Roland Utbult

Fru talman! Kristdemokraterna är ett djupt demokratiskt parti. Vi värnar demokratin, och vi vet att civilsamhället är oerhört viktigt för att behålla demokratin och för att stärka demokratin. Jag hoppas att det inte råder någon tvekan om det.

När det gäller bidrag och finansiering måste vi tyvärr tala om prioriteringar - det är så. Varje gång detta kommer upp önskar man att man hade mer pengar till både höger och vänster, som man skulle kunna dela ut. Men vi har inte det. Då får man prioritera. Vad är det som är allra viktigast i vårt samhälle just nu?

När det gäller studieförbunden har vi försökt förklara för dem att det är väldigt prioriterat med sjukvården. Vi prioriterar rättsområdet, inte minst försvaret med tanke på det som händer, de äldres situation och så vidare. De prioriteringarna gör regeringen. Jag stöder detta, för när det gäller sjukvården måste vi försöka få fler vårdplatser, färre köer och färre människor i kö.

Mitt svar är att folkbildningen i det stora hela faktiskt får över 4 miljarder totalt - folkhögskolorna och studieförbunden. Det är mycket pengar. Folkbildningsrådet har också sagt att de pengar som studieförbunden får egentligen ska räcka för att de ska klara av situationen eftersom den är ganska solid.

Fru talman! Jag kan inte förutsäga exakt vad som kommer. Det som ledamoten nämnde stämmer. Regeringen har framfört att det ska vara en ökad kontroll men inte någon tyngre administration.

Vi får se detta i ett större perspektiv, tycker jag, när det gäller demokrativillkoren. Att man återkallade det förslag som fanns menar jag beror på att man såg brister. Ledamoten säger också att det fanns en del tveksamheter.

Det som jag hör minister Forssmed tala om är att man vill möta civilsamhällesorganisationerna så att man får ett bra underlag för demokrativillkoren och kan förbättra dem. Man såg nämligen brister i det som fanns.

Jag tror att ledamoten kanske är mer skickad att beskriva det negativa i det förra förslaget eftersom jag tror att ledamoten kanske var inblandad på något vis. Men oavsett det är tanken från regeringen att man ska skapa ett bra underlag, så att det fungerar. Jag förstår att det kommer att ta tid. Jag kan också vara lite otålig i mötet med ministern, men att det tar tid betyder att det kommer att gås igenom grundligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statlig bidragsgivning till civilsamhället

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på motionerna.

Jag skulle vilja börja i en lite annan ända, nämligen med effekterna av den bidragsgivning som ändå fungerar, och börja med ett litet inlägg om vad som hände mig häromdagen.

I går kväll vandrade jag från Stockholms central till Cityterminalen för att ta bussen till min övernattningslägenhet. Det var lite lätt kylslaget. Jag fick se en lång, ringlande kö av människor som väntade på att bjudas på mat. Jag förstod att de var hemlösa eller på annat sätt utsatta. Nu fick de en möjlighet att få något att äta. Det är alltid en sorglig syn att se de enorma behov som finns hos människor.

Samtidigt såg jag en skylt där det stod Vid din sida. Det är en organisation som värnar de utsatta och ger hopp. Jag har kollat lite vad det är för organisation. De arbetar specifikt med pensionärer som lever i djup fattigdom.

Jag frågar mig: Hur många är det som lever och bor på Stockholms central? Den siffra jag hör är att det är 300 personer. Jag ser ungefär tio eller tolv personer varje gång jag kommer till Centralen, personer som på något sätt signalerar utsatthet. Men det är alltså många fler.

Frälsningsarmén har startat ett arbete med en buss. Målsättningen är att fånga upp personer som lever och bor på Centralen och lyfta dem ur utsattheten och in i ett värdigt liv. Målsättningen var det här året att fånga upp en person i månaden och så att säga rädda den personen ur sin förnedring. Det har nu gått drygt två månader, och Frälsningsarmén ligger nu - om man får använda statistik på det sättet - på fem personer. Det är fem personer som har lämnat Centralen för att få ett meningsfullt liv och en väg framåt, alltså tre fler än vad som var målsättningen. Tänk att fem personer under det här året har lyfts upp ur sin förnedring till en ny start i livet!

Fru talman! Vi debatterar alltså regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om statlig bidragsgivning till civilsamhället. Riksrevisionen har granskat statens bidragsgivning till civilsamhället och lämnade sin rapport i april 2023. Det handlar om en granskning av medel som går till civilsamhällets organisationer med engagemang inom bland annat idrott, kultur, friluftsliv, trossamfund, folkbildning och annan verksamhet som bedrivs inom föreningslivet.

Vi kristdemokrater välkomnar Riksrevisionens granskning och instämmer i allt väsentligt i de iakttagelser som de gör. Det gäller bland annat att en utökad kontroll är nödvändig för att den statliga bidragsgivningen till civilsamhället ska vara effektiv och korrekt. Statliga medel ska gå endast till den verksamhet som har rätt att få stöd, inte minst för att upprätthålla förtroendet för systemet. Det är också viktigt att bidrag inte går till verksamhet som strider mot grundläggande värderingar i samhället.

I Sverige är, som vi har hört i debatten här, mer än 6 miljoner människor engagerade i civilsamhället på något sätt. Det var några av dem som jag mötte i går kväll. Det kan handla om att vara ledare i den lokala scoutkåren, sjunga i kör, spela fotboll eller vara aktiv i en kyrkas soppluncher för hemlösa. Det är så många volontärer, frivilliga, som ställer upp och får det här samhället att fungera. Det är helt fantastiskt! Vi kristdemokrater ser det som både naturligt och självklart att staten är med och stöttar dessa civila aktörer, så att vi har ett starkt civilsamhälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statlig bidragsgivning till civilsamhället

En av politikens viktigaste uppgifter är att värna dessa frivilliga sammanslutningars oberoende, att stärka dem och förenkla deras verksamhet. Kristdemokraterna är den politiska röst som tydligast har agerat för ett starkt civilsamhälle.

Vi ser det samtidigt som viktigt att Riksrevisionen granskar just medel och bidrag som går till civilsamhället. För att säkerställa korrekta utbetalningar gav regeringen i december 2022 Statskontoret i uppdrag att kartlägga och analysera arbetet med att säkerställa korrekta utbetalningar av statliga stöd till civilsamhället. Detta redovisades i december 2023.

För regeringen och Kristdemokraterna är det mycket viktigt med en fungerande kontrollverksamhet. Statskontoret redovisade bland annat tre generella förbättringsområden i arbetet för korrekta utbetalningar: Det handlar om strategiskt riskanalysarbete - att organisationerna behöver arbeta bättre med att följa upp och analysera sin bidragsgivning. Det handlar om att göra systematiska och riskbaserade kontroller. Det handlar om att förbättra sina systemstöd.

Men vi vill också trycka på tilliten. Civilsamhället gör ett stort och ovärderligt arbete med sina sociala och humanitära insatser men också för att stärka demokratin. Därför behöver staten lita på dessa organisationer samtidigt som man inte får vara naiv inför riskerna och dem som vill utnyttja systemet.

Riksrevisionen har rekommenderat regeringen att ge bidragsgivande myndigheter i uppdrag att stärka sin kontroll. Vi instämmer i det. Det är också viktigt att en ökad kontroll inte medför onödig administration för organisationerna. Det har redan framförts här av både Socialdemokrater och Miljöpartiet. Vi är alltså överens om det. Det ska vara ökad kontroll men inte mer administration.

Den ökade kontrollen ska heller inte hindra organisationerna att verka självständigt, menar vi. MUCF, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, har som Riksrevisionen noterat vidtagit åtgärder för att utveckla kontrollverksamheten när det gäller bidragsgivning. Vi fortsätter att ha en dialog med myndigheter om den skärpta kontrollen.

Avslutningsvis bereds för närvarande betänkandet Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället - flera här har varit inne på demokrativillkoren - och betänkandet Rätt mottagare - Granskning och integritet, där ett flertal av de iakttagelser som Riksrevisionen gjort återfinns. Regeringen avser att återkomma när det gäller demokrativillkoren.

Herr talman! Det är gott att höra. Jag vill gärna, för information, referera till tidningen Dagen, som tar upp detta. Det beskrivs i rapporten att det saknas fysiska platser att mötas på. Då vill man informera om att det finns 6 000 kyrkolokaler i Sverige. Varje vecka samlas 500 000 människor i kyrkorna. Det är 6 miljoner människor som är medlemmar i olika trossamfund.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

Man undrar hur detta kan missas. Säger det något om socialdemokratin? Jag tror inte riktigt det eftersom du uttrycker dig som du gör.

Men vi är världens mest sekulära land, och socialdemokratin har bidragit till detta. Du får säga emot, men att man missar detta är, som det står i tidningen Dagen, okunnigt och upprörande. Min sista fråga blir: Vart är ni på väg?

Herr talman! Tack, Magnus Manhammar, för ditt tal! Du sjunger civilsamhällets lov, kan man säga. Det var vackert; det var nästan musikaliskt.

Men jag saknade något i ditt anförande. Trossamfunden är en del av vårt arbete i kulturutskottet. Jag hörde inte ett enda ord om vad trossamfunden betyder. Du sjöng civilsamhällets lov men sa inte ett ord om trossamfunden.

Jag läste en samhällsanalys i tidningen Dagen. Socialdemokraterna, under ledning av bland andra ledamoten Lawen Redar, har denna riktning för Sverige, som det heter. Magnus Manhammar är också del av en rörelse som verkligen har präglat vårt land i decennier. Därför uttrycker man förvåning. Ni idkar en viss självkritik, och det är bra och nyttigt; det ska vi alla göra. Ett av de fokusområden som nämns handlar om kultur, idrott och föreningsliv. Men trossamfundens roll nämns inte i den här rapporten. De nämns bara vid något enstaka tillfälle och då som varnande exempel på extremism. Man har åkt runt i landet för att träffa företrädare för olika grenar av civilsamhället men i princip inte träffat några från trossamfunden.

Hur ser ledamoten på det uteblivna engagemanget för trossamfunden? Är det bara ett misstag att de inte är med i ledamotens tal?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

Herr talman! Jag känner mig trygg i att det inte kommer att bli någonting kommersialiserat av detta. Grundtanken är i alla fall inte det. Men frågan är, som ledamoten säger, hur man konstruerar det här kortet - om det nu blir ett kort eller något annat. Det finns naturligtvis kriminella element som ser möjligheter även här, och de ska motverkas.

Jag tror att ungefär fem myndigheter håller på med att ta fram det här och att bara det kostar 50 miljoner. Sedan är det en satsning på 780 miljoner per år - jag kanske inte har siffrorna alldeles rätt här - och det är mycket pengar för att skapa den här möjligheten.

Nu när vi samtalar upplever jag ändå att vi är enade om att det är viktigt för barn att komma i rörelse och att det här kan vara en möjlighet. Det finns kanske fortfarande en liten tveksamhet som måste övervinnas, men jag räknar med att Socialdemokraterna och övriga partier kommer att vara med på detta 2024 när det väl gäller.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Lawen Redar för frågan. Det är naturligtvis alltid lite knepigt att ge garantier för saker och ting, speciellt när det gäller tidsperspektiv. Men under 2024 kommer fritidskortet att vara på plats. Det är ett antal myndigheter som nu håller på och utformar det - Folkhälsomyndigheten, Kulturrådet och flera andra. Det är ganska komplicerat.

Jag tycker att ledamoten och jag är väldigt eniga när det gäller barns och ungas situation och hur viktigt det är att de får möjlighet att ta del av idrott och kultur av olika slag. Där tror jag att vi gemensamt ändå finner varandra. Vi är överens om att det är så viktigt för vårt samhälle att barn och unga får en bra start.

Vi har lyssnat när det gäller detta med generell välfärd och att alla ska få del av detta. Jag vet att Socialdemokraterna är mycket för att alla ska få del av det. En tid var fritidspengen enbart för utsatta familjer. Men nu är detta för alla som har det hyggligt. Och de som kämpar med ekonomin ska få möjlighet att få en högre summa. Om fritidskortet blir på 500 kronor, så blir det kanske på 2 500 kronor för ett barn som lever i en familj i utsatthet. Detta klappar hjärtat för.

Herr talman! Det låter som att vi nu gör en drakonisk neddragning. Det var det uttryck som användes. Just studieförbunden får 1,7 miljarder kronor nästa år, året därpå 1,6 miljarder kronor och året efter det 1,5 miljarder kronor. Och det är riktigt att det är en neddragning.

Jag vill säga att det är omöjligt för mig att här utlova någonting när det gäller hur vi kommer att ställa oss framöver. Detta ligger fast. Sedan är det fråga om kompensation och så vidare.

Senast i förrgår träffade jag en ledande person från studieförbunden. Jag hör att man tror på Kristdemokraterna och på den vilja som vi har. Vad det kommer att resultera i får vi se. Det är inte bara jag som driver detta. Men partiet står bakom studieförbunden och folkhögskolorna.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Amanda Lind för frågan. Jag lyfter fram Kristdemokraternas politik här i debatten, egentligen utan någon hänsyn tagen till vad andra lyfter fram. Jag fokuserar på vad Kristdemokraterna har för vision och syn på samhället här.

Jag har sett vad det betyder med studieförbund och med folkhögskolor. Det går inte att komma ifrån att det är helt grundläggande i vårt samhälle att människor får mötas i gemenskap i grupper. Därför ser jag ett enormt värde i studieförbunden och i folkhögskolorna.

Men jag måste säga att jag ställer mig bakom neddragningen på 250 miljoner kronor. Det beror på att det har varit så pass mycket fusk att Riksrevisionen har reagerat. Därför har man från Studieförbunden i samverkan varit tvungen att sätta igång med ett reformarbete med 18 punkter. Man har alltså vidtagit åtgärder och på det sättet talat om att man håller med om att det inte har fungerat fullt ut. Denna neddragning på 250 miljoner kronor och en överflyttning på 100 miljoner kronor av dem till folkhögskolorna ställer jag mig bakom.

Jag tycker inte att detta står emot att vi tycker att det är viktigt med studieförbund. Vi kan inte acceptera fusk, och detta är en konsekvens av det.

Herr talman! Jag ställer mig bakom utskottets förslag i betänkandet i dess helhet.

Kultur uppstår i mötet mellan människor och skapas av oss alla gemensamt. Vi kristdemokrater ser kulturen som bärare av viktiga värden som ger betydelse för såväl lokalsamhället som samhället i stort. Den ger mening och inspiration i en orolig tid och kan bidra till bildning, skapa förståelse för vår historia och bidra till engagemang och glädje. Den skapar viktiga gemenskaper. Samtidigt ökar ensamheten, och vi behöver mer gemenskap med värme och inkluderande.

När jag förberedde mig för denna debatt kom jag att tänka på den fruktansvärda terrorattacken 2017 på Drottninggatan. Jag besökte platsen där det hände alldeles efteråt, ganska nära riksdagen. Där fanns en andäktig och respektfull stämning, ungefär som efter en begravning. Folk hade svarat på terrorn med ett blomsterhav till minne av de drabbade. Polisbilar var beklädda med blommor. Där var inga vassa armbågar utan mer varma blickar och eftertanke om livets skörhet. Vad är livet värt, och hur går man vidare?

När vi ser oss omkring ser det mörkt ut. Det är skjutningar, gängbråk, ökad psykisk ohälsa, krig i omvärlden, fattigdom och elände. Och vi frågar oss: Hur hamnade vi här? Eller kanske ännu viktigare: Hur kommer vi ur det här? Finns det framtid och hopp? Kulturen kan vara en viktig del i att skapa ett varmare och mer inkluderande sammanhang.

Herr talman! Vi har under hösten haft en fortsatt hög inflation som har drabbat och som fortsätter att drabba hushållen, företagen, kommunerna och regionerna kraftfullt. Det är verkligheten, och vi behöver därför rikta resurserna för att stärka välfärden, skolan, vården och omsorgen och dämpa inflationen och på så sätt stötta hushållen.

Att under en tuff tid göra ekonomiska prioriteringar är naturligt. För oss kristdemokrater är kulturen viktig, och därför gör regeringen i budgeten för 2024 viktiga satsningar på området. Regeringen förlänger bidragen till kulturskolan med 100 miljoner kronor per år 2024-2026.

Kulturskolorna i Sverige är unika i världen eftersom tanken är att alla ska ha råd att låta sina barn få lära sig att spela ett instrument eller utöva annan kulturell verksamhet, utan tanke på bakgrund eller ekonomiska förutsättningar. Vi ser det som oerhört värdefullt att värna denna verksamhet.

Jag har själv erfarenhet av kulturskolan och har sett vad den betyder för min familj och för andra, men det finns fortfarande många barn som inte kommer i åtnjutande av kulturskolan med dess skickliga och engagerade lärare. Detta är sorgligt när man vet vad det kan betyda att lära sig hantera ett musikinstrument.

Herr talman! Regeringen ger också ett nytt permanent stöd till civilsamhällesorganisationerna på 100 miljoner kronor per år 2024-2026. Det civila samhället utgör både en omistlig förutsättning för ett levande samhällsliv och ett uttryck för ett öppet, demokratiskt samhälle som är större än staten. Det civila samhället gör värdefulla insatser för människor i olika situationer av utsatthet. Detta kan jag skriva under på efter att ha jobbat i tio år inom Göteborgs Räddningsmission med hemlöshet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

Fältarbetarna var mina hjältar, som lyfte människor ur fattigdom och elände när de sökte upp dem och gav dem härbärge. Dessutom fanns volontärerna - de frivilliga insatserna - som med stark medkänsla satsade fritid och kraft för de hemlösa. Jag mötte också barn och unga som drabbades i utsatta familjer. Detta har för alltid satt en prägel i mitt liv.

Utan civilsamhället stannar Sverige, och nu vill regeringen långsiktigt stärka det civila samhällets förutsättningar att verka för utsatta människor.

Vi förstärker också folkhögskolorna med 100 miljoner kronor per år 2024-2026. Kristdemokraterna är varma förespråkare av den svenska folkbildningen, som innefattar såväl folkhögskolor som studieförbund. Därför är statsbidraget till folkbildningen fortsatt starkt i regeringens budget, men regeringen har i högre grad prioriterat kopplingen till arbetsmarknaden genom satsning på folkhögskolorna.

Det ansträngda ekonomiska läget kräver prioriteringar. Regeringen har valt att omfördela pengar till folkhögskolorna och vuxenutbildningen därför att de har en tydlig koppling till ökad sysselsättning som är viktig att stötta just nu. Vi kristdemokrater kommer att fortsätta se den betydelse som studieförbunden har i samhället och bevaka huruvida stödet kan ökas när utrymmet finns i budgeten.

Folkbildningen ska fortsätta att vara ett sätt för människor att bilda gemenskap och bygga kunskap. Detta är oerhört viktigt, och därför kommer vi i Kristdemokraterna att fortsätta att arbeta för mer folkbildning.

Herr talman! För oss kristdemokrater är barnfamiljerna några som bör prioriteras i tuffare tider. Barn ska inte behöva känna ekonomisk stress eller betala priset för att föräldrarna har svårt att betala räkningarna. Därför har vi kämpat hårt i regeringen för att vid sidan om andra riktade reformer införa ett fritidskort.

Fritidskortet ska innehålla ett värde som kan användas som betalning för barn och unga i åldrarna åtta till sexton år för fritidsaktiviteter inom till exempel idrottsrörelsen, friluftsorganisationer eller andra organisationer inom civilsamhället och kulturområdet. Beloppets storlek kommer att ha en differentierad utformning för att särskilt stötta barn och unga från socioekonomiskt utsatta hushåll i att ta del av fritidsaktiviteter. Vi gläds åt att det som vi kristdemokrater har kämpat för så länge kommer på plats nästa år.

Jag har envist i flera år propagerat för fritidskortet här. Det är, som någon sa, en av de frågor som vi har debatterat mest här. Först hette det fritidspeng och riktade sig egentligen enbart till barn i utsatta familjer. Det bemöttes ganska kyligt av oppositionen, som sa att de ville satsa på så kallad generell välfärd, alltså att alla skulle få del av det. Vi lyssnade, och nu är vi här: Alla barn i åldrarna åtta till sexton år får ta del av fritidskortet.

Jag anar en, ska vi säga, viss påklistrad tveksamhet. Man kan ju inte köpa Kristdemokraternas idé utan vidare. Lite uppvisat motstånd skadar inte, men samtidigt tror jag att de flesta inser att fritidskortet kan bli en stor hjälp för många barn att komma in i olika fritidsaktiviteter inom idrott, fritid och kultur av olika slag. Det ska bli möjligt även om mamma och pappa har det tufft ekonomiskt för tillfället. Det är en viktig lindring i en tuff tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

Jag tror att vi kommer att mötas politiskt nästa år - när tiden är inne.

Herr talman! Jamen det här är väl politik. Vi har olika engagemang här. Det finns ett stort engagemang från dig, Jessica Wetterling, för en viss kategori. Jag har fokuserat på den kategori som jag haft väldigt mycket kontakt med. Jag har varit på departementet tillsammans med företrädare för fådagarstidningarna och försökt gjuta in lite hopp om att de ska få möjlighet att överleva. Vi jobbar alltså på var sin front, du och jag. Tillsammans kanske vi kan få lite resultat här.

När det gäller fådagarstidningar, rikstidningar, nischtidningar och så vidare finns det ett förslag från Svegfors om ett övergångsstöd på fem år. Det är då en avtrappning, och efter fem år är det liksom över. Då är det slut. Här får man se till de förordningar och föreskrifter som ska komma från regeringen och så att säga korrigera det så att det inte är slutet för tidningarna.

Min förhoppning är att de ska få redaktionsstöd, men det vet vi inte i dag. Det är lite osäkert, alltihop, det är det. Men det är inte kört, och sista ordet är inte sagt.

Herr talman! Jag tackar Jessica Wetterling för frågan.

Vi instämmer med varandra i en hel del, och det är intressant. Vi är överens om mycket, just när det gäller den här kategorin tidningar. Det är bra.

Jag har talat om makt. Vem har makt? När det gäller den fråga jag har fått ligger den helt enkelt utanför min makt. Jag har inte möjlighet att svara på vilka kommuner det handlar om, och jag har inte ens en åsikt om en särskild kommun ska uteslutas eller prioriteras.

Jag räknar med att demokratin kommer att fortsätta fungera så att mediestödsnämnden som ska besluta om de här stöden gör det på ett korrekt sätt. Det är det svar jag kan ge, för det här är som sagt utanför mina befogenheter, känner jag.

Herr talman! Jag ställer mig bakom utskottets förslag i betänkandet.

Vi debatterar ett paradigmskifte när det gäller svensk mediepolitik och relationen mellan staten och nyhetsmedier. Från att ha varit ett mediestöd grundat på rättighet utifrån hur många prenumeranter och hur stor upplaga man har går det nu över till ett statligt stöd grundat på hur redaktionen ser ut och vilka behov som finns. Riktigt välmående tidningar utan egentligt behov av stöd kan alltså bli utan. Huvudinriktningen är, som vi har hört tidigare talare säga, lokal och regional nyhetsförmedling.

Vi har haft skiften tidigare när det gäller medieutveckling. Under mellankrigstiden, mellan första och andra världskriget, skedde en genomgripande medial förändring som innebar att informationsflödet ökade väsentligt och det blev möjligt att nå ut med budskap till hela landets befolkning mycket snabbare än tidigare.

De flesta av oss har vuxit upp med papperstidning att läsa till frukosten, och det har varit en både trygg och trevlig faktor. Kvällstidningarna har också haft en betydelse, även om förtroendet för morgontidningarna har varit betydligt större. Vi är många som håller fast vid att det är en speciell känsla att hålla i en papperstidning. Det har också gjort att den betalda papperstidningen hållit ställningarna kanske längre än vi trott. Tronskiftet lär ha varit år 2020, då de digitala prenumerationerna på tidningar blev fler än för den betalda papperstidningen.

Det är också viktigt att förstå mediernas roll. Ibland kallas medierna för den tredje statsmakten, som kontrollerar den första makten, riksdagen, och den andra makten, regeringen. Det ger också tidningarna stor makt.

Herr talman! Rättighetsstödet utifrån upplaga och prenumeranter tas nu bort. Den gamla formen av stöd var det nödvändigt att byta ut eftersom EU-kommissionen inte hade godtagit det. EU-kommissionen har tryckt på så att ett modernt så kallat teknikneutralt statsstöd ska börja gälla den 1 januari 2024. Vi lägger alltså det gamla rättighetsbaserade mediestödet åt sidan.

Det som gäller från den 1 januari är alltså ett redaktionsstöd som är behovsstyrt. Från statens synvinkel kommer det nya mediestödet att utgöra en fast kostnad, det vill säga den skenande kostnadsutveckling som tidigare tornade upp sig vid horisonten stoppas nu, och staten sätter en gräns för vad mediestödet får kosta. Men de nivåerna kan givetvis också modifieras framöver. Nu har också utredaren sagt att det finns möjligheter att korrigera så småningom. Det är i och för sig självklart.

Som jag sa är den nya inriktningen lokal och regional nyhetsförmedling. Det har skapat oro i en kategori av tidningar, rikstäckande så kallade fådagarstidningar eller nischtidningar. De är tidningar med nationella nyheter, eller nyheter som tar upp lokala nyheter på ett nationellt plan.

Låt mig ge några exempel på sådana tidningar: Aktuellt i Politiken, som är socialdemokratisk. Dagen, som bygger på en kristen ideologi. Nu, som är liberal. ATL, oberoende lantbruksjournalistik. Syre, som är grön. Dagens ETC, som jag tror är neutral, möjligen vänster.

Herr talman! Jag fanns med i den parlamentariska referensgrupp som skapades när Mats Svegfors utsågs till utredare av den nya mediepolitiken. Från allra första början lyfte jag upp fådagarstidningarnas viktiga demokratiska roll och betydelsen av mångfald. Mats Svegfors är ju en oerhört kunnig person, och jag ser i utredningen att han lyssnade på oss. Men den oro som finns hos fådagarstidningarna måste tas på allvar. Till de allra viktigaste inslagen i Svegfors utredning och regeringens proposition hör just mångfaldsklausulen. Så här formuleras syftet med det nya mediestödet i regeringens proposition:

"Att stärka demokratin genom att främja allmänhetens tillgång till oberoende nyhetsförmedling av hög kvalitet. Syftet ska uppnås huvudsakligen genom att mediestödet främjar tillgången på lokal och regional nyhetsförmedling i hela landet, men" - lyssna! - "även genom att stödet bidrar till en mångfald av allmän nyhetsjournalistik av hög kvalitet."

Herr talman! I det nya systemet är det mediestödsnämnden som avgör vilka som ska få stöd. Det kommer att göras en samlad bedömning om tidningen uppfyller kriterierna och vilket behov av stöd som finns. Sedan fattas beslut.

För de rikstäckande fådagarstidningarna som jag har lyft fram här i dag och sedan ett halvår tillbaka finns det möjlighet att söka redaktionsstödet enligt det nya systemet. Såvitt jag förstår gäller det att åberopa betydelsen av mångfald. Om det inte går att få redaktionsstöd är det övergångsstödet som gäller. Det är en femårig avtrappning av stödet. Men det går också att söka redaktionsstödet på nytt efter ett år med övergångsstöd, prövas igen och då komma in i det nya systemet.

Sista ordet är inte sagt! Det är inte kört, och min förhoppning och tro är att regeringen ser värdet av den demokratiska funktion som tidningarna har i vårt samhälle, inte minst när man ska ta sig an förordning och föreskrifter och modifiera hela sammanhanget.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

Vi har varit med utskottet till Vasamuseet för studier - för genomgång av historik och framtidsutsikter. Vasaskeppet var ett svenskt örlogsfartyg, alltså ett militärt fartyg. Det hade 64 kanoner och var storslaget för sin tid. Skeppet kantrade och sjönk utanför Beckholmen i Stockholms inlopp på sin jungfruresa den 10 augusti 1628. Efter några tidiga misslyckade försök att bärga henne på 1600-talet glömdes Vasa i stort sett bort.

Den direkta orsaken till att Vasa förliste var att hon var för instabil för att kunna segla i hårdare vind. Trots att hon inte klarade ett vanligt stabilitetstest när hon låg vid kaj lät man henne segla därför att kungen utövade påtryckningar för att kunna sätta in henne i sjökriget mot Polen, där Sigismund III var kung. Förhör hölls efter förlisningen, men eftersom kungen själv godkänt alla mått kunde ingen dömas som ansvarig för förlisningen.

Det var alltså ett gigantiskt misslyckande. Skeppet bärgades för övrigt 1961. Därför blir man minst sagt förvånad när denna totala katastrof drar 1,5 miljoner besökare varje år. Hur är det möjligt? Jo, herr talman, därför att misslyckandet vändes till något annat, nämligen ett av Europas, kanske världens, mest genuina museiföremål. Är det inte fantastiskt att ett nederlag kan vändas till något så intressant och dessutom inkomstbringande? Vasa har 1,5 miljoner besökare i alla åldrar varje år.

Herr talman! Detta säger mig något mer. Ett misslyckande i livet kan vändas till något positivt och vinnande. Det för mig till tankar om folkhögskolorna. Det jag tänker mest på är uttrycket "en andra chans". Ärligt talat får man inte så många chanser i livet när det gäller sådant som förändrar livet och inriktningen och innebär milstolpar i tillvaron. Men i folkhögskolan får man denna andra chans att förändra sin situation. Det är starkt! Jag har sett på nära håll vad folkhögskolan betyder med sin särprägel när det gäller undervisning och gemenskap.

Förutom folkhögskolorna finns ytterligare en nyckelaktör inom folkbildningen, och det är studieförbunden. Basen i studieförbundens verksamhet är studiecirklarna. De finns i hela landet och kan beskrivas som en mötesplats för bildning och kultur. Statsbidraget till studieförbunden är 2 miljarder kronor årligen. De har fått stort förtroende från staten att själva förvalta och kontrollera sina statsbidrag.

Det är Folkbildningsrådet som hanterar de statliga bidragen och fördelar dem till studieförbunden och folkhögskolorna. Vad som händer efter att pengar betalats ut till de tio studieförbunden har Folkbildningsrådet inte riktigt koll på.

Man skickar pengarna till studieförbunden, som sedan har en egen förvaltning och ett eget ansvar. Men man famlar lite när det gäller vad som händer med de slantar som kommer dit. Det har upptäckts flera fall av fusk och oegentligheter i studieförbundens verksamhet, som finansieras av statsbidrag. Det handlar om de allmänna medel som betalas ut. Vi kristdemokrater ser detta som oerhört allvarligt. Hur är detta möjligt?

När Riksrevisionen i sin rapport granskade studieförbunden upptäckte de graverande brister. Det handlar om sådant som att ersättningar betalas ut på otillräckligt underlag, att statsbidraget går till privat konsumtion och att överenskommelser om ersättningar sällan dokumenteras.

I Riksrevisionens rapport kan vi läsa: "En förening har fått månatlig ersättning för hyra på 20 400 kronor men det saknas transaktionsbevis på att föreningen betalat hyran. Inskickad hyresavi avser dessutom annan adress än den uppgivna för genomförda arrangemang."

Herr talman! Enligt den sakpolitiska överenskommelsen mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna i Tidöavtalet ska systemet för stöd till folkbildningen reformeras och göras mer transparent. En framtida modell som nu diskuteras är att dela upp statsbidragen till folkbildningen mellan folkhögskolorna och studieförbunden för att göra statsbidraget mer transparent. Det är en spännande tanke. Vi får se hur detta utvecklar sig.

Som kristdemokrat värnar jag folkbildningen. Vi kan inte tillåta fusk i någon form. Det är vi alla överens om. Men låt oss aldrig glömma folkbildningens betydelse för demokratin och för att unga människor ska hitta sin väg i livet genom kunskap, gemenskap och respekt för varandra. Ett misslyckande i skolan och i livet kan vändas till något helt annat - som när ett skepp som sjunkit lyfts upp och blir till glädje för många. Tro mig, jag vet hur det känns när livet vänder. Det är stort, och det önskar jag varje människa.

För att citera nobelpristagaren Tomas Tranströmer:

"Skäms inte för att du är människa, var stolt!

Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.

Du blir aldrig färdig, och det är som det skall."

(Applåder)

Fru talman! Det är underbart att vi i kulturutskottet kan diskutera sådana här jätteviktiga frågor, och jag är väldigt tacksam för båda replikskiftena.

Det kanske inte är helt rätt på decimalen, men man satsar nu 40 miljoner på att ta fram detta - i en uppstart, ska jag väl säga. Man kan tycka att det är mycket pengar eller att det inte är så mycket pengar; det beror på hur man ser på värdet av kulturkanon.

Det kommer naturligtvis att bli uppdateringar. Det ska vara ett pågående arbete.

Kulturkanon har inte riktigt varit den hetaste frågan. Den är het, men för regeringen kanske den inte precis just nu är den hetaste, som jag har uppfattat det. Den ligger kanske lite längre fram. Jag har ingen tidsplan, men när den väl kommer tror jag att den kommer att betyda mycket.

Det finns ett uttryck i en motion som jag har reagerat på. Jag är lite osäker på om Centerpartiet är med på den, men man uttrycker det som att detta åtgärdar "icke existerande problem". Man ser alltså inte värdet av att de som inte har litteraturen hos sig får del av den. Man ger inte nycklarna, helt enkelt, till de många som inte får ta del av kulturen. "Icke existerande problem" tycker jag är ett besvärande uttryck. Det finns absolut problem, och jag tror att kulturkanon kan vara en del av lösningen.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Catarina Deremar för frågan.

Det stannar väl inte riktigt med detta. Jag kan komplettera med att det handlar om scenkonst och om arkitektur. Det finns i alla fall tankar om att det ska kunna ingå.

Enligt ledamoten är det ingenting som säger att experter skulle kunna komma med något bra här. Vad är det som säger att de inte verkligen skulle kunna ta fram det bästa vi har? Ta litteraturen, till exempel. Där ska inte vi politiker lägga oss i och börja tala om vad som ska finns med. Men experter, riktigt litteraturkunniga personer, ska kunna vara med och säga att det är bra om barn läser detta.

Som ledamoten säger är det jätteviktigt att barn läser mer, absolut. Jag håller med om det, och jag ser kulturkanon som en alldeles utmärkt möjlighet för lärarna att utgå från. Jag har som sagt varit lärare i ganska många år och vet att vi har en viss makt när det gäller att ta fram underlag, så för mig är kulturkanon någonting att utgå från.

Jag har dragit det underlag som finns. Min förhoppning är som sagt att oppositionen ska komma med i detta. Ni behöver inte vara så negativa. Ni funderar så mycket och försöker hitta små negativa saker, men var med i stället! Det finns utrymme även för detta i den stora debatten.

Fru talman! Jag undrar vad ledamoten Vasiliki Tsouplaki menar med att skon klämmer någon annanstans. Jag känner inte alls igen det. En litteraturkanon finns i Danmark och på andra ställen. Vi har inga märkliga tankar om det här, utan det är en bildningsfråga. Vi vill att bildningen ska öka.

Ledamoten säger att det inte finns någon efterfrågan. Ursäkta, men vad vet Vasiliki Tsouplaki om denna efterfrågan? Nu är kulturkanon inte på plats, och det kan ju vara så att detta blir alldeles utmärkt. Det är också det vi tror.

Det ena behöver inte utesluta det andra. Jag hör att ledamoten har ett antal goda förslag som också är viktiga, men det utesluter inte att kulturkanon kan bli någonting väldigt spännande för bildningen och för gemenskapen. Gemenskap är viktigt för oss kristdemokrater, och vi tror att detta också kan bidra till det.

Fru talman! Tack, Vasiliki Tsouplaki, för frågan! Låt mig säga så här: Visst finns det utrymme även för att diskutera kulturkanon. Det vore väl fattigt om vi inte kunde få in det också.

Men det finns en allvarlig aspekt som jag skulle vilja ta upp, och det är klassfrågan. Den bör ju Vänsterpartiet vara ganska insatt i. Vad är det som skulle kunna göra att Vasiliki Tsouplaki inte vill ge nycklarna till alla de barn som inte har Selma Lagerlöf hemma, som inte läser litteratur och som inte ser på vettiga filmer, eller hur man nu ska uttrycka det? Varför vill du inte ge nycklarna till dem? Ska de hållas utanför?

Vi lever i en värld av kultur, men det är så många som inte gör det. Min fråga är: Varför vill du inte ge dem nycklarna till denna underbara värld som vi andra befinner oss i?

Jag tror verkligen på att få in en kulturkanon i läroplanen så att den tas på allvar. Någon lärare såg positivt på detta och sa: Det vore bra att ha någonting att utgå ifrån när man till exempel i svenskan diskuterar litteratur.

Låt oss tro att vi har utrymme för en kulturkanon. Men jag tycker att det vore intressant att få veta hur du ser på klassfrågan.

När det gäller skolbio och bemannade skolbibliotek har jag i nuläget inget svar på den frågan.

Fru talman! Jag yrkar avslag på samtliga motioner.

Jag vill lyfta fram kulturkanon och hur vi kristdemokrater ser på den. Dessutom ska jag säga något om armlängds avstånd.

Kulturkanon finns med i Tidöavtalet, så den kommer att bli av. Ett uppdrag ska ges att tillsätta fristående expertkommittéer i syfte att inom skilda kulturformer ta fram förslag på svensk kulturkanon. Tillsättningen av ledamöter i expertkommittéerna ska utgå från konstnärlig kompetens inom respektive område.

Förutom värdefulla och betydande litterära och kulturella verk som kan väcka förnyat intresse för litteratur handlar det om andra kulturyttringar, som film, musik och scenkonst.

Fru talman! Vi har från Kristdemokraterna länge hävdat att kulturkanon kan vara ett inkluderande verktyg för bildning och att en kulturkanon också kan öka gemenskapen bland barn och unga. Problemet i dag är inte att barn och vuxna tar del av kulturella aktiviteter för ofta, utan för lite.

Kulturkanon kan göra att vi talar mer om kultur. Det talas för lite om kultur, inte för mycket. Förhoppningsvis leder framtagandet av kulturkanon till en diskussion. Så kom igen, oppositionen: Bli med i stället för att vara så negativa!

Det blir en utmaning för alla, inte minst för lärare, att ha en kulturkanon att utgå ifrån. Och vad är livet utan utmaningar? Jag har arbetat som lärare i många år och vet att jag har en hel del makt när det gäller att ta fram lämpligt material till mina elever - sådant som väcker intresse. Kan vi få in en kulturkanon i läroplanen blir det ett viktigt inkluderande verktyg för bildning.

Fru talman! Jag ska säga något om armlängds avstånd, som har blivit en het potatis på sistone. I Tidöavtalet står tydligt: "Kulturpolitiken ska värna kulturlivets oberoende." Det står också att "principen om armslängds avstånd ska upprätthållas". Jag skulle egentligen kunna avsluta här. Politiker ska inte gå in och peta i tablån eller programinnehållet, utan skapa förutsättningar.

Sedan får vem som helst ha åsikter om vad som helst - och det har människor. Föräldrar kan till exempel reagera på kulturyttringar som man upplever som tveksamma för sina barn. Det har man rätt till, och jag är övertygad om att det också görs. Föräldrar skulle kunna vara ännu mer vakna när det gäller reaktionen på vad som händer både i kulturlivet och på andra håll.

Men har då konsten och kulturen varit så fri tidigare? Man har nämnt rapporter i debatten. Det finns en från MUCF, alltså Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Det finns också en rapport från Myndigheten för kulturanalys som heter Så fri är konsten. Där framgår att konsten inte har varit så fri som vi kanske har trott. Jag tar mig friheten att använda rapporten i debatten här. Ansökningarna om att få offentliga bidrag har ofta styrts genom ansökningshandlingar där det krävs att man uppfyller vissa kriterier för att få bidrag. Detta är allvarligt. Ett stort antal kulturarbetare har låtit bli att söka bidrag för att det har funnits krav på olika kriterier, till exempel att den bidragssökande ska måla feministiskt.

Fru talman! Vi kristdemokrater värnar den konstnärliga friheten och kulturlivets oberoende.

Fru talman! Ledamoten kan vara helt lugn för att översynen absolut inte kommer att drabba någon av de ideella föreningarna. Det handlar inte om Bröstcancerfonden, idrottsföreningar eller liknande, utan det handlar om huruvida det är lämpligt eller olämpligt att politiska partier ska hålla på med lotteriverksamhet. Det är en fråga som ställs till utredningen, och det får utredaren försöka hitta ett svar på. Men det är absolut inte fråga om att begränsa de ideella föreningarnas lotteriverksamhet eller så. Det handlar inte om det, utan det handlar om det lämpliga eller olämpliga i förhållande till de politiska partierna. Men framför allt handlar det om den transparens som inte har funnits och som behövs i det här sammanhanget framöver.

Det är inte bara Socialdemokraterna utan även andra partier som har lotterier, nämligen moderater, liberaler, centerpartister och så vidare. Det är alltså inte fråga om att skjuta på ett parti. Sedan är det mycket små summor som partierna får in.

En gång i tiden försökte Kristdemokraterna starta ett lotteri, men partiet var då utanför riksdagen. Partiet nekades att få starta lotteri. Det säger kanske någonting om historiken. Men så småningom löste det sig när partiet tog plats i kammaren.