Ola Möller

Fru talman! Fredrik Malm kan vara lugn. En strikt migrationspolitik kommer att föras även efter nästa val.

Det är lite lustigt att en liberalpartist uttalar sig här om vad LO-kollektivet vill. Senast jag kollade röstade väl 1 eller 2 procent av LO-kollektivet på Liberalerna, så Fredrik Malm passar knappast till att vara uttolkare av politiska ideologier och LO-kollektivet.

Låt mig förtydliga en sak för Fredrik Malm, om han nu verkligen anser att det finns fem partier som tycker samma sak. Ledamoten Nima Gholam Ali Pour har här i talarstolen sagt att asylsökande ska veta sin plats. Sverigedemokraterna tycker att vi ska ha angiverilagar. Det är helt uppenbart att de har backat i frågan om informationsplikt för myndigheter. Sverigedemokraterna har varit tydliga med att de vill riva moskéer i vårt land. Menar Liberalerna att de delar denna politik? Jag tror inte det, för jag känner ju Fredrik Malm väl och tror inte att han ställer upp på ett sådant språkbruk och en sådan analys.

Beskrivningen av att fem partier tycker likadant och att allt är frid och fröjd och att Fredrik Malm inte kommer att behöva göra eftergifter när Sverigedemokraterna ska sitta i samma regering som han är inte riktigt sann.

Anledningen till att vi i kammaren har röstat lika är att i princip nio av tio produkter, kanske till och med mer, inom den migrationspolitik som har kommit från regeringen har byggt på socialdemokratiska utredningar. Det är sådant som vi tillsatte utredningar om för politik som vi vill genomföra.

Nu gäller det dock vad som händer framöver. Det var därför bristande vandel kom upp här. Det är nu återvandringsbidraget kommer upp. Då får vi se om det även fortsättningsvis finns enighet fullt ut.

Vi har nu en arbetslöshet som varit uppe över 10 procent. Klimatpolitiken har havererat. Skolan kommer att fortsätta inbringa en massa vinster till skolkoncerner. Fredrik Malm borde ägna mer av sin vakna tid på nätterna till att fundera över vart landet under hans ledning är på väg än att bry sig om socialdemokratiska regeringsbildningar.

Fru talman! Tack för frågan, Fredrik Malm!

Fredrik Malm sitter inte i utskottet och har inte följt de debatter vi haft tidigare. Frågan om regeringssamverkan, som även ställdes av Moderaternas gruppledare Viktor Wärnick, har ställts ett antal gånger. Vid förra debatten vi hade liknade jag Wärnick vid en papegoja, och nu verkar det ha kommit in en annan papegoja som upprepar frågan om vem vi ska sitta i regering med.

Min direkta motfråga till Fredrik Malm blir: Ska Sverigedemokraterna sitta i regeringen i framtiden? Fredrik Malm har efter nästa val ingen regering utan Sverigedemokraterna. Det har Sverigedemokraterna tydligt deklarerat. Åtminstone en minister har sagt att de inte alls ska det, även om hon har bytt fot många gånger i olika frågor sedan hon blev minister. Det har även Jan Jönsson här i Stockholm sagt. Innan Fredrik Malm börjar ställa frågor till oss om vilka vi ska förhandla med i en regering måste han faktiskt svara på om Sverigedemokraterna ska sitta i regeringen efter valet.

I dag kom för övrigt en mätning där Fredrik Malms parti hade fått 2 ½ procent. Nu är det inte fyraprocentsspärren som Liberalerna behöver oroa sig för, utan nu är det den kommunala spärren på 2 procent och att åka ur kommunfullmäktige. I många stora kommuner hade Liberalerna inte ens kommit in. Dessutom ligger Kristdemokraterna på 3,2 procent. Man ska kanske inte lägga så mycket energi på Socialdemokraternas regeringsbildningsprocess när man själv sitter i det läge man gör.

Jag vänder mig starkt emot beskrivningen att Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna tillsammans med de borgerliga delar samhällsanalys. Det är ett fullständigt befängt uttalande. Sverigedemokraterna är ju ett nationalistiskt, socialkonservativt och fascistiskt parti, medan vi är ett parti som tar konflikten mellan arbete och kapital. Att säga att vi skulle stå i samma ringhörna och göra samma analys är en fullständigt absurd beskrivning av svensk politik. Jag tänker inte ens bemöda mig om att svara på frågan, eftersom den är befängd.

Fru talman! Här skiljer sig synen hos Miljöpartiet och Socialdemokraterna ganska mycket åt. För oss är integrationsperspektivet oerhört viktigt. Klarar man inte integrationen kommer individer och samhällen att fara illa. Vi ser konsekvenserna i Sverige av en bristande integrationspolitik. För oss är det en oerhört viktig ingång när vi bygger vår migrationspolitik att integrationen fungerar.

Jag håller med ledamoten om, och jag sa i mitt första inlägg, att vi kan jobba på EU-nivå. Jag tror att man inom ramen för asyl- och migrationspakten kommer att kunna ha de diskussionerna. Det är absolut så att en regering behöver jobba mer med att diskutera kvotflyktingar på Europanivå. Men det kan också innebära att vi måste bjuda till och säga att vi ska ta emot fler. Har vi då inte integrationskapaciteten på plats, med det stora ansvar vi har tagit under lång tid, är det inte rimligt. Där har jag respekt för om åsikterna skiljer sig åt mellan Miljöpartiet och Socialdemokraterna.

Integrationspolitik som gör att man kommer in i samhället, lär sig språket, får en utbildning av hög kvalitet och inte slår undan benen på andra är viktig för oss. Det kommer vi att hålla fast vid, oavsett vad vi tycker att regeringen ska göra på EU-nivå.

Fru talman! Rent tekniskt ligger frågan om kvotflyktingar på arbetsmarknadsutskottets bord, inte på vårt. Det är faktiskt det tekniska svaret i detta sammanhang. Reservationen ligger på fel ställe.

Jag tycker att det är lovvärt att man vill jobba för att fler ska ta emot kvotflyktingar. Det är absolut någonting som jag hoppas att den nya asyl- och migrationspakten ska kunna bidra till. Den innebär ordning och reda, en bättre helhetssyn och ett bättre samförstånd i migrationspolitiken. Det är klart att det är viktigt.

Det finns ytterligare en dimension av detta. Det är det svenska mottagandet av kvotflyktingar. Nu när regeringen har dragit ned väldigt mycket på det – faktiskt till under 20 procent av de tidigare nivåerna – är det klart att de kommuner som ska ta emot kvotflyktingar måste ha resurser och förutsättningar för att klara mottagandet och integrationen. Det är extremt utsatta individer, som behöver särskild uppbackning. Det är en ganska omfattande process.

Regeringen har inte heller räknat upp de generella statsbidragen. Kommunerna är oerhört pressade. I min hemkommun Helsingborg slår man nu ihop klasser för att det inte finns resurser att behålla lärare. Det är den verklighet vi står i.

Vi socialdemokrater tycker att det är viktigt att vi härifrån sänder signalen att Sverige inte kommer att ta emot många kvotflyktingar på kort tid och därmed sätta väldig press på kommunerna när det gäller mottagandet. Det är inte sjyst mot vare sig kvotflyktingarna eller kommunerna. Det finns också sådana perspektiv.

I början av mandatperioden satte vi fasta tal. Vi tyckte att det var rätt. Men i takt med att tiden går försvinner de strukturerna. Det är det andra svaret på varför vi inte går in i kvotflyktingdiskussionen speciellt djupt just nu. Vi menar att vi behöver säkerställa att kommunerna har resurser för mottagande och god integration.

Fru talman! För den oinsatte åhöraren låter ju det här förfärligt: En minister ger tilläggsdirektiv! Men det är inte tilläggsdirektiven som vi tar ställning till. Tilläggsdirektiven är ju inte beredningen. Beredningen är vad utredningen skriver, och jag har till och med refererat till var i utredningen det står att det inte behövs ytterligare skärpningar i fråga om yttranden. Det står rakt upp och ned i utredningen.

Jag har svårt att förstå varför Tony Haddou tycker att en person som dömts för hets mot folkgrupp ska få stanna i landet, för det är ju vad Tony Haddou står och försvarar här. Jag säger rakt ut att objektiva kriterier i form av domar gällande yttranden kan ligga till grund för om man får stanna, och det kan de redan i dag. Det är liksom inget nytt. Det är ju det utredaren säger.

Men Tony Haddou tycker tydligen att personer som beter sig så illa att de blir dömda för sina yttranden ska få stanna i det här landet. Det har jag svårt att förstå. Jag tror i grund och botten att även Tony Haddou tycker att vi ska utvisa nazister som skriker på Sergels torg; annars blir jag väldigt förvånad över hans bevekelsegrunder.

Det finns från Vänsterpartiets sida hela tiden ett behov av att utmåla socialdemokratin som lite ondare än vi egentligen är. Det här var bara ytterligare ett exempel på det. Vi tackar väl för den illustrationen.

(Applåder)

Fru talman! Tack för frågan, Tony Haddou!

Jag tror att det är på sidan 134 i utredningen som utredaren tar upp det här med yttranden. Utredaren är väldigt tydlig med att det inte behövs några ytterligare skärpningar, för de yttranden som kan anses bryta mot svenska värderingar är redan kriminaliserade. Det gäller till exempel hets mot folkgrupp, förtal och liknande.

Jag tycker därför att den tolkning som gör gällande att folk skulle bli utvisade hej vilt på grund av att de yttrar sig inte stämmer. I min värld är det inget problem – jo, det är ett jävla problem; ursäkta svordomen, fru talman, ett jättestort problem – om det står en rysk migrantarbetare som är här på arbetskraftstillstånd och skriker hyllningar till en tysk diktator och blir utvisad efter att ha dömts för hets mot folkgrupp. Det tycker jag är rimligt och helt okej.

Däremot är det inte olagligt att demonstrera och uttrycka sina åsikter i det här landet om man håller sig inom lagens ramar. Då blir man heller inte utvisad på grund av bristande vandel, enligt utredningen. Så står det där. De tolkningar som görs har jag därför inte riktigt förstått.

När det gäller riktningen gav jag svaret i mitt replikskifte med Nima Gholam Ali Pour. Men lyssna nu noga, återigen: Utifrån de uttryck och det som har sagts under utredningen från Tidögänget och framför allt Sverigedemokraterna och deras hangarounds menar vi att utredningen är väldigt tydlig med att objektiva kriterier ska ligga till grund för eventuell framtida utvisning. Men jag förbehåller mig verkligen rätten att säga att vi måste se propositionen innan vi över huvud taget går med på någonting.

Fru talman! Jag tycker att det är bra att vi med hjälp av mycket resurser kan göra snabba utredningar som på ett rättssäkert sätt och utifrån reglerna kan avgöra om människor ska ha medborgarskap eller inte. Det kom ju en utredning för några veckor sedan som visade att medianhandläggningstiden för medborgarskap var fyra år, om jag minns rätt.

Det tycker jag är för länge av många skäl. Jag har inga problem med att vi skärper lagstiftningen gällande till exempel dem som har ljugit sig till ett medborgarskap. Det tycker jag är vettigt. Jag är dock inte övertygad om att tiden innan man kan bli svensk medborgare ska förlängas. Det här hänger också samman med de permanenta uppehållstillståndens ställning, som ju i allra högsta grad är osäker nu under Tidöregeringen, till och med gällande om de som har fått ett gynnande förvaltningsbeslut ska få behålla det.

Jag tror att man ska vara öppen och fundera. Å ena sidan handlar det om människors möjligheter till ett gott liv. Många kommer även med de nya reglerna att få svenskt medborgarskap, och då ska de få nytta av det även i det nuvarande systemet. Å andra sidan finns det säkert några enstaka som inte borde ha medborgarskap. Den avvägningen är svår, och därför tror jag på mer resurser just för att pröva det rättssäkert och göra goda bedömningar, till exempel när det gäller säkerheten, som har varit ett av argumenten för att man ska undersöka detta noga.

Jag tycker att det är för hårt att gå fram med ett moratorium. Att man granskar och lyssnar på Säpo tycker jag är bra, men det kräver resurser. Jag tycker att det är en effektivare användning av medel att lägga pengarna på det än till exempel på det fullständigt utdömda återvandringsbidraget, som Sverigedemokraterna och övriga Tidöpartier går fram med i dag.

Jag tror att man ändå måste se att det finns väldigt många som får medborgarskap i dag som också kommer att få det i det framtida systemet, och då är det bra med mer resurser så att det blir rättssäkert.

Fru talman! Jag tycker att det är en bra fråga. Jag förstår ledamotens reaktion. När vi skrev den reservationen visste vi inte vad utredningen skulle innehålla. Och redan i dag kan även saker som inte är brottsliga tas in i avgörandet av om man ska få stanna kvar eller inte – under hederligt levnadssätt. Det finns alltså redan.

Det vi vänder oss mot och är oroliga för är att det inte är objektiva kriterier som ska ligga till grund för det hela.

Nu är det viktigt att alla lyssnar. Det handlar om vad som har sagts i medier och hur det har kommunicerats kring utredningen från Tidöpartier och från en del hangarounds till Sverigedemokraterna. Det sägs att människor ska kastas ut om de ger tjejer på stränder sneda blickar och sådana saker. Utifrån det är det klart att vi har varit väldigt oroliga för att det här inte skulle bli rättssäkert.

Men utredningen är tydlig med att det ska vara objektiva kriterier. Det handlar om saker som att man till exempel inte har betalat vite som företagare eller att man medvetet inte betalar skulder som man själv har förorsakat.

Jag tycker att det är en bra utgångspunkt att börja resonera kring frågan, men jag tycker att det är viktigt att vänta tills propositionen kommer innan vi ger tydliga besked om vad som kommer att hända här. Jag litar inte på att Sverigedemokraterna inte vill gå i den riktning som man har gett uttryck för tidigare i medier och som deras hangarounds säger. Men kan man på ett tydligt sätt visa att det finns objektiva kriterier som kan användas är det klart att vi alltid är beredda att fundera på om vi kanske skulle ha skrivit lite annorlunda i vår reservation. Det har jag inga problem med.

Själva vandelsbegreppet är lite problematiskt. Det utmönstrades ju, eftersom det inte användes så mycket, från 1989 års lagstiftning. Man säger att man ska införa ett begrepp som tidigare har utmönstrats för att det inte har använts. Det är klart att vi vänder oss lite mot begreppsanvändningen.

Fru talman! Migration är, som vi har hört, en mångfasetterad fråga. Det finns många positiva sidor med migrationen. Att människor rör på sig över nationsgränser, flyttar till nya platser och länder och väljer att skapa nya liv på nya platser är i grund och botten bra. Det har inte minst erfarenheten av den fria rörligheten inom EU eller den nordiska passunionen visat. När nya tankar och idéer utbyts, när människor träffas och möts och när samhällen har mångfald i stället för enfald kan tillväxt, välstånd och fina saker som vänskap och kärlek frodas.

Men det finns tyvärr också negativa sidor. Att människor tvingas fly från våld och förföljelse är förfärligt. Det är också förfärligt när skrupelfria arbetsgivare och människosmugglare utnyttjar människors drömmar och utsatthet för att berika sig själva eller när människor tas emot i vårt land och vi inte ger dem förutsättningar att integreras utan i stället skapar segregation och elände.

I ljuset av detta menar vi socialdemokrater att det måste vara ordning och reda i migrationspolitiken. Eftersom Sverige har en stor integrationsskuld måste också metoden för att hantera migrationen vara stram. I takt med att EU:s nya asyl- och migrationspakt rullas ut ser vi det som positivt om fler länder kan vara med och dela på det ansvar som Sverige och ett antal andra länder har tagit under väldigt lång tid. Då kan vi ta tag i de stora integrationsutmaningar som vårt land fortfarande har utan att tumma på grundläggande saker, som asylrätten.

För oss socialdemokrater råder det därför inga tvivel om att de som har rätt att stanna i det här landet också ska få goda möjligheter att integreras. En jämn fördelning av nyanlända i Sveriges kommuner i enlighet med bosättningslagens intentioner är nödvändig. De kommuner som har tagit ett mycket stort ansvar när andra har smitit undan ska givetvis inte behöva bära ansvaret själva igen. Därför är det ett helt nödvändigt politiskt beslut att avskaffa EBO.

Likaså behöver handläggningstiderna för Migrationsverkets alla ärendetyper – i princip – kortas ytterligare. Resurser för detta finns i systemet, men tyvärr läggs de på ineffektiva och kontraproduktiva åtgärder, som höjda återvandringsbidrag. Resurserna skulle i stället kunna korta köerna och därmed förbättra förutsättningarna för en snabb integration.

Har man inte rätt att stanna ska man få stöd att lämna landet så fort som möjligt. Genom att EBO avskaffas skapas bättre förutsättningar för detta.

Vi vill också stärka återvändandearbetet genom att utveckla vårt arbete i länder som har stora grupper som ska återvända. Det handlar till exempel om att använda biståndspolitiken för att nå fram med resurser som kan stödja på plats. Det kan handla om sambandspersoner på plats, som Norge har i en del länder, och om en god diplomatisk representation.

Eftersom jag var i Kurdistan i förra veckan säger jag detta: Det är lite märkligt att Sverige inte har en diplomatisk representation i södra Kurdistan. Det är något som skulle kunna underlätta för återvändande.

Därutöver tycker vi att man ska ha konkreta siffersatta mål om återvändande i regleringsbrevet till Migrationsverket. Det fanns tidigare. Av någon anledning har Sverigedemokraterna och regeringen plockat bort dessa.

För oss socialdemokrater är frågan om en ordnad migrationspolitik viktig – för att främja migration som är av godo och förhindra de delar av migrationen som är negativa. Både för den enskilda individen och för samhället i stort är detta oerhört viktigt.

Utan invandring skulle Sverige inte fungera som land. Och en oreglerad invandring – en invandring utan ordning och reda – skulle vara helt ohållbar och fullständigt destruktiv. Att klara av balansen i detta är vår uppgift. Det är en uppgift som jag menar att vi socialdemokrater klarar bäst, precis som när det gäller många andra frågor.

Jag vill avsluta med att yrka bifall till reservation 39.

(Applåder)

Herr talman! Jag har redogjort för detta ganska tydligt i mitt anförande och i mina svar på Tony Haddous fråga. De får bo i återvändandecentren, och så försöker vi göra tillvaron där så dräglig som möjligt.

Vi kan inte ha en ordning där hela statusen för familjer som kommit till Sverige ändras när deras barn föds här. Vi vill inte ha den ordningen. Det är så. Jag är helt tydlig med att det är en målkonflikt. Jag tror att alla känner av den målkonflikten. Det finns nog ingen i denna kammare som inte inser problemet, men man måste väga olika värden mot varandra.

För mig blir barnperspektivet viktigt när barn är i samhällets vård, oavsett form. Då måste vi göra det bästa av det. De har rätt till skola, sjukvård och så vidare. Vi kommer att ta hand om barnen, men de kommer sannolikt inte att bli medborgare eller få uppehållstillstånd i det här landet.

Det är så vi måste jobba, men regeringens politik går inte ihop med till exempel biståndspolitiken. Det handlar om att minska problemen långt härifrån så att människor kan åka dit och få hjälp, men där har regeringens hantering av utvecklingsbiståndet havererat fullständigt, till exempel i Irak. Man slår sönder möjligheterna att skapa goda livsmiljöer i delar av Irak. Det ser ut som det gör i det landet.

Jag förstår att Annika Hirvonen tycker att det är jättejobbigt att höra, men mitt svar är att barnen ska ha en dräglig tillvaro i återvändandecentren. Och vi ska göra allt vi kan för att hitta en dräglig lösning så att barnen kan återvända med sina familjer hem till det land där de bor eller ska bo.

Herr talman! Tack för frågan, Tony Haddou! Omständigheter kan förändras. Irak är ett land där har vi lyckats få till ett avtal om utlämning, tack vare EU:s arbete, den tidigare socialdemokratiska regeringens förarbete och den nuvarande regeringens fullföljande. Det tycker jag är alldeles utmärkt.

Omständigheter kan förändras över tid, och länder förändras. Afghanistan är ett sådant exempel. Det gick att utvisa dit tidigare, men det går inte nu. Förhoppningsvis kommer det att förändras i framtiden.

Det handlar om en målkonflikt. Om vi har ett system som innebär att människor som kommer hit och kan hålla sig undan förr eller senare får stanna kommer det att innebära att många människor tar chansen att komma till Sverige för att försöka göra detta. Nu har vi ett system där det inte lönar sig. Det innebär att färre människor som uppenbarligen inte kan bevisa sina asylskäl kommer att söka sig till Sverige.

Om det nu finns andra länder där människor har större framgång är det fullt möjligt för dem att ta sig dit. Det är inte Sverige som ensamt ska bära detta. Vi har tagit ett enormt ansvar här. Jag tycker att migrationspolitiken behöver hanteras på EU-nivå. Om asylsökande söker sig till andra länder i EU och får asyl där har de ju fått asyl. Det är inte nödvändigtvis Sverige som ska bära hela bördan.

I min värld är det så här: Vi har inga problem med att samarbeta med olika partier i migrationspolitiken. Vi tillsatte ju Migrationskommittén för att få brett stöd, och vi fick igenom politiken här, ibland med Liberalerna. Moderaterna och till och med miljöpartister röstade för den.

Jag menar att vi, när vi jobbar brett i riksdagen, kan hitta en migrationspolitik med en inriktning som de flesta här i huvudsak kan vara överens om. Sedan finns det tokstollerier som den nuvarande regeringen håller på med, men huvuddelen av den nuvarande migrationspolitiken är Socialdemokraternas förslag.

Herr talman! Jag tackar Tony Haddou för frågan och sakligheten. I en tidigare debatt här i kammaren påpekade talmanspresidiet att man ska hålla sig till sakfrågor och inte hålla på med spelteorier och liknande. Att Viktor Wärnick ofta glider på det var rätt uppenbart i både hans anförande och replikskiften.

När det gäller den osäkra tillvaro papperslösa har ser Socialdemokraterna framför sig en tvåstegsraket och ett sammanhållet system. Avskaffar vi EBO och får in människor i en bra process från början genom mottagandecenter och sedan när de fått avslag återvändandecenter hålls kedjan ihop. Det innebär att de människor som får avslag har ett boende och uppehälle. Barnen kan gå i skolan och så vidare på återvändandecentren. Dessa kan utvecklas; det är jag den förste att lyfta fram. Det är den ena tanken.

Den andra tanken handlar om att jobba med att få människor motiverade att återvända. Vi vet att det som är effektivt när det gäller återvändande är motiverande samtal. Det visar evidensen. Om man har människor i ett sammanhållet system och kan jobba med dem på det viset blir det enklare.

Sedan finns det enstaka svåra fall där det kommer att bli svårt att utvisa människor på grund av omständigheter i hemlandet. Dessa människor kommer ändå att kunna ha en dräglig tillvaro i Sverige på återvändandecentren, där vi har kontroll, där vi inte ökar segregationen och där vi inte skapar skuggsamhällen och parallellsamhällen. Det är arkitekturen i systemet.

Jag tycker att det är positivt att den socialdemokratiska regeringen tillsatte utredningar för att reda ut och titta på frågorna och försöka hitta vägar framåt. Det är en målkonflikt – absolut – men detta är vårt svar. Det blir en sammanhållen process som jag tror på.

Herr talman! Jag är helt övertygad om att Viktor Wärnick begriper att det kommer att bli förhandlingar efter valet om de sakfrågor regeringsunderlaget ska gå fram med. Precis så gjorde ju Tidögänget. Man valde ut fyra områden där man levererade förslag och lämnade andra åt sidan. Det är en möjlig lösning om det skulle vara Vänstern, Miljöpartiet och Centern vi ska samarbeta med. Om vi samarbetar med Moderaterna kommer andra områden att ligga utanför.

Breda samarbeten är bra för Sverige. Det ger stabilitet, vilket vi kan behöva när nuvarande regeringschef anställer folk som sedan åtalas efter Säpoutredningar och liknande. Sverige behöver stabilitet, och jag tror att Socialdemokraterna är betydligt bättre skickade än Moderaterna att ge landet det.

På tal om spel kom jag att tänka på den gamle fotbollsspelaren Gary Lineker. Låt mig travestera något han har sagt: Svensk migrationspolitik är sedan 2015 ett ganska enkelt spel.

Vänstern, Miljöpartiet och Centern har bråkat med Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna om att genomföra Socialdemokraternas migrationspolitik. Det är de facto det som har hänt sedan 2015. Det var vi som lade om politiken. Det var vi som fick till migrationsuppgörelsen. Varenda politisk reform Tidögänget har gjort på det migrationspolitiska området, bortsett från folkbokföring av ukrainare, bygger på utredningar som Socialdemokraterna tillsatte. Det är vår politik ni genomför. Det är det som kommer framöver, med angiveri och annat otyg, som är det stora problemet. Det är inte stram migrationspolitik. Det är korkad migrationspolitik, vilket till och med har fått Sverigedemokraterna att backa på vissa punkter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Preskription av avlägsnandebeslut, avskaffande av spår-byte och vissa frågor om återreseförbud

Herr talman! Jag är fascinerad av Tiktok. Det är roligt med algoritmerna, för när man har gått in och tittat på en film fastnar man i det flödet. Det finns ett roligt flöde med papegojor som bråkar med folk. Papegojorna biter folk i tårna och annat, och det är jätteroligt. Viktor Wärnicks framträdande i denna sal påminner om detta flöde. Det är väldigt mycket papegoja som biter någon i tårna, för den enda fråga och kritik Viktor Wärnick uppenbarligen har är att vi får det svårt i regeringsförhandlingar.

Nog kan det vara svårt, men innan Viktor Wärnick angriper Socialdemokraternas eventuella regeringsförhandlingar måste han svara på samma fråga. I veckan deklarerade Sverigedemokraternas vice partiledare Henrik Vinge tydligt att Sverigedemokraterna ska sitta i nästa regering. Det respekterar jag. Problemet är bara att Liberalerna har beslutat att Sverigedemokraterna inte ska göra det. Det innebär att om varken Liberalerna eller Sverigedemokraterna ändrar sig har Viktor Wärnick inget regeringsalternativ. Dessutom har en del socialdemokrater skrivit artiklar om att Socialdemokraterna och Moderaterna i ett sådant läge borde styra tillsammans.

Jag är av uppfattningen att man först ska ha ett valresultat. Efter det kan man förhandla om regering. I den bästa av världar blir Socialdemokraterna så stora att vi inte behöver ha in andra partier i regeringen. Då kan vi förhandla med Moderaterna om migrationspolitiken, med Vänstern om bostadspolitiken och med andra partier om annan politik. Det är ett bra scenario.

Låt oss börja med att Viktor Wärnick förklarar hur hans regering ska gå ihop innan han ställer krav på Socialdemokraterna att leverera svar. Hans egna koalitionspartner har ju tydligt deklarerat att det inte går ihop.

Herr talman! I dag hanteras två frågor som den socialdemokratiska regeringen ville lösa. Den ena handlar om att preskriptionstiden på ett avlägsnandebeslut ska börja gälla först när personen i fråga har lämnat landet. Den andra handlar om ett avskaffande av så kallade spårbyten. Den första frågan är en rest från 1989 års utlänningslag, då reglerna skärptes. Den andra är ett arv efter alliansregeringens migrationspolitik.

I fråga om preskriptionstiden är det uppenbart att fyra års löptid från att domen vunnit laga kraft är för kort tid. Det har lett till orimliga konsekvenser när personer i landet sökt asyl tre gånger och fått avslag lika många gånger. Det är helt uppenbart att skyddsbehov alltså inte har förelegat. Men genom överklaganden och sedan undanhållande från utvisning har personer kunnat stanna i landet. Många gånger har de varit motiverade av att nå fram till preskriptionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Preskription av avlägsnandebeslut, avskaffande av spår-byte och vissa frågor om återreseförbud

Det här har varit ett recept för att bygga ett skuggsamhälle och för att öka segregationen i samhället. Många av dessa människor har blivit hänsynslöst exploaterade av skrupelfria arbetsgivare och andra kriminella. EBO har hjälpt till att förstärka den här segregationen. Att vi nu tar ytterligare steg mot att bryta segregationen är välkommet om än senkommet. I fråga om EBO har regeringen tyvärr inte orkat hela vägen fram, vilket är beklagligt.

Herr talman! Möjligheten till spårbyte har undergrävt legitimiteten i migrationssystemet. Om man söker sig till Sverige av asylskäl och det sedan visar sig att det inte finns skäl att stanna är det inte rimligt att man inifrån landet får testa andra sätt att stanna kvar. Det skapar en obalans, och det blir heller inte rättvist i förhållande till alla dem som inte har kommit hit på grund av asylskäl. I förlängningen gör det att förtroendet för både asylinvandringssystemet och arbetskraftsinvandringssystemet minskar. Det här är skälet till att arbetsmarknadens parter är väldigt tydliga med att det är rimligt och bra att spårbyte avskaffas.

För oss socialdemokrater är legitimiteten för migrationspolitiken väldigt viktig. Vi vill ha ordning och reda. Det är bra såväl för integrationen som för arbetsmarknaden och för att bryta segregationen. Därför är vi i dag glada för att ytterligare en av de utredningar vi tillsatte tas i mål och att förslag som vi drivit blir verklighet.

Fru talman! Det blir lite lustigt i den här debatten när utrikesministern försöker framställa det som att man har hanterat biståndet till Palestina på ett klokt sätt, med tanke på att UNRWA är den aktör som alla FN-organ säger är bäst lämpad och egentligen den enda aktör som kan fullgöra uppgiften. Och frågan är så mycket större än bara det enskilda humanitära stödet. Vi har till exempel följeslagarprogrammet, som blir sönderslaget och som har varit ett skydd för palestinierna på Västbanken. Regeringens politik har inneburit att detta i princip läggs ned. Det blir hyckleri.

Tyvärr har EU:s röst också försvagats väsentligt sedan Josep Borrell, som var föredömlig i sin tydlighet, lämnade.

Det är också så att Sverige fortsätter att exportera rödpunktssikten till Israel, som används av IDF.

Vi borde ta emot patienter från Gaza och nu också Västbanken för att stötta och hjälpa det palestinska folket, eftersom sjukvården är sönderbombad i Gaza och starkt undermålig på Västbanken. Vi borde givetvis återuppta och stärka stödet till UNRWA för att fortsätta försöka bygga på en tvåstatslösning och ge det palestinska folket möjligheter till liv. Vi borde pausa associationsavtalet mellan EU och Israel tills det uppfylls, eftersom det står att mänskliga rättigheter och folkrätt och liknande ska accepteras. Vi borde inte ta in viner från ockuperade områden på Systembolaget. Framför allt borde vi inte bjuda på dem på offentliga tillställningar här i riksdagen.

Men jag vet att regeringen har släppt folkrätten och internationell rätt i den här frågan. Tiotusenkronorsfrågan till ministern blir då om hon kan tänka sig att spekulera i hur den militära affären på Västbanken kommer att fortskrida. Finns det någon option när det gäller den israeliska arméns tillbakadragande, och finns det någon kursutveckling i den här frågan som ministern ser framför sig?

Fru talman! Tack för svaret, utrikesministern! Det är ju precis som det brukar vara: Man har fördömt, varnat eller sagt ifrån men inte agerat konkret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En tydlig motsättning i utrikesministerns anförande är det faktum att utrikesministern inte kan svara på om Sverige skulle lämna ut de efterlysta personerna i den israeliska regeringen om de skulle sätta sin fot i Sverige. Utrikesministern vet ju att det skulle kräva ett regeringsbeslut, men hon kan inte svara på om regeringen skulle fatta ett sådant beslut.

Det är också märkligt att man har hemfallit till passivitet från regeringens sida när det gäller just ICJ:s rådgivande beslut.

Det är tydligt i folkmordskonventionen att vi måste göra allt i vår makt för att stoppa ett pågående folkmord, om det nu är det. Det får domstolen avgöra. Men att det pågår etnisk rensning är ganska klart. Det är en fördrivning av det palestinska folket från Västbanken.

Det man aktivt gör från regeringen är att man i stället för att ställa sig på de ockuperades sida väljer att stötta ockupantens agenda genom att dra in stödet till UNRWA. Kan man någonting om situationen i Mellanöstern inser man vad det kan få för konsekvenser. UNRWA agerar inte bara i Gaza eller på Västbanken. De gör enormt viktiga insatser i andra länder, till exempel Libanon. Skulle UNRWA försvinna skulle läget i de här länderna destabiliseras oerhört. Riskerna i detta är enorma.

Vi ser hur utvecklingen har varit de senaste dagarna i Syrien, där alawiter mördas bara för att de är alawiter. Vi vet att kurder mördas bara för att de är kurder. Vi vet att palestinier – det har vi sett länge – mördas bara för att de är palestinier. Och för att det inte ska råda någon tvekan: Israeler mördas bara för att de är israeler.

Allt detta är helt oacceptabelt och ska såklart fördömas. Men mördandet kommer inte att bli mindre för att det palestinska folket lämnas åt sitt öde i händerna på Israel – tvärtom. Säkerhet och trygghet i regionen kan inte byggas på att straffa ut det palestinska folket. Att Hamas ska stoppas är helt klart. Det har vi varit överens om länge, och det är vi fortsatt överens om. Men Hamas har i princip inte funnits på Västbanken. Argumentet om att stoppa Hamas går inte att tillämpa på det som har skett, och det som nu sker, på Västbanken. Där finns också den part som Israel så hett eftertraktar i fråga om att diskutera fred och en tvåstatslösning framöver. Genom att undergräva UNRWA undergräver man också tvåstatslösningen. Där är regeringen synnerligen aktiv – för att tala om aktivitet.

I ljuset av detta vill jag fråga om utrikesministern kan motivera varför man från regeringens sida här i Sverige väljer att straffa palestinierna – alla palestinier – för det som Hamas har gjort sig skyldig till.

Fru talman! Tack för svaret, utrikesministern! Jag brukar allt som oftast förundras över att man kan använda så många bokstäver till att säga så lite. Så brukar det vara när utrikesministern svarar på frågor i den här kammaren, framför allt om Palestina. Men den här gången är det nog någon form av rekord. Frågan gällde hur ministern avser att agera, och svaret är i klartext: inte alls.

Läget på Västbanken är akut, och för första gången på två decennier rullar israeliska stridsvagnar där igen. Bosättarvåldet har eskalerat, och det råder i princip straffrihet för bosättarnas övergrepp. De vapen som sattes i händerna på bosättarna av ministern Ben-Gvir används nu till det de är avsedda för, nämligen till att döda och fördriva palestinier från deras hem.

Det finns 40 000 flyktingar på Västbanken. Jag har redan tidigare varnat för att det pågår etnisk rensning på Västbanken. Jag gjorde det från talarstolen för över ett år sedan. Sedan dess har det bara accelererat. Tusentals nya bostäder i nya kolonier har godkänts av Israel. Livsmiljöerna för palestinierna fortsätter att förstöras – allt för att fördriva befolkningen och omöjliggöra en sammanhållen palestinsk stat.

I detta sammanhang måste man såklart också nämna övergreppen mot befolkningen i Gaza. Elen har stängts av, och det drabbar fundamentala funktioner som vattenförsörjningen för civilbefolkningen, en civilbefolkning som i dag används av Israel som murbräcka, med lidande och död, i förhandlingarna. Det sker på ett sätt som självklart strider mot både internationell rätt och folkrätten.

I allt detta står EU helt handfallet. Och eftersom den svenska regeringen är helt vilse i utrikespolitiken när nu USA går bananas, för att uttrycka sig milt, och EU inte klarar av att stå upp för det som är rätt, blir ju passiviteten inför övergreppen total.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Därför vill jag gärna fråga utrikesministern, fru talman, om hon menar att EU:s åtgärder är effektiva och tillräckliga för att stoppa mördandet och den etniska rensning som pågår på Västbanken.

Fru talman! De parlamentariska förutsättningarna fanns inte för att göra det förrän när de uppstod. Så enkelt har det varit. Socialdemokraterna har inte haft majoritet i den här kammaren sedan 2006. Det är väldigt beklagligt, och det har ställt till med väldigt mycket oreda. Om vi hade haft majoritet och kunnat få igenom våra förslag hade vi givetvis pressat igenom dem.

Angående det här med att man inte behöver vara raketforskare måste jag säga att det är väldigt uppenbart att Nima Gholam Ali Pour inte är raketforskare. Om han hade gett sig ut på en byggarbetsplats och snackat med Byggnads medlemmar hade han nämligen fått en väldigt god beskrivning av hur det ser ut på svenska byggen i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Nima Gholam Ali Pour står i den här talarstolen och säger att det fusk, den exploatering och det utnyttjande som ledde fram till att fem människor dog i en bygghiss nu har försvunnit. Det finns inte. Det är till och med så att Nima Gholam Ali Pour är med och lägger ned arbetsmiljöforskning i det här landet.

Det är faktiskt så att man väljer att dra ned på arbetsmiljöarbetet trots det graverande fusk som finns på svenska arbetsplatser. Man nekar regionala skyddsombud tillträde till arbetsplatserna – den bästa länken för att hitta den här exploateringen. Och sedan står Nima Gholam Ali Pour här i tidigare replikskiften och säger: När man pratar med företagen säger de att fusket har försvunnit.

Det kan faktiskt vara precis på samma sätt, Nima Gholam Ali Pour, att det är de företag som fuskar som fortsätter att plocka in folk. Det vet inte Nima Gholam Ali Pour ett dugg om, för han har inte besökt en ordentlig arbetsplats och pratat med arbetstagarna. Han springer numera företagarnas ärenden. Det är Svenskt Näringslivs förlängda parlamentariska arm som står och uttalar sig här när man säger att fusket och exploateringen på svensk arbetsmarknad är borta.

Som ett arbetarparti har vi de kopplingarna. Vi ser det, vi hatar det och vi kommer att göra väldigt mycket för att bekämpa det. Det gör inte Sverigedemokraterna.

(Applåder)