en prioriterad fråga för regeringen. Jag följer därför utvecklingen noga och är inte främmande för att vidta ytterligare åtgärder om det skulle visa sig vara nödvändigt.

Fru talman! Tack, Markus Kallifatides, för möjligheten att diskutera denna väldigt viktiga fråga den här morgonen!

Ja, den organiserade brottsligheten måste bekämpas på flera olika fronter samtidigt.

När det gäller skjutningarna och sprängningarna under det gångna dygnet - vi har upplevt ännu en skjutning i Stockholmsområdet - måste man naturligtvis angripa det grova våldet direkt. Inget anständigt samhälle kan över tid leva med skjutningar och sprängningar på den nivå som Sverige har haft under snart tio års tid i eskalerande grad. Därför gör vi väldigt mycket som riktar sig just mot det grova våldet.

Men den nationella strategi mot organiserad brottslighet, den första i sitt slag, som regeringen beslutade om på det nya året tar ett bredare grepp. Den betonar betydelsen av att vi, om vi långsiktigt ska nedkämpa den organiserade brottsligheten, måste vidta väldigt offensiva åtgärder på en lång rad fronter parallellt, utöver att slå mot det grova våldet.

Det handlar inte minst om att bryta nyrekryteringen av barn och unga till de kriminella nätverken men också om att strypa den ekonomiska basen för denna kriminalitet. Denna kriminalitet drivs i högsta grad av pengar. Det handlar i hög grad om narkotikabrottslighet. Men nu tycks det som att den ekonomiska brottsligheten till och med har gått om narkotikan som huvudsaklig intäktskälla för de kriminella nätverken. Där finns det bedrägerier av olika slag. Det är förstås bedrägerier som drabbar enskilda människor, inte minst äldre, men det är också mycket systematiska bedrägerier - skattebrott och annan ekonomisk brottslighet - som drabbar välfärdssystemen och skattebetalarna som ett kollektiv.

Det är av avgörande vikt att vi lyckas strypa den kriminella ekonomin för att vi också ska komma åt den organiserade brottslighetens mest brutala uttryck. Därför är det väldigt bra att vi diskuterar dessa frågor i dag.

Företag som växer och ger vinst som kan återinvesteras är helt avgörande, för med ett välmående samhälle som utvecklas och blir rikare kan vi investera mer i välfärd. Det tror jag att vi är helt överens om. Därför är det också viktigt att vi utformar brottsbekämpningen på det här området på ett sådant sätt att vi kommer åt de kriminella utan att skapa onödig byråkrati och regelbörda för lejonparten av alla företagare, som ju är skötsamma.

Vi har ett bra underlag för detta arbete med det betänkande som vi båda har nämnt och som tar sikte på just bolag som verktyg för brott. En av de frågor som lyfts fram där rör just frågan om revision och vikten av revision. Och jag vill understryka vikten av revision, i synnerhet förstås om man bedriver verksamhet av större slag.

I mars ändrade vi i förordningen och gav Bolagsverket en mycket tydlig instruktion om att aktivt säkerställa att de uppgifter som finns i deras register stämmer vad gäller exempelvis revisor. Man kan säga att det är ett svar på den mycket rimliga efterfrågan att någon måste se till att de uppgifter som finns i registren är korrekta. Annars finns det inget underlag att vidta åtgärder utifrån. Precis som Markus Kallifatides nämner efterfrågas denna förändring från flera håll. Det är också ett av förslagen i den aktuella utredningen och som är möjligt att genomföra i ett snabbt tempo. En del andra förslag är mer genomgripande och kräver lagstiftningsförändringar. Där får vi återkomma med en proposition.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag är också öppen för det som Markus Kallifatides säger när det gäller digitaliseringen, AI och annat. Det är klart att vi måste säkerställa att teknikutvecklingen blir en vinstlott för brottsbekämpningen. I det ligger förstås också bättre möjligheter att kontrollera väldigt omfattande information, exempelvis uppgifter i register.

Fru talman! Låt mig börja även detta inlägg med att förstås understryka betydelsen av högt ställda krav på företag vad gäller redovisning och i förekommande fall revision och att säkerställa att de uppgifter som finns i statens olika register är korrekta. Det är i det ljuset man ska se den viktiga förändringen att Bolagsverket nu har fått en instruktion om att på ett mycket aktivt sätt säkerställa att uppgifter om revisor i Bolagsverkets register är korrekta. Det är avgörande för att sedan kunna rikta sina kontroller mot de bolag som inte har revisor. I de fall det inte handlar om ett förbiseende ska man också kunna rikta mycket kraftfulla åtgärder, ytterst tvångslikvidering om det krävs, mot bolagen.

Jag tycker också, vilket Skatteverket och för den delen också andra har lyft fram, att ny teknik förstås ger nya möjligheter. Det gäller inte bara Bolagsverket och deras register, utan det gäller våra myndigheter i stort som ju sitter på enormt mycket information. En stor utmaning i en icke-digitaliserad värld har förstås varit att kunna systematisera, genomlysa och ha kontroll på all information som finns samlad i myndigheternas olika system. Det är självklart så att teknikutvecklingen ger helt nya möjligheter för det.

Frågan om hur man kan använda artificiell intelligens för att kunna analysera och kontrollera exempelvis registeruppgifter eller annan kritisk information är mycket intressant. Jag förutsätter också att det är en pågående dialog i relation till aktuella myndigheter. Många av dem ligger ju inte under Justitiedepartementets paraply, men jag vet att det kontinuerligt förs en dialog om hur man med den typen av verktyg ytterligare kan effektivisera kontrollerna.

Jag vill också lyfta fram en sak som Markus Kallifatides nämnde i förbifarten men som är helt central, nämligen möjligheten att dela information mellan myndigheter. Om vi ska få en riktig systemkraft i de berättigade kontrollerna av oseriösa aktörer, oavsett om det är företag eller individer som begår brott utan att göra det i bolagsform, är en effektiv informationsdelning mellan myndigheter helt avgörande. Där vet vi att det finns rätt rigorösa sekretesshinder för att det ska kunna ske på ett effektivt sätt.

Här vill jag nämna flera pågående lagstiftningsprojekt som är ägnade att riva sådana hinder. Ett var ett förslag som vi fick i höstas som handlar om olika aktörers skyldighet att lämna information till Polismyndigheten för att kunna bistå i deras brottsbekämpning. Vi lade en proposition på bordet under mars månad som jag tror att riksdagen redan har tagit ställning till. Den tar sikte på arbetslivskriminalitet och möjligheten att dela information mellan olika aktörer för att kunna angripa bland annat arbetslivskriminalitet och fusk på området. Det har också synliggjort ett bredare behov och en efterfrågan hos många myndigheter på en generell sekretessbrytande regel som kort sagt gör det möjligt för myndigheter, oavsett vilken brottslighet och vilka myndigheter vi talar om, att dela information på ett effektivt sätt för att kunna få riktig kraft i kontroll, uppföljning och åtgärder mot oseriösa och kriminella företag.

Fru talman! Jag tackar återigen Markus Kallifatides för möjligheten att diskutera dessa viktiga frågor.

Att strypa den kriminella ekonomin är helt avgörande för att vi ska kunna komma åt den organiserade brottsligheten långsiktigt. Om detta är vi helt överens. Vi ska mobilisera hela systemkraften i våra myndigheter och i rättsväsendet förstås. Men det kommer att krävas en mycket bredare mobilisering som omfattar många andra myndigheter. Några av dem har vi nämnt i dag: Bolagsverket och Skatteverket. Ytterligare några bör nämnas: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Lantmäteriet när det gäller fastigheter, penningtvätt och så vidare. Det är uppenbart.

Det handlar om flera olika saker. Informationsdelning är oerhört centralt. Ska man få tryck i den brottsbekämpning som kan ske på basis av exempelvis registeruppgifter hos Bolagsverket handlar det i hög grad också om att samverka - i Bolagsverkets fall med andra myndigheter - för att kunna åstadkomma detta. Att kunna riva dagens sekretesshinder för en effektiv delning av information är helt avgörande. Men i detta ligger också, vilket Markus Kallifatides pekar på i dag, vikten av att stärka myndigheternas kontrollfunktioner inom sina respektive ansvarsområden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Återigen: Den införda instruktionen till Bolagsverket att från och med mars april aktivt säkerställa att uppgifter om revisor i deras register är korrekta är en väldigt viktig del i detta.

Vad gäller revisionsplikten är det precis som Markus Kallifatides säger. Utredaren har i detta betänkande presenterat argument för och emot och olika modeller kring detta. Detta arbete pågår i Regeringskansliet här och nu. Jag ser fram emot att återkomma till riksdagen med en proposition där vi tar det bredare greppet baserat på detta betänkande.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.