Jytte Guteland

Fru talman! Jag tackar ledamoten Storckenfeldt för engagemanget och för att vi delar bilden att det är den gröna tekniken och de gröna innovationerna som är framtiden. Med det sagt är det inte alls den bilden man får när man i dag pratar med svenska företag om vart politiken är på väg.

Det som hörs ute i samtal med svenska företag, både stora och mindre, och med olika industrier är att de saknar ett politiskt ledarskap från den svenska regeringen i dag. De upplever att regeringen just nu bromsar in. Det gäller förstås såväl budgeten, som ju har minskat med 31 procent sedan 2022, som regelverk och ambitioner på EU-nivån. I dag åker ju ministrar och ber om lägre ambitioner och försöker vaska ut allt från klimatmekanismer vid yttre gräns till billagstiftning och förväntningar på vilka målsättningar vi ska ha där efter 2030. Nu åker ministrar och vaskar ur klimatpolitiken.

Svenska företag i dag efterfrågar alltså det ledarskap som ledamoten Storckenfeldt pratar om, men vi ser väldigt lite handling. Jag vill därför fråga ledamoten varför det är så långt mellan orden i riksdagen och den verkliga handlingskraften hos ministrarna och i Rosenbad.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Storckenfeldt för inlägget.

Vi socialdemokrater undrar hur Moderaterna och ledamoten resonerar när det handlar om svensk industripolitik. Vi vet ju att näringslivet i dag – det handlar både om Svenskt Näringsliv och om enskilda företag – efterfrågar ett aktivt ledarskap när det gäller den gröna omställningen.

Sverige har historiskt haft en industri som har börjat ställa om och blivit internationellt omnämnd för att den har legat i framkant. På många sätt tar svensk industri i dag ett ledande ansvar i det globala samtalet om den gröna omställningen. Den svenska regeringen? Not so much. Det är ett moderat parti som leder regeringen, och där fanns det en tidigare partiledare som pratade om att svensk industri är ”basically gone”.

Det är kanske inte riktigt den ingången nuvarande statsminister har, men det finns ju väldigt lite av framåtanda från det politiska ledarskapet gällande vad man vill att den svenska industrin och de svenska företagen ska visa upp inför framtiden.

Vi socialdemokrater vet att det inte är att älska gammal teknik, gamla lösningar och gamla företag som leder till de nya jobben. Det handlar i stället om att pressa näringslivet att komma framåt, och det är också det svenskt näringsliv vill brett i Sverige i dag. Min fråga till ledamoten är alltså: Vad gör egentligen den här regeringen och ledamoten för att leda den svenska omställningen också när det handlar om svenska företag?

Fru talman! Tack till riksdagsledamoten Kinnunen för den intressanta föredragningen!

Det är så spännande att se hur Sverigedemokraterna attackerar när det är Sverigedemokraterna som styr i Sverige under den dyraste tid vi svenskar har upplevt. Trump, som kanske är Sverigedemokraternas partiledares favorit globalt, ruckar på ekonomin så att det blir helt oförutsägbart att vara svensk och kanske att över huvud taget leva på jorden just nu. Det är lite spännande att jag ska sätta exakta priser på bränslen samtidigt som hela ekonomin gungar när populisterna leder världen.

Det är ju ni som i princip leder den här regeringen, så det är jag som borde ställa frågorna till dig. Det gör jag också. Jag undrar hur Sverige över huvud taget ska leva upp till klimatmålen med Sverigedemokraternas politik. Jag undrar om det är oviktigt för er att världen blir varmare, om det är oviktigt för er att klimatpolitiken inte leder till svenska jobb och om det är oviktigt för er att den här regeringen satsar på elmoppar i Ghana i stället för att ställa om tekniken i svenska företag.

Jag undrar också hur man ska klara transportmålen med Sverigedemokraternas politik eftersom ni inte har några förslag. Ni vill inte göra någonting för att minska utsläppen från svenska bilar. Ni vill inte heller att det elektrifieras. Det satte ni effektivt stopp för.

Min fråga till er sverigedemokrater är: Varför har ni så hög svansföring när det är ni som leder det dyraste Sverige som vi svenskar har upplevt i modern tid?

(Applåder)

(ANDRE VICE TALMANNEN: Eftersom det var slutreplikskiftet får dessa frågor besvaras vid ett senare tillfälle.)

Fru talman! Ledamoten Kinnunen! Jag kan inte låta bli att småle. Jag vet att det ser arrogant ut, så jag får försöka dra ned mungiporna. Men det här att lära sig av Sverigedemokraterna att man bör ge förutsättningar för reduktionsplikten att inte hoppa mellan åren …

Ni har väl inte gjort något annat än att hoppa, Sverigedemokraterna och den här regeringen. Ena stunden ska det vara på det ena sättet och den andra på det andra. Det finns noll förutsättningar för branschen att ha någon långsiktig planering, så det blir lite uppläxning. Kasta inte sten i glashus!

När det gäller reduktionsplikten ser vi vikten av att se till att de äldre bilarna får förutsättningar att rulla men med mindre utsläpp. Samtidigt har vi lagt till en tankrabatt som ger möjlighet för den som har tunnare plånbok att klara förändringar i pris.

Vi är väldigt noga med svenska folkets plånböcker – till skillnad från Tidöregeringen, som ni håller i eller bestämmer över. Den här regeringen har verkligen gjort Sverige till Dyrsverige på riktigt – och ett långdraget sådant. Jag tror inte att svenska folket har lidit under reallöneökningar som minskat på det här sättet i modern tid. Jag tror att vi är fattigare än någonsin, så jag tror att man ska vara lite försiktig med att prata om vem som har dyr politik.

Vi vet att det kan vara skillnad när man bor på landsbygd när det gäller att behöva använda bilen vid transporter. Vi vill se till att man känner sig trygg med att man klarar det med vår politik. Därför har vi lagt till en tankrabatt, som är väldigt viktig.

Det vi undrar är vad Sverigedemokraterna gör för klimatpolitiken över huvud taget och vad det leder till när vi inte klarar våra klimatmål till 2030. Vem ska betala de miljardböter som vi riskerar under EU med Sverigedemokraternas politik? Är det svenska folket? Ja, då kommer det att bli ännu dyrare att vara svensk i framtiden.

(Applåder)

Fru talman! Ledamoten läser vår kommittémotion som fan läser Bibeln, måste jag säga.

Om man tittar på hela vår politik ser man tydligt att vi vill leda elektrifieringen och att vi tror starkt på den som en av de avgörande faktorerna när det gäller transporterna.

Jag vill inte förminska att även de äldre bilarna måste minska sina utsläpp. Där vet jag att vi är överens. Men när det gäller elektrifieringen har vi i vårt politikutvecklingsarbete visat vilken politik vi står för. Vi tar upp att vi vill se att elbilar blir möjliga att leasa för den med lägre inkomst.

Vi står nu inför en partikongress där klimatfrågorna och även de här frågorna kommer att stå högt på dagordningen.

Vi är också väldigt tydliga med att vi vill säkra infrastrukturen i hela landet.

Det är så man ska läsa vår budget – man ska titta på hela vår budget och de satsningar vi gör inom olika områden, där allt från infrastruktur till energieffektiviseringar och transporter lägger en grund för att klara målen till 2030. Det skiljer oss från regeringen, och vi kommer inte att vika från det.

Fru talman! Tack till den centerpartistiska ledamoten för frågan! Centerpartiet har en nyvald klimatprofilerad partiledare. Det är något som bådar gott för ett framtida samarbete med Socialdemokraterna. Det är jag övertygad om. Men jag tror att vi gör bäst i att inte träta om vem som är mest ambitiös när det handlar om att ställa om transportpolitiken och transporterna.

Vi socialdemokrater visar tydligt i vår kommittémotion att vi vill att Sverige ska nå klimatmålen. Det är nödvändigt att ta ansvar när det gäller just utsläppen från transporter för att klara transportmålet. Det har vi hela tiden varit väldigt tydliga med i våra budgetar. Vi gör detta med en mix där vi använder vårt förslag om reduktionsplikt och Sverigebränsle men också leder en elektrifiering.

Vi vill framöver ställa om så att det blir möjligt också för den med smalare plånbok att ta del av de satsningar som staten gör. Det ska inte bara vara de med allra tjockast plånbok som har möjlighet att ta del av till exempel miljöbonusar och elbilar.

Men vi är definitivt inne på samma linje som Centerpartiet. Vi ser att transportsektorn har den avgörande rollen för att vi ska klara 2030-målen. Där kommer vi inte att vika. Det är vårt löfte till väljarna.

Fru talman! Givetvis är det viktigt för svenska folket att veta vilken energimix Sverige kommer att ha i framtiden. Vi socialdemokrater sätter en säker energimix och en energimix som är nödvändig i en grön omställning högt på vår agenda.

Vi tror på den teknik som är kostnadseffektivast och modernast och leder till att svenska folket får betala minst i förhållande till vad man får ut. Det som svenska folket behöver få reda på före valet är hur mycket Moderaterna är villiga att öppna statskassan i projekt för att hjälpa en gammal teknik: Är det miljon- eller miljardsummor?

Det är nog snarare de svaren som Moderaterna är skyldiga svenska folket före valet. Men svenska folket kan vara helt övertygat om att vi inte ger för- eller nackdelar till någon, utan vi baserar det på marknadsmässiga grunder. Vi kommer alltid att sätta svenska folket främst för att vi i Sverige ska klara vårt eget energibehov och den gröna omställningen.

(Applåder)

Fru talman! Tack, riksdagsledamoten Storckenfeldt, för frågan om energipolitiken!

Detta är ju en energipolitisk fråga som med fördel kan tas upp i de sammanhangen. Men när man får frågan kan man förstås svara lite grann. Det skulle dock vara trevligt om Moderaterna vid några tillfällen hade intresse av att prata om klimatpolitik också.

Men låt mig säga något om energipolitiken. Vi socialdemokrater säger ju tydligt att vi vill ha marknadsmässigt lika villkor för de olika energislagen. Vi tror på att de energislag som är mest effektiva och också kostnadseffektiva kommer att bära Sveriges framtid. Vi får se om kärnkraften skulle kunna vara ett av dem. Det ser inte riktigt ut så nu, utan kärnkraften ser tvärtom ut att vara en svindyr energikälla. Svenska folket skulle få lägga betydligt mer skattemedel i statskassan om staten ska pumpa in pengar i den gamla tekniken. Moderaterna har ju historiskt brukat vara försiktiga med skattemedel, men i den här frågan verkar det inte finnas någon gräns för vad staten borde vara med och finansiera när det handlar om äldre teknik.

Vi tror mer på att andra energilösningar är framtiden. Inte minst tror vi att den havsbaserade vindkraften kommer att ha en väldigt stark ställning i framtiden, både effektivt och för att få en bra energibalans.

Fru talman! Vi socialdemokrater står naturligtvis bakom alla våra reservationer, men jag yrkar bifall endast till reservation 18, EU:s nya utsläppshandelssystem för byggnader, vägtransporter och ytterligare sektorer.

Kollegor, svenska folket, fru talman! Klimatkrisen innebär att vi upplever fler naturkatastrofer med svåra stormar, torka, översvämningar och hetta. Extremvädret ökar. Det driver på artdöden, skakar om jordbruket, skapar konflikter om knappa resurser och driver slutligen människor på flykt i världen.

Förra året var enligt Copernicus klimattjänst det varmaste år som uppmätts sedan 1850. Enligt klimattjänsten är det nu också bekräftat att 2024 var det första året med en global medeltemperatur som överskrider en och en halv grad jämfört med förindustriell nivå.

Man skulle kunna tro att alla världens ledare nu skulle vara fullt upptagna med att kämpa för att klara Parisavtalets mål, men tyvärr ser det inte alls ut så. Även de frågor som många gånger naturligt kopplas till klimat, såsom säkerhetspolitik, energifrågor och beredskapspolitik, isoleras ofta till att handla om mer snabba lösningar, som många gånger är återvändsgränder.

Fru talman! Svenska folket sätter däremot klimatfrågan högt på agendan. Klimatet är också en av de frågor som väcker störst engagemang i föreningslivet. Samtidigt är regeringens politik på området begränsad, otydlig och bakåtsträvande. Vi har alla förvånats och chockats över hur klimatpolitiken har reducerats och nedmonterats. Men det kanske inte är så konstigt. Klimatministern sitter ju i knät på Sverigedemokraterna. Klimatministern säger en sak och Sverigedemokraterna en annan, och det är Sverigedemokraterna som bestämmer.

Vi socialdemokrater vill i stället leda omställningen, och vi tänker att vår roll är oerhört viktig här, för att inte säga omistlig. För oss är målet ett hållbart Sverige, och det ska ske med en klimaträttvis politik. Det behövs mer klimatfokus i svensk politik, och det behövs en insikt om att det här inte handlar om en sakpolitisk fråga utan om ett systemskifte som måste genomsyra all relevant politik – utbildning, bostäder, transporter, industri och energi. Allt detta handlar om omställning.

Vi måste göra den här resan på ett klimaträttvist sätt. Hållbarhet och jämlikhet hänger ihop, för utan klimatmässigt hållbara lösningar kommer ojämlikheten i världen att öka. Åt andra hållet gäller att vi utan jämlikhet inte kommer att lyckas ställa om till det fossilfria samhället. Därför måste klimatomställningen vara rättvis, och en rättvis klimatomställning är därför Socialdemokraternas svar på de utmaningar vi står inför.

Fru talman! Den globala uppvärmningen hotar oss alla, framför allt våra samhällen. Det tål att sägas. Vi ser det redan i dag. De senaste årens långa perioder med hetta och ett ökat antal bränder och översvämningar har visat att också Sverige påverkas.

Jag minns särskilt natten den 18 augusti 2021 i Gävleborg. Jag befann mig i Söderhamn, och det var Gävle som drabbades av enorma översvämningar. På morgonen chockades jag och hela Sverige när vi fick se bilderna från, i mitt fall, grannstaden Gävle.

Vänner från Gävle har berättat hur regnet forsade längs husväggarna på ett sätt som de aldrig hade upplevt. Först trodde man att det var ett tioårsregn och sedan ett hundraårsregn, men sedan förstod man att det var ett tusenårsregn. Det gick väldigt fort. Det var vatten överallt, obevekligt, och inga barriärer hjälpte.

Rädda människor och förtvivlade boende fick uppleva detta. Sedan dess har vi sett översvämningar drabba många städer under de svåra regnen. Översvämningskarteringar och beredskap för att klara vattenflöden och perioder med hetta finns nu i snart sagt alla kommuner, för vi vet att klimatförändringarna får påverkan på infrastruktur men också på jordbruk, ekosystem och människors hälsa.

Sverige är drabbat i dag men riskerar att drabbas ännu mer av klimatförändringarna. Den ökade översvämningsrisken drabbar bebyggelse, vägar, järnvägar och va-system, som vi alla är beroende av. Mildare vintrar kommer också att vara ett problem för Sverige, då vi får problem med skadeorganismer och smittbärare som vi inte haft problem med tidigare. Vi vet också att vi har problem med ökad kusterosion ibland annat Halland och Skåne och med översvämningsrisk framför allt i de södra delarna av Sverige. Det beror på de högre havsnivåerna.

Fru talman! Klimatförändringarna drabbar förstås hela världen. Det är det vi ofta talar om. Jag träffade för några år sedan en man från Marshall Islands, en representant för det landet. Han sa att de numera upplever lika många stormar på våren som de förr upplevde på hösten, under stormsäsongen. Det var ett samhälle som inte var berett på detta. Då blir det problem: Man får inte fram fartyg. Jordbruket drabbas. Handeln fungerar inte. Ekonomin störs. Det blir en enorm påverkan.

Denna önation riskerar också att hamna helt under vattenytan. Det i sig handlar om hela existensen, och så ser det ut på flera håll i världen. Människor som bor längs med kuster riskerar att drabbas på ett existentiellt sätt.

Fru talman! Klimatpolitiken är, till skillnad från den globala uppvärmningen, en möjlighet. Den räddar samhällen från extrema scenarier. Den syresätter samhället och näringslivet med innovationskraft. Klimatpolitiken är det politiska ledarskapet i klimatkrisen. Den är avgörande för att hjälpa näringslivet och vinna i omställningen. Den är halva svaret för att få en bättre luftkvalitet. Den är ett delsvar i kampen mot ryssarna. Och den är hjälpsam i beredskapsarbetet.

Varför är då Tidöregeringen och SD så emot den? Jag undrar varför Moderaterna är emot en politik som driver innovationer i näringslivet. Jag undrar varför SD vill minska förutsättningarna för svenska jobb. Jag undrar varför KD har glömt sin ekologiska humanism. Framför allt undrar jag varför L sitter i regeringen över huvud taget. Vad gör de där – tappar väljarstöd?

Fru talman! Klimatförändringarna är lokala likaväl som globala, men vi behöver varandra över landgränserna. Klimatomställningen måste ske i alla länder. Parisavtalet måste respekteras, och EU är den viktigaste aktören i det globala arbetet. Vårt svenska engagemang måste finnas där. Det måste handla om att trycka på på EU-nivå men också om att se till att vi får jobbet gjort här hemma. Alla tecken på inbromsning i EU-arbetet är oroande, men vi i Sverige har också ett ansvar för vårt eget implementeringsarbete och de klimatmål vi är bundna till med existerande EU-lagstiftning.

Fru talman! Vi socialdemokrater lovar att vara den pådrivande aktören i svensk politik för en klimatomställning som ger möjligheter för näringslivet, som är avgörande för planeten och som syresätter vårt samhälle med ny innovation som är bättre för folkhälsan. Sverige behöver en grön omställning, och vi vill ta ledarskapet där.

(Applåder)

I detta anförande instämde Joakim Järrebring, Malin Larsson och Anna-Caren Sätherberg (alla S).

Fru talman! Även min fråga går till utrikesministern.

Jag vill tala om silon vid Frihamnen i Stockholm. I dag saknas tydlig nationell styrning och medel för regionala och lokala åtgärder gällande livsmedelsberedskap. Det är bekymmersamt att utrikesministerns kollega Carl-Oskar Bohlin som minister för civilt försvar inte har tagit detta ansvar tillsammans med kommunerna och regionerna.

Kommunerna har ansvar för måltidsberedskap och kommunala verksamheter. Staten har däremot ansvar för livsmedelsberedskap för hela befolkningen. Vad som händer med silon är därför statens ansvar.

Vi från Stockholm vill ha besked från regeringen om vad som kommer att hända med silon. Är silon strategiskt viktig för livsmedelsförsörjningen av svenska folket? Är staten i sådana fall beredd att även ta finansieringen av denna, eller vill man skjuta över detta på Stockholm?

Fru talman! Min fråga vänder sig till klimatministern.

På mindre än en mandatperiod har Sverige gått från att vara ett internationellt föredöme till att bli ett sorgebarn i klimatpolitiken. Rapporterna smattrar tätt och visar att regeringen bedriver en klimatpolitik som både ökar utsläppen och försämrar svensk tillväxt och konkurrenskraft. Nu senast är det OECD-rapporten och Klimatpolitiska rådets årliga rapport som visar negativa konsekvenser av regeringens politik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vid Klimatpolitiska rådets årliga rapportsläpp deltog inte klimatministern. Det var första gången som en klimatminister tackade nej till att delta vid den sammankomsten. Enligt klimat- och miljöministerns stab var anledningen att man ville harmonisera arbetet och tillämpa samma princip som när finansministern tar emot Finanspolitiska rådets rapport. Men det finns en viktig skillnad här. Finansministern deltar nämligen årligen i en hearing med representanter från Finanspolitiska rådet. Avser miljöministern att göra detsamma med klimatpolitiken?

Herr talman! Jag tackar utbildningsministern ännu en gång.

I en tid när Sverige skulle behöva rusta upp och stärka sin beredskap, när världen är orolig och hotfull, när vi har en extremt hög arbetslöshet i landet, när väldigt många unga behöver en ny chans och en ny möjlighet att klara sin framtid, när kriminaliteten är hög och när många ungdomar hamnar snett och vi vet att utbildningar på folkhögskolor många gånger är det som räddar och vänder utvecklingen väljer regeringen att gå in och skära i folkbildningen.

Man skär väldigt mycket. 16 procent av de anställda har fått lämna sina tjänster de senaste åren. Nära en tredjedel av anslagen är borta. Tusentals utbildningar måste göras om eller läggas ned. Vi lever samtidigt fortfarande med höga energipriser – i alla fall lever folkhögskolor och studieförbund med priser som är en konsekvens av dem. Vi har ett extremt högt kostnadsläge i Sverige. Det är nu det ställs på sin spets om man står upp för liberala demokratiska värderingar och om man står upp för säkerhet i Sverige.

Men det är ganska tydligt att det för det liberala partiet är något annat som väger tyngre, nämligen att få delta i ett regeringssamarbete och sitta i knät på ett parti i den här kammaren som står för allting annat. Våra partier står ju närmare varandra i både de här frågorna och många andra för vår demokrati viktiga frågor. Egentligen står ni längre ifrån dessa sverigedemokratiska riksdagsledamöter, som häcklar och hånar människor som kämpar för andra människors framtid. De misstänkliggör studieförbund när de har minst lika många kriminellt belastade i sina egna nätverk. Det är patetiskt.

Herr talman! Jag vill tacka utbildningsminister Pehrson.

Från socialdemokratiskt håll och i allra högsta grad från mitt eget håll uppfattas Liberalerna som ett parti som vill stå upp för både utbildning och folkbildning, för båda dessa utbildningsgrenar. Det är även ett parti som säger sig vara väldigt intresserat av att arbeta med säkerhetsfrågor, beredskapsfrågor och så vidare – i likhet med mitt eget parti. Men det som skiljer oss åt är förstås vägarna framåt.

Liberalerna har valt ett regeringssamarbete där de på flera håll sitter i knät på ett samarbetsparti här i riksdagen, Sverigedemokraterna. Det partiet verkar inte alls vara inriktat på någon av de här frågorna. Det verkar som att Liberalerna har hamnat i dåligt sällskap och i en obekväm ställning i det där knät.

Utifrån vad Sverigedemokraternas riksdagsledamöter tog upp i den här debatten – det var väldigt klargörande – verkar det närmast handla om en personlig beef mot folkbildningen. Det verkar finnas en rejäl irritation, som att människor har krockat med varandra, nästan bokstavligen. Kanske har någon i den sverigedemokratiska riksdagsgruppen en ovän som arbetar med folkbildning? Det verkar vara väldigt personligt.

Argumentationen håller nämligen inte. I alla institutioner kan det finnas människor som sysslar med brottslig verksamhet. Det vet vi. Inte minst regeringen vet det, nu när man har haft problem med Sveriges säkerhetsrådgivare. Men ingen har väl argumenterat för att vi inte ska ha en säkerhetsrådgivare på grund av de problemen. Men i det här fallet verkar regeringens samarbetsparti tycka att vi inte ska ha någon ordentlig folkbildning eller att det åtminstone ska vara något lite halvdant och nedmonterat.

Det kan vi socialdemokrater inte hålla med om. Vi tror att folkbildningen spelar en större roll än någonsin. Den här interpellationen handlar till exempel om att stärka folkbildningen då vi i Ukraina och i vårt eget land ser exempel på att det finns vissa kurser som är väldigt viktiga i vår tid.

Folkhögskolorna spelar också stor roll i den tid vi lever i. För många unga som behöver en utbildning men inte lyckas i den ordinarie skolan lyckas folkhögskolor vända ständiga skolmisslyckanden till framgång. Det finns många exempel på det. Statistiken är otroligt positiv, till folkhögskolornas fördel. Ungdomar som gång på gång inte har klarat att ta sina betyg klarar av sina utbildningar genom folkhögskolorna och får en framtid. Detta är också viktigt i en tid då det är ett problem att ungdomar inte känner framtidstro och väljer andra vägar som är skadliga för samhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill därför insistera på att utbildningsministern vänder om och satsar på folkbildningen igen. Jag vill att han tar fajten med samarbetspartiet och visar att de här frågorna är alldeles för stora för att det ska handla om någon personlig beef i den sverigedemokratiska riksdagsgruppen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack till statsrådet Pehrson för svaret och för möjligheten att ha detta samtal här i Sveriges riksdag i dag!

Folkbildningen och studieförbunden är en grundbult för svensk demokrati. Folkbildningen syftar till kunskapsspridning och bildning och förenar människor genom samtal, studier, sport, språk och kurser av olika slag. Det är här vi tillsammans bygger ett samhälle. Vi får helt enkelt en solid beredskap och en solid grund att stå på tillsammans i Sverige.

Neddragningen av anslagen till folkbildningen fortsätter med budgeten för 2025. Anslagen har nu minskat med 35 miljoner. Nästa år handlar det om 500 miljoner, en nedskärning motsvarande en tredjedel av verksamheten.

En nyligen presenterad rapport från Folkbildningsrådet visar att de minskade anslagen till studieförbund och folkhögskolor påverkar tillgången till folkbildning i hela landet. I synnerhet är de små kommunerna drabbade. Mellan 2023 och 2024 minskade personalstyrkan i studieförbunden med 16 procent, enligt samma rapport.

Samtidigt har civilt försvar genom folkbildning visat sig vara ett framgångsrecept i Ukraina. De ständigt pågående angreppen på elsystem, vattenförsörjning, vägar, järnvägar, flygfält, bostäder, sjukhus och skolor kräver insatser från hela samhället, och då behövs förstärkningar av det civila försvaret.

I Ukraina har folkhögskoleutbildningar byggts upp, bland annat med Sverige som förebild. Kriget ändrade ursprungsplanerna för dessa utbildningar, och man har nu ställt om dem till nya behov. Sedan Rysslands fullskaliga invasionskrig inleddes har 60 000 personer utbildats i paramedicinsk och psykologisk vård.

De ständiga angrepp vilka som sagt sker på järnvägar, vägar, elsystem, flygfält, sjukhus, skolor och så vidare innebär att det krävs ett starkt civilt försvar, inte bara ett militärt sådant. Erfarenheterna är väldigt tydliga och positiva när det gäller folkbildningen. Folkbildningen är ett framgångsrecept för att man ska kunna bygga samhället och reparera vid angrepp.

Det civila försvaret har gjort väldigt stor skillnad i Ukraina. Flera ukrainska och svenska rektorer skrev om detta i en svensk dagstidning i början av året.

Även pågående och mer långsiktiga kriser som den globala uppvärmningen kräver folkbildning och beredskap. Vår tid är alltmer präglad av extremväder, och behovet av lokal kunskap om hur man agerar exempelvis vid översvämningar är väldigt tydligt och aktuellt, inte minst med Jönköping i åtanke denna vecka.

Det är oerhört viktigt att vi har denna motståndskraft och möjlighet att agera gemensamt. Därför är de neddragningar vi ser på folkbildningen väldigt olyckliga i tid.

Mot bakgrund av detta vill jag återigen fråga statsrådet Pehrson hur han avser att stärka motståndet och beredskapen vid kriser som attacker av olika slag, men också extremväder, nu när anslagen till folkbildningen minskar så drastiskt.

Fru talman! Tack till finansministern för debatten om den viktiga frågan här i dag.

I Aftonbladet gick det i veckan att läsa i en av krönikorna om de tre stora företag som äger de flesta matbutikerna i Sverige – Axfood, Ica och Coop – och hur deras bruttovinst har ökat.

Axfoods bruttovinst ökade från 7,9 miljarder till 12,2 miljarder åren 2019 till 2024, för att nämna ett exempel. Under detta års två första månader har i stället de genomsnittliga priserna på livsmedel och alkoholfria drycker stigit med 2,6 procent. Sedan 2022 har de ökat med 28 procent.

Jag tänker att det skulle göra en finansminister rosenrasande. Det borde innebära enorm aktivitet vid Finansdepartementet när man förstår hur svenska folket lider under de matpriser vi har i dag.

Till råga på detta lider svenska folket också av stora kostnadsökningar på andra områden. Det är höja hyror och räntor som också har drabbat en stor del av befolkningen. Det är situationen med höjda föreningsavgifter till snart sagt allt som barnen kan, eller inte längre kan, gå på. Det handlar om att avgifterna höjs för alla idrottsaktiviteter och andra typer av fritidsaktiviteter. Det handlar givetvis också om den allmänna inflationen, som innebär att även kläder har blivit dyrare.

Svenska folket lider under kostnadsökningarna. Om man inte ser det eller hör det bland bekanta eller ute i samhället och i debatten kan man titta på statistik från Kronofogden. Den visar att drygt 447 000 svenskar hade skulder till Kronofogden vid årsskiftet.

Det är enormt tufft att vara svensk just nu. Vi vill ha svar från finansministern. Vad gör hon åt saken?

Fru talman! Jag tackar finansministern för svaret på interpellationerna, men jag tycker ändå att mina kollegors vittnesmål om det vi kan se ute i det svenska samhället i dag är det som griper tag mest i denna debatt. Ensamstående mammor dricker te för att inte känna hunger och letar rabatter febrilt. De äter annan mat än barnen eller äter inte alls under hela dagen. De försöker låta bli att be morföräldrar eller föräldrar om extra stöd för att klara månaden. De letar efter olika typer av erbjudanden för att kunna ge någon gåva vid jul eller på en födelsedag.

Det är detta som griper tag under den debatt vi har nu – inte Edward Riedl, som tar upp vems fel han anser att det är. Vad är det? Vad är det för snack? Vi står här och pratar om åtgärder som krävs här och nu för att föräldrar ska kunna klara av att ge sina barn mat på bordet – i Sverige år 2025. Det är detta debatten handlar om. Den handlar inte om att någonting som hände för fem eller sex år sedan på marginalen skulle kunna förklara utvecklingen.

Det vi vill ha är åtgärder här och nu för att hjälpa föräldrar att klara sin vardag så att de slipper förnedra sig och springa till barnens mor- och farföräldrar en gång i kvarten. Det är detta det handlar om. Det handlar också om att barn inte ska behöva vara hungriga eller under sin uppväxt alltid vara oroliga för att mamma inte har råd.

Vi har kommit med en rad förslag. Vi vill höja barnbidraget och ha en matpriskommission som kan titta på vad man kan göra ytterligare. Vi har även tittat på hur man skulle kunna få till bättre konkurrens, också på mindre orter, där det i dag snarast är oligopol.

Vi har absolut inte drivit på för de försämringar regeringen gör och som slår så fördelningspolitiskt hårt och grymt. Man försämrar högkostnadsskyddet för mediciner, bara för att lägga lite extra sten på börda för dem som har det sämst ekonomiskt. Denna typ av förslag motsätter vi oss i rådande läge och vill i stället förbättra fördelningspolitiken så att familjer som har de lägsta inkomsterna får hjälp.

Regeringen skär ned på bostadstillägget till de familjer som har det tuffast, man försämrar som sagt högkostnadsskyddet för mediciner, man tar inte tag i matpriserna och man säger nej till att höja barnbidraget. Det är denna politik Sverige får.

Jag vill gärna höra självrannsakan från finansministern i ett läge när vi snart sagt varje dag hör familjer i nyheterna vittna om hur tufft det är att ens se till att barnen får äta sig mätta.

(Applåder)

Fru talman! Tack, finansministern, för deltagandet här i kammaren!

Matpriserna har, som övriga interpellanter också har tagit upp, stigit de senaste åren. Det handlar nu om 25 procent. Pressade svenskar har tvingats notera att också detta år startade med prishöjningar. Prisfesten fortsätter för Axfood, Coop och Ica, som dominerar marknaden och fullständigt verkar ignorera det lidande det skapar när priserna bara fortsätter att öka.

Enligt SCB lever nära en halv miljon svenskar i materiell och social fattigdom. En stor andel av svenska folket var vid årsskiftet registrerade hos Kronofogden. Vid årsskiftet handlade det om 417 248 personer, en ökning med 6 procent jämfört med föregående år. Det lidande som svenska folket dignar under med den här regeringen verkar aldrig ta slut.

Redan förra året vittnade organisationerna Rädda Barnen, Röda Korset, Majblomman och Hyresgästföreningen om att inflation, hyreshöjningar, höjda räntor och höga och stigande matpriser har lett till att barnfamiljer har mycket svårt att få råd med ens det grundläggande. Mina medinterpellanter har tagit upp samma sak.

Ensamstående föräldrar har särskilt svårt att få ekonomin att gå ihop. Organisationen Makalösa Föräldrar, som togs upp här av föregående interpellant, vittnar om att majoriteten av svenska föräldrar är mycket oroade. Åtta av tio föräldrar är oroliga för sin ekonomi. Makalösa Föräldrars generalsekreterare Christina Olsson säger att som läget är just nu krävs det i princip två löner. Vi är alltså inne i någon sorts amerikansk ekonomi där man inte längre klarar sig på en lön.

En stor grupp föräldrar gör allt för att minska kostnaderna och har redan gjort allt. Man går på knäna. Ändå låter det ibland från Rosenbad och departementsbyggnaderna runt om som att man bara ska anstränga sig lite mer och samla ihop rester och det man sparat i ladorna. Men det här är människor – och jag kan säga att det är en stor del av svenska folket – som redan köper secondhand till sina barn. Man har dragit ned på alla fritidsaktiviteter, och man lagar redan linssoppa till sig själv och falukorv till barnen – eller, som vissa föräldrar vittnar om till Makalösa Föräldrar, man äter själv bara frukost för att ha råd med mat till barnen hela dagen.

Fru talman! Arbetslösheten ökar. Svenskar hamnar hos Kronofogden som aldrig förr. Hjälporganisationer vittnar om att allt fler svenskar söker hjälp för utgifter som de klarade tidigare, till exempel matinköp. Ändå hör vi knappt ett ord från regeringen.

Vi socialdemokrater har genom vår finanspolitiska talesperson lagt fram en rad förslag. Vi vill stärka konkurrensen på matmarknaden. Det ska vara lättare för lokala matbutiker att etablera sig och konkurrera för att få ned priserna. Vi vill ha bättre prisjämförelser i butik. Vi vill ha tydligare märkning vid krympflation. Vi vill inte minst stärka situationen för landets barnfamiljer med höjda barnbidrag. När ska regeringen lyssna på Socialdemokraterna?

Herr talman! Jag tackar finansministern för debatten och för att hon är i kammaren och diskuterar dessa viktiga frågor.

I likhet med mina kollegor hade jag önskat mer konkreta svar på vilka planer som finns och vilka önskemål finansministern och/eller regeringen har. Det skapar otrygghet och oro när nyliberala idéer ventileras i en tid som på många sätt också är osäker för svenska folket. Vi är många som när vi talar med folk känner att det finns en trötthet inför de utförsäljningar som moderater har gjort. Det gäller inte bara viljan att agera så på statlig nivå, utan också på kommunal nivå. Man vill ofta rea ut det som svenska folket gemensamt har investerat i och vårdat för att någon snabbt ska kunna göra ett klipp. Sådan politik leder i slutändan till att Sverige blir fattigare. Några få blir rikare och kan gynna sig på det allmännas bekostnad.

Vi socialdemokrater vill inte se detta. Vi vill att svenska folkets strävan att bygga upp framgångsrika verksamheter och bolag men också en allmän välfärd runt om i vårt land ska komma dem till del.

Jag tog exemplet Vattenfall för att illustrera hur viktigt ett statligt bolag kan vara för en grön omställning - inte för att sprida oro eller rädsla i fråga om Vattenfall.

Med det sagt är jag, precis som mina kollegor, mycket nyfiken på att få höra finansministerns svar.

Fru talman! Interpellanterna har tagit upp en viktig fråga när det gäller de statliga bolagen, och även jag vill med anledning av diskussionen och debatten här i kammaren fråga finansministern hur läget är ställt när det gäller de statliga bolagen. Det verkar finnas en ideologisk vilja att sälja ut just nu, förmodligen tvärtemot folkviljan som snarare handlar om att se till att få ordning och reda i verksamheter runt om i Sverige.

En av de frågor som ligger många i Sverige varmt om hjärtat är att vi ska fortsätta att vara en ledande nation i den gröna omställningen. Där har vi statliga bolag som har varit nav i denna viktiga omställning. Jag tänker bland annat på Vattenfall, som tillsammans med SSAB och LKAB har fått till Hybritsamarbetet, den första satsningen på fossilfri tillverkning av stål, någonting som jag tror att alla i Sverige är väldigt stolta över. Det är en av de stora, revolutionerande industriutvecklingar som har skett på senare år och också något av ett flaggskepp för Sverige.

Min fråga till finansministern är förstås om det finns ett intresse av att sälja ut detta viktiga statliga bolag som gör viktiga insatser både för fossilfri el och när det gäller att leda den gröna omställningen - både för svenska folkets skull och i ett ledarskap som spelar roll globalt.

Herr talman! Tack, finansministern, för redogörelsen för vilka bevekelsegrunder som ligger bakom regeringens budget och de argument som regeringen och finansministern har för den ekonomiska politiken!

Jag och vi socialdemokrater konstaterar att vi inte får fullständiga svar på våra frågor om de analyser som ligger till grund för politiken. Vi får heller inga tillfredsställande svar på hur framtiden ska kunna rätta till den utveckling vi ser när det gäller konjunkturen.

Läget i Sverige just nu är att människor kämpar, och de kämpar brett. Överallt är det tufft med ekonomin. Det är tufft i Stockholm med räntorna, men det är även tufft ute i hyreshusområden med de stigande hyrorna. Det är tufft för barnfamiljer att ha råd med julklappar eller julmat och det extra när man redan dignar under räkningar vars avgifter bara höjs och höjs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Inflationen är stoppad, säger finansministern. Men nej, den fortsätter att plåga svenska folket i form av fortsatt höga priser överallt.

Finansministern säger också att man har rått bot på varslen. Men ute i våra regioner och kommuner har vi fortsatt höga varsel som plågar och oroar många inför julen. Ekonomin går inte åt rätt håll.

Om jag vore finansminister i det här landet skulle jag vara mycket oroad och vilja vända på skutan och skaffa mig en ny ekonomisk politik - särskilt om det var barnen och barnfamiljerna som låg mig varmt om hjärtat.

(Applåder)