Jytte Guteland

Herr talman! Tack, finansministern, för svaret!

Det är viktigt och glädjande att finansministern har dessa föräldrars och inte minst barnens situation för ögonen. Tyvärr har finansministern hamnat i dåligt sällskap gällande vilken ideologi finansministern bekänner sig till.

Jag och vi socialdemokrater får än en gång höra att det är den expansiva politiken för dem som har mest som ska trickle down till dem som har minst, den så kallade hästskitteorin. Det handlar, som vi har vittnat om tidigare, om att man ska mata hästen mycket, och så ska sparvarna kunna få äta från hästskiten.

Det fungerar inte så. Vi har mött det förr, och varje gång slutar det på samma sätt. Det blir orättvist. Det blir en stor fattigdom. När högern med ideologiska skygglappar på genomför en politik som framför allt vänder sig till dem med högst inkomster leder det alltid till att ekonomin också skadas.

Det är det vi ser nu. I veckan kunde vi läsa i Tidningen Näringslivet att konkurserna slår rekord med den här regeringens politik. "Det vi ser nu är något exceptionellt", säger Henrik Jacobsen vid Creditsafe. Konkurserna är fler än under både pandemin och finanskrisen. Vi pratar om en risk för 10 000 konkurser under helåret. Det är alltså dubbelt så många som under pandemin. Då undrar man hur den här fantastiska expansiva finanspolitiken fungerar i praktiken.

Och nu ska vi får mer av samma inför nästa år, vilket riskerar att förvärra det ekonomiska läget. Jag tror inte att någon i Sverige är betjänt av det eller vill se det. Det spelar nog ingen roll vilken ekonomisk situation man är i just nu: Man ser att Sverige går dåligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Finansministern har kört fast i en ideologi med skygglappar som inte leder oss ur detta. Jag vill därför fråga finansministern om hon har tagit initiativ till en analys av hur skattesänkningarna i budgeten, som främst kommer högavlönade till del, ska hjälpa de ekonomiskt klämda barnfamiljerna. Finns det en sådan analys?

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar finansministern för svaret.

Budgeten för 2025 är nu klubbad. Det var ganska länge sedan jag sände in denna interpellation. Jag är ändå glad att vi kan ha den här debatten här och nu. Men frågan är tyvärr lika relevant nu. Ekonomin går på sparlåga. Priserna är lika höga som tidigare, om inte högre. Konkurserna står som spön i backen. Tio års reallöneökningar har ätits upp.

Det jag vill ta upp är följande: En stor del av regeringens satsningar i budgeten är skattesänkningar, men fördelningsprofilen är mycket skev. LO-medlemmarna får ungefär 150-200 kronor mer i månaden, medan det för höginkomsttagarna handlar om många tusen i månaden. Det summerar ju till enorma orättvisor under årens lopp. Detta är fördelningspolitiskt orättvist. Det innebär också att Sveriges ekonomi fortsatt kommer att gå på sparlåga.

Höginkomsttagare spenderar mindre och sparar mer, och de hushåll som just nu går på knäna skulle ha stor användning av pengar som skulle göra det möjligt att till exempel köpa vinterjackor, mat, julklappar, julmat och klara att betala räkningarna. Inte minst barnfamiljerna lider av detta, då snart sagt alla priser har blivit högre för Sveriges barnfamiljer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är inte bara vi socialdemokrater som säger detta om läget i Sverige, utan även Svenskt Näringslivs chefsekonom, Sven-Olof Daunfeldt, säger: Konsumenterna måste tro på framtiden. Det är så dystert nu så risken är att man sparar i stället för att konsumera, vilket leder till lägre tillväxt. Det är ett ganska tydligt besked från Svenskt Näringsliv. Finansministern lyssnar inte på detta, inte på oss och inte på Svenskt Näringsliv. Man undrar vem det är som finansministern lyssnar på.

Arbetslösheten ökar. Fler svenskar hamnar hos Kronofogden. Hjälporganisationerna vittnar om att allt fler svenskar söker hjälp för utgifter som de tidigare klarade själva, exempelvis för matinköp.

Redan tidigare i år vittnade också Rädda Barnen, Röda Korset, Majblomman och Hyresgästföreningen om att inflation, hyreshöjningar, höga räntor och stigande matpriser har lett till att barnfamiljer har svårt att få råd med det mest grundläggande. Åtta av tio föräldrar i undersökningar från organisationerna vittnar om att de är oroliga över sin ekonomi. Jag tycker att finansministern borde vara orolig över Sveriges ekonomi.

Det är snart jul. Hur många föräldrar plågas inte just nu av att inte få ekonomin att gå ihop?

Mot bakgrund av detta vill jag fråga Elisabeth Svantesson ännu en gång: Hur ska finansministern stärka konjunkturen och ta oss ur detta?

(Applåder)

Fru talman! Tack, statsrådet, för delat engagemang i frågan och för svaren här i dag!

Smutsig luft färdas som sagt fritt. Oavsett varifrån den kommer drabbar och dödar den människor i förtid. Vi vet att 400 000 européer varje år dör i förtid på grund av bristande luftkvalitet, och vi vet att närmare 7 000 svenskar drabbas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Kostnaderna uppgår också till stora belopp i samhället. Man pratar om 168 miljarder kronor på grund av att så många människor drabbas av dålig luft. Samhällskostnaderna är alltså enorma, men det viktigaste är att individer drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, KOL, astma och diabetes.

Forskarna har på senare år kommit underfund med att människor drabbas vid lägre gränsvärden än man tidigare trott. Forskningen har också visat att partiklar från trafik är långt farligare än man tidigare förstått. Det är visserligen som statsrådet säger så att smutsig luft har funnits i våra samhällen även historiskt och att vi har kommit till rätta med en del större utsläpp. Men forskarna vet numera mycket mer om hur tidigt vi människor drabbas av luftföroreningar och hur farliga de är för vår hälsa. Det är därför väldigt viktigt att lyssna även på besiktningsbranschen, som oroas över att kontrollerna inte är tillfyllest för att skydda människors hälsa.

Branschen vill se en möjlighet att säkra människors liv och hälsa både vad gäller säkra bilar och bilar som inte skadar luftkvaliteten. Jag vill alltså uppmana statsrådet att skynda på det här arbetet och inte dra det i långbänk.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för beskrivningen, och vi är definitivt eniga om att frågan är viktig och att det finns en samsyn. Det är också glädjande att höra att det finns en vilja från statsrådet att komma vidare och inte lägga detta i långbänk.

Sverige ligger inte bra till på EU-nivå när det gäller gränsvärden. Tvärtom är Sverige en medelmåtta. Men jag anser att Sverige har en viktig roll i att ta itu med partiklarna. Forskningen visar att dessa har större påverkan på hälsan än vad man tidigare har förstått, och de lokala utsläppen drabbar många stadsbor. Jag är själv från Stockholm, och här finns en stor oro hos dem som bor nära trafik och utsätter sina barn för luftföroreningar. Detta gäller inte bara min hemstad, utan oron finns i många städer i både Sverige och Europa. Det är viktigt att komma till rätta med såväl gränsvärdena för utsläpp som partikelvärdena.

När det gäller de nya bilar som kommer ut på marknaden är besiktningsbranschen oroad över att dagens kontrollsystem inte riktigt möter kommande behov utifrån ny teknik, digitalisering och bilar som fungerar på andra sätt, inte minst elbilar. För både hälsa och trafiksäkerhet är det viktigt att vi har ett förtroende för besiktningsbranschen och att besiktigade bilar är säkra. Därför måste vi ha ändamålsenliga regler även för nya bilar. Annars kommer förtroendet för besiktningen att minska och svenska folket att ifrågasätta rimligheten med besiktningen, som faktiskt räddar liv. Det är alltså väldigt viktigt att vi är uppdaterade med ändamålsenliga regler så att även besiktningen av nya bilar är god.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag uppmanar därför statsrådet att ta ledarskapet när det gäller både det som har legat i långbänk och som behöver få en förbättrande lösning och de nya bilarna.

Här i riksdagens talarstol vill jag också säga att det är djupt orättvist att människor drabbas av dålig och farlig luft. Luftföroreningar är inte ett livsval. Det är inte så att svenskar väljer att bli sjuka på grund av dålig luft, utan detta är något de drabbas av på grund av var de bor. Oftast drabbas våra barn värst. Inte sällan ligger förskolor illa till. Det har gjorts mätningar av luften på förskolor i flera av landets kommuner, och partikelhalterna är för höga, vilket gör att de som nu är barn riskerar att drabbas av hjärt och kärlsjukdomar, diabetes och olika typer av lungproblematik längre fram i livet. Det är alltså även en rättvisefråga att säkra att luften i Sverige är tjänlig för alla.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret och för den viktiga debatten här i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Människor blir sjuka av luftföroreningar i dag. Folkhälsan är drabbad i Sverige, i Europa och globalt. För Sveriges del handlar det om drygt 6 700 personer som dör i förtid på grund av luftföroreningar, och när det gäller trafiken talar man om att en ansenlig del kommer från luftföroreningarna.

Naturvårdsverket och miljöforskare på Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning har konstaterat att det här är en väldigt stor folkhälsofråga. Smutsig luft färdas fritt oavsett var den kommer ifrån, och sett till hela EU är det 400 000 européer varje år som drabbas av detta och dör i förtid. Det finns alltså ett akut behov av lagstiftning för att åstadkomma renare luft, inte minst i våra städer.

Frisk luft både förbättrar folkhälsan och minskar klimatpåverkan. På senare år har ny kunskap visat att hälsoeffekterna av luftföroreningar är allvarligare än man tidigare trott och att riskerna är större än vad som har varit känt. Nya forskningsstudier visar på effekter för allt fler negativa hälsoutfall och att luftföroreningar är skadliga vid lägre halter än man har trott tidigare - särskilt partiklar från lokala källor.

Trafiken drabbar liv och hälsa långt över de 220 människor som dör i trafikolyckor i Sverige varje år. Under pandemin påpekades det att de luftföroreningar som drabbar människor i städer bidrar till att öka sårbarheten för covid-19 i vissa grupper. Europaparlamentet har under senare år röstat igenom förslag för starkare och skarpare gränsvärden för luftföroreningar, och Världshälsoorganisationen har skärpt sina riktvärden.

Besiktningsbranschen i Sverige larmar om att dagens besiktning inte är tillfyllest när det gäller avgasrening. Årets branschrapport från Fordonsbesiktningsbranschen, FBB, visar att Sverige för femte året i rad är bland de sämsta länderna i EU när det gäller miljökrav vid fordonsbesiktning. Låga krav och höga gränsvärden gör det möjligt att många personbilar godkänns trots bristande avgasrening och miljöskadliga utsläpp. Det här skriver branschen i sin rapport.

Den tidigare socialdemokratiska regeringen gav Transportstyrelsen i uppdrag att utreda miljökontrollen, och i februari förra året presenterade Transportstyrelsen ett antal åtgärdsförslag som enligt utredningen är möjliga att genomföra inom dagens EU-direktiv. Detta behöver alltså inte dras i långbänk. EU-kommissionen uppmanar dessutom alla medlemsländer att så snabbt som möjligt införa partikelmätning vid avgaskontroll.

Mot bakgrund av detta vill jag ännu en gång fråga statsrådet varför regeländringarna dröjer. Det verkar finnas en ovilja att gå före EU:s besiktningspaket. Jag har hört att vi före sommaren 2025 ska få se en förstärkning, men jag skulle ändå vilja fråga vad regeringen avser att göra.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret här i kammaren! Även jag vill, i likhet med interpellanten, ta upp att det är bra att vi har en gemensam syn på hur det rättsliga läget ser ut och att det bryter mot internationell rätt att hålla ett folk ockuperat på det sätt som Marocko gör.

Också i likhet med interpellanten kan jag säga att det inte är hållbart att ett folk ska leva under sådana förhållanden i flyktingläger under ett halvt sekel, i en situation där de inte heller har möjlighet till självhushåll eller självförsörjning. Det är omöjligt att bedriva ett ordentligt jordbruk eller på annat sätt förbättra situationen för sig själv och sina nära. Man är väldigt beroende av bistånd och av omvärlden för att överleva. Det är givetvis inte hållbart. Det är viktigt att komma med en politisk lösning. Där kan vi alltså enas.

Det akuta läget, där barnfamiljer lider av svår hunger och där gravida och alla andra drabbas av näringsbrist, leder till en farlig situation för fostren. Det är oerhört viktigt att omvärlden reagerar och ger akut stöd. Därför vill även jag fråga hur man avser att verka nu. Det handlar ju om att rädda liv. Det är barn som inte får näring. Situationen var dessutom svår redan före kriget och översvämningarna.

Klimathotet innebär också extremväder med skyfall som gör området ännu mer svårtillgängligt och medför risk för olika typer av sjukdomar. Det är alltså väldigt viktigt att reagera med ett akut stöd och inte bara värna det långsiktiga biståndet.

Fru talman! Tack till statsrådet för närvaron här och också till Lotta Johnsson Fornarve för en viktig interpellation som betyder väldigt mycket i den tid vi befinner oss i!

Precis som interpellanten tar upp är Västsaharas befolkning i flyktinglägren, exempelvis Tindouf där jag själv har varit på besök, i en väldigt extrem situation. Det råder brist på mat, många barn lider av undernäring och hundratals familjer har drabbats av översvämningar på senare tid och förlorat sina hem.

Det här är en av de flyktingkatastrofer som har pågått under längst tid i världen, den näst längsta enligt FN. Som statsrådet förstås känner till är Västsahara Afrikas sista koloni. Under nära 50 års tid har västsaharierna varit utsatta för ockupation. Landet finns på FN:s avkolonialiseringslista. Omvärlden säger sig alltså på papperet stödja de ockuperade, men i praktiken görs väldigt lite för att stödja folket. EU-domstolen har sagt att det är inte rätt att vi från EU:s sida handlar med Marocko över huvudet på Västsahara, så i dagsläget drar man helt enkelt undan försörjningsmöjligheterna för befolkningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Här har vi ett folk som har tagit sig till flyktingläger i Algeriet för att komma undan den ockupation som pågår.

I dagsläget är dessa flyktingläger utsatta för ett omänskligt lidande. Vi vet att många barnfamiljer drabbas. Jag minns själv min resa till flyktinglägren som något oerhört starkt som jag aldrig kommer att glömma. Det är barn som får för lite näring, och så var det redan innan den ännu mer extrema situation som vi upplever just nu.

Precis som interpellanten säger har World Food Programme, som har funnits på plats sedan 80-talet, sett att situationen förvärrats. De har själva tvingats minska de månatliga matransonerna med 30 procent. Även UNHCR har minskat biståndet till flyktinglägren med 20 procent 2024. Detta påverkar tusentals familjer, och det drabbar som sagt barnen väldigt hårt. Det handlar om att de växer upp med brist på näringsämnen och i värsta fall hunger och svält.

Sverige behöver agera till stöd för ett utsatt folk och till stöd för flyktingar som lever under omänskliga förhållanden. Därför vill vi socialdemokrater, i likhet med interpellanten, också lyfta upp denna fråga: Kommer statsrådet att verka för att lindra situationen för de flyktingar som lever under omänskliga förhållanden? Kommer man att skicka akut stöd eller på annat sätt se till att det kommer fram förnödenheter? Det som finns i dag räcker inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till klimatminister Pourmokhtari.

Sverige ser ut att missa tre av fyra klimatmål till 2030. Det var Klimatpolitiska rådets bedömning efter att budgeten lades fram för en vecka sedan. Det här är inte riktigt den bild som vi fick på presskonferenserna, men det kan vara en viktig konsumentupplysning att Sverige fortfarande ligger så illa till.

När Klimatpolitiska rådet tittar på målen ser de att Sverige inte ser ut att klara transportmålet med dagens politik. När de tittar på Sveriges klimatmål ser de att vi inte klarar att nå dem. Möjligen klarar vi ESR, enligt optimistiska beräkningar och enligt något scenario. Och sedan har vi LULUCF. Det målet klarar vi inte.

Min fråga till klimatministern är förstås om krisinsikt finns och om man är villig att sätta igång och skriva de direktiv som Styrmålsberedningen behöver och tillsätta en utredare. Vi har hela tiden fått svaret att det är där vi ska få politiken.

Herr talman! Jag betvivlar inte ett ögonblick att ledamoten Nilsson har en god intention i alla sammanhang och vill leverera politik. Det är jag övertygad om. Men det här gäller ju regeringens förlamning just nu, en förlamning som jag tror är uppenbar för alla, också för liberaler, när det handlar om klimatpolitiken.

Kritiken kommer ju från alla håll - från myndigheter i Sverige och på EU-nivå, från organisationer och från svenska folket. Journalister ställer frågor, eftersom man ser att den klimathandlingsplan som har levererats inte duger för att klara målen till 2030.

Då står vi inför en enorm svårighet i Sverige. Vi riskerar att behöva betala miljardböter för att vi inte lever upp till den lagstiftning som vi gemensamt har beslutat om också i den här kammaren, och dessa miljardböter landar så småningom i svenska folkets knä. Vi pratar om kanske 30 miljarder, kanske mer; det beror på hur höga priserna blir på utsläppsrätter. Var och en förstår att det är skolelever, pensionärer, ja, svenska folket, som kommer att behöva betala det här.

Den här frågan har inte alls fått den kraft som den de facto har, och då duger det inte att hänvisa till en styrmedelsutredning som man inte ens har gett direktiv eller en utredare och säga att klimatpolitiken ska lösas där. Det duger faktiskt inte, och då förstår jag att det finns en begränsning i vad riksdagsledamöter från det liberala partiet kan göra.

Det man ändå kan förvänta sig är att ni går till klimatministern och säger att ni vill se betydligt mer aktion och att det är mycket viktigare än att ha makten tillsammans med ett klimatförnekande parti och sitta i knät på dem.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill inledningsvis säga att vi socialdemokrater definitivt kan dela ledamoten Nilssons beskrivning av att EU betyder oerhört mycket för klimatpolitiken. Förmodligen känner liberaler en väldig lättnad över att de har EU-nivån, i den tid som Liberalerna nu befinner sig i. De sitter ju själva väldigt mycket i knät på Sverigedemokraterna. Därför blir inläggen från liberaler i denna kammare mer fromma förhoppningar än reell politik. Väldigt mycket av det som klimatministern - som ju är liberal - levererar bygger snarare på förhoppningar om att omställningen ska ske någon annanstans.

Det är minst sagt otydligt - jag är snäll - vad klimatministern vill åstadkomma med utsläppshandeln EU ETS 2 eller med någon annan lagstiftning över huvud taget som rör klimatpolitiken.

Vi har fått höra att en styrmedelsutredning ska ge oss beskeden. Då vill jag fråga ledamoten: Vad är det för direktiv? Vad är det för utredare? Vad har regeringen för intentioner med denna styrmedelsutredning? Är det bara ett mantra som syftar till att underlätta debatterna? Det är så vi uppfattar det just nu.

Vi undrar också över ekonomin. Ledamoten säger att alla ska kompenseras, men samtidigt har vi fått noll besked om hur man ska använda de 25 miljarder kronor som systemet förväntas generera. Då vill jag fråga ledamoten: Hur ska man använda pengarna?

Herr talman! Tack, ledamoten Ottosson, för beskrivningen!

Vi kan inte hålla med om att det görs ett särskilt hårt arbete vid Klimat och näringslivsdepartementet. Det verkar vara frekvent närvaro i olika aggressiva debatter om ditten och datten men väldigt lite verkstad när det gäller klimatpolitik. Det är den känsla som vi socialdemokrater har.

Det var den lugnaste politiska sommaren i mannaminne. Ändå har man inte fått till något direktiv eller någon utredare för styrmedelsutredningen, som ska förklara hur Sverige ska klara att nå målen på klimatområdet till 2030. Inte ens detta, att få fram ett par direktiv, har man gjort.

Vad gäller frågan om konsekvensanalys tänker jag att det skulle ligga ledamoten varmt om hjärtat, eftersom vi ofta får höra från talarstolen att ledamoten värnar om just jordbruk och skog. Det borde ligga nära till hands att vilja veta hur dessa sektorer påverkas av ETS 2. Där håller jag alltså inte med.

Jag ger givetvis gärna ledamoten en chans att utveckla det lite mer konkret. Men annars vill jag göra ett medskick. Ta upp detta med Klimat- och näringslivsdepartementet och de kristdemokratiska företrädarna där, i synnerhet den egna partiledaren, som skulle kunna få fart på klimatarbetet!

(Applåder)

Herr talman! Tack, ledamoten, för anförandet i talarstolen!

Inledningsvis måste jag ändå ta upp frågan om hur pass handlingskraftig regeringen har varit här. Objektivt sett handlar det här om att regeringen lägger fram en proposition till följd av beslut som fattats på EU-nivå. Regeringen undviker dock att förklara på vilket sätt man avser att införa detta i Sverige. Det är egentligen det som är fallet här: brist på handlingskraft från regeringens sida.

Det är på EU-nivå som det har beslutats om detta. Jag var där, då jag under den tiden var europaparlamentariker och ledande för just ETS. Jag var rapportör i Europaparlamentet under förra mandatperioden.

Idén här handlade om att utveckla ETS 2, alltså ett utsläppshandelssystem för transporter och bostäder, inte minst eftersom vi ser att transporterna fortsätter att släppa ut i alla medlemsländer, även i Sverige och i synnerhet med den här regeringen. Men det gäller även bostäderna. Många bostäder i Europa är uppvärmda med gas, och vi har stora utsläpp. Detta behöver vi komma till rätta med.

Det viktiga som regeringen och Ottossons parti, som leder Klimat- och näringslivsdepartementet, ska göra är att tydliggöra hur det här ska implementeras i Sverige. Men vi får inga svar. Man lägger fram luddiga beskrivningar av att man ska inkludera den ena sektorn eller den andra sektorn. Men vi får inga konsekvensanalyser.

Ta jordbruket som exempel. Jag tror att Kjell-Arne Ottosson känner värme för den sektorn. Varför beskriver man inte vad det här kommer att innebära där? Sverige kommer kanske att göra något annorlunda på det området än övriga EU. Det finns ingen konsekvensanalys.

Min fråga handlar förstås om just det. Varför saknas konsekvensanalyser? Och varför gör regeringen ett så dåligt arbete när det är en så marginell del av arbetet som ligger hos regeringen?

(Applåder)

Herr talman! Jag vill till ledamoten Storckenfeldt säga att all vilja finns från Socialdemokraterna att vara behjälpliga med energipolitiken och också klimatpolitiken.

Moderaterna har valt att sätta sig i knät på bland annat Sverigedemokraterna. Jag tror att opinionssiffrorna för Moderaterna talar om att svenska folket inte ser tydligheten i bland annat klimatpolitiken med det politiska upplägg och det regeringsupplägg som Moderaterna har valt.

I stället för att samarbeta med partier som Socialdemokraterna i klimatfrågorna väljer man en mer skeptisk hållning. Det är också det som vi ser nu. Det är inte så att underbetygen gäller den förra regeringen, utan det är lite grann som: Den som sa det, var det. Det är faktiskt den här regeringen som har bekymmer med att leverera. Vi ser att nyindustrialiseringen stannar av. Vi upplever att många företag ser en politisk otydlighet just nu. Klimatpolitiska rådet hänvisar till att klimathandlingsplanen inte levererar.

Regeringen hänvisar hela tiden till mantrat "snart kommer", och det verkar vara en strategi för att skjuta upp klimatpolitiken så att den hamnar i vårt knä när vi tar över regeringsmakten. Det tycker vi är oansvarigt.

Vi ser också att det finns kritik på EU-nivå när det gäller att Sverige inte längre tar den ledande rollen. Alla medlemsländer får kritik. Det fanns en stor skepsis inför det svenska ordförandeskapet. Min fråga är därför: När kommer styrmedelsutredningen så att vi får svar när det gäller någon av dessa uppskjutna politiska pamfletter?

Herr talman! Ledamoten Storckenfeldt talade i slutet av sitt anförande vackert om vikten av att tro på tekniska möjligheter och innovation. Där kan jag från Socialdemokraternas sida säga att vi verkligen delar ambitionen att stå upp för en transition inom industri och övriga sektorer för att man ska lyckas med detta.

Men det som efterfrågas från miljörörelsen, svenska folket och myndigheter just nu, och också från EU-nivå och EU:s klimatpolitiska råd, är en tydlighet om hur regeringen avser att leda klimatomställningen. Det handlar inte om fromma förhoppningar eller en tilltro. Det handlar om lagstiftning, budget och pengar. Det är den delen där det är regeringens uppgift att agera.

Nu tillhör inte ledamoten Storckenfeldt regeringen, men ändå det viktigaste och största partiet i regeringen. Det är viktigt att höra: Hur avser Moderaterna att agera för att vi äntligen ska få till styrmedelsutredningen, som klimatministern och övriga regeringen ständigt hänvisar till?

Vi upplever en frustration i att all kritik under mandatperioden har bemötts med: Det kommer snart! Snart kommer det en budget som levererar, snart kommer det en klimathandlingsplan som levererar, eller snart kommer det en styrmedelsutredning som levererar.

Vi kan inte hela tiden skjuta politiken framför oss. Jag undrar om ledamoten Storckenfeldt håller med om detta.

Herr talman! Riksdagskollegor och svenska folket! I dag ska vi debattera och diskutera den viktiga propositionen om ETS 2, EU:s nya utsläppshandelssystem för fossila bränslen. Med detta något fikonartade namn som rubrik är det ändå en viktig debatt som vi ska hålla. Jag yrkar bifall till reservation 1 från S, V och C, Konsekvensanalyser på vissa områden. Propositionen har inget debattvänligt namn, men den är väldigt viktig. Den handlar om att få ned utsläppen från transporter och byggnader.

Klimatkrisen innebär att vi upplever fler naturkatastrofer i denna tid, med svåra stormar, torka, översvämningar och hetta. Extremvädret ökar. Många människor på vår kontinent, inte minst svenskar, har fått uppleva hur källaren blir översvämmad eller hur torkan ger sig på skörden, som är så viktig för familjen och för svenska folket. Klimatrekorden haglar numera, men det är inga roliga rekord. Det handlar om rekordvärme, rekordöversvämningar, rekordbränder och rekordtorka. Vi måste ta tag i klimatkrisen, och vi måste vara tydliga med vad som ska göras.

Sverige har historiskt fört en aktiv klimatpolitik och tagit på sig en ledartröja. Så är det inte längre. Det här riksdagsåret har EU:s klimatråd meddelat att medlemsländerna gör för lite för att nå de överenskomna klimatmålen. Här hemma har flera myndigheter kritiserat regeringen för att den svenska klimatplanen inte når klimatmålen. Vad gäller klimathandlingsplanen visade den sig inte riktigt vara en klimathandlingsplan; det var mer fråga om fromma förhoppningar och framtida utredningar.

Dessutom lyckas inte regeringen få till utredningarna i fråga. Till exempel skulle en styrmedelsutredning ha startat i våras, men den har inte ens kommit igång. Vi har inte sett direktiv eller utredare.

Idén hos regeringen verkar vara att alla ska kompenseras för allt. Samtidigt bränner man halva reformutrymmet på fyra år och sänker skatterna för de allra rikaste. Det är där prioriteringarna ligger för den svenska regeringen.

Insikten om att vi måste komma till rätta med inte minst transportutsläppen finns i hela EU. Vi delar den här utmaningen över landsgränserna. Förra mandatperioden beslutade Europaparlamentet - jag var själv Europaparlamentariker och var där och förhandlade - att vi ska införa ett utsläppshandelssystem för transporter och byggnader, ett så kallat ETS 2. Det här handlar om bränslen till transporter men också om uppvärmning och nedkylning av byggnader. 25 procent av intäkterna ska gå till en så kallad social klimatfond.

Det som ligger på bordet nu kommer därför från EU-nivå och inte från den svenska regeringen, som jag skulle kalla en transportsträcka. Det handlar om utsläppsrätter för byggnader och vägtransporter samt drivmedel för ytterligare sektorer. Syftet är att komma till rätta med de sektorer där det har varit svårt att få ned utsläppen i EU.

En del av intäkterna ska användas till stöd för utsatta hushåll och mikroföretag genom en så kallad social klimatfond. Det här är en viktig del i att få till en rättvis omställning och en solidarisk klimatpolitik. Utsläppshandelssystemet ska ha ett eget utsläppstak och egna utsläppsrätter och ska inte förknippas med ETS 1, som gäller för industrier och energisektorn.

Det viktiga här är att också producenter, importörer och distributörer måste se till att övervaka utsläppen och överlämna utsläppsrätter. Vi sätter pressen uppströms och inte framför allt på bilisterna eller konsumenterna, i det här fallet svenska folket.

Medlagstiftarna var överens. Det här systemet ska starta 2027. Om energipriserna blir exceptionellt höga kan det bli en fördröjning, så att systemet kommer igång ett år senare. När systemet startat kommer utsläppsrätter att frigöras för det. Sedan minskar utsläppsrätterna successivt år för år. Det blir helt enkelt en press på producenterna att ställa om.

Vi socialdemokrater tycker att det här systemet är extremt viktigt för att få till stånd en jämn fördelning i hela EU. Det vi är kritiska mot är att regeringen inte har klarat sin uppgift; i många avseenden saknar propositionen de delar där regeringen hade behövt vara tydlig med hur detta ska göras just i Sverige. Vi saknar de konsekvensanalyser som behöver ligga till grund för en bra politik syftande till kompensatoriska åtgärder.

Frågan är också vad styrmedelsutredningen ska komma fram till och hur den ska hjälpa det här systemet. Styrmedelsutredningens uppgift är ju att se till att de lagar vi har på EU-nivå hanteras på effektivaste sätt. Det hade varit rimligt att vi hade fått veta vad regeringen har för idéer om en av de mest potenta lagstiftningarna. Men vi har som sagt inte regeringens idéer om detta på plats ens till utredningen.

Vi välkomnar att utsläpp från jordbruk, skogsbruk och fiskenäring inkluderas från start. Vi i Sverige bör, i den mån vi kan, gå i förväg för att ta hand om inrikesutsläppen. Men vi måste också här ha ordentliga konsekvensanalyser. Vilken är konsekvensen för konkurrenskraften? Många andra länder kommer att agera annorlunda. Vi har inte alls fått den tydligheten från regeringen. Regeringen har inte valt att analysera detta i förväg, men vi tycker att det är rimligt att en regering gör det när så stora förändringar är på gång.

Det är också svårt att förstå skrivningarna i propositionen om att alla ska kompenseras ekonomiskt. Som jag nämnde tidigare bränner ju regeringen just nu pengarna på skattesänkningar. Hur ska man då klara av att kompensera allt och alla i framtiden? Det här känns mest som populism, inte som en tydlig proposition.

Jag har ett antal frågor som jag hoppas att regeringspartierna kan svara på. När kommer exempelvis planen för att använda de 25 miljarder systemet kommer att leverera till Sverige 2027-2030? De här pengarna, som är vällovliga och en viktig del i att vi ska ha en rättvis omställning, borde egentligen spenderas innan systemet startar. Det handlar ju om att hjälpa svenska folket att ställa om, få till elektrifiering och få till bättre system som kan hjälpa människor i plånböckerna. Då är frågan om man har tänkt på att de här pengarna borde spenderas innan utbetalningarna kommer. Hur ska man göra det?

Slutligen undrar jag vad det är med den här styrmedelsutredningen som gör att regeringspartierna inte kommer till skott. Vad är det vi inte förstår? Det här är egentligen grunden för att kunna debattera EU-lagstiftningen över huvud taget.

(Applåder)

I detta anförande instämde Joakim Järrebring, Sofia Skönnbrink och Anna-Caren Sätherberg (alla S).

Herr talman! Jag tackar riksdagsledamoten Gellerman för den beskrivningen. Vi socialdemokrater delar övertygelsen att vi behöver elektrifiera för att klara omställningen. Där kan vi stå på en gemensam grund i väldigt mycket. Det blir något av att slå in öppna dörrar att ta den debatten.

Vi ser dock att regeringen nu ökar utsläppen i stället för att reducera dem. Enligt beräkningar hamnar man någonstans vid 5,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter i ökning. Det riskerar att leda till att vi inte klarar 2030-målen. I själva verket är det många myndigheter som nu säger att vi inte gör det.

Här är det svårt att förstå regeringens retorik, som riksdagsledamoten har snappat upp. Regeringen beskriver det som att man står i en bättre situation om man ökar utsläppen mer fram till 2030. Det är ju inte så att myndigheterna håller med om det. För att klara klimatneutralitet till 2045 gäller det att hela tiden vara på rätt väg. Annars kommer svenska folket att få se chockhöjningar vid pump eller få enormt svåra omställningar på kort tid.

Jag talade för några år sedan med Volvos vd, som beskrev hur viktig elektrifieringen är för Volvo. Från detta stora företags sida beskrev man också hur viktigt det är att vi har tydliga målsättningar; annars riskerar de små underleverantörerna att gå i stöpet. Det finns risk för ett "blodbad" för de små företagen därför att de inte får tid att ställa om.

Därför är det obegripligt att den här regeringen, med en liberal klimatminister i spetsen, saktar ned på farten. Vi behöver hålla en tydlig målbild för hela samhället.

Herr talman! Jag tackar riksdagsledamoten Gellerman för ett anförande som till stora delar innehöll politik som vi socialdemokrater kan hålla med om och ställa upp på. Det gäller inte minst det som handlade om vikten av att titta framåt i fråga om samordningsmodeller och finansieringsmodeller för att klara av att ställa om och klimatanpassa samhället.

Många kommuner ställs inför väldigt stora utmaningar. Det finns en underhållsskuld i va-systemen. Det finns även en utmaning i och med att det kommer att bli fler skyfall framöver; det vet vi. Vi har redan drabbats många gånger. Vi fick ju höra riksdagsledamoten Gellerman levande beskriva hur detta även har drabbat hennes grannar. Allt detta är viktigt, och vi behöver jobba gemensamt här.

När det handlar om klimatanpassning är en viktig del att se till att stoppa den globala upphettningen, som om den bara fortsätter kommer att göra situationen än värre.

Redan för sex år sedan, 2018, pekade FN:s klimatpanel på att inte ens Manhattan, ett av världens rikaste områden, skulle klara att klimatanpassa sig om man startade redan då, på grund av den havsnivåhöjning som man står inför och de regnmängder som kommer. Redan vill jag höra från riksdagsledamoten Gellerman hur hon bedömer den politik som regeringen för just nu i detta avseende. Genom den SD-understödda borgerliga regeringen ökar ju faktiskt utsläppen för första gången.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Storckenfeldt för den beskrivningen, även om jag inte delar den - inte alls.

Bilden av Sverige, och även verkligheten, efter den socialdemokratiskt styrda regeringen är ju att Sverige låg i tätposition globalt som ledande klimatnation. Sverige var ett av de medlemsländer som också hjälpte till när EU:s klimatlag förhandlades.

Vi har alltså på olika sätt visat i konkret handling hur man kan gå före med satsningar som då var nydanande och som har varit väldigt viktiga. Det är alltifrån Klimatklivet till Industriklivet och till den politiska viljan att låta industrin leda utvecklingen med ny teknik och få till dessa minskningar som också blir viktiga även utanför Sverige.

Därifrån till symbolhandlingar - det blir så tråkigt när man fastnar i den typen av pr-trick. Sverige var så mycket mer än detta, även om det också är viktigt att cykla mer. Det är tråkigt att man fastnar i detta i stället för att titta på vad som kan vara nästa stora steg för Sverige.

Vad gäller elektrifieringen är det att slå in öppna dörrar. Vi socialdemokrater är ju helt överens. Vi ser också att elektrifieringen är en väldigt viktig del framåt, men det är inte det vår kritik bottnar i, utan den handlar om att den här regeringen ökar utsläppen och missar målen till 2030. Det är förödande för klimatet, eftersom det är så viktigt att agera i tid.

Vi är redan fem i tolv i klimatpolitiken. Fokusera alltså på att svara på de frågor vi ställer: Varför ökar utsläppen för första gången med ledamotens regering?

Fru talman! Jag tackar ledamoten Storckenfeldt för ett inlägg som innehöll flera delar där vi kan vara överens kring vikten av att anpassa samhället och satsningarna när det gäller klimatanpassning. Jag tycker att det finns delar där man kan hitta varandra där.

Jag vill också säga att jag och många med mig uppskattar det trevliga avslutet som visar att vi ofta kan samarbeta.

Med det sagt måste jag ändå ställa två frågor. Den ena är det som vi socialdemokrater har tagit upp i vår följdmotion, nämligen vikten av att hitta sätt att också ta ansvar för den situation som kommuner står inför. Det gäller inte minst va-anläggningar som är föråldrade och att man har en underhållsskuld.

Vi kommer att ha strategisk infrastruktur som riskerar att skadas om vi inte tar gemensamt ansvar och hittar modeller för det. Därför vill jag höra hur Moderaterna och riksdagsledamoten ser på dessa frågor. Det är viktigt att kunna komma framåt här gemensamt.

Den andra frågan är på en högre konfliktnivå. Den handlar om att reducera utsläppen. Jag noterar att ledamoten i sitt anförande ännu en gång använder den polemiska beskrivningen att regeringen "plockar bort ineffektiv symbolpolitik och satsar där vi gör störst nytta".

Jag och vi socialdemokrater måste verkligen ifrågasätta den typen av sloganer. Sverige har just nu stora bekymmer med att utsläppen ökar. Det pratas om en ökning av koldioxidutsläppen med 5,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter till 2030 - och då tar jag de låga siffrorna. Svenska myndigheter är också överens om att detta inte längre fungerar. Det är alltifrån Klimatpolitiska rådet till Naturvårdsverket som kritiserar detta. Jag skulle vilja höra vad som är effektivt i detta.

Fru talman, kollegor och svenska folket! Vi socialdemokrater står naturligtvis bakom alla våra reservationer, men för tids vinning yrkar jag bifall endast till reservation 4 under punkt 3 om en reviderad handlingsplan för klimatanpassning.

Det går fort nu. Isar smälter i Alperna, och översvämningar avlöser varandra. Förra året var på många håll det varmaste som någonsin uppmätts. Klimatkrisen innebär att vi upplever fler naturkatastrofer, som svåra stormar, torka, översvämningar och hetta. Antalet extremväder ökar.

Sommaren 2023 förde med sig en rad extrema väderhändelser. Översvämningarna var många, och de drabbade många städer. Rekorden haglade - man talade om att det var ett rekordår med rekordöversvämningar, rekordbränder och rekordtorka. Även i år har Copernicus årsrapport visat att Europas extrema klimat fortsätter.

Fru talman! De senaste årens långa perioder av hetta och ett ökat antal bränder och översvämningar visar att klimatförändringarnas konsekvenser redan är här. Många av de svenskar som har drabbats av extremväder har upplevt det in på bara skinnet. Källare har svämmat över. Skogar har brunnit i alltmer extrem takt. Äldre har drabbats av hettan under långa perioder.

Själv minns jag särskilt den 18 augusti 2021. Den natten drabbades Gävleborg och Dalarna av kraftiga översvämningar. Jag befann mig i vackra Söderhamn. På morgonen chockades jag och alla med mig över vad grannstaden hade fått uppleva. Det var häpnadsväckande att se bilderna från Gävle, där bilar såg ut som båtar och där väldigt många byggnader stod i vatten.

Vänner från Gävle har sedan dess berättat hur regnet forsade längs husväggarna på ett sätt de aldrig tidigare hade upplevt och att de än i dag får adrenalinpåslag när de hör stora regn slå mot husväggar. Först trodde man att det var ett tioårsregn, sedan talade man om ett hundraårsregn och sedan förstod man att det var ett tusenårsregn. Det gick så fort, och det var overkligt. Det var vatten överallt, och inga barriärer hjälpte. Räddningstjänsten behövde såklart först säkra liv och hälsa, och rädda folk. Samtidigt såg förtvivlade boende och husägare hur vattnet forsade in överallt.

Jag har också fått beskrivet för mig hur svårt det var för kommunen att få ut information mitt i natten och stå redo med kommunikatörer som kunde berätta hur man säkrar exempelvis bostäder. Det var också svårt att snabbt få hjälp från myndigheter - all den hjälp samhället kan mobilisera. Timmarna gick, och under tiden översvämmades allt fler bostadshus och andra byggnader. Det blev bland annat samordningsproblem, och man behövde ha långa telefonsamtal och olika typer av kommunikation mellan olika myndigheter som kommun, länsstyrelse och MSB. Det fanns också en förväntan att MSB skulle kunna komma med enorma hjälpinsatser. Men så är det inte. Det finns inte sådana resurser.

Tiden var avgörande, och i dag vet vi att kostnaden blev enorm. Det handlade om fantasisummor. För att ni ska få en bild av kostnaden: I dag kräver försäkringsbolagen att Gävle ska betala dem 1,2 miljarder för de skador de anser att va-systemen orsakat på fastigheterna. Vilken kommun klarar det ekonomiskt? Ingen, skulle jag säga.

Fru talman! I den svenska debatten talas det om beredskap. Men vilken beredskap har vi egentligen för sådant här? Det har redan drabbat oss, och mer väntar framöver. Sverige drabbas av skyfall som ödelägger städer och får konsekvenser i åratal. Vi behöver ta detta på stort allvar för att Sverige ska kunna möta stigande havsnivåer och andra konsekvenser av klimatförändringarna, som redan är oundvikliga. Vi behöver med klimatsäkring hantera effekterna av ett förändrat klimat, som också kommer att förändras ytterligare. Många svenskar har under senare år sett vägar spolas bort, källare vattenfyllas och skogar brinna ned.

Förmågan att säkra samhällsviktig infrastruktur och bostäder måste stärkas. Bättre lagstiftning, mer samordnade myndigheter, breda lösningar och investeringar snarare än skattesänkningar är vägen framåt för att klimatsäkra samhället. Vi måste klara av intensiva skyfall bättre. Vi måste därför genomföra den nationella strategin för klimatanpassning och Parisavtalet. Med hjälp av så kallade skyfallskarteringar kan Sverige öka beredskapen för att klara av effekterna av klimatförändringarna.

Sverige behöver investera i modernisering och expansion av vår infrastruktur för dricksvatten för att möta de utmaningar vi ser, något som det talats om också tidigare i debatten. Vi behöver trygga en säker dricksvattenförsörjning. Men vi måste också förstå att kommunernas va-bolag inte kommer att klara av detta endast genom att ta ut avgifter. Det blir helt enkelt chockdyrt. Vi har dessutom en enorm underhållsskuld, som många kommuner upplever som väldigt dramatisk.

Fru talman! Vi socialdemokrater vill att riksdagen ställer sig bakom det vi anför i vår följdmotion om att Sverige ska ha en handlingsplan för förbättrad klimatberedskap där konkreta åtgärder identifieras. Miljöövervakning är avgörande för att vi ska kunna nå Sveriges miljömål. Här satsar Socialdemokraterna. Det behövs tydligare lagstiftning, mer samordning mellan myndigheter, fler styrmedel, breda lösningar och investeringar i stället för skattesänkningar. Det menar vi är vägen framåt. Det kommer dessutom att bli dyrare att göra motsatsen.

Det behövs satsningar på säker och trygg dricksvattenförsörjning inför potentiella kriser.

Socialdemokraterna satsar mer än den högerkonservativa regeringen på detta, och vi satsar även betydligt mer på utgiftsområde 20.

Fru talman! Endast klimatsäkring räcker inte för att skydda våra samhällen i framtiden. Utsläppen måste också minska. För ungefär sex år sedan släppte FN:s klimatråd en utvecklingsrapport, och jag minns den för att den var så dramatisk. Den kom alltså innan skyfallskatastrofen i Gävle. Budskapet var att inte ens Manhattan, det vill säga en av världens rikaste platser, kan klara sig enbart genom att klimatsäkra sig mot de havsnivåer som världen kommer att uppleva om den globala upphettningen tillåts fortsätta. Enligt rapporten skulle Manhattan inte kunna klimatsäkra bort problemen ens om de hade startat arbetet redan då, 2018. Det blir helt enkelt för dyrt. Jag tänker på detta när jag hör hur Gävle beskriver det omöjliga i att bygga ut va-systemen så att de kan klara av de mängder regn som föll 2021.

Vi kan givetvis klara det bättre, och vi ska klimatanpassa. Det har jag sagt hela tiden, och det är det vi socialdemokrater står för. Men det kommer inte att räcka. Det blir alldeles för dyrt. Vi måste också reducera utsläpp, och därför är det så oroande att regeringen inte reducerar utsläppen utan tvärtom ökar dem så att vi riskerar att inte nå målen till 2030, inte heller våra egna transportmål.

Klimatsäkringsarbetet står också på benet klimatpolitik för att reducera utsläpp. Vårt starka budskap till regeringen är därför: Lägg om kursen! Gör rätt! Satsa på en ordentlig klimatpolitik!

(Applåder)

I detta anförande instämde Joakim Järrebring, Malin Larsson, Sofia Skönnbrink och Anna-Caren Sätherberg (alla S).