Simona Mohamsson

Herr talman! Regeringen har växlat upp kampen mot hedersrelaterat våld och förtryck. Vi vidtar många åtgärder för att vända den utveckling vi ser i Sverige, eftersom vi inte kompromissar med de svenska värderingarna.

Regeringen har gjort insatser, inte minst inom skolområdet, för att öka kontrollen av konfessionella inslag i utbildningen, bland annat genom ett uppdrag till Skolinspektionen. Myndigheten har också fått i uppdrag att förstärka tillsynen i skolor där de bedömer att det finns en riskbild, inte minst när det gäller extremism och islamism men även där man tror att det kan finnas en påverkan i syfte att motarbeta de grundläggande fri- och rättigheterna, som gäller alla barn.

Vi har även sett till att en lämplighetsprövning av enskilda som ansöker om att bli huvudmän inom skolväsendet utökas med demokrativillkor. Oavsett om den som söker har bedrivit verksamhet med konfessionella inslag tidigare eller inte har vi utökat den här lämplighetsprövningen.

Regeringen beslutade också i våras om en utredning för att se just vilka ökade insatser som behövs för att motverka det hedersrelaterade våldet och förtrycket i förskola, skola och fritidshem. De här åtgärderna ska vara fokuserade på vilka kunskapsunderlag personalen behöver ha, men det ska också vara väldigt tydligt hur man ska upprätthålla och hålla sig till svensk lag. Därför fokuseras uppdraget på hur man kan såväl förebygga som upptäcka och aktivt motverka det.

Låt mig vara tydlig, herr talman. Barn och elever ska inte tvingas till någonting. De ska framför allt inte kontrolleras eller begränsas, oavsett om det gäller val av kläder som ett uttryck för hedersrelaterat våld och förtryck eller hur de deltar i skolans olika aktiviteter.

Vi har som sagt växlat upp arbetet mot det hedersrelaterade våldet och förtrycket, just som försvar för alla dessa barn och elever i Sverige. Skolans och förskolans personal är skyldiga att anmäla när de misstänker att någon far illa. De får absolut inte vara med och upprätthålla de här skadliga och odemokratiska formerna av förtryck av barn.

Regeringen har vidtagit och kommer att fortsätta vidta flera åtgärder för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck i dess olika former, eftersom det kränker individens frihet. Vi ser också att både kunskapen och kompetensen inom området behöver stärkas ytterligare hos all personal som jobbar inom skolan.

Herr talman! Sara Gille har frågat mig hur jag avser att säkerställa att skolan blir en plats där flickor fullt ut garanteras frihet och jämlikhet. Sara Gille har också frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att stoppa religiösa och kulturella krav från att påverka skolans undervisning och verksamhet. Sara Gille har slutligen frågat mig hur jag och regeringen kommer att följa upp att skolor i praktiken garanterar flickor samma rätt till undervisning, idrott och skolaktiviteter som pojkar.

Alla barn har rätt till utbildning. Barn som är bosatta i Sverige har skolplikt, vilket innebär att de har en skyldighet att gå i skolan och delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen. Utbildningen i svensk skola ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna. Skolan ska också förmedla och förankra dessa värden. Utbildningen i skolan ska vara saklig, allsidig och som regel icke-konfessionell. Barn och elever ska utifrån sin rätt till religionsfrihet ha möjlighet att ge uttryck för sin tro såväl som att avstå från att delta i konfessionella inslag i utbildningen vid skolor där sådana inslag förekommer. Jag vill vara väldigt tydlig med att barn och elever inte ska tvingas att utöva en trosuppfattning eller följa religiösa seder och traditioner mot sin vilja. De som arbetar i skolan är skyldiga att anmäla till socialnämnden om de får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa.

Regeringen har vidtagit åtgärder för att främja utbildningens grundläggande demokratiska uppdrag. Exempelvis har Skolinspektionen sedan 2023 i uppdrag att förstärka sin tillsyn av skolor med konfessionell inriktning och andra skolor där myndigheten bedömer att det finns en riskbild för extremism och islamism. Det gäller även avseende att elever annars kan utsättas för påverkan som syftar till att motarbeta grundläggande fri och rättigheter eller det demokratiska styrelseskicket.

En annan prioriterad fråga för regeringen är att förebygga och motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Regeringen har nyligen infört ett nytt jämställdhetspolitiskt delmål om att hedersrelaterat våld och förtryck ska upphöra. Sedan 2021 har Skolverket i uppdrag att stärka skolans och förskolans systematiska arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Regeringen beslutade 2023 att tillföra ytterligare medel till uppdraget, som fortsätter till slutet av 2025.

Regeringen gav också i januari 2024 Skolverket ett nytt uppdrag när det gäller att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Därtill har Skolverket och Folkhälsomyndigheten i uppdrag att uppdatera och komplettera stödmaterial för undervisning inom kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Regeringen beslutade i mars 2025 också att ge en särskild utredare i uppdrag att bland annat föreslå åtgärder för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck och föreslå hur personal i förskolan och skolan kan få ett starkare stöd för att kunna förebygga, upptäcka och motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 12 augusti 2026.

Fru talman! Jag hoppas att det har framkommit tydligt i debatten i dag att vi gör stora förändringar i svensk skola och integration. Vi gör det efter åtta förlorade år av socialdemokratiskt styre, och vi gör det med stor omtanke om just barnen.

Skolan är till för att alla barn ska ha möjlighet att få nya livsdrömmar. Alla barn ska omfattas av samma rättigheter i det land vi lever i. Det är unika rättigheter som vi behöver försvara varje dag. Den skola vi har i Sverige i dag är inte till för föräldrar eller föräldrars önskemål utan måste ha utgångspunkt i vad som är bäst för barnen.

Den svenska utbildningen ska förmedla och förankra respekten för mänskliga rättigheter och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Det behöver vara en självklarhet för varenda skola oavsett vad postnumret är.

Barn och elever ska utifrån sin rätt till religionsfrihet ha möjlighet såväl att ge uttryck för sin tro som att avstå från att delta i konfessionella inslag. Framför allt ska inte skolan upprätthålla eller tvinga på sådana inslag.

Jag vill igen vara väldigt tydlig med att barn och elever inte ska tvingas att utöva trosuppfattningar som de inte delar. Skolan ska inte heller upprätthålla dem. All personal i skolväsendet har en skyldighet som inte är förhandlingsbar att anmäla om de misstänker att barn far illa. Det gör de till sin socialnämnd oavsett hur det tar sig uttryck.

Jag tror att vi delar synen att vi behöver göra mer för att alla barns möjlighet att få ta del av en skola som är präglad av kunskap och framtidstro är det som ska stå i centrum – inte andra inslag eller andra intressen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Den här regeringen lägger om hela Sveriges skol- och integrationspolitik. Jag får ofta frågan hur det kommer sig att vi har flyttat integrationsfrågorna till skolan. Jag är glad att säga att skälet är att jag tycker att integrationen börjar i skolan. Utanförskapet vaccinerar vi mot bäst just i skolan, och då måste skolan vara likvärdig, oavsett om man bor i Bromma eller i Botkyrka.

Vi lägger om stora delar av såväl skolpolitiken som integrationspolitiken efter det socialdemokratiska misslyckandet. Det gör vi för att det är avgörande att alla barn får möjlighet att växa upp i ett Sverige med samma rättigheter och värderingar.

För mig är det tre delar som präglar den här regeringens ingång i skola och integration. Det handlar om språk, skola och värderingar. Alla dessa tre behöver upprätthållas.

Regeringen har inom skolområdet gjort insatser som handlar om att öka kontrollen över förekomsten av konfessionella inslag i utbildningen, bland annat genom ett uppdrag till Skolinspektionen. Myndigheten har även fått i uppdrag att förstärka tillsynen av andra skolor där man bedömer att det finns en riskbild för extremism och islamism eller där elever riskerar att utsättas för påverkan som syftar till att motarbeta de grundläggande fri och rättigheter som vi står och pratar om här i dag eller vårt demokratiska styrelseskick.

Vi har också sett till att ha lämplighetsprövning av enskilda som ansöker om att bli huvudmän inom skolväsendet. Man utökar även de kontroller som handlar om demokrativillkor. Oavsett om de som ansöker avser att bedriva verksamhet med konfessionell inriktning eller inte ska de uppfylla demokrativillkoren.

Regeringen har även växlat upp kampen mot hedersrelaterat våld och förtryck. Många åtgärder har vidtagits på senare tid. Ett led i arbetet mot det hedersrelaterade våldet och förtrycket är att säkerställa att lagstiftningen är heltäckande och ger ändamålsenligt skydd. Regeringen har bland annat gett Skolverket flera uppdrag som syftar till att motverka hedersrelaterat våld och förtryck i skolan och förskolan, vilket jag tror är avgörande för att mota dessa krafter.

Regeringen beslutade också i våras om utredningen Ökade insatser för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck i förskolan, skolan och fritidshemmet. Utredaren ska bland annat föreslå åtgärder för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck och upprätthållandet av hedersnormer i de verksamheterna. Utredaren ska även föreslå hur personal kan få ett starkare stöd att förebygga, upptäcka och motverka detta. Elevhälsan har också en viktig roll att spela här. Det behöver särskilt förtydligas.

Fru talman! Jag vill påminna om att den här regeringen som sagt gör en omläggning av svensk integrations- och skolpolitik. Den omläggningen tror jag är välkomnad av många barn, men kanske inte av lika många föräldrar. Vad det handlar om är att upprätthålla – eller motarbeta – de demokratiska värdegrunder som vi har i Sverige.

Fru talman! Jag instämmer helt i att vi har ett problem i Sverige när föräldrar tror sig stå över svensk lag och, mer specifikt, över skollagen. Det är också därför som den här regeringen tillsammans med sina samarbetspartier gör något som är otroligt viktigt, nämligen att se till att de bestämmelser som ger rektorer möjlighet att säga nej till ledighet ska bli mycket tydligare. Vi ser i dag alldeles för ofta tendenser där föräldrar som ansöker om ledighet men inte får ledigheten godkänd tar ledigt ändå. Detta är ett stort problem. Det kräver att rektorer ensamma ska stå emot föräldrar. Det är ett problem.

Ingen förälder står över svensk lag. Därför beslutade regeringen den 31 juli att låta en särskild utredare analysera och föreslå vilka förändringar vi ska göra i skollagens bestämmelser för att tydliggöra hur vi kan hjälpa rektorer att stå emot.

Båda ledamöterna lyfter upp en viktig del som gäller hederskultur och det förtryck som vi ser har befästs i Sverige efter åtta misslyckade år, där socialdemokratin har blundat för att det finns viktiga värderingar i Sverige som vi måste våga ta strid för och stå upp för. Detta har vi i den här regeringen nu förändrat tillsammans med samarbetspartier.

Barn och elever ska inte behöva tvingas bära slöja mot sin vilja i förskola och skola. Flickor och kvinnor ska själva bestämma över vad de har på sig. Att kontrollera och begränsa barns och elevers val av kläder kan vara ett uttryck för just hedersrelaterat våld och förtryck.

Hedersrelaterat våld och förtryck och alla dess uttrycksformer, som kränker individens frihet, är ett allvarligt samhällsproblem och får inte förekomma i våra förskolor och skolor. Skolans och förskolans personal är skyldig att anmäla misstankar om barn som far illa till socialnämnden. Inte heller detta är förhandlingsbart.

Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck och alla dess uttrycksformer som kränker individens frihet. Något som jag tror är ännu viktigare i många delar av vårt land är att stärka kunskapen och kompetensen på det här området, så att man vågar stå emot och också kan identifiera dessa markörer och gå vidare med ärendena.

Som sagt, vi gör stora förändringar när det gäller att se till att den svenska skolan går tillbaka till sina grunder – att ha fokus på barnens kunskap och inte på andra intressen, antingen det handlar om föräldrar eller om andra, negativa krafter i samhället som vill använda vår svenska skola som sin egen arena.

Fru talman! Nima Gholam Ali Pour har frågat mig hur jag avser att agera för att förhindra att svenska förskolors och skolors verksamhet påverkas av islamiska influenser i konflikt med skollagen. Ledamoten har också frågat mig om jag anser att det över huvud taget är ett problem att islam får större inflytande över den svenska skolan och om det finns en avsikt från regeringen att vidta åtgärder mot detta problem. Ledamoten har även frågat mig hur jag ser på att så många muslimer följer islamisk lag och tradition framför svensk lag, i detta fall skollagen.

Alla barn har rätt till utbildning. Barn som är bosatta i Sverige har skolplikt, vilket innebär att de har en skyldighet att gå i skolan och delta i den verksamhet som anordnas för att ge dem den avsedda utbildningen. Ansvaret för att ett barn fullgör sin skolplikt vilar på flera parter. Vårdnadshavaren ansvarar för att se till att barnet fullgör sin skolplikt, och varje huvudman ska se till att elever i dess skola eller skolor fullgör sin skolgång. Varje kommun ska dessutom säkerställa att alla barn som omfattas av skolplikten är i skolan, och kommunen har skyldighet att se till att barn som har skolplikt får den utbildning de har rätt till. Kortare ledighet kan beviljas på grund av exempelvis vissa resor, familjehögtider eller religiösa högtider. Det är rektorn som beslutar om eleven får vara ledig eller inte. När det gäller skolplikt är skolfrånvaro inte ett problem endast för en viss elevgrupp utan skolfrånvaro utgör ett stort problem för elever generellt i Sverige. Därför beslutade regeringen den 31 juli att en särskild utredare ska analysera och föreslå hur skollagens bestämmelser om ledighet, fullgörande av skolplikten på annat sätt samt upphörande av skolplikten vid varaktig vistelse utomlands kan förändras (dir. 2025:77). Syftet är att tydliggöra bestämmelserna och hur de ska tillämpas.

Den svenska utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Barn och elever ska utifrån sin rätt till religionsfrihet ha möjlighet att ge uttryck för såväl sin tro som att avstå från att delta i konfessionella inslag i utbildningen. Jag vill vara väldigt tydlig med att barn och elever inte ska tvingas att utöva trosuppfattning eller följa religiösa seder och traditioner mot sin vilja. All personal i skolväsendet är skyldig att anmäla misstankar om att barn far illa till socialnämnden, oavsett hur det tar sig uttryck.

Regeringen har gjort flera insatser för att främja utbildningens grundläggande demokratiska uppdrag. Exempelvis har Skolinspektionen sedan 2023 i uppdrag att förstärka sin tillsyn av skolor med konfessionell inriktning och andra skolor där myndigheten bedömer att det finns en riskbild för extremism och islamism eller avseende att elever annars utsätts för påverkan som syftar till att motarbeta grundläggande fri- och rättigheter eller det demokratiska styrelseskicket.

Fru talman! Det är lätt att tycka saker. Här skiljer sig Liberalerna och Miljöpartiet åt, för politik handlar om att få saker gjorda. Socialdemokraterna och Miljöpartiet hade åtta år på sig att driva igenom vinstbegränsningar i riksdagen. Det lyckades man inte med en enda gång – under åtta år!

Politik handlar om att samla stöd, säkra en majoritet och få igenom sina förslag. Hur ska Amanda Lind få igenom förslag med Centerpartiet, som fortfarande i dag hyllar vinster i skolan? Vad har man för plan för att samla en majoritet på sin sida av politiken? Vi har lyckats samla en majoritet på vår sida av politiken.

Partiledardebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag delar helt frustrationen kring friskolebolagen som sätter vinst före barnen. Jag vill påminna om att jag själv tillhör generation friskola och därför har sett baksidorna av det friskolesystem som vi lever med i dag. Jag har också varit väldigt tydlig med att det är någonting som vi ska samla majoritet för att kunna göra någonting åt.

Socialdemokraterna och Miljöpartiet fick inte igenom ett enda förslag för att stoppa vinstjakten. Det var åtta förlorade år. Nu kommer Liberalerna och regeringen att lägga fram riktiga och viktiga vinstbegränsningar.

Frågan kvarstår dock, Amanda Lind: Hur ska ni göra upp på er sida tillsammans med Centerpartiet, som har varit tydliga med att de fortfarande lever i 2006 års syn på vinster inom skolområdet?

Fru talman! Allt det bästa har inte hänt än, sjunger Håkan Hellström. Jag räknar till minst fem partiledare här inne som tror att han sjöng fel och som tittar i backspegeln. Nostalgin har gjort sin stora återkomst i svensk politik, inte minst inom Socialdemokraterna. Det är skattehöjningar, bidragslinje, folkplanering och statliga apotek. Men, Magdalena Andersson, det finns en anledning till att framrutan är större än backspegeln.

Jag tror själv på framtiden, inte för att problem försvinner av sig själva utan för att vi har en plan att nå dit. Vi är realistiska i fråga om problemens omfattning men optimistiska över politikens kraft att lösa dem.

På område efter område levererar den borgerliga regeringen reformer för att lösa Sveriges samhällsproblem, bekämpa gängen och stärka människors ekonomi och framtidsdrömmar. Det är ett Sverige där skolan öppnar fler livsdörrar, där varje barn får se sin mamma och pappa göra sig redo för att gå till jobbet på morgonen och där det nygifta paret stadgar sig och bildar familj i ett radhus eller i en lägenhet utan ständig ångest över otryggheten utanför. Det är ett Sverige där unga entreprenörer vågar göra verklighet av sina idéer och starta framtidens Ikea eller Spotify, med vetskap om att det går att hitta experter både här och utomlands som kan bidra till välståndet.

Naivt, säger dysterkvistarna här inne i salen. Men hoppfullhet är inte synonymt med naivitet. Ett bättre, tryggare och friare Sverige är inom räckhåll.

(Applåder)

I detta anförande instämde Helena Gellerman och Mauricio Rojas (båda L).

Fru talman! Åtta förlorade år är vad vi sitter och plockar upp efter er på Utbildningsdepartementet, Amanda Lind. Liberalerna vill se trygga klassrum med studiero och disciplin, där ingen elev behöver agera kuddflicka, där läraren är den som har det första och sista ordet och där beprövade metoder ligger till grund för undervisningen.

Miljöpartiet har historiskt sett stått upp för just motsatsen – för en inkluderingsideologi, för att elever ska ha makt över lärare och för digitalisering. Min fråga till Amanda Lind är: Kan föräldrar lita på att Miljöpartiet står upp för studiero och kunskap i svenska klassrum?

Fru talman! Var fjärde 15-åring kan inte läsa ordentligt. Universitet larmar om studenter som knappt kan skriva. Samtidigt sitter svenska tonåringar i genomsnitt i sju timmar per dag bakom sina skärmar. Hjärnforskare pekar på att barn lär sig sämre och sämre, framför allt med skärmen. Liberalerna har därför gjort upp med skärmar i förskolan och vill göra hela grundskolan mobilfri.

Amanda Linds företrädare Peter Eriksson har själv sagt att den rödgröna regeringen var aningslös när den drev fram digitaliseringsstrategin för den svenska skolan. Min fråga till Amanda Lind är därför: Håller du med din partikollega? Var det verkligen rätt att tvinga fram digitala verktyg i skolan?

Fru talman! Jag kan nog ändå konstatera att Liberalerna och Centerpartiet inte, trots att vi är två göteborgare, har samma syn på vinstintresset i svensk skola. Jag tillhör själv generation friskola. Jag har sett hur vänner har gått i skolor utan labbsalar och utan behöriga lärare och har fått matkuponger på ”Donken” i stället för panerad fisk med kall sås i en skolbamba.

Liberalerna kommer därför alltid att visa att vi sätter barn före börsbolag. Därför kommer Liberalerna och regeringen att lägga fram förslag om vinstbegränsningar. Min fråga kvarstår dock: Kommer Centerpartiet att lyssna på landets elever och lärare och stå bakom vårt förslag om vinstbegränsningar, eller kommer man i stället att lyssna på börsbolagen och leva kvar i 2006 års syn på friskolesystemet?

Fru talman! Liberalerna och den borgerliga regeringen genomför just nu en helrenovering av friskolesystemet. Nu går vi vidare med vinstbegränsningar, om huvudmän inte sköter sig. Vi gör detta för att skydda barnens rätt till en bra och trygg skolgång. Jag och många där hemma reagerar starkt på uppgifterna om friskolor som snålar med smöret och med elevernas skolpeng – och pengarna har gått till annat än utbildning.

Trots detta kan vi läsa hur Centerpartiets ledare Anna-Karin Hatt försvarar friskolornas vinst. Min fråga till Rickard Nordin är därför: Tycker Centerpartiet att det är bra med vinstintressen i den svenska skolan?

Fru talman! Det är intressant att Nooshi Dadgostar tror att Socialdemokraterna, som satt på händerna i åtta år på Utbildningsdepartementet, helt plötsligt ska börja göra saker inom skolområdet.

Svensk skola har länge präglats av en inkluderingstanke som gjort mer skada än nytta. För att inte peka ut eller exkludera några elever har man placerat alla elever, oavsett förutsättningar, i samma klassrum. Men det har inte fungerat. Det har ökat arbetsbördan för lärare. Det har öppnat för stök i klassrum. För mig och Liberalerna är det självklart att det måste vara möjligt att flytta på elever som hotar klasskamrater och lärare.

Min fråga kvarstår: Står Nooshi fast vid inkluderingstanken om att inga elever ska flyttas, eller tycker Nooshi som Liberalerna att vi behöver ha en skola som är fri från stök?

(Applåder)

Fru talman! Elever och lärare vittnar om stök och bråk i klassrum. Anmälningar om hot och våld i skolan ökar. Det kan inte accepteras att en skola som ska öppna livsdörrar i stället präglas av stök. Det är därför Liberalerna har agerat och fortsätter att agera.

I förra årets höstbudget förstärkte vi stödet till akutskolor så att elever som beter sig våldsamt, hotar andra eller stör lektioner flyttas bort. Men i sin budgetmotion förra hösten föreslog Vänsterpartiet ett rakt och tydligt nej till akutskolor.

Min fråga till Nooshi Dadgostar är varför Vänsterpartiet är emot akutskolor, som kan avlasta lärare och elever som vill ha lugna och trygga klassrum.

Herr talman! I mitt Sverige är det lika självklart att åka Vasaloppet som att gå på ett kurdiskt bröllop, att fira jul som att fira eid och att tacka nej till fläsk som att ta en öl med vännerna. Det är det nya Sverige med alla sina olikheter. Det är min starka övertygelse att Sverige behöver en värdegemenskap som är öppen för den som kavlar upp ärmarna och ser till att göra sitt bästa för att bli en del av den gemenskapen, där var och en bildar sig, beter sig och bryr sig.

Håller du inte med mig, Jimmie Åkesson, om att detta är vägen till ett inkluderande samhälle där fler kan känna samhörighet med det som är Sverige?

(Applåder)

Herr talman! Jag är svensk. Jag delar de svenska, liberala värderingar som gör Sverige unikt – till och med extremt unikt. Jag talar det svenska språket, som bara vi talar. Min pappa gav mig till och med ett sonnamn.

Jimmie Åkesson talar gärna om Sverige som en plats där generation efter generation har levt. Det är en syn på svenskhet. Men mitt Sverige är i stället värderingarna – värderingar som både nya och gamla människor kan ta del av, oavsett om man har bott här sedan urminnes tid eller om man kom hit som barn för lite mer än 20 år sedan. Det är en öppen svenskhet som fler kan bli en del av.

Min fråga till Jimmie Åkesson är: Håller du med mig om att våra svenska, liberala värderingar är det som håller vårt samhälle samman?

Herr talman! Det är intressant hur Socialdemokraterna nu har gett Liberalerna inflytande över Sverige de senaste 20 åren. Det uppskattar jag. Vi har gärna inflytande, för vi har sett vad som är konsekvenserna av Socialdemokraternas politik.

Liberalerna vill lyfta fram samtliga utanförskapsområden i Sverige. Men det vill vi inte göra genom att förflytta människor som schackpjäser. Det är därför som vi satsar på skolor i utanförskapsområden. Det är därför som vi trycker tillbaka och tar krafttag mot klaner och gäng som finns i våra utanförskapsområden.

Det är också därför vi återupprättar arbetslinjen. Det ska löna sig att ta ett jobb och att ta ansvar. Min ingång är att man ska bilda sig, bete sig och bry sig i Sverige. Men frågan kvarstår.

Är det så att Magdalena Andersson kommer att använda familjerna i Bromma och i Botkyrka som schackpjäser för Socialdemokraternas egna misslyckanden?

(Applåder)

Herr talman! Socialdemokraterna säger sig vilja göra upp med det utanförskap som är resultatet av Socialdemokraternas politik. Magdalena Anderssons högra hand i Göteborg Jonas Attenius talar om att blanda befolkningen. En partikamrat i Solna talar om hur många invandrarkompisar man borde ha. Det är en politik som förminskar människor till att bara vara siffror i ett excelark och till att vara schackpjäser att flyttas runt lite hur som helst.

Min fråga till Magdalena Andersson är: Är det rimligt att barnfamiljer i Botkyrka och i Bromma ska användas som politiska verktyg för att göra upp med era politiska misslyckanden?

Herr talman! Höstterminen är äntligen igång, och det gläder mig att landets elever kommer till en skola med krav på bemannade skolbibliotek.

Det är tack vare Liberalerna. Ingen skola ska kunna komma undan med att bara ha en ensam hylla med lite böcker. Vi gör det här i en tid då var fjärde 15-åring inte kan läsa ordentligt, i en läskris där skärmar har tillåtits tränga ut böcker och där läsning och litteratur håller på att bli en klassfråga.

Varje barn, från förorten till villaområdet, har rätt till läsningen, som öppnar livsdrömmar och nya möjligheter. Det är mycket tack vare den svenska skolan och tack vare lärare som envisades med att elever ska läsa svenska klassiker som jag står här i dag – en flicka från Hamburg som knappt kunde tala svenska men som genom skolan fick verktyg att möta framtiden, plugga vidare, jobba, starta företag, ta examen, engagera mig i föreningslivet och bli partiledare. Jag lärde mig tidigt att om ens framtid inte är självskriven får man skriva den själv.

Fler barn ska kunna skriva sin egen historia. Nästa steg är därför att göra hela grundskolan mobilfri, att återupprätta respekten för lärare och att få slut på stöket.

Det är just skolan som har varit Liberalernas prio ett, två och tre i höstbudgeten. Jag har en liten budgetteaser till alla Sveriges lärare: Er tid för undervisning ska inte förhandlas bort. Vi ska bort från en skola där lärare schemaläggs att städa och inte får tid att planera lektionerna. Det finns ett skolparti i riksdagen som alltid sätter elever och lärare först. Det partiet heter Liberalerna, och vi kommer alltid att sätta skolan först.

(Applåder)

Herr talman! Ett tiotal kilometer bort från riksdagen finns några av Sveriges 180 utanförskapsområden. Utanförskapet, det är föräldrar som inte åker till jobbet när barnen sitter i klassrummet. Det är tjejen som inte vill bära slöja men tvingas till det. Det är pojken som är född i Sverige men ändå inte talar svenska.

Det är Socialdemokraternas misslyckande som har fört oss hit, till ett land där våra rättigheter avgörs av postnummer och plånbok, för Socialdemokraterna vågade inte ta strid mot värderingar som begränsar människors frihet. De har låtit dessa värderingar få fäste och det här utanförskapet växa.

Jag och Liberalerna vill något annat. Vi vill föra Sverige i en annan riktning. Vi vill att fler lär sig det svenska språket, försörjer sig själva, engagerar sig med andra för andra, respekterar lagar och värderingar och tar del av den frihet som finns i vår del av världen. Så får vi ett Sverige där människor bildar sig, beter sig och bryr sig och en värdegemenskap där alla tar sitt ansvar för en bättre morgondag.

Till skillnad från högernationalisternas är mitt Sverige inte statiskt, och till skillnad från vänsterns är mitt Sverige inte fyllt av låga förväntningar på människor. Mitt Sverige bygger på liberal värdegemenskap, som är öppen för alla som inte tänker kasta bort den chans de får.

Till dem som tycker att värderingar inte spelar roll vill jag säga: Säg det till kvinnan som inte får skilja sig från sin man, killen som inte får komma ut som gay och flickan som inte får delta i simundervisningen! Säg det till den åttaåriga tjejen från Hamburg som har kommit till ett nytt land! Värderingar spelar visst roll.

(Applåder)

I detta anförande instämde Mauricio Rojas (L).