Johanna Hornberger

Fru talman! Mitt hjärta brinner precis som ledamotens för vår miljö och klimatet - vi har bara olika lösningar.

Frågan kanske också borde ställas till ledamoten Järrebring, som representerar den regering som under större delen av tiden har suttit i regeringsställning. Jag påminner om att den nuvarande regeringen har suttit väldigt kort tid på sin position. Med tanke på de höga miljö- och klimatambitioner som den här regeringen har ser jag med tillförsikt fram emot att man får lägga sina lager på det betänkande som finns och komma tillbaka till riksdagen. Det är mina förhoppningar.

Fru talman! Tack för frågan, ledamoten Nohrén!

Jag noterade ledamotens anförande när det gäller Miljömålsberedningen. Jag har stor respekt för det arbete som har gjorts inom ramen för beredningen. Som vi kan läsa när det gäller det som vi har att besluta om i dag finns det en rad frågor där Miljömålsberedningen har lagt fram förslag som nu bereds i Regeringskansliet. Jag ser fram emot det som ska komma ut av det arbete som nu sker, men precis som alla andra och även ledamoten får jag avvakta regeringens och Regeringskansliets arbete i den delen.

Fru talman! En paus är nödvändig.

Vi kan stå här och debattera huruvida ansvaret låg hos den regering som styrde detta land i åtta år under den tid då problemen med vår elproduktion uppstod. Jag tror att ganska många är överens med mig om att den regeringen har ett ansvar för den elkris som vi nu har att hantera.

De anslag som ledamoten refererade till och som han funderar över hur Moderaterna kan tycka är kostnadseffektiva får man nog ändå säga är höga historiskt sett. De bygger på en hög miljö- och klimatambition från den tidigare regeringen som vår regering nu höjer och där fokus sätts på just vattenfrågorna.

Men prioriteringar måste göras när vi har att hantera flera kriser samtidigt, och det är jag trygg med. Jag tror att vi har en väldigt ambitiös regering vad gäller miljö och klimat, och den fokuserar på kostnadseffektiva åtgärder, varav en gäller våtmarker. Men detta har vi redan har hört om här i kammaren i dag, så jag stannar där.

Fru talman! Tack för frågan, ledamoten Järrebring! Det var inte bara en fråga utan många frågor, men jag ska försöka ta mig igenom dem.

Jag börjar med kostnadseffektiviteten. Jag förstår att Socialdemokraterna tycker att det ska läggas mer pengar och att allt gott kanske kommer ur det, men för oss moderater finns det tydliga gränser för hur mycket pengar vi har att förfoga över. Detta baseras på en grundläggande respekt för skattebetalarnas pengar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

Jag tror det är bekant för de flesta här i kammaren att vi har många kriser att hantera, däribland den ekonomiska krisen och den elkris som den tidigare regeringen, oavsett bakgrund, ändå får hållas ansvarig för. Då måste man prioritera, och i det fallet har vi valt att göra de förändringar i statens budget som krävs för att möta alla kriser samtidigt.

Den öronmärkning som görs av pengarna till just våtmarker är ett sätt att försöka vara mer effektiv med de pengar som läggs på att stötta upp och hantera vår miljö- och klimatkris.

Sedan kan jag bara instämma i ledamoten Timgrens tidigare svar om vattenkraften och den paus som är helt nödvändig för att vi ska hantera en av de kriser jag just nämnde, nämligen elkrisen. Vi behöver ta en paus för att tänka efter och hantera den elkris vi har samtidigt som vi tar hand om hushållens pengar och företagens verksamheter så att de inte behöver gå på knäna mer än nödvändigt.

Fru talman! Sverige är ett vattenrikt land. Vi är till stor del omgivna av vatten genom en lång kustlinje, och vi har även många sjöar och vattendrag. Vårt vatten påverkar oss i grunden.

Vatten kan betyda olika saker för var och en av oss. En kanske tänker på ett glas dricksvatten, en annan på en varm dusch och en tredje på ett härligt bad i havet eller en stilla fisketur i ekan. Tanken kan också gå till stora, bullriga fartyg eller till algblomning i Östersjön där fisken har försvunnit. Man kan också känna oro för vad vattnet ens barn dricker innehåller. Njutningen av en vacker solnedgång över havet kan blandas med tankar om dumpat kemiskt stridsmedel på havsbotten. Ett rent, kallt glas vatten och ett morgondopp i ett klart hav en varm sommardag är nog det mina tankar dras till.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 16.

Vattnet är avgörande för vårt samhälles funktion av helt självklara skäl, bland annat som dricksvatten, för hygien och som källa till livsmedel - och vår huvudstad kallas ju Nordens Venedig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

I vattnet i våra hav, sjöar och vattendrag finns en stor del av vår biologiska mångfald. Ekosystemen i våra vatten är känsliga och utsätts i dag för stora påfrestningar. Kraftig trafik på vatten ger upphov till utsläpp och buller. Andra typer av påfrestningar inkluderar övergödning, utfiskning, försurning och klimatförändringar som värmer upp världshaven.

Haven förenar länder, och inget land kan ensamt lösa och hantera problem med exempelvis marint skräp och försurning. Internationellt samarbete är alltså helt avgörande för att återställa en livskraftig havsmiljö.

Fru talman! Riksdagens kammare beslutade i höstas om regeringens budget, som på en mängd sätt startar arbetet med att få ordning på Sverige. Det är också en stark budget med avseende på arbetet med att återställa och bevara vår vattenkvalitet.

Anslaget för återvätning av våtmarker ökas med 200 miljoner kronor i budgeten. Det anslås 340 miljoner kronor för att ta bort och minska miljögifter genom arbetet med förorenade områden, även i hav och vatten. Därutöver anser regeringen att det krävs ytterligare åtgärder för att nå de havs- och vattenrelaterade miljökvalitetsmålen och tillför därför 250 miljoner kronor till fortsatt arbete med att minska försurningen och hindra att skräp, läkemedel och andra föroreningar sprids.

Både i regeringsförklaringen och i budgetpropositionen är regeringens höga ambitioner för havs- och vattenmiljön tydliga. Regeringen gör det även tydligt att Sverige ska vara internationellt drivande för att öka ambitionerna för en bättre havsmiljö, inte minst när det gäller Östersjön.

Det tillkännagivande som en majoritet i utskottet önskar rikta till regeringen i dag är helt onödigt. Viljan och ambitionen är densamma för regeringspartierna och motionärerna. Tillkännagivandet baseras på motioner av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna och syftar till främjande av våtmarksetablering och en intensifiering av återställande och anläggande av våtmarker.

Detta syfte är helt i linje med regeringens uttalade ambitioner och satsning på våtmarker i budgeten för 2023. Här finns medel till insatser för skydd, skötsel och restaurering av våtmarker, biologisk mångfald, landskapets motståndskraft, återhämtning för fiskbestånd och mot övergödning. Regeringen utvecklar alltså arbetet med våtmarker, vilket rätt genomfört är en mycket kostnadseffektiv klimatåtgärd.

Kostnadseffektivitet i åtgärder för vårt klimat och för vår miljö behöver vara i fokus. Mest klimatnytta för varje skattekrona måste vara ledorden i arbetet framåt när utmaningarna och kriserna är många. Att bekämpa och förhindra miljöförstöring mer effektivt är en central prioritering för regeringen.

Fru talman! Regeringens tydliga prioritering av miljökrisen i Östersjön är mer än varmt välkommen. Vi är många som rör oss i och runt Östersjön och som alltför tydligt ser att vårt gemensamma innanhav inte mår bra. Övergödningen visar sig genom algblomning men leder också till syrebrist och bottendöd. Fiskare längs kusten vittnar om drastiskt minskade fiskbestånd och överfiske.

Regeringens fokus på att få ordning på Östersjön är efterlängtat. Mycket har gjorts med höga ambitioner, som nu höjs ytterligare. Ingen kan tro att det kommer att gå vare sig snabbt eller lätt, men det som görs är inte tillräckligt. Vi måste höja ambitionerna, och det är precis vad regeringen gör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

Fru talman! Vatten är vårt viktigaste livsmedel. I Sverige förväntar vi oss rent, säkert och välsmakande vatten direkt ur kranen 24 timmar om dygnet. Under de senaste åren har det dock blivit känt att det finns dricksvattentäkter som är förorenade. Våra reningsverk är hårt belastade och kan inte alltid hantera eller rena många av de kemikalier och näringsämnen som finns i vattnet.

Vi har också ett helt nytt säkerhetsläge, och regeringen höjer därför beredskapen, även avseende dricksvatten. Regeringen har redan beslutat om ökad livsmedelsberedskap och robustare dricksvattenförsörjning. Ett nationellt dricksvattenlaboratorium ska inrättas för att öka vår förmåga att möta mikrobiologiska hot mot dricksvattenförsörjningen vid kris och höjd beredskap.

I Sverige kan vi i långt högre utsträckning än i andra länder lätt ta oss ett glas rent, kallt vatten. Men den lyxen ska vi inte ta för given, utan redan i dag krävs förebyggande insatser. Vi behöver vara på vår vakt så att vi kan fortsätta att ha rent vatten i framtiden.

Vårt vatten påverkar kontinuerligt vår vardag och vårt samhälle i grunden. Jag är stolt över och trygg med de höga ambitioner som regeringen har för vårt vatten.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Anna Tenje.

Åldersdiskriminering är ett hot mot möjligheten att tillvarata äldres erfarenheter. De fördomar och stereotypa föreställningar som utgår från en människas ålder behöver motarbetas. Vi lever allt längre och behöver ändra vår syn på ålderdom. Det finns mycket forskning som visar att lärande, utveckling och kreativitet är möjligt långt upp i åren. Allt fler vill och kan arbeta längre. Man är inte slut i arbetslivet för att man har fyllt 65 eller kanske 75. I dag kan vi till och med se att personer i 40-årsåldern väljs bort från arbetsmarknaden. Åldersdiskrimineringen måste motarbetas på alla nivåer.

Jag vill fråga äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje vad regeringen gör eller planerar att göra för att motverka åldersdiskriminering, och då kanske särskilt hur man underlättar för äldre personer på arbetsmarknaden.