Herr talman! Sara Gille har frågat mig hur jag avser att säkerställa att skolan blir en plats där flickor fullt ut garanteras frihet och jämlikhet. Sara Gille har också frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att stoppa religiösa och kulturella krav från att påverka skolans undervisning och verksamhet. Sara Gille har slutligen frågat mig hur jag och regeringen kommer att följa upp att skolor i praktiken garanterar flickor samma rätt till undervisning, idrott och skolaktiviteter som pojkar.

Alla barn har rätt till utbildning. Barn som är bosatta i Sverige har skolplikt, vilket innebär att de har en skyldighet att gå i skolan och delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen. Utbildningen i svensk skola ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna. Skolan ska också förmedla och förankra dessa värden. Utbildningen i skolan ska vara saklig, allsidig och som regel icke-konfessionell. Barn och elever ska utifrån sin rätt till religionsfrihet ha möjlighet att ge uttryck för sin tro såväl som att avstå från att delta i konfessionella inslag i utbildningen vid skolor där sådana inslag förekommer. Jag vill vara väldigt tydlig med att barn och elever inte ska tvingas att utöva en trosuppfattning eller följa religiösa seder och traditioner mot sin vilja. De som arbetar i skolan är skyldiga att anmäla till socialnämnden om de får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa.

Regeringen har vidtagit åtgärder för att främja utbildningens grundläggande demokratiska uppdrag. Exempelvis har Skolinspektionen sedan 2023 i uppdrag att förstärka sin tillsyn av skolor med konfessionell inriktning och andra skolor där myndigheten bedömer att det finns en riskbild för extremism och islamism. Det gäller även avseende att elever annars kan utsättas för påverkan som syftar till att motarbeta grundläggande fri och rättigheter eller det demokratiska styrelseskicket.

En annan prioriterad fråga för regeringen är att förebygga och motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Regeringen har nyligen infört ett nytt jämställdhetspolitiskt delmål om att hedersrelaterat våld och förtryck ska upphöra. Sedan 2021 har Skolverket i uppdrag att stärka skolans och förskolans systematiska arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Regeringen beslutade 2023 att tillföra ytterligare medel till uppdraget, som fortsätter till slutet av 2025.

Regeringen gav också i januari 2024 Skolverket ett nytt uppdrag när det gäller att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Därtill har Skolverket och Folkhälsomyndigheten i uppdrag att uppdatera och komplettera stödmaterial för undervisning inom kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Regeringen beslutade i mars 2025 också att ge en särskild utredare i uppdrag att bland annat föreslå åtgärder för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck och föreslå hur personal i förskolan och skolan kan få ett starkare stöd för att kunna förebygga, upptäcka och motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 12 augusti 2026.

Herr talman! Regeringen har växlat upp kampen mot hedersrelaterat våld och förtryck. Vi vidtar många åtgärder för att vända den utveckling vi ser i Sverige, eftersom vi inte kompromissar med de svenska värderingarna.

Regeringen har gjort insatser, inte minst inom skolområdet, för att öka kontrollen av konfessionella inslag i utbildningen, bland annat genom ett uppdrag till Skolinspektionen. Myndigheten har också fått i uppdrag att förstärka tillsynen i skolor där de bedömer att det finns en riskbild, inte minst när det gäller extremism och islamism men även där man tror att det kan finnas en påverkan i syfte att motarbeta de grundläggande fri- och rättigheterna, som gäller alla barn.

Vi har även sett till att en lämplighetsprövning av enskilda som ansöker om att bli huvudmän inom skolväsendet utökas med demokrativillkor. Oavsett om den som söker har bedrivit verksamhet med konfessionella inslag tidigare eller inte har vi utökat den här lämplighetsprövningen.

Regeringen beslutade också i våras om en utredning för att se just vilka ökade insatser som behövs för att motverka det hedersrelaterade våldet och förtrycket i förskola, skola och fritidshem. De här åtgärderna ska vara fokuserade på vilka kunskapsunderlag personalen behöver ha, men det ska också vara väldigt tydligt hur man ska upprätthålla och hålla sig till svensk lag. Därför fokuseras uppdraget på hur man kan såväl förebygga som upptäcka och aktivt motverka det.

Låt mig vara tydlig, herr talman. Barn och elever ska inte tvingas till någonting. De ska framför allt inte kontrolleras eller begränsas, oavsett om det gäller val av kläder som ett uttryck för hedersrelaterat våld och förtryck eller hur de deltar i skolans olika aktiviteter.

Vi har som sagt växlat upp arbetet mot det hedersrelaterade våldet och förtrycket, just som försvar för alla dessa barn och elever i Sverige. Skolans och förskolans personal är skyldiga att anmäla när de misstänker att någon far illa. De får absolut inte vara med och upprätthålla de här skadliga och odemokratiska formerna av förtryck av barn.

Regeringen har vidtagit och kommer att fortsätta vidta flera åtgärder för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck i dess olika former, eftersom det kränker individens frihet. Vi ser också att både kunskapen och kompetensen inom området behöver stärkas ytterligare hos all personal som jobbar inom skolan.

Herr talman! Barn har rätt att bilda sina egna åsikter och fritt uttrycka dessa. Barn och elever har möjlighet att ge uttryck för sin tro. De har även rätt att avstå från att delta i konfessionella inslag och avstå från att ge uttryck för sin tro. Barn har rätt till ett privatliv och kan inte tvingas berätta om sina tankar eller bekänna religion. De har också rätt att inte påtvingas detta. Det är avgörande.

Vi lägger just nu om stora delar av både skol- och integrationspolitiken. Det gör vi i syfte att försvara barn och se till att alla som växer upp i Sverige har samma rättigheter. En av de utredningar som jag lyfte fram och som vi har tillsatt har till syfte att se hur man kan upptäcka och förebygga hederskultur men också vad man ska göra när man misstänker att barn utsätts för den. Detta är avgörande.

Ledamoten frågar om osäkerhet i Sverige om huruvida man ska anmäla eller inte. Vi har en jättetydlig socialtjänstlag som uttryckligen säger att man har skyldighet att anmäla om man misstänker att barn far illa. Det är alltså ingenting som är valbart, utan det är en skyldighet som huvudmännen har ansvar för att se till att alla som jobbar fullgör.

Jag tror att det absolut viktigaste som vi kan göra är att fortsätta vara tydliga med vad som gäller på våra skolor och förskolor, så att barn och unga elever inte ska behöva utsättas. Det stora arbetet är att se till att den personal som jobbar där inte upprätthåller hederskulturen eller hedersvåldet. Det är alltså inte bara fråga om att de behöver anmäla om de misstänker att det sker tvång. Om exempelvis barn väljer att ta av sig slöjan ska personalen inte sätta på den igen. Vi kan inte ha ett system där personal upprätthåller de här orättvisorna.

Det är nog inte någon hemlighet för ledamoten att Liberalerna länge har drivit på för att vi ska få bort de religiösa friskolorna, som jag anser vara ett problem här. Jag är glad att vi i den här regeringen har gjort stora insatser för att stävja de konfessionella skolorna, vars ingång oftast är att de religiösa särdragen ska upprätthållas. Det har vi bland annat gjort genom ändringar i skollagen. Vi har skärpta krav på friskolor med konfessionell inriktning, och vi är mycket tydligare med att man behöver sajna upp på demokratikrav när man vill starta en skola.

Det finns alltså två delar i mitt svar på ledamotens fråga. Den ena är att det är glasklart att personal inte ska upprätthålla och bidra till hedersrelaterat våld och förtryck samt att de ska anmäla vid misstanke i enlighet med svensk lag. Den andra är att vi ska få bort de skolor som är oseriösa och använder religion som en del av skolverksamheten i stället för att fokusera på den faktiska skolverksamheten.

Herr talman! Jag har kommit hit i dag för att besvara en fråga om vad vi gör gällande hedersrelaterade normer och religiösa påfund i skolan. Jag är glad över att vi i den här regeringen gör historiska saker. Vi lägger om integrations- och skolpolitiken. Det finns oseriösa aktörer, och det finns personal som inte är med och upprätthåller de demokratiska värdena. Detta ska inte kunna fortgå.

Jag har beskrivit i mitt svar till ledamoten vad vi avser att göra. Något som är centralt för det arbete vi behöver göra framöver är den utredning som vi kommer att ta emot i augusti nästa år. Centralt för den utredningen är att komma med förslag på hur personal ska kunna förebygga, motverka och upptäcka hedersrelaterat våld och förtryck. Jag tycker att det är viktigt att vi tar emot den utredningen och ser vilka förslag som finns där. Vi behöver underlätta för Sveriges huvudmän att använda de verktyg vi ger.

Min ingång är att vi ska fortsätta arbeta på den inslagna vägen. Men vi behöver också vänta på den utredningen för att se exakt vilka insatser som krävs för att vi ska kunna stävja dem som förtrycker barn och elever. Det är min utgångspunkt, och det är också svaret på den fråga jag har fått av ledamoten.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.