Simona Mohamsson

Herr talman! Socialdemokraterna och Liberalerna har ofta stått nära varandra i jämställdhetsfrågor. Tillsammans har vi gjort Sverige till ett land där kvinnor ska kunna kombinera karriär med familj. Både socialdemokratiska och liberala statsråd har gått före och visat att detta är möjligt.

Många undrar dock, Magdalena Andersson, om du delar Margot Wallströms åsikt att Romina Pourmokhtari borde ha bett att få lämna sin plats eftersom hon inte kunde åka till klimattoppmötet för att hon är gravid. Min fråga till Sveriges första kvinnliga statsminister är om hon tar avstånd från Margot Wallströms uttalande.

(Applåder)

(TALMANNEN: I den här EU-politiska partiledardebatten ger jag nu ordet till Magdalena Andersson, Socialdemokraterna.)

Herr talman! En gång i tiden var det trendigt att vara kritisk mot Europasamarbetet. Vänsterns EU-kritiker varnade för frihandel och arbetskraftsinvandring. EU-motståndare till höger varnade om överstatlighet och demokratihot. Men det är trender som åldrats lika dåligt som 3D-glasögon på bio.

Faktum är att EU-samarbetet gör Sverige rikare och tryggare. Rikare – för att svenska företagare lättare kan exportera varor till Tyskland och Frankrike. Tryggare – för att Frontex och Europol skyddar våra gränser och bekämpar brott.

Det som verkligen fick luften att gå ur EU-kritikerna var dock kriget i vårt närområde. När Ryssland invaderade Ukraina tog det stopp för alla nationalisters och socialisters vanföreställningar om att ensam är stark. Ensam är inte stark mot Putin, mot Iran eller mot Kina. Nu måste Europa hålla i stödet till Ukraina – för fred, frihet och ett framtida ukrainskt EU-medlemskap.

Trender kommer och går, men Liberalernas engagemang för ett starkare Europa består.

Herr talman! EU är en ekonomisk gigant, men Europa riskerar att bli omsprunget av Nordamerika och Asien. Teknikutvecklingen går lika snabbt som löpklubbarna på stan. Detta kräver ett Europa som prioriterar rätt för att stärka framtidens innovationer och välstånd.

Det finns en tydlig väg framåt för Europa som bygger på mer frihandel, större investeringar i forskning och ny teknik samt mer utbyte mellan EU-länder där vi tillsammans lockar utländska experter för att bidra till Europas innovationskraft så att nya idéer och produkter möter dagens ljus i en tuff global fajt mot amerikanska jättar och kinesiska kopior. Vi behöver en gemensam förstärkning mot framtidens handelskrig och osäkerheter. Jag pratar såklart om euron, som håller ihop både små och stora länder när världen gungar. Europa kan bli världens demokratiska och ekonomiska förebild, men det sker inte med byråkratisk socialism eller konservativa bromsklossar. Det sker med mer liberalism, inte mindre.

Herr talman! En migration som inte går hand i hand med integration leder till skuggsamhällen och utanförskap där extremister och gängkriminella utnyttjar människor som lever i utsatthet. Sverige är inte ensamt i Europa om dessa utmaningar. De här frågorna berör många länder, till exempel Tyskland, Frankrike och Danmark.

Här hemma har regeringen påbörjat ett paradigmskifte för att öka människors trygghet. Under Tidöpartiernas vakt möter fler gängkriminella rättvisan. Migrationspolitiken ställs om för att bli mer ansvarsfull och hållbar. Det förebyggande arbetet stärks både i skolan och i socialtjänsten. Tidöavtalets sakpolitik är helt enkelt en plan för att öka tryggheten för fler, och den bör skickas på export till varje hörn i Europa.

EU-kritikerna hade fel om Europasamarbetet. På område efter område har EU bevisat att det går att lösa stora samhällsproblem. Vi har gjort det förut, och vi kommer att göra det igen.

(Applåder)

Herr talman! Som jag nämnde har det gjorts historiska skolsatsningar, och det finns en reformagenda som vi inte har sett tidigare när det gäller skolan.

Jag vill börja med att säga att den inkludering som ledamoten pratar om hade funkat bra om alla bara fick rätt stöd. Men det har ju inte funkat; det är därför vi befinner oss där vi befinner oss, det vill säga i ett läge där barn som borde få rätt stöd i rätt tid i stället trycks in klassrum utan att få det. Det är därför vi gör om skolstödssystemet.

Jag jobbar varje dag för att återreglera svensk skola. Det gör jag av en väldigt central anledning, nämligen att vi inte kan ha det som i dag. Det råder både en trygghetskris och en läskris i svensk skola.

Om jag får göra ett medskick till ledamoten: Vill man på riktigt göra stora förändringar och se till att skolsatsningar som beslutas här inte stannar upp när de kommer ut till kommunerna är man jättevälkommen att kroka arm med Liberalerna för att förstatliga skolan. Det finns nog inget enskilt viktigare än att se till att kommuner inte kan se det som en möjlighet att backa i sina egna satsningar på skolan när den här kammaren beslutar om stora skolsatsningar. Att återreglera skolan och se till att skapa likvärdighet är nog det mest avgörande vi kan göra.

Som jag inledde med att säga är frågan om barns och ungas ohälsa något som hela samhället behöver ta krafttag i. Det är ett folkhälsoarbete, och det börjar med barn och unga. I en tid där barn och unga formas av andra innan de hinner forma sig själva är det mer avgörande än någonsin att se till att skolan blir en arena där det råder trygghet och studiero.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! När vi tog över Utbildningsdepartementet gjorde vi det efter åtta förlorade år med Socialdemokraterna. Just nu genomför vi den största reformagendan på över 30 år när det gäller skolan. I vår budgetproposition har vi precis lagt fram en historisk skolbudget, detta samtidigt som vi lyckas sänka skatten för helt vanliga människor som varje dag går upp och jobbar och sliter för Sverige.

Låt mig ta några av de kanske viktigaste delarna i den här stora reformagendan. Den inkludering som Socialdemokraterna drev på, där alla ska vara i ett och samma klassrum och som innebär att barn som behöver hjälp inte får den hjälp som de egentligen behöver eftersom det är viktigare att alla är inkluderade, har lett till den exkludering som vi ser i dag. Barn har hamnat längst bak i klassrummet, kanske med hörselkåpor och en Ipad, i stället för att få rätt stöd i rätt tid så att de lär sig de grunder som är avgörande för att de ska klara sig resten av livet.

Därför gör vi om stödsystemet så att barn som ligger efter exempelvis med att läsa ska få göra det i mindre grupper eller enskilt så att de kommer i kapp. Inget barn ska lämnas efter.

Vi vill se till att det finns fler speciallärare som jobbar direkt med elever, även det någonting som Socialdemokraterna tog bort under den tid som de styrde över skolan.

Vi gör många insatser för att se till att barn inte lämnas efter, att barn inte hamnar längst bak i klassrummet utan att få rätt hjälp, för vi vet vad det innebär när barn inte får rätt hjälp. Då lämnas de efter, utan möjlighet att drömma om att bli det de vill, utan att kunna vara med i samhället på samma villkor som andra.

Utöver detta inför vi ett nytt betygssystem. Vi ser till att lärare får utökade möjligheter och mindre administration. För att svara på ledamotens fråga ser vi också till att höja lärarutbildningen, inte minst för att stärka lärares förståelse och uppdrag när det gäller demokrati så att de utifrån vetenskapen får möjlighet att lära barn just detta.

Innan mandatperioden är slut kommer vi också att lägga fram en proposition på riksdagens bord när det gäller friskolesystemet. För första gången på 30 år kommer vi att se till att det sker en förändring i friskolesystemet, något Socialdemokraterna inte lyckades med under sina åtta år i Utbildningsdepartementet.

Listan kan göras lång över saker vi gör i dag, efter Socialdemokraternas åtta förlorade år i Utbildningsdepartementet. Jag förstår att det är frustrerande, och jag hade önskat att det gick fortare. Men jag kan säga er en sak: Aldrig tidigare har man gjort så många och så stora reformer på utbildningsområdet, och allt detta med ett syfte: Inget barn ska lämnas efter. Inga klassrum ska tas över av otrygghet och läskris. Vi förhandlar inte med de grundläggande demokratiska rättigheterna utan ser till att alla barn har samma förutsättningar – varje dag.

Herr talman! Det var många frågor som kom upp i debatten här. Låt mig börja med det som jag tycker att det är viktigast att vi har ögonen öppna kring.

Under lång tid har vi haft en trygghetskris i svensk skola. Det har inte varit en realitet att föräldrar känner trygghet när de lämnar sina barn i skolan och att barn inte behöver komma till skolan med ångest eller med ont i magen. Så har det varit av olika anledningar, herr talman. Att vi under lång tid har haft en trygghetskris tror jag inte minst hänger ihop med att vi inte har varit tydliga med vad som är syftet med skolan.

Lärare ska få vara lärare i sina klassrum. Vi kan inte ha stökiga korridorer. Man är inte i skolan för att tjafsa med läraren eller med sina kamrater, utan man är där för att lära sig det demokratiska hantverket och grunderna, som ska hjälpa en resten av livet.

Jag tror att det är avgörande att vi hanterar trygghetskrisen genom att stärka lärarna i deras roll som lärare i klassrummen och genom att ge rektorer möjlighet och verktyg att upprätthålla tryggheten i skolan.

Det handlar också om de nya fenomen som vi ser i skolan, bland annat skärmar och sociala medier som formar barn och unga innan de hinner forma sig själva. Därför är jag glad att vi i den här regeringen nu ser till att göra hela grundskolan mobilfri. Man lämnar in sin telefon i början av skoldagen och får tillbaka den i slutet. Under tiden däremellan är man i skolan för att lära sig och för att umgås med sina kompisar.

Vi har en avgörande roll i skolan när det gäller att se till att alla barn och unga får vara sig själva och får drömma stort. Men det handlar också om att se till att de vet vilka spelregler som finns i skolan. Det ska inte råda någon tvekan. Det kan inte vara uppochnedvänt. I skolan råder inte anarki, utan i skolan finns det tydliga demokratiska uppdrag och demokratiska värderingar som man upprätthåller. Där ska jag vara väldigt tydlig. Det är nolltolerans mot att inte upprätthålla detta. Skolor och kommuner har ansvar att se till att alla skolor följer detta.

Jag tänkte svara ledamoten på vad regeringen gör för att motverka psykisk ohälsa bland annat bland elever med NPF. Regeringens ambition inom området för psykisk ohälsa har varit tydlig, vilket inte minst framgår av Tidöavtalet och regeringsförklaringen. Regeringen betonar att arbetet med att stärka den psykiska hälsan och suicidpreventionen måste prioriteras som ett led i folkhälsoarbetet, inte minst för unga. Det förebyggande och främjande arbetet måste stärkas. Antalet suicid ska minska. Och vården och omsorgen för personer med psykisk ohälsa måste bli mycket mer tillgänglig och jämlik.

Det faktum att elever med funktionsnedsättningar mår så dåligt och att de försöker ta livet av sig är ett allvarligt misslyckande. Jag och regeringen vidtar konkreta åtgärder för att förbättra just stödet och förebygga ohälsan genom att se till att alla barn och unga får det stöd de förtjänar och behöver. Inget barn ska lämnas efter i våra klassrum.

Herr talman! Gustaf Lantz har frågat mig vad jag och regeringen avser att göra för att svensk skola ska bli bättre på att förebygga psykisk ohälsa och självmord bland elever.

Regeringen beslutade 2024 om en nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention. Att på allvar och kraftfullt ta sig an arbetet med att främja psykisk hälsa och utveckla arbetet med att förebygga psykisk ohälsa och suicid kräver ett brett och omfattande arbete på olika nivåer i samhället. Detta är en viktig fråga, och det är avgörande att vuxna ser och agerar på signaler från elever som mår dåligt. Alla barn har rätt till bästa möjliga hälsa, vilket inkluderar psykisk hälsa.

Skolan och elevhälsan har en viktig roll för att främja elevers hälsa och stödja elevers utveckling mot utbildningens mål. Viktiga uppgifter är till exempel att motverka mobbning samt identifiera stödbehov och erbjuda stödinsatser.

Vi vet att dagens elevhälsa inte räcker till och att allt fler elever inte får tillgång till effektiva stödinsatser i rätt tid. Regeringen genomför därför flera åtgärder inom området. Den 7 mars 2024 tillsatte regeringen Utredningen om en förbättrad elevhälsa (U 2024:01), som lämnar sitt slutbetänkande till mig den 27 november. Uppdraget omfattar bland annat att stärka elevhälsans uppdrag, ledning och samverkan. Därtill ska utredningen föreslå hur elevhälsans medicinska, psykologiska och psykosociala insatser kan stärkas och föreslå en elevhälsogaranti med målet att åstadkomma en ändamålsenlig tidsfrist för att få stöd och hjälp av elevhälsan.

I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1) föreslår regeringen också 200 miljoner kronor till personalförstärkningar inom elevhälsan. Satsningen kan bidra till att elever får förbättrad tillgång till elevhälsans medicinska och psykologiska kompetens och till att fler erbjuds hälsofrämjande och förebyggande insatser.

Skolsociala team är ett sätt för skolan och socialtjänsten att bidra till trygghet och studiero i skolan, till ökad skolnärvaro och till att elever får stöd i ett tidigt skede. Vi vet också att en lyckad skolgång är en avgörande skyddsfaktor mot både utanförskap, kriminalitet, missbruk och ohälsa. För att stärka samverkan mellan skolan och socialtjänsten och öka närvaron bland eleverna föreslår regeringen att det befintliga statsbidraget för personalkostnader för de skolsociala teamen förstärks med 100 miljoner kronor till totalt 400 miljoner kronor 2026 och förlängs till 2028.

Regeringen vill genomföra ytterligare insatser för att varaktigt stärka tryggheten och studieron i svensk skola. Regeringen tog i januari 2025 emot ett betänkande om bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan (SOU 2025:8). Där lämnades ett stort antal förslag med syftet att alla elever ska få gå i en trygg skola där de kan koncentrera sig på undervisningen och att både skolpersonal och elever ska slippa hot, våld, kränkningar och trakasserier.

Det pågår också ett arbete för att möjliggöra suicidutredningar inom ramen för en nationell utredningsfunktion. Denna satsning ska särskilt fokusera på suicid bland barn och unga och förväntas bidra till ett mer effektivt suicidpreventivt arbete.

Vi har ett gemensamt ansvar att se till att varje barn blir sett, får rätt stöd och ges möjlighet att må bra och lyckas i skolan.

Herr talman! Det är kul att det kommer lite olika budgetförslag här också. Vi har lagt fram en budget för barnfamiljerna. Sedan vi tog över makten har barnfamiljer fått ungefär 5 000 kronor mer i plånboken varje månad. Det är avgörande för att hårt arbetande svenskar, som varje dag bidrar till svensk ekonomi, ska få ett andrum i sin vardag efter en långdragen lågkonjunktur.

Jag är glad att förskolans maxtaxa är en del i de lättnader som vi lägger fram. De där hundralapparna eller tusenlapparna spelar roll för huruvida föräldrar ska ta ett extra skift på jobbet eller bara kunna få ett andrum i sin ekonomi och inte behöva vara oroliga över att de tvingas välja mellan att gå på bio en fredag eller att deras barn ska gå i förskolan.

Det kommer att låta tjatigt från mig, men jag säger det återigen: Det är tydligt i skollagens bestämmelser att kommuner ska sträva efter att erbjuda barnomsorg under de tider då förskola och fritidshem inte erbjuds. Det ska göras med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete och familjens situation. Kommunerna ska göra individuella bedömningar utifrån de lokala förutsättningarna, och de kan variera rätt mycket. Det är därför vi har ett statsbidrag.

Jag ser fram emot att fler kommuner tillsammans med staten tar ansvar för att fler föräldrar i Sverige ska kunna vara hårt arbetande föräldrar men också för att fler barn ska ha möjlighet att gå i förskolan.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Det gläder mig att också Rose-Marie Carlsson uppskattar arbetslinjen – framför allt för föräldrar och kanske inte för barn, för de ska gå i förskolan.

Det finns sedan 2013 statsbidrag för att öka tillgången till omsorg på kvällar, nätter och helger. Bidraget kan användas både till befintlig verksamhet i kommunerna och till att starta nya verksamheter. För år 2025 uppgår statsbidraget till cirka 80 miljoner kronor, vilket kan stimulera och bidra till att erbjuda just omsorg på obekväma tider och öka omfattningen. Det här är alltså ett statsbidrag som kommuner kan söka om de själva inte har råd eller prioriterat detta att göra det. Det är upp till kommunerna att söka detta bidrag.

För omsorg under tid då till exempel förskola inte erbjuds får avgifter tas ut på det sätt som en kommun får ta ut avgifter för plats på förskola som anordnas. Avgifterna ska vara skäliga.

Det är viktigt att minska de ekonomiska hindren, vilket jag och ledamoten är överens om. Detta är viktigt för att öka möjligheten att delta i förskola och fritidshem men inte minst också för barnens språkutveckling.

Hushållens ekonomi behöver också stärkas för att den utdragna lågkonjunkturen ska kunna brytas och den svenska ekonomin ska återhämta sig. Regeringen avser att införa ett fribelopp för inkomster så att hushållens barnomsorgsavgift inom ramen för maxtaxan ska bli lägre. Det gör vi för att fler aldrig ska behöva tveka för att de står inför valet mellan att få ett andrum i ekonomin och att ha sina barn i förskolan. Därför föreslår vi att statsbidraget för maxtaxan ska förstärkas.

Det finns som sagt i dag ett statsbidrag. Det har funnits för kommuner att söka sedan 2013 så att de ska kunna öka tillgången till omsorgen på kvällar, nätter och helger. Detta är avgörande för arbetslinjen men också för barns språkutveckling.

Herr talman! Jag kan garantera att vi fortsatt följer det här noga. Precis som Rose-Marie Carlsson sa är det avgörande att man har rätt till förskola, både för barnets utveckling och för att när barn går i förskolan hjälper det också i resten av utbildningen. Man får även möjlighet att bidra till barnens utveckling, inte minst när det gäller att lära sig läsa.

Jag tycker också att det är avgörande, som Rose-Marie Carlsson lyfte fram, att föräldrar ska veta att de alltid kan tacka ja till jobb utan att behöva vara oroliga för huruvida deras barn har förskoleplats eller inte. Det för mig till min tydliga uppfattning. Det finns redan tydliga regler formulerade i skollagen, som kommuner inte kan bortse från.

De förstärkningar vi gör av statsbidraget till kommuner för maxtaxan inom förskola och fritidshem innefattar även pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola och fritidshem samt omsorg som erbjuds enligt 25 kap. 5 § skollagen under tiden då förskola och fritidshem inte erbjuds. Min uppfattning är att det redan finns tydliga regleringar som kommuner inte kan bortse från.

I mitt inledningsanförande försökte jag vara tydlig med att det här är en fråga där jag tror att kommunerna och staten behöver gå hand i hand. Kommuner bör göra individuella bedömningar utifrån de lokala förutsättningarna för varje ansökan om plats, och bedömningen bör utgå från om föräldrarna har en reell möjlighet att själva ordna med omsorg för sina barn.

Kommuner kan inte kringgå skollagens tydliga bestämmelser om att de måste sträva efter att erbjuda omsorg för barn på tider då förskola eller fritidshem inte erbjuds. Det här är alltså inte någonting de kan ducka för.

Fru talman! Rose-Marie Carlsson har frågat mig hur jag inom mitt ansvarsområde ytterligare kan förstärka kommunernas förutsättningar att erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid.

Många yrkesgrupper har arbetstider helt eller delvis förlagda till kvällar, nätter eller helger. För föräldrar i dessa yrkesgrupper kan det finnas ett behov av barnomsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds. Kommuner ska sträva efter att erbjuda omsorg för barn under den tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds i den omfattning som behövs, bland annat med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete (25 kap. 5 § skollagen [2010:800]). Det är möjligt för kommuner att ansöka om statsbidrag för att anordna omsorg under den tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds.

Trots detta kan det fortfarande finnas föräldrar som har behov av sådan omsorg som inte får det. Av förarbetena till skollagen framgår det tydligt att kommunen bör göra en individuell bedömning utifrån de lokala förutsättningarna för varje ansökan om plats. I bedömningen bör även föräldrarnas reella möjligheter att själva ordna omsorg för sina barn ingå (prop. 2009/10:165 s. 532). Skollagens krav på att varje kommun ska sträva efter att erbjuda omsorg på obekväma tider är inte något som kommunerna kan bortse ifrån.

För 2025 finns 79 miljoner kronor avsatta för det statsbidrag som kommuner kan söka för omsorg på kvällar, nätter och helger. Statsbidraget är till för att kommuner ska kunna erbjuda mer barnomsorg så att barn som behöver det ska kunna få omsorg under kvällar, nätter och helger. Bidraget kan användas till både befintlig verksamhet och ny verksamhet som bedrivs under kvällar, nätter och helger.

För omsorg under tid då till exempel förskola inte kan erbjudas får avgifter tas ut på det sätt som en kommun får ta ut avgift för plats i förskola som den anordnar, och avgifterna ska vara skäliga (8 kap. 16 § skollagen). Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2026 satsningar för en förskola med hög kvalitet och med sänkta avgifter. Regeringen föreslår en minskning av barnomsorgsavgiften och en rejäl förstärkning av statsbidraget för maxtaxa på 1 miljard kronor för 2026, och den beräknade förstärkningen för 2027 är 1,5 miljarder kronor. Det är viktigt att staten och kommunerna tar ansvar tillsammans.

Herr talman! Jag delar bedömningen att det kan finnas skäl att se över bestämmelserna om engelskspråkig undervisning. Men jag delar inte bedömningen att regeringen gör för lite. Regeringen föreslår historiska satsningar på skolan de närmaste åren. Just nu bereds flera omfattande reformer för att stärka svensk skola.

Skolinspektionen har ett viktigt uppdrag att granska huvudmän, skolor och andra verksamheter. Syftet är bland annat att alla barn och elever ska få en likvärdig utbildning av god kvalitet i en trygg miljö.

Det är viktigt att Skolinspektionen har förutsättningar att utföra sitt uppdrag. För att myndigheten ska kunna öka sin närvaro och göra fler inspektioner, bland annat oanmälda besök, behöver kapaciteten i Skolinspektionens verksamhet stärkas. Regeringen har därför under mandatperioden förstärkt Skolinspektionens granskningsverksamhet med totalt 25 miljoner kronor för 2024 och 47 miljoner kronor för 2025. Granskningsverksamheten beräknas förstärkas ytterligare under 2026 och 2027. Det är också viktiga sätt att se till att alla barn kan garanteras en utbildning av hög kvalitet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Skolan är en av regeringens främsta prioriteringar. Regeringen arbetar med många och omfattande åtgärder för att förbättra den svenska skolan. Förslag bereds nu om bland annat en ny läroplan, ett nytt betygssystem, ökad trygghet och studiero, ett nytt stödsystem, en reglering av tid för undervisning och höjd kvalitet på lärarutbildningen.

I budgetpropositionen för 2026 föreslår regeringen att förskola och skola tillförs 4,3 miljarder kronor. För 2026–2028 beräknar regeringen att medlen uppgår till 14 miljarder kronor.

Utöver de reformer som bereds nu finns satsningar på exempelvis en förstärkning av kunskapsbidraget och statsbidraget för kvalitetshöjande åtgärder i förskolan och en förlängning av statsbidrag för säkerhetshöjande åtgärder inom skolväsendet. Vi gör mycket för skolan.

Jag delar interpellantens oro, framför allt vad gäller vikten av det svenska språket. Jag delar också bedömningen att det finns skäl att se över nuvarande bestämmelser. En ändring av bestämmelserna behöver föregås av en noggrann analys i en utredning. Jag kan återkomma om hur en eventuell översyn av ett regelverk ska tas vidare.

Herr talman! En välfungerande skola är grunden till att fler ska få möjlighet till en bra framtid. Internationella studier visar att svenska elevers kunskapsresultat har sjunkit de senaste åren. Det finns fristående skolor med många obehöriga lärare och problem med betygsinflation.

Regeringen anser att det finns inbyggda fel i friskolesystemet som helhet, och vi vill göra en helrenovering av friskolesystemet genom att ändra drivkrafterna och incitamenten.

Det finns mycket som är bra i svensk skola men också mycket som kan bli bättre. Vi behöver tydligare kunskapsinriktning i skolan, och vi arbetar därför med förslag om bland annat en ny läroplan, ett nytt betygssystem och en ny lärarutbildning. Skolan ska vara en plats där elever utvecklar nya kunskaper både i språk och i andra ämnen. Det är därför viktigt att undervisningen håller en hög kvalitet.

Det finns i dag, som sagt, möjligheter för skolor att anordna delar av undervisningen på engelska, och det finns, bland annat, krav på att undervisningen ska hålla god kvalitet och att lärare som undervisar på engelska har god kompetens att undervisa på just engelska. Men det finns också indikatorer på att undervisningen på skolor som anordnar delar av undervisningen på engelska kan förbättras. Det kan därför finnas skäl att se över de bestämmelser som finns i dag.

Fru talman! Linus Sköld har frågat mig hur jag avser att agera för att ändra skollagens bestämmelser och när vi kan förvänta oss att ett sådant initiativ kommer att tas. Linus Sköld har även frågat mig hur jag kan agera för att Skolinspektionen ska göra vad som är möjligt för att även barn i skolor med engelskspråkig undervisning ska få en utbildning av hög kvalitet under tiden som nya regler utarbetas.

Jag vill inleda med att slå fast att alla elever i Sverige ska få undervisning av hög kvalitet. Skickliga lärare är den enskilt viktigaste faktorn för kvaliteten i undervisningen, och de spelar en avgörande roll för barnens och elevernas lärande.

Under den sammanlagda tid som en elev får engelskspråkig undervisning får högst hälften av undervisningen ges på engelska. Skolinspektionen är ansvarig för och beslutar om huruvida en huvudman som vill anordna undervisning på engelska får göra det. För att få anordna undervisning på engelska ställs bland annat krav på att undervisningen ska hålla god kvalitet och att eleverna får tillräckliga kunskaper i svenska för att nå målen för utbildningen.

Det finns också krav på att lärare som undervisar på engelska har legitimation och behörighet eller att läraren har en utländsk lärarutbildning som motsvarar en svensk lärarexamen och kompetens att undervisa i språket. Skolinspektionens uppdrag att granska kvalitet och utöva tillsyn över verksamheter och huvudmän omfattar även verksamheter där undervisning ges på engelska. Skolinspektionen kan återkalla ett beslut om att få anordna undervisning på engelska om kraven inte uppfylls.

Skolinspektionens granskning Kvaliteten i engelskspråkig undervisning när den ges i andra ämnen än språk visar att kvaliteten i den undervisning som bedrivs på engelska kan höjas på 27 av de 30 granskade skolorna. I granskningen framkommer att många skolor saknar kunskap om hur de ska lära ut både språket och ämnet samtidigt. Även om granskningen inte ger en nationell bild är resultaten oroande. Kunskaper i svenska språket är avgörande för att utveckla nya kunskaper och i förlängningen för att kunna vara delaktig i samhället.

Mot bakgrund av de kvalitetsbrister som har framkommit och att antalet skolor med tillstånd att bedriva delar av undervisningen på engelska har ökat kraftigt sedan bestämmelserna infördes kan det finnas skäl att se över regleringen. Jag kan komma att återkomma till hur en eventuell översyn av regelverket ska tas vidare.

Då interpellanten anmält att han var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav andre vice talmannen att Kadir Kasirga (S) i stället fick delta i interpellationsdebatten.

Fru talman! Det spelar roll vem som sitter på Utbildningsdepartementet. Det spelar roll både för vilka reformer som läggs fram och för om man får igenom sina reformer eller inte.

Vi fortsätter nu arbetet med helrenoveringen av friskolesystemet. Systemet ska ha betydligt striktare regler, vinststopp och fler och skarpare verktyg för tillsynsmyndigheter. Vi kommer att lägga fram ett förslag som kommer att vinna majoritet i Sveriges riksdag. Jag är glad över att jag varje dag går till Utbildningsdepartementet och visar att vi sätter skolan först.

Det är nog ingen hemlighet för vare sig ledamoten eller Socialdemokraterna att jag gärna skulle vilja se att skolan var statlig. Till dess att den är det kommer jag att fortsätta att sätta skolan först genom historiska satsningar. Min förhoppning är att ledamöterna i den här kammaren ser till att de egna kommunpolitikerna inte drar ned på skolan när staten pumpar ut pengar och genomför stora reformer. Det handlar om att lärare ska få vara lärare, om att elever och barn ska ha möjlighet och tid att både komma i kapp och få rätt stöd och om att vi ska vända såväl läskrisen som trygghetskrisen i Sverige.

Vi sätter skolan först. Det gör vi varje dag, och vi kommer att fortsätta göra det.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det gläder mig att flera här i kammaren vill diskutera och debattera skolfrågan. Jag hade önskat att alla här engagerade sig i den eftersom det handlar om den viktigaste delen i vårt samhälle. Skolan är den viktigaste sektorn när det gäller att ge alla barn möjlighet till en bra start i livet.

Det är just därför den här regeringen gör historiska satsningar på skolan. Aldrig i modern tid har det lagts lika mycket pengar på svensk skola. Det handlar om att se till att lärare inte kommer in i klassrummen med andan i halsen och om att se till att få bort stöket. De elever som bråkar och stökar ska lämna klassrummet. Vi ser till att det finns skolböcker i alla ämnen och att grundskolan är mobilfri. Även på förskoleområdet gör vi stora satsningar.

Vi gör allt det här med övertygelsen att det inte finns något viktigare än att sätta skolan först. Jag är glad att regeringen väldigt tydligt visar det.

Som nämndes inledningsvis har vi tagit emot en utredning som just nu bereds, och vi kommer att återkomma med ett förslag till riksdagen om hur vi ska göra om friskolesystemet. I utredningen finns bland annat förslag som ska säkerställa att de som äger och driver företag inom förskole- och skolsektorn har ett långsiktigt engagemang och att huvudmannen, oavsett vem det är, tillhandahåller en utbildning av sådan kvalitet att barn och elever får likvärdiga förutsättningar att nå utbildningens mål.

I utredningen lyfter man även upp exempelvis hur skolpengen och statsbidrag ska hanteras. Vi har i den här budgeten, liksom i de senaste budgetarna från regeringen, skickat ut stora resurser för inköp av böcker och bemannade skolbibliotek. För mig är det en självklarhet att de pengarna ska gå till det de är avsedda för.

Utredningen som vi har fått ta emot berör många olika delar av det som ska kunna göra att vi får bort de avarter och skandaler i friskolesystemet som du nämner, Anna Wallentheim. Jag är glad att regeringen, tack vare Liberalerna, kommer att lägga fram ett förslag på området. Vi kommer att lägga fram en proposition som berör hur vi tror att vi bäst gör förändringar i friskolesystemet så att barnens kunskap och barnens intressen går före aktieägares intressen.

Fru talman! Jag vill återuppta diskussionen om skolan och situationen i vårt friskolesystem så som vi påbörjade den för en timme sedan ungefär. Det finns något inbyggt fel i friskolesystemet som helhet. Det har funnits en naivitet kring friskolor. Tidigare har diskussionerna oftast handlat om att rensa ut avarter, men nu inser fler och fler att vi behöver ändra drivkrafterna och incitamentsstrukturerna helt och hållet.

Precis som ledamoten lyfte upp är det ett problem att utgångspunkten har varit att man ska tjäna pengar på just kvalitet och kunskap. Vi gör som sagt en helrenovering av friskolesystemet. Det är ett system som ska bli betydligt striktare i sina regler. Man ska inte ha vinstuttag när man exempelvis tar emot statsbidrag för bemannade skolbibliotek eller böcker. Vi skapar också fler verktyg för tillsynsmyndigheter att kunna sätta dit de oseriösa aktörerna. Det är så vi agerar för att göra om ett friskolesystem som har funnits i över 30 år och där det inte har skett några förändringar.

Jag ser fram emot att senare kunna lägga fram ett förslag på riksdagens bord och att det finns en stor majoritet som förhoppningsvis kommer att ställa sig bakom det förslaget.

Herr talman! Anna Wallentheim har frågat mig när jag avser att ta initiativ för att stoppa vinster i välfärden och säkerställa att varje skattekrona i skolan går till elevernas utbildning och omsorg, inte till vinstuttag.

Att bedriva utbildning inom skolväsendet i Sverige innebär att förvalta samhällets förtroende för det uppdraget. Jag och regeringen har varit tydliga med att oseriösa aktörer som agerar olämpligt inte ska få förekomma inom skolväsendet. Det behöver säkerställas att de som äger och driver företag inom förskole- och skolsektorn har en långsiktighet och ett seriöst engagemang för att tillhandahålla en utbildning med hög kvalitet, så att alla barn och elever får den utbildning de har rätt till. Därför arbetar vi nu hårt med en helrenovering av det svenska friskolesystemet.

Utredningen om vinst i skolan (U 2022:08) överlämnade i april i år betänkandet Skärpta villkor för friskolesektorn (SOU 2025:37). Utredningen föreslår bland annat en skyldighet för enskilda huvudmän att i vissa fall återbetala kommunala bidrag (den så kallade skolpengen). Det föreslås gälla vid felaktig utbetalning, om det kommunala bidraget använts i brott och om huvudmannen inte gör det som bör göras med elevernas skolpeng. Utredningen föreslår även värdeöverföringsförbud vid nyetablering och ägarbyte, om det finns missförhållanden som leder till föreläggande från tillsynsmyndigheten eller om huvudmannen får riktade statsbidrag. Förbudet skulle i sådana situationer hindra enskilda huvudmän från att exempelvis dela ut vinst från fristående skolor, förskolor eller fritidshem. För att det ska vara möjligt att följa värdeöverföringsförbudet föreslås också krav på särredovisning, som innebär att enskilda huvudmän som bedriver skol eller förskoleverksamhet i mer än en skolenhet eller förskoleenhet ska redovisa verksamheten i varje enskild enhet separat.

Vidare föreslår utredningen att sanktionsavgifter ska införas i skollagen och att tillsynsmyndigheter – Skolinspektionen och kommunerna – ska kunna besluta om dessa. Sanktionsavgifter föreslås bland annat kunna tas ut vid överträdelse av ett värdeöverföringsförbud eller om en särredovisning inte har upprättats i tid.

Förslagen har remitterats och bereds nu vidare i Regeringskansliet. Regeringen har i budgetpropositionen för 2026 föreslagit att 38,5 miljoner kronor satsas 2026 för att förslagen ska kunna genomföras.

Utredningen om vinst i skolan ska senast den 31 december 2025 lämna sitt slutbetänkande. Utredningen har bland annat i uppdrag att föreslå hur olämpliga ägare kan hindras från att äga eller utöva inflytande över skolor. Utredningen ska även föreslå om andra huvudmän i samma koncern bör beaktas när det gäller bristande vilja eller förmåga att fullgöra sina skyldigheter vid återkommande brister i verksamhet. Därtill ska utredningen föreslå hur ett krav på nytt godkännande ska utformas när en huvudman helt eller till väsentlig del byter ägare, ändrar eller flyttar sin redan godkända verksamhet.

Oseriösa aktörer ska inte förekomma inom skolväsendet.

Herr talman! Jag har kommit hit i dag för att besvara en fråga om vad vi gör gällande hedersrelaterade normer och religiösa påfund i skolan. Jag är glad över att vi i den här regeringen gör historiska saker. Vi lägger om integrations- och skolpolitiken. Det finns oseriösa aktörer, och det finns personal som inte är med och upprätthåller de demokratiska värdena. Detta ska inte kunna fortgå.

Jag har beskrivit i mitt svar till ledamoten vad vi avser att göra. Något som är centralt för det arbete vi behöver göra framöver är den utredning som vi kommer att ta emot i augusti nästa år. Centralt för den utredningen är att komma med förslag på hur personal ska kunna förebygga, motverka och upptäcka hedersrelaterat våld och förtryck. Jag tycker att det är viktigt att vi tar emot den utredningen och ser vilka förslag som finns där. Vi behöver underlätta för Sveriges huvudmän att använda de verktyg vi ger.

Min ingång är att vi ska fortsätta arbeta på den inslagna vägen. Men vi behöver också vänta på den utredningen för att se exakt vilka insatser som krävs för att vi ska kunna stävja dem som förtrycker barn och elever. Det är min utgångspunkt, och det är också svaret på den fråga jag har fått av ledamoten.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Barn har rätt att bilda sina egna åsikter och fritt uttrycka dessa. Barn och elever har möjlighet att ge uttryck för sin tro. De har även rätt att avstå från att delta i konfessionella inslag och avstå från att ge uttryck för sin tro. Barn har rätt till ett privatliv och kan inte tvingas berätta om sina tankar eller bekänna religion. De har också rätt att inte påtvingas detta. Det är avgörande.

Vi lägger just nu om stora delar av både skol- och integrationspolitiken. Det gör vi i syfte att försvara barn och se till att alla som växer upp i Sverige har samma rättigheter. En av de utredningar som jag lyfte fram och som vi har tillsatt har till syfte att se hur man kan upptäcka och förebygga hederskultur men också vad man ska göra när man misstänker att barn utsätts för den. Detta är avgörande.

Ledamoten frågar om osäkerhet i Sverige om huruvida man ska anmäla eller inte. Vi har en jättetydlig socialtjänstlag som uttryckligen säger att man har skyldighet att anmäla om man misstänker att barn far illa. Det är alltså ingenting som är valbart, utan det är en skyldighet som huvudmännen har ansvar för att se till att alla som jobbar fullgör.

Jag tror att det absolut viktigaste som vi kan göra är att fortsätta vara tydliga med vad som gäller på våra skolor och förskolor, så att barn och unga elever inte ska behöva utsättas. Det stora arbetet är att se till att den personal som jobbar där inte upprätthåller hederskulturen eller hedersvåldet. Det är alltså inte bara fråga om att de behöver anmäla om de misstänker att det sker tvång. Om exempelvis barn väljer att ta av sig slöjan ska personalen inte sätta på den igen. Vi kan inte ha ett system där personal upprätthåller de här orättvisorna.

Det är nog inte någon hemlighet för ledamoten att Liberalerna länge har drivit på för att vi ska få bort de religiösa friskolorna, som jag anser vara ett problem här. Jag är glad att vi i den här regeringen har gjort stora insatser för att stävja de konfessionella skolorna, vars ingång oftast är att de religiösa särdragen ska upprätthållas. Det har vi bland annat gjort genom ändringar i skollagen. Vi har skärpta krav på friskolor med konfessionell inriktning, och vi är mycket tydligare med att man behöver sajna upp på demokratikrav när man vill starta en skola.

Det finns alltså två delar i mitt svar på ledamotens fråga. Den ena är att det är glasklart att personal inte ska upprätthålla och bidra till hedersrelaterat våld och förtryck samt att de ska anmäla vid misstanke i enlighet med svensk lag. Den andra är att vi ska få bort de skolor som är oseriösa och använder religion som en del av skolverksamheten i stället för att fokusera på den faktiska skolverksamheten.