Mikael Larsson

Fru talman! I dag debatterar försvarsutskottet militära frågor. Många av de motioner Centerpartiet har väckt inom detta område behandlades inom ramen för totalförsvarspropositionen, som vi debatterade strax före jul.

Jag kommer i mitt anförande att fokusera lite övergripande på försvaret men också gå in på sådant som mina kollegor tidigare varit inne på, som samexistens och en del miljöfrågor.

Fru talman! Det totalförsvarsbeslut vi nu är inne i tar sikte på perioden 2025–2030. Det är oerhört viktigt att nu ta det försämrade säkerhetspolitiska läge som råder i Europa på största allvar. Därför är det glädjande att vi har en så stor samsyn i fråga om att hela totalförsvaret måste rustas och stärkas i alla sina olika delar. Den grundorganisation som vi har beslutat om, med exempelvis nya organisationsenheter, måste komma på plats mycket tidigare för att vi ska kunna stärka upp och få en mycket starkare krigsorganisation än vad vi har i dag.

Till detta är det självklart viktigt att väga in att vi nu också är medlemmar i Nato med allt vad det innebär. Bland annat behöver vi ta hänsyn till Natos förmågemål i vår fortsatta planläggning av stärkt totalförsvar. Vi behöver också få in värdlandsstödsplaneringen på ett mycket tydligare sätt. I dagens offentliga sammanträde kopplat till civilt försvar hörde vi exempelvis hur länsstyrelserna och berörda kommuner jobbar med värdlandsstödet.

Att få ihop ett stärkt totalförsvar och en stark försvarsmakt kräver också mer och djupare samarbete mellan Försvarsmakten, personaldelen, och Försvarets materielverk, materieldelen – men också Fortifikationsverket, som har byggnader och lokaler. Det är tillsammans vi når framgång och stärker totalförsvaret.

Fru talman! För att öka motståndskraften, försvarsviljan och folkförankringen i hela totalförsvaret och i hela samhället är samexistens inom i princip hela Sverige oerhört viktigt att jobba med. Det är också viktigt att alla då sitter vid samma bord och löser de problem som finns.

Från Centerpartiets sida tror vi på den utredning om havsbaserad vindkraft som regeringen har avlämnat där Försvarsmakten tillsammans med andra berörda i princip ska kunna peka ut områden för havsbaserad vindkraft. Vi behöver ha mer havsbaserad vindkraft, och vi behöver ha mer energiproduktion i Sverige. Där kommer den havsbaserade vindkraften att vara oerhört viktig. Det är dock viktigt att Försvarsmakten utifrån de säkerhetspolitiska aspekterna kan peka ut var det är lämpligt att bygga.

Samexistens är dock mycket mer än bara just vindkraft. Det är verkligen precis allting som berör samhället. Jag vill lyfta ett exempel som jag fått till mig och tycker är bra, där Försvarsmakten samverkar med flera aktörer inom samhället. När man exempelvis ska ha övningar och behöver hyra mark från markägare runt om i landet samlar man berörda markägare, informerar om hur övningen går till och är också tydlig med hur de ekonomiska förutsättningarna ska se ut. På sådant sätt bygger vi samexistens tillsammans.

Samexistens kommer att vara viktigt framöver. När exempelvis skjutfälten byggs ut och övningsverksamheten och övningskapaciteten ökar runt om i landet är det viktigt med information och dialog med civilsamhälle, kommuner och regioner samt alla som verkar i hela samhället.

Fru talman! Försvarets miljöpåverkan i stort är oerhört viktig i det fortsatta arbetet med totalförsvaret. Miljö- och klimatpåverkan är en högt prioriterad fråga, som vi måste ta på största allvar. Det gäller självklart kopplat till skjutfält, men jag vill lyfta fram exempel som havsbottnarna runt om våra kuster och även våra sjöar.

Vi vet ju att det sedan en tid tillbaka förekommer angrepp och sabotage på exempelvis Östersjöns botten i form av att man klipper av kablar och dylikt. Man kan faktiskt uttrycka det som att det pågår ett krig även på havsbotten längs våra kuster. Det drabbar oss, men det drabbar också flera andra länder inom ramen för Natoalliansen.

Det är viktigt att Försvarsmakten även fortsatt tillsammans med andra myndigheter, exempelvis Havs- och vattenmyndigheten, Sjöfartsverket och andra berörda, kan kartlägga hur de svenska sjöbottnarna och sjöterritorierna ser ut. Man behöver få så bra koll som möjligt på detta, dels utifrån behoven av att lägga nya kablar och var det är lämpligt och inte, dels utifrån säkerhetsaspekterna. Säkerheten ska självklart alltid gå först, men även här handlar det om samexistens och att fortsatt kunna jobba med utveckling i hela vårt land.

Fru talman! Samverkan och samarbete föder framgång och också att vi kan ta vårt samhälle framåt. Jag vill verkligen understryka att Försvarsmakten och det säkerhetspolitiska läget måste få så stort utrymme som det bara går. Men vi får absolut inte tappa bort den regionala och nationella utvecklingen, exempelvis inom den gröna omställningen. Självklart ska allting kunna samexistera och samverka. Försvarsmakten är i behov av bostäder och energi, och därför måste allt detta fungera tillsammans, oavsett var vi är i landet. Samverkan och samarbete föder som sagt framgång.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag yrka bifall till Centerpartiets reservation nummer 7.

Herr talman! Vad är en kris? En kris kan vara mycket och kan uppstå när vi inte anar det. Men det planeringsarbete som nu sker är oerhört viktigt framöver. Om vi förbereder oss för ett krig klarar vi också en kris. Det civila försvaret är i princip allt i samhället. Det är viktigt att vi ser till att allt inom det civila försvaret är övat och samövat i ett starkt totalförsvar.

Herr talman! Centerpartiet har under många år uppmärksammat att svensk räddningstjänst behöver utvecklas för att alla som bor i Sverige, i städer och på landsbygden, ska ha samma rätt till trygghet och säkerhet. I dag varierar detta beroende på var man bor i landet. Under många år har det varit svårt att rekrytera deltidsbrandmän, framför allt till landsbygden.

Det finns emellertid goda exempel på kommuner som har lyckats bredda sin rekrytering med enkla medel. Dessa goda exempel behöver spridas för att andra ska kunna ta efter dem. Här bör MSB i samarbete med SKR kunna göra mer för att lyfta fram goda exempel på kommuner som lyckats i sin rekrytering och också sprida detta vidare.

En annan sak som emellanåt försvårar för snabba ingripanden är att det inte alltid är den närmaste stationen som kallas ut om någonting händer. Det kan kanske bero på en länsgräns eller på att det är ett annat räddningstjänstförbund som ansvarar för området. Det är rimligare att närhetsprincipen, inte administrativa gränser, avgör vilken räddningstjänst som kallas ut om någonting händer.

Centerpartiet stöder det arbete som regeringen utför när det gäller att återaktivera civilplikten, och vi är väldigt glada åt att den är återaktiverad inom räddningstjänsten. Man behöver dock se till att kommunerna har rättsliga verktyg och stöd. Det handlar om att få till snabbare utbildningar för brandmän i hela landet. Utbildningen av räddningstjänstpersonal sker i dag främst genom MSB:s utbildningar på olika nivåer. Det är viktigt för likvärdigheten i landet att utbildningar inom räddningstjänsten ges i den utsträckning som motsvarar kommunernas behov av utbildad personal. Inte minst kan brandmäns och räddningsledares specialkompetenser när det gäller att bekämpa stora skogsbränder behöva utvecklas.

För att lyckas med räddningstjänsten i hela landet krävs det goda samarbeten med exempelvis civilsamhällets organisationer. Jag skulle vilja lyfta räddningstjänsten i Ljungby i Kronobergs län, som har hittat ett sätt att lösa rekryteringen och som också har utvecklat ett stort och fint samarbete med de lokala brandvärnen, som praktiskt taget bemannas av de lokala LRF-avdelningarna, alltså Lantbrukarnas riksförbund. När man tillsammans tar ansvar och det offentliga inte sätter stopp lyckas man åstadkomma resultat och öka motståndskraften.

Herr talman! Drönare har blivit ett allt viktigare verktyg för räddningstjänsten att använda inför och under insatser, men de skulle kunna användas i ännu större utsträckning. Med drönare kan räddningstjänsten snabbare och smidigare skaffa sig en överblick över ett potentiellt insatsområde, lättare lokalisera en skogsbrand och snabbare ta reda på var en olycka har skett om det är lång väg dit. Drönare kan också förses med exempelvis hjärtstartare och nå en person med hjärtstopp före en utryckande brandbil. I dagsläget omgärdas dock räddningstjänstens möjlighet att använda drönare av alltför mycket byråkrati och höga kostnader.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällets krisberedskap

Herr talman! Hela samhället påverkas av det förändrade klimatet. Under lång tid har det blivit tydligt att vårt moderna samhälle är sårbart för konsekvenserna av ett varmare klimat: fler skogsbränder, skyfall, smältande isar och värmeböljor.

Det räcker inte längre att bara minska utsläppen och bromsa den globala uppvärmningen. Vi måste också vidta åtgärder för att anpassa våra samhällen efter det förändrade klimatet. Det gäller allt från samhällsplanering och fysisk planering till vatten och avlopp, energiförsörjning, skogsbruk, jordbruk, industrier, besöksnäring med mera. Vi behöver klimatanpassa såväl befintliga som framtida infrastrukturer. Det handlar exempelvis om var och hur vi bygger. Här behöver kommuner, regioner och stat – alla tillsammans – göra mycket mer.

Skyfall, höga vattenflöden, översvämningar, värmeböljor och periodvis torka kommer dessutom att leda till markant försämrade förutsättningar att erbjuda vatten- och avloppstjänster av den standard som vi kanske har vant oss vid sedan många år. Det är också ur ett beredskaps- och sårbarhetsperspektiv farligt om vi inte kan erbjuda rent dricksvatten. Detta är en fråga som behövs i totalförsvarsplaneringen. Centerpartiet vill att fler klimatanpassningsåtgärder ska vidtas för ett mer motståndskraftigt och robust samhälle och att klimatanpassningen ska inkluderas i hela totalförsvaret.

Herr talman! Jag vill lyfta Ukraina och att Sverige också fortsatt ska dra lärdomar av det hemska krig som sker. Vi behöver fortsätta stödja och hjälpa. Centerpartiet tycker att det är bra med de stödpaket som har levererats, men vi ser att mer måste göras.

Herr talman! I krig och kriser är folkförankringen, försvarsviljan och motståndskraften det kanske allra viktigaste vi har att jobba med. I dag ser vi, när större kriser uppstår, hur viktiga civilsamhället och lokalsamhällena är när det gäller att hjälpa och stötta.

Herr talman! Jag vill som vanligt, i alla debatter, lyfta folkbildningens roll, samlingslokalernas betydelse, Svenska kyrkans roll och kanske även andra lokala föreningar runt om i hela landet. Det är tillsammans vi bygger folkförankringen, försvarsviljan och motståndskraften.

Med detta, herr talman, vill jag yrka bifall till Centerpartiets reservation nummer 8.

(Applåder)

Fru talman! Tack, statsrådet Bohlin, för svaret! Jag delar verkligen uppfattningen att det är i en fredstida situation som vi har nu som vi måste öka lantbrukets konkurrenskapacitet och se till att det blir lönsamt att vara lantbrukare. Det är dock en annan debatt.

Jag har en ytterligare en fråga som jag skulle vilja ställa till statsrådet. Är det någonting som jag ofta har lyft, även nyss i mitt anförande, så är det samlingslokaler på landsbygden, exempelvis bygdegårdar.

Bygdegårdar, Folkets Hus och Parker och nykterhetsrörelsens Våra Gårdar finns över hela landet. Det är tre organisationer inom civilsamhället som är oerhört viktiga i uppbyggnaden av totalförsvaret, just för att man har en infrastruktur som består av lokaler att vara i.

I Försvarsberedningens rapport Kraftsamling nämndes dessa samlingslokalsorganisationer som viktiga i uppbyggnaden av totalförsvaret. Kan statsrådet redogöra för hur han ser på samlingslokalernas roll i uppbyggnaden av totalförsvaret? Hur kan samlingslokalerna på landsbygden bidra till att stärka vårt totalförsvar?

Fru talman! Tack, statsrådet, för inlägget i debatten! Jag tänkte uppehålla mig kring livsmedelsproduktion och livsmedelsberedskap inom totalförsvaret.

Det är en fråga som vi hade väldigt bra och stora skrivningar om i rapporten Kraftsamling. Det handlade bland annat om livsmedelsproduktionen i höjd beredskap och krig - om diesel, gödsel, utsäde, reservdelar och annat för att just kunna hålla igång en livsmedelsproduktion. Samtidigt är det viktigt att tänka hela kedjan från jord till bord när vi pratar livsmedelsproduktion i höjd beredskap.

Det har gjorts flera utredningar inom detta område, vilket lägger en bra grund för det arbete som behöver göras, och jag vet att statsrådet tillsammans med statsrådet Kullgren så sent som i förra veckan träffade LRF och Hushållningssällskapet på en gård för att just diskutera vissa av dessa frågor.

När jag är ute och träffar lantbrukare håller man verkligen med om att det här är oerhört viktiga frågor, och man behöver verkligen få veta vad som kommer att krävas och vad vi kan hjälpa till med under svåra tider.

Mot bakgrund av det totalförsvarsbeslut som vi ska fatta undrar jag om statsrådet kan redogöra för den enskilde lantbrukarens roll, på gårdsnivå, i uppbyggnaden av totalförsvaret.

Fru talman! Jag tackar försvarsministern för svaret.

Jag håller med om att det självklart är den ökade kapaciteten och den ökade försvarsförmågan som verkligen är det viktiga. Genomförbarheten är viktig. Många av de beställningar som vi gör, framför allt kanske på materielsidan, är långsiktiga. De innebär stora kostnader, och det tar lång tid att få dem. Det tror jag att vi alla verkligen är helt med på.

I tidigare inlägg har den enighet som finns på försvarsområdet framförts, och den tycker jag är viktig att verkligen trycka på.

Oavsett om man på Natotoppmötet i Haag börjar diskutera 3 procent och sätter ned foten där, och Sverige också kanske under nästa år verkligen gör det, tror jag att det är lika viktigt att vi är eniga om den delen som om det försvarsbeslut som vi i dag ska fatta. Som försvarsministern sa är det en styrka också internationellt att vi är så eniga när det gäller denna typ av försvarsverksamhet i Sverige och i Natokontexten.

Jag har ingen mer fråga till försvarsministern, men jag hoppas ändå att Sverige kommer att vara framåtlutat i de diskussioner som kommer att föras i exempelvis Haag om man börjar prata om 3 procent. Jag hoppas också att detta är en fråga som vi verkligen kan ha en fortsatt god diskussion om när Försvarsberedningen kör igång på nytt. Jag tror att det är viktigt att vi verkligen håller en god ton i diskussionen om denna typ av frågor, vilket jag vill understryka att vi har gjort hittills. Men jag hoppas att det verkligen är någonting som vi kommer att kunna återkomma till under 2025.

Fru talman! Tack, försvarsministern, för inlägget i debatten! Jag håller väldigt mycket med om det som försvarsministern säger. Jag håller också i hög grad med om det som statsrådet framförde här och även har framfört i andra sammanhang: Okej, vi fattar ett försvarsbeslut för perioden 2025-2030, men den tid då vi kan hålla oss till detta kanske är förbi. Det är klart att vi i stora drag ska försöka, men med de oroligheter som råder i omvärlden måste vi kanske omprioritera och till och med fatta andra beslut.

I förra veckan var jag på Transatlantic Forum i Washington tillsammans med några kollegor från Natodelegationen. Många av företrädarna för akademi, universitet, tankesmedjor och dylikt pratade just om den osäkerhet som råder i omvärlden med koppling till målet inom Nato om ett golv på 2 procent. Många av dem som pratade framförde att Nato med flera nu måste ta kommandot och i stället börja prata om 3 procent till försvarsutgifter.

Jag vet att försvarsministern vet vad Centerpartiet tycker om detta och vad vi också drev i Försvarsberedningen.

Jag skulle vilja fråga försvarsministern om han tror och vill att vi under 2025 ska börja diskutera att vi ska gå mot 3-procentiga försvarsutgifter i Sverige och att vi kanske till och med kommer att kunna fatta ett beslut om det under 2025. Sedan kommer det att ta tid att komma upp i 3 procent. Vi pratar om att det kanske handlar om 2028, 2029 eller 2030 innan vi kan komma dit. Men min fråga till försvarsministern är om han tror, vill och känner att vi ska börja diskutera och besluta om detta under 2025.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2025-2030

Fru talman! Nästan på dagen två år efter att Försvarsberedningen blev utsedd står vi här med ett nytt totalförsvarsbeslut att fatta för perioden 2025-2030. Det blev sammanlagt tre stora, bra rapporter och en kontrollstation.

Beredningens rapporter blev väldigt bra. Jag ska i mitt anförande försöka fokusera lite extra på det som är viktigt för Centerpartiet och på vad vi tycker är viktigt för att uppnå ett än starkare totalförsvar under perioden 2025-2030.

Fru talman! Nu när Sverige är medlem i Nato ska det militära försvaret utformas och dimensioneras inte bara för att kunna möta ett väpnat angrepp mot Sverige utan också för avskräckning och försvar i en kollektiv Natokontext. Hela Sverige ska kunna försvaras, men Gotland, västkusten med Göteborgs hamn och Nordkalotten och den norra delen av Sverige bedöms av Försvarsberedningen och i våra rapporter som strategiskt viktiga områden i händelse av krig.

Om en allierad angrips ska de svenska stridskrafterna tillsammans med de allierades stridskrafter ha förmåga att bidra till Natos kollektiva försvar. Det kräver i sig en särskild förmåga till värdlandsstöd. Det är därför nödvändigt att skapa ytterligare förutsättningar för att förbättra försvarsförmågan och krigsdugligheten i krigsförbanden. Men det är också nödvändigt att genom bland annat grundorganisationens utformning och närvaro i hela landet öka förmågan till värdlandsstöd tillsammans med hela totalförsvaret. Det är av stor vikt att de i försvarsbeslutet 2020 beslutade organisationsenheterna kommer på plats fullt ut.

För Centerpartiet är det viktigt att alla försvarsgrenar utvecklas hela tiden - armén, flyget, marinen och självklart också hemvärnet. Centerpartiet vill trycka på att utvecklingen av marinen behöver gå i en snabbare takt, med tanke på allt vatten runt omkring oss. Jag och - tror jag - många med mig har, när både utskottet och Försvarsberedningen har varit i andra länder och diskuterat utifrån en Natokontext, upplevt att många undrar över och vill prata om vad Sverige ska och kan bidra med i Nato inom det marina området. Det är viktigt att komma ihåg.

Allt detta med att stärka samtliga försvarsgrenar inom Försvarsmakten innefattar självklart såväl personalorganisationen som infraorganisationen, med byggnader och dylikt, och en ständig utveckling av materielområdet.

Fru talman! De frivilliga försvarsorganisationerna och hemvärnet bidrar genom sin närvaro i hela landet på ett viktigt sätt till såväl folkförankring som försvarsvilja och den samlade totalförsvarsförmågan. För att kunna planera och bemanna för krigets krav behöver de frivilliga försvarsorganisationerna dock ha aktuell kunskap om kraven och hur dimensioneringen ska se ut.

Hemvärnet har hög beredskap och mycket god lokalkännedom. De skapar förutsättningar för krigsförbanden att mobilisera samt för att skydda och bevaka viktiga områden och anläggningar runt om i hela Sverige. Vidare har de en viktig roll i värdlandsstödet. För att de ska kunna utföra sin roll behöver modernare och tyngre materiel anskaffas till hemvärnet. Det är nu på gång, vilket är väldigt glädjande. Hemvärnet bidrar till motståndskraft, försvarsvilja och folkförankring.

Centerpartiet har länge drivit att vi vill se en stärkt frivillighet både vid fredstida kriser och i ett modernt civilt försvar. Det är viktigt att kommunerna och regionerna tänker på frivillighet när de utvecklar sin verksamhet, också i ett scenario av höjd beredskap. De frivilliga försvarsorganisationernas verksamheter täcker många olika och viktiga områden och kan ha en viktig roll, inte minst kopplat till befolkningsskyddet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2025-2030

Civilsamhällets aktörer kan också ha en aktiv roll i både den operativa krishanteringen och det konsekvensförebyggande arbetet. Kunskapen om hemberedskap och hur man klarar sig själv behöver bli mycket bättre i samhället. Frivilligheten behöver komma in i utbildning och planering men också i övningar på ett mer systematiskt sätt. Därtill behöver avtal och överenskommelser skrivas med kommuner och regioner.

Centerpartiet tror också att de frivilliga försvarsorganisationerna kan utvecklas genom större samverkan med det privata näringslivet. Jag nämnde det i debatten vi hade om budgeten för 2025, och i den här debatten vill jag återigen trycka på att folkbildningen och samlingslokaler - som bygdegårdar, Folkets Hus och parker - kommer att vara viktiga i arbetet med att totalförsvarsbeslutet 2025-2030 ska uppnås. Folkbildningen hjälper till att bygga motståndskraft och försvarsvilja.

Då kommer vi till min käpphäst: hemvärnet och militärregionerna. Jag vill egentligen först tacka båda statsråden för skrivningarna i propositionen om att Försvarsmakten själv ska få se över hur organiseringen av militärregionerna ska se ut. Om en omorganisering ska ske är det för mig och Centerpartiet viktigt att exempelvis Rikshemvärnsrådet hörs om detta. Det är trots allt så att hela Försvarsmakten, inte bara armén, är beroende av militärregionerna. Flyget och marinen är det också.

Var militärregionerna ska organiseras är ingen politisk fråga, anser jag. Det ska Försvarsmakten bestämma tillsammans med andra aktörer, exempelvis Rikshemvärnsrådet.

Fru talman! Pandemin och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina visar hur viktigt det är att alla delar av Sverige och EU minskar kritiska eller riskfyllda beroenden, inte minst på försörjningsområdet. Centerpartiet vill se en beredskapsmodell där näringslivet spelar en central roll utifrån en insikt om ett ömsesidigt beroende mellan det offentliga och näringslivet. Det kan exempelvis handla om att beredskapsåtgärder finansieras genom ersättning till näringslivet för att upprätthålla en tjänst eller en beredskap för vissa varor eller tjänster med utgångspunkt i avtal som beaktar försörjningstrygghet också i höjd beredskap eller krig.

Lagring är en annan möjlighet, men det är viktigt att lagringen utformas på ett sätt som garanterar goda omsättnings- och distributionsmöjligheter och att det inte handlar om beredskapslager av gammalt snitt. Vi behöver bygga nya typer av beredskapslager 2.0 som är anpassade för 2020-talet och framåt. Just nu är planeringshorisonten för totalförsvaret minst tre månader, men mot bakgrund av erfarenheterna från kriget i Ukraina anser vi att det finns goda skäl att börja fundera på om den ska vara längre.

Fru talman! Stärkt konkurrenskraft och ökad självförsörjning av livsmedel är viktiga beståndsdelar i att stärka svensk livsmedelsberedskap. Men i en kris- eller krigssituation räcker det inte att vi kan producera mycket mat om vi inte samtidigt kan säkra jordbrukets transporter och dess tillgång på diesel, gödsel, utsäde, växtskyddsmedel, reservdelar, kompetens och annat. Krigsplaneringen behöver utvecklas. Centerpartiet menar att utredningen Livsmedelsberedskap för en ny tid lägger en bra grund för beredskapsarbetet i sitt förslag om en ny livsmedelsberedskapslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2025-2030

Centerpartiet anser att Sverige ska ha en god försörjningsförmåga för samhällsviktiga varor och tjänster i hela landet i händelse av kris och krig. En ökad självförsörjning av viktiga förnödenheter är en viktig komponent i den fortsatta uppbyggnaden av totalförsvaret. Självförsörjningsgrad, jordbrukets konkurrenskraft, logistik och lagerhållning av nödvändiga livsmedel och strategiska insatsvaror samt individens egenberedskap är viktiga ingångsvärden som ständigt måste utvecklas vidare. Både offentliga aktörer och näringslivet har här en viktig uppgift utifrån sina respektive roller. När den nationella samordningen av försörjningsberedskapen utvecklas är det viktigt att det regionala och lokala perspektivet finns med och att näringslivets deltagande och mervärde är tydligt liksom tillgängligheten över hela landet.

Fru talman! Detta totalförsvarsbeslut är historiskt utifrån att det är det första beslutet som fattas när Sverige är medlem i Nato. Nu blir det viktigt att se till att hela totalförsvaret utvecklas, inte minst det civila försvaret. Att bygga ett starkt civilt försvar i totalförsvaret är ytterst viktigt. Här fyller kommuner, regioner, näringsliv och civilsamhälle en stor roll. Nu krävs det från oss alla att de beslut som fattas också blir genomförda så att kommuner och regioner vet vad man ska planera och jobba mot.

En lika viktig fråga som diskuterades flitigt i Försvarsberedningen var ledningsförmågan och ledarskapet. Mandat i fråga om beslut och ledning måste vara kända och övade i förväg. I höjd beredskap och krig är det dessutom nödvändigt att beslut kan fattas decentraliserat så nära verksamheten som möjligt. Vid höjd beredskap och krig ska ledningsstrukturerna borga för att samhällets samlade resurser kan fördelas, riktas, prioriteras och samordnas för att åstadkomma största möjliga försvarseffekt. Den förmågan och de mandaten kan också behöva finnas för fredstida stora kriser, inte minst för att undvika parallella ledningssystem.

Fru talman! Jag måste självklart också nämna något om försvarsanslagen för kommande period. När vi närmar oss 2028 ska 2,6 procent av bnp satsas på det militära försvaret. Det är stora pengar och stora och viktiga satsningar, men med den omvärldsutveckling som nu sker - och sker till det sämre i allt snabbare takt på många håll i världen - anser vi i Centerpartiet att vi under 2025 måste börja prata om att försvarsanslagen måste upp till 3 procent. Centerpartiet är beredda att samtala om detta och föreslog också detta i Försvarsberedningen. Jag hoppas att övriga partier också är beredda att besluta om detta.

Fru talman! Kriget i Ukraina påverkar oss alla. Sverige har sedan krigets inledning stöttat Ukraina med mängder av materiel, vilket har varit oerhört viktigt. Det är också oerhört viktigt att vi fortsätter att göra denna satsning och hjälper Ukraina att vinna det fruktansvärda krig som pågår.

Fru talman! När nyårsklockorna ringer in 2025 har vi ett nytt totalförsvarsbeslut på plats, ett beslut som är bra men troligtvis otillräckligt med tanke på det som händer och sker i omvärlden.

Det finns mycket att säga om totalförsvaret, och jag har tagit upp en hel del av alla de frågor som Centerpartiet tycker är viktiga och driver. Jag vill med detta yrka bifall till Centerpartiets reservation nummer 1. Jag vill också önska talmannen, kammarkansliet, kollegorna i försvarsutskottet och statsråden en god jul och ett gott nytt år.

Fru talman! Vi debatterar just nu utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den vi från Centerpartiet önskar kommer Centerpartiet att avstå från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 6. Vi hänvisar till vårt särskilda yttrande.

Fru talman! Det säkerhetspolitiska läget försämras succesivt. Det är med kriget bara några timmar bort i Ukraina det allvarligaste läget i Europa sedan andra världskriget.

I tider av oroligheter är det viktigt att satsa på hela totalförsvaret. Försvaret har stärkts sedan nästan tio år tillbaka, men fortsatt finns det mycket kvar att göra. Förmågetillväxten har påverkats negativt inom Försvarsmakten i och med kriget i Ukraina. Just förmågetillväxten behöver fortsatt en hög prioritering.

Personalen är Försvarsmaktens viktigaste resurs i utvecklingen av en stärkt försvarsförmåga. Den utredning som just nu pågår om personalförsörjningen inom försvaret är viktig. Jag tror egentligen att vi allihop väntar på vad den ska komma fram till. Vi hoppas att den verkligen ska ta flera steg framåt just för att stärka personalen inom Försvarsmakten.

För att skynda på förmågeutvecklingen inom det militära försvaret vill Centerpartiet lägga ytterligare 250 miljoner kronor på Försvarsmakten för 2025. Där ska 125 miljoner kronor läggas på förbandsanslaget för att möjliggöra förstärkt incitamentsstruktur, utbildning och övning ute på förbanden, och vi vill lägga 125 miljoner kronor på materielanslag, inköp av mer ammunition och att fylla på våra förråd.

I det pågående kriget i Ukraina har Ryssland vid upprepade tillfällen genomfört såväl cyberattacker som fysiska attacker mot energisektorn. I Sverige är skillnaden mellan hotbild och förmåga alltför stor. För att minska skillnaden vill Centerpartiet satsa ytterligare medel på en robust kommunal energiförsörjning som innebär att det skapas bättre förutsättningar för lokal distribution av el som minskar risken för avbrott exempelvis i den lokala värmeförsörjningen.

Centerpartiet vill därför lägga 50 miljoner kronor på att stärka en decentraliserad energiinfrastruktur genom ett särskilt investeringsprogram för en mer robust kommunal energiförsörjning. På detta sätt stärks motståndskraften i den svenska energisektorn rejält, och skillnaden mellan hotbild och förmåga minskar.

Fru talman! Sveriges kommuner har en nyckelroll i den fredstida krisberedskapen och i totalförsvaret. Men kommunerna måste få bättre förutsättningar för att kunna ta det ansvaret. Det behövs mer pengar men också bättre stöd och minskad byråkrati.

Regeringens satsningar på den kommunala förmågan inom det civila försvaret är mycket bra, men det kommer inte att räcka. Den kommunala beredskapen behöver stärkas ytterligare, och det kan inte vänta.

Centerpartiet anser därför att ytterligare 50 miljoner kronor bör skjutas till för en bättre kommunal beredskap redan för år 2025 så att kommunerna kan anställa fler med beredskapskompetens, och göra fler övningar och utbildningar med tjänstemän, politiker och civilsamhällets organisationer för att utveckla arbetet vidare på fler områden inom kommunerna.

Fru talman! Jag vill också säga några saker om stödet till Ukraina och Jas Gripen. Centerpartiet har i sina motioner till detta riksmöte lämnat in förslag om att Sverige måste börja förbereda sig för att kunna skicka Jas Gripen till Ukraina.

Det är något som Centerpartiet sagt länge. Vi drev det i Försvarsberedningen, där vi också hade en avvikande mening. Centerpartiet anser att mer måste göras för att förbereda och utbilda för att kunna skicka Jas så snart som det är möjligt. Är vi förberedda och har allting på plats blir det också lättare för Ukraina.

Fru talman! Jag tänkte nämna några ord om budgeten i sin helhet och ett annat budgetområde som inte är vårt. I Centerpartiets budgetmotion för 2025 tillför vi mer pengar till studieförbunden, folkbildningen och till allmänna samlingslokaler, såsom bygdegårdar och, Folkets Hus och Parker och Våra Gårdar.

Varför tar jag upp det i vår budgetdebatt? Jo, samlingslokaler och folkbildning är en viktig del för att stärka totalförsvarsförmågan i hela landet, och det är det som just nu behövs. Folkbildningen når mängder med människor dagligen via studiecirklar och allmänna sammankomster. De kanske sker just i en bygdegård.

Fru talman! Om cirka en och en halv vecka står vi här igen och ska debattera propositionen Totalförsvaret 2025-2030. Jag kommer då att ge en mer fördjupad bild av vad Centerpartiet anser om den långsiktiga uppbyggnaden av totalförsvaret och hur vi vill att det ska se ut framöver.

Fru talman! Som jag inledde med att säga vill jag hänvisa till vårt särskilda yttrande. Vi har också en reservation om Jas Gripen till Ukraina. Det är reservation 2, som jag yrkar bifall till.

(Applåder)

Fru talman! Vi debatterar nu försvarsutskottets betänkande Finansiering av kommuners medverkan i frågor om slutförvar.

Centerpartiet välkomnar regeringens förslag att låta kärnfallsavgifterna finansiera flera av kommunernas kostnader. Men som vi skriver i vår reservation tycker vi att det är långt ifrån tillräckligt.

Slutförvaret är primärt en statlig angelägenhet, och kostnader i samband med detta ska därför inte drabba enskilda kommuner. De kommuner som i dagsläget har hand om detta är Östhammar och Oskarshamn. De tar det stora ansvaret för slutförvaret här och nu men också under lång tid framöver. Det ska inte drabba dem ekonomiskt. Det är därför rimligt att ersättningen till kommunerna genom kärnfallsavgiften utökas ytterligare och omfattar alla steg av prövning, inklusive miljökonsekvensbedömningar enligt både kärntekniklagen och miljöbalken.

Fru talman! Som förslaget är utformat finns en stor risk för gränsdragningsproblem när prövningarna enligt kärntekniklagen och miljöbalken går in i varandra, och det är svårt att skilja mellan kunskapsuppbyggande för att informera allmänheten och att ta fram underlag till yttrande. Kärnavfallsfondens medel ska kunna användas för att informera allmänheten om samtliga planerade förvar utan begränsning i tid eftersom slutförvaret inte har någon begränsning i tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Finansiering av kom-muners medverkan i frågor om slutförvar

Allt som rör detta ska inte belasta kommunerna. Därför måste de självklart få täckning för det hela.

Med anledning av det vill jag, fru talman, yrka bifall till reservation 3 och önska en trevlig Kristi himmelsfärdshelg.

(Applåder)

Fru talman! Grunden för att vi ska lyckas få vår försvarsmakt att växa och bli större är personalen. Så är det i många andra branscher också.

Personalförsörjningen inom Försvarsmakten är en av de största utmaningarna framöver. Sverige har gått med i Nato samtidigt som det militära försvaret ska växa kraftigt kommande år med ökade krav på krigsduglighet och beredskap. Fler ska tjänstgöra på Natostaber. Det behövs personal till de nya regementena runt om i landet, och fler värnpliktiga ska utbildas. Det är uppenbart att åtgärder behövs både i ett kort och i ett långt perspektiv för att hitta lösningar för en hållbar personalförsörjning.

Centerpartiets bedömning är bland annat att utökade möjligheter till högre pensionsålder, rätt till tjänstledighet för reservofficerare och förbättrade villkor för officersaspiranter kan vara lämpliga åtgärder.

Vi vet att lönesättningen förhandlas av parterna, men Centerpartiet vill samtidigt framhålla att det är viktigt att Försvarsmakten kan erbjuda goda villkor och goda incitament för den personal som är intresserad av att söka sig till myndigheten, stanna kvar i ytterligare några år eller återvända i tjänst efter några år i civil karriär. Den utredning om framtida personalförsörjning som flera av mina kollegor har refererat till är bra, och förslagen som kommer där lär vi få återkomma till i denna kammare. Det som är viktigt framöver är att Försvarsmakten är en attraktiv och modern arbetsgivare och kan erbjuda attraktiva anställningar.

Vidare är det viktigt att vi ska få en mer jämställd försvarsmakt. En viktig åtgärd som kan bidra till detta är att försvarsmaktsledningen regelbundet följer upp och utvärderar förbandens jämställdhets- och likabehandlingsarbete.

Dessutom måste Försvarsmakten säkerställa att kvinnliga soldater kan genomföra övningar och strid med utrustning och skydd som inte hämmar deras rörelser och begränsar deras förmåga att bidra i strid.

Fru talman! Centerpartiet anser att det formella medinflytandet för värnpliktiga behöver ses över för att bli bättre. Man ska stå oberoende från Försvarsmakten. Varje förband bör ha en medinflytandeofficer som en länk mellan de värnpliktiga och förbandschefen.

Centerpartiet anser att medinflytandet för totalförsvarspliktiga ska förbättras och att Pliktrådets ställning ska höjas. Att kallas in med plikt är ett stort ingrepp i den enskilde individens liv, och därför är det särskilt viktigt att villkoren för de värnpliktiga inte är undermåliga. Centerpartiet föreslår därför att de totalförsvarspliktigas dagersättning indexregleras för att följa samhällets prisutveckling på samma sätt som exempelvis bidrag från CSN och att förplägnadsersättningen för värnpliktiga ska följa kostnaderna och också täckas med en indexuppräkning.

Fru talman! De frivilliga försvarsorganisationerna som verkar över hela landet har en viktig roll både i den fredstida krisberedskapen och i ett civilt försvar. De är mycket viktiga ur ett folkförankringsperspektiv, och rekryteringen behöver underlättas så att fler engagerar sig frivilligt i till exempel fjällräddning, sjöräddning eller brandvärn. Det är oerhört viktigt att människor som bor i glesbygd och på landsbygden också ska kunna känna sig trygga med att hjälpen kommer om den behövs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Personalförsörjning

De frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet täcker många olika och viktiga områden, och frivilligheten kommer att få en allt större roll när det civila försvaret byggs upp, inte minst för befolkningsskyddet. För att samhället ska få ut så mycket som möjligt av frivilligheten är det viktigt att ansvariga aktörer också planerar in att använda sig av frivilliga under krishantering. Organisationerna behöver komma in i kommuner och regioner och i statlig planering, utbildning och övningar på ett systematiskt sätt. Man ska också kunna skriva nödvändiga avtal så att alla ska kunna medverka.

Fru talman! Jag vill också nämna lite om hemvärnet. Hemvärnet bidrar till en stark folkförankring och en stark försvarsvilja runt om i landet. Hemvärnet har varit viktigt och är oerhört viktigt i hela landet. Hemvärnet har också bidragit till att hjälpa till att utbilda ukrainska soldater.

Fru talman! Att civilplikten nu aktiveras är bra, men Centerpartiet vill understryka att det är viktigt att civilpliktiga inom räddningstjänsten i så stor utsträckning som möjligt rekryteras från lokalsamhällen runt om i landet för att sedan placeras och delvis utbildas i de lokala räddningstjänstorganisationerna. Med lokal närvaro och civilpliktiga som är rekryterade lokalt kan i bästa fall också rekryteringsbasen till deltidsbrandkåren öka.

I Försvarsberedningens rapport Kraftsamling skrev man om just behovet av att kunna utbilda i hela landet och inte enbart på exempelvis MSB:s två anläggningar. På så sätt blir förankringen bättre, och viljan att kunna hjälpa till blir stark i den bygd man lever och verkar i. I min egen valkrets finns Guttasjön, där Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund huserar, och angränsande, bland annat i Skaraborg, finns anläggningar för att utbilda civilpliktiga inom räddningstjänsten. Försvarsviljan och folkförankringen har aldrig varit viktigare än i den tid vi lever i.

Fru talman! Jag hoppas verkligen att vi till nästa år ska slippa stå och prata om villkor och indexuppräkningar för olika ersättningar. Att räkna upp ersättningar med index är en lågt hängande frukt, och det kan vara ett litet steg på vägen för att göra Försvarsmakten än mer attraktiv. De stora dragen med att peka ut riktningen behöver vi självklart återkomma till, och det kommer vi bland annat att göra i Försvarsberedningens rapport och i den utredning som pågår.

Med detta vill jag yrka bifall till Centerpartiets reservation 6.

Fru talman! Vi debatterar nu samhällets krisberedskap. Vad är en kris? De senaste åren har vi sett mängder med kriser som verkligen har drabbat oss, till exempel pandemin, stora naturkatastrofer och andra saker som har varit påfrestande för samhället i stort.

Krisberedskapen ska finnas, och finns, i hela landet och blir mer och mer aktuell när saker och ting förändrar sig i vårt samhälle. Krisberedskapen är en del av vårt civila försvar, som just nu är under stark uppbyggnad, vilket Försvarsberedningen föreslog i sin förra rapport Kraftsamling. När det gäller uppbyggnaden av det civila försvaret, där vi ju också självklart vill försöka få med och stärka samhällets krisberedskap, kan vi dra stora och viktiga lärdomar av det fantastiska arbete som görs i Ukraina.

Jag kommer under mitt anförande att prata om klimatomställning, kustbevakning och Rakel, blåljusnätets system.

Klimatomställningen ställer nya krav på hela samhället. Även om den globala medeltemperaturökningen begränsas till under 2 grader kommer klimatförändringarna att ha en stor påverkan eftersom Sveriges temperatur väntas stiga mer än det globala genomsnittet. Detta leder i sin tur till oftare återkommande extremväder såsom värmeböljor, skyfall och mer snö. Det har vi sett den här vintern när snön verkligen har ställt till det och drabbat människor på många håll i landet. Det handlar om ökad risk för översvämningar, skogsbränder, olika ras och höjda vattennivåer.

För en effektiv och pragmatisk krisberedskap måste klimatförändringarna och deras konsekvenser för livsförutsättningar och ökade sårbarheter tas med i analys och utförande inom olika myndigheter i deras arbete. Insatsberedskapen vid naturkatastrofer måste öka för att säkra bland annat dricksvatten och skydd mot översvämningar. Den nationella klimatanpassningsstrategin måste uppdateras och även inkludera totalförsvaret och krisberedskapen. Arbetet med förebyggande och förberedande åtgärder måste därför stärkas. Det innefattar bland annat översyn av va-system, dricksvattenförsörjning, risken för skogsbränder och åtgärder mot översvämningar.

Fru talman! Kustbevakningen är en del av totalförsvaret och vår krisberedskap. Centerpartiet anser att Kustbevakningen är en viktig resurs för hela landet.

Kustbevakningen har många viktiga uppgifter kopplade till exempelvis gränsbevakning, miljöövervakning, bekämpning av oljeutsläpp och räddningstjänst till havs. Men myndigheten har inte alltid kunnat ha en tillfredsställande beredskap och närvaro till sjöss, och patrulleringar har emellanåt faktiskt behövt ställas in, vilket leder till sämre möjligheter att genomföra all den verksamhet myndigheten har att genomföra. I dag kan till exempel miljöräddningsberedskapen inte upprätthållas i förhållande till den hotbild som finns och som vi även har sett under senaste tiden. Minskad miljöberedskap till sjöss innebär också försämrade möjligheter att utföra myndighetens övriga uppdrag inom brottsbekämpning och kontroll.

Om beredskapen inte kan upprätthållas kan vi hamna i en situation där det dras ned på den lokala närvaron, vilket i sin tur kanske skulle innebära en centralisering av Kustbevakningen. Ur ett hela-landet-perspektiv med lika tillgång till trygghet och säkerhet för alla i vårt land föreslår Centerpartiet att åtgärder vidtas för att den decentraliserade och lokala organisation som Kustbevakningen har i dag vidmakthålls och stärks.

Fru talman! Centerpartiet anser att svensk räddningstjänst behöver utvecklas för att alla som bor i Sverige, både i städer och på landsbygden, ska ha samma rätt till trygghet och säkerhet och tillgång till ett likvärdigt skydd. Under många år har det varit svårt att rekrytera deltidsbrandmän på landsbygden. MSB, i samarbete med Sveriges Kommuner och Regioner, bör göra mer för att lyfta fram de kommuner som lyckats bredda sin rekrytering för att andra ska kunna göra detsamma. Regeringen behöver ta större ansvar för att kommunerna har de nödvändiga rättsliga verktygen och att stödet till kommunerna ökar genom fler utbildade brandmän runt om i landet.

Utbildning av räddningstjänstpersonal sker i dag främst genom MSB:s olika utbildningar. Det är viktigt för likvärdigheten i landet att utbildningar inom räddningstjänsten ges i en omfattning som motsvarar kommunernas behov av både deltids- och heltidspersonal. Det kan fortsättningsvis krävas förstärkningar för att möta kommunernas behov av fler utbildade personer. Räddningstjänsten är återigen en sådan del som vi ser har betytt mycket i Ukraina och som kommer att betyda mycket framöver. Där kan Sverige verkligen lära sig något.

Drönare har blivit ett allt viktigare verktyg för räddningstjänsten inför och vid en insats för att snabbare och smidigare få överblick över ett potentiellt insatsområde och lokalisera en olycksplats i ett område utan mobiltäckning eller kanske få kontroll över en skogsbrand. Drönare kan också förses med hjärtstartare och potentiellt nå en person med hjärtstopp snabbare än vad en utryckande brandbil hade kunnat göra. I dagsläget omgärdas dock möjligheten att använda drönare för räddningstjänsten av alltför mycket byråkrati och höga kostnader.

Fru talman! Radiokommunikationsnätet för blåljusmyndigheter och samhällets krisberedskap, Rakel, är föråldrat. Sverige behöver därför ett nytt kommunikationssystem som är mycket robust och säkert och där staten har rådighet. Systemet behöver kunna fungera oberoende av funktioner i andra länder och anpassas till en snabb teknikutveckling. Utgångspunkten ska vara en lösning mellan staten och en eller flera kommersiella mobiloperatörer med hänsyn till det säkerhetspolitiska läget i omvärlden. Systemet måste kunna hantera mobil datakommunikation och tjänster för mobildata till användarkretsen. Arbetet med ett uppdaterat Rakelsystem påbörjades inom ramen för januariavtalet under förra mandatperioden och måste drivas igenom under den här mandatperioden.

Fru talman! Jag vill sammanfatta det jag har pratat om med att Centerpartiet vill att svensk räddningstjänst ska stärkas och utvecklas så att människors tillgång till trygghet stärks och blir likvärdig runt om i hela landet, att rekryteringen av deltidsbrandmän ska ses över och att MSB ska ha en större samordnande roll i rekrytering och utbildning. Vi vill också att det ska bli enklare och billigare för räddningstjänster att använda drönare i krissituationer och att blåljusmyndigheter i hela landet ska ha tillgång till robust elektronisk kommunikation. Detta arbete pågår och måste slutföras.

Att stärka krisberedskapen är inte något som myndigheterna och staten kan göra själva. Jag skulle vilja lyfta fram den absolut viktigaste delen, och det är civilsamhället. Det är vi, allihop tillsammans, som bygger en stark krisberedskap. Två saker är oerhört viktiga för att vi ska klara av en kris: samlingslokaler och studieförbund. Det handlar om att folkbilda om hur man klarar en kris och hur vi tillsammans kan vara med och lösa en kris.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation nummer 4.

Fru talman! Många andra i dagens debatt har inlett med att säga att det är oroligt i vår omvärld, och jag vill självklart också understryka att så är fallet. Vi ser det hemska krig som har drabbat Ukraina, och jag vill i den här debatten faktiskt påminna om att kriget har pågått längre än sedan 2022. Det påbörjades redan 2014. Det är något vi måste tänka in och komma ihåg: Det har pågått i tio år.

Vi debatterar nu försvarsutskottets betänkande 2023/24:FöU4 Militära frågor. Jag kommer att från Centerpartiets sida beröra tre områden. Det första är stärkt försvarsförmåga i hela landet, det andra är samexistens mellan försvarsmakt, samboende och övriga myndigheter och det tredje är miljö- och klimatarbetet.

Centerpartiet anser att svensk försvarsförmåga ska utvecklas så att hela landet kan försvaras genom ökad tillgänglighet och förbättrad operativ förmåga samt att Försvarsmakten ska finnas representerad i hela landet. Utöver att stärka arméns krigsförband och förmåga behöver vi även se till att vi kan försvara svenskt territorium till sjöss och i luften genom att ha hög förmåga inom vår ubåtsflotta, inte bara genom våra fartyg utan också genom vårt flyg. Vi ska även se till att vi kan utveckla alltihop inom de olika försvarsgrenarna.

Inte minst kommer förstärkningar av försvarsförmågan att behöva göras längs Östersjökusten, i Arktis och på västkusten för att exempelvis skydda handelsflödet till och från Göteborgs hamn. För att klara detta är tillgången på personal, materiel och personlig utrustning samt infrastruktur självklart oerhört viktigt. Allt hänger ihop.

Det här är en utveckling som kommer att behöva ske över tid. Den har startats sedan försvarsbeslutet 2015, med påbyggnad 2020, och vi står nu inför att fatta ett nytt försvarsbeslut. Det försvarsbeslut vi ska fatta senare under året kommer dessutom att bli historiskt eftersom vi har med Natodelarna. För att kunna satsa på försvaret i hela landet är det oerhört viktigt att vi tänker på att även Nato behöver tänkas in och att vi förstår att det ska passa hela landet. Gör vi inte det - om det inte finns representerat i hela landet - kan försvarsviljan faktiskt minska hos många av Sveriges invånare.

Fru talman! På de orter runt om i landet där Försvarsmakten i dag finns kan det finnas en stor osäkerhet kring hur den militära utvecklingen ska se ut och hur detta ska göras tillsammans med de närboende. Med tanke på att Försvarsmakten har en särställning i exempelvis miljöbalken är det särskilt viktigt att försöka hitta samexistenslösningar kring försvarets verksamhet på det lokala planet. Det finns annars en uppenbar risk att förtroendet för Försvarsmakten på det lokala planet urholkas, såväl hos allmänheten som hos kommuner, regioner och de lokala politikerna på dessa plan. Om vi inte får till en bra samexistens minskar också försvarsviljan.

Att viljan till tidig dialog, samverkan och samexistens kan finnas även hos lokalsamhällena är självklart viktigt. Vi behöver alla ge och ta, tillsammans, i den svåra tid vi är i. Här har de lokala styrena runt om i landet verkligen en viktig och ansvarsfull uppgift att se till att få till en så tidig dialog som möjligt - och även att trycka på för detta gentemot Försvarsmakten. God och tidig samverkan och vilja i olika skeden av en tillstånds- och beslutsprocess är grundläggande för framgång och helt avgörande för att vi ska få försvarsetableringar på så många ställen i landet som möjligt.

Lokal och regional utveckling runt om i hela landet hör också ihop med att vi stärker Försvarsmakten i landet. Med anledning av detta anser Centerpartiet att en översyn av tillämpningen av miljöbalken och praxisutvecklingen behöver göras i syfte att föreslå förändringar som möjliggör en helhetsbedömning och en bredare syn på totalförsvarets intressen samt de facto samexistens mellan olika intressen inom samma geografiska område.

Fru talman! Vi i Centerpartiet är övertygade om att hållbarhet och en grön omställning kan bidra till ökad motståndskraft i totalförsvaret. Försvarsmakten ska ta miljöhänsyn i sin verksamhet i fredstid, och Försvarsmakten arbetar också systematiskt för att uppnå en hållbar verksamhet som återspeglar målen i Agenda 2030 och de nationella miljökvalitetsmålen.

Det finns dock utrymme för förbättringar, och det är tydligt att Försvarsmakten och Försvarets materielverk kan agera kravställare för att, där det är möjligt utan att försvarsförmågan påverkas negativt, i större utsträckning göra hållbara och gröna upphandlingar i all typ av verksamhet som sker inom Försvarsmakten. Detta bör självklart också inkluderas i den årliga hållbarhetsredovisningen.

Det finns stor potential i försvarsforskning och försvarsutveckling som bidrar till både försvarsförmåga och ökad självförsörjning samt till att den gröna omställningen kan ta kraftiga kliv framåt inom Försvarsmakten. Exempelvis har Jas redan testflugits på biobränsle. Försvarsindustrin borde kunna utgöra en viktig del i den gröna industrirevolution som just nu sker runt om i Sverige. Försvarsmakten och Försvarets materielverk bör tillsammans med industrin ta steg framåt för att få ett försvar där hållbarhet, försörjning och säkerhet tillsammans utgör viktiga delar. När det gäller bränslefrågan anser Centerpartiet att det offentliga bör gå före när det gäller upphandlingar så att man kan få biojetbränsle till det som sker inom Försvarsmakten och inte enbart inom det reguljära flyget.

Vi debatterar som sagt det militära försvaret, men just dessa frågor kommer vi att återkomma till lite senare under hösten när vi alltså ska fatta ett nytt totalförsvarsbeslut. Det är viktigt att vi så långt som möjligt verkligen kommer överens nu när världen är så orolig som den är, och jag hoppas att vi kommer att kunna finna en så stor och bred majoritet som möjligt inom ramen för det arbete som sker i Försvarsberedningen. Det är med långsiktighet som vi bygger ett starkare försvar inom Sveriges gränser.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag yrka bifall till Centerpartiets reservation 2.

Fru talman! Återigen: Tack, statsrådet Kullgren, för svaret! Jag ville med denna debatt eller detta samtal sätta ljuset på frågan om bygdegårdar som viktiga landsbygdsutvecklingsaktörer. Jag är glad över det sista statsrådet nämnde: att landsbygd verkligen måste vara en fråga som ligger på många statsråd och departement. Jag är också glad att man tittar på hur statliga stöd och bidrag ska utformas så att de ligger på olika ställen men också har en långsiktighet. Detta tycker jag är oerhört viktigt för att man ska kunna bedriva en så bra verksamhet som möjligt.

Jag hoppas verkligen att statsrådet tar med sig bygdegårdarna i tanken och ordet när landsbygdspropositionen som han nu jobbar med ska bli verklighet. Jag hoppas att man via detta ska kunna rikta mer pengar till civilsamhällets aktörer på landsbygden, där bygdegårdarna ingår.

Jag har varit och är djupt engagerad i bygdegårdsrörelsen - från den där hemma upp till vårt förbund. Jag skulle avslutningsvis vilja berätta att mitt bästa bygdegårdsminne är min 30-årsfest som jag hade i bygdegården hemma. Jag vill, fru talman, som en sista fråga till statsrådet, som var inne på att han många gånger varit i en bygdegård, be honom själv tala om vilket hans bästa minne från en bygdegård är - just för att få upp bygdegårdarna på agendan.

Jag vill tacka för alla svar, och jag hoppas att vi kan ha ett konstruktivt samtal och en diskussion, för bygdegårdarna och Sveriges landsbygder framåt.

Fru talman! Återigen tack, statsrådet Kullgren, för svaret!

Det är precis så som statsrådet är inne på kopplat till bygdegårdar. Jag vill börja inom landsbygdsministerns område med just landsbygden. Vad vore Sverige utan vår fina landsbygd?

Var är det då man träffas på landsbygden? Jo, det är i bygdegården. Jag kan tänka mig att statsrådet möter mängder av LRF-avdelningar, Lantmännen och hushållningsgillen runt om i landet, och var är det då man träffas? Jo, det är i bygdegården. Bygdegårdarna samlar verkligen Sverige och de landsbygdsorganisationer som finns.

Som statsrådet nämnde jobbar man med landsbygdspolitiken och en landsbygdspolitisk proposition och inriktning. Jag tycker att det låter intressant och att det är bra att man lyfter fram de här frågorna så att vi verkligen får till något väldigt bra av detta.

Det är det jag verkligen känner i det här när vi pratar om ordet landsbygd. Vad är det vi väger in i ordet landsbygd? Det kan vara olika för vilken person vi än pratar om, och det är väl det som är det fina att komma ihåg - att landsbygd är så ofantligt mycket.

Bygdegårdarna samlar verkligen Sverige. Jag sitter själv i försvarsutskottet och i Försvarsberedningen, och vi lämnade strax före jul en rapport om kraftsamling där ordet bygdegårdar för första gången i beredningens historia nämns som en viktig del. I händelse av kris och höjd beredskap är det viktigt att kunna vara i en bygdegård, där man kanske redan är, och ha värmestuga och samlas om det händer stora, hemska saker. Bygdegårdarna kommer att fylla en viktig funktion - och det säger också statsrådet i sitt svar - i händelse av kris eller krig.

Arbetet med landsbygdspropositionen hoppas jag kan bli någon form av inriktning där man talar om vad man vill med Sverige och våra landsbygder och de civilsamhällesorganisationer och företag som finns på landsbygden. Men det man också måste komma ihåg att tala om är hur man ska satsa pengar.

För bygdegårdarnas del delas vissa pengar ut av både Boverket och Kulturrådet, men det skulle vara intressant att titta på hur man kan få till att medel går via Landsbygds- och infrastrukturdepartementet till just bygdegårdar för att kunna stärka verksamheten runt om i landet.

Det för mig till min fråga i det här. När man ska ta fram någonting måste man verkligen veta hur saker och ting hänger ihop och hur saker och ting fungerar, alltså lära av vad som händer ute i myllan, på gräsrotsnivån. Det blir väl min nästa fråga till statsrådet Kullgren när det gäller arbetet med den här propositionen. Jag skulle vilja fråga statsrådet om han är beredd att i möte och dialog med Bygdegårdarnas Riksförbund göra inspel i fråga om hur utvecklingen av landsbygden och samlingslokaler på landsbygden skulle kunna ske så att det verkligen kommer in i den här landsbygdspropositionen.

Fru talman! Jag vill inledningsvis tacka statsrådet Kullgren för svaret på min interpellation. Jag hoppas att denna stund med interpellationen kan bli en bra debatt, ett bra samtal, och lyfta fram de frågor jag tar upp i interpellationen och som statsrådet svarar på.

Jag vill börja med frågan om bygdegårdar. Inom ramen för Bygdegårdarnas Riksförbund, alltså det förbund som ansluter bygdegårdar i Sverige, finns 1 469 öppna platser för kultur, fester och, som statsrådet tog upp, demokratifrämjande åtgärder - otroligt viktigt. 240 000 medlemmar spridda över hela landet innebär en fantastiskt stor folkrörelse. Mängder med aktiva medlemmar utgör bygdegårdsrörelsen - spridd över hela vårt land från norr till söder.

Jag vill med den här interpellationen lyfta fram förståelsen för bygdegårdar, och jag hoppas att statsrådet har mycket kunskap om bygdegårdar. Det är viktigt att de lyfts fram på ett bredare och större plan.

Jag är glad att statsrådet i sitt svar nämnde polarisering och hat som något vi måste motverka, och där är bygdegårdarna runt om i Sverige platsen för att motverka polarisering och hat. För att klara uppdraget att vara en öppen demokratifrämjande rörelse i den svåra tid vi lever i behövs faktiskt pengar. Bygdegårdarna runt om i landet får stöd från kommuner och på vissa håll även från regioner, för att hålla lokalerna i bra skick och för att utföra olika kulturfrämjande åtgärder. Självklart har bygdegårdarna också mycket egen verksamhet runt om i landet, alltifrån kaffestugor och gymnastik till öppna möten. De har också samlingslokaler som kan hyras ut till mängder av olika aktiviteter, som jag sa inledningsvis.

För att kunna utveckla sin verksamhet på lokal nivå och på nationell nivå är det viktigt att klara av uppdraget så att man kan visa på den kraft som finns inom bygdegårdarnas verksamhet. Bygdegårdarna är en stark landsbygdsaktör, och de har funnits på vår svenska landsbygd i över hundra år.

Precis som statsrådet sa i sitt svar delar Boverket och Kulturrådet ut pengar till Bygdegårdarnas Riksförbund, dels i form av ett verksamhetsstöd, dels för kulturfrämjande åtgärder och dels för att vara ett stöd för lokala bygdegårdar runt om i landet. Det kan vara för att ge hjälp med ombyggnationer. Jag vet att Boverket och Kulturrådet ligger på andra statsråd än statsrådet Kullgren, så vi ska inte gå in på de frågorna här, men ett visst stöd ges helt riktigt därifrån.

Eftersom riksförbundet är en så pass stor landsbygdsaktör som tar ett oerhört stort ansvar för att utveckla Sveriges landsbygder - det ser olika ut från norr till söder, från öst till väst - undrar jag om statsrådet anser att ett mer landsbygdsmotiverat inriktat verksamhetsstöd för Bygdegårdarnas Riksförbund är viktigt.

Herr talman! Det handlar om dig och mig. Totalförsvaret gäller alla och påverkar oss alla i Sverige. Det är en orolig tid, med kriget i Ukraina, och då blir frågan om totalförsvar och försvarspolitik kanske den allra viktigaste att samlas kring och satsa på.

Vi debatterar i dag försvarspolitik och totalförsvar. Jag kommer att redogöra för Centerpartiets syn på dessa frågor.

Liksom Försvarsberedningen skrev i sin senaste rapport Kraftsamling vill vi i Centerpartiet se att näringslivet spelar en central och än viktigare roll i att stärka totalförsvaret. Det kan exempelvis handla om att beredskapsåtgärder finansieras genom ersättning till näringslivet för att man upprätthåller en tjänst eller beredskap för vissa varor eller tjänster med utgångspunkt i olika avtal som beaktar försörjningstrygghet vid höjd beredskap och krig.

Lagring är viktigt och kommer att vara viktigt nu när totalförsvaret byggs starkare, men det är viktigt att vi utformar det hela på ett sätt som garanterar goda omsättnings- och distributionsmöjligheter. Vi behöver bygga ett modernt beredskapslager som ska anpassas för 2020-talet och framåt.

Svensk totalförsvarsförmåga ska utvecklas så att hela landet kan försvaras genom ökad tillgänglighet och förbättrad operativ förmåga. Det civila försvaret ska byggas starkare hos kommuner, regioner och alla Sveriges invånare. Hit hör de frivilliga försvarsorganisationerna och självklart också civilsamhället i stort med allt från Svenska kyrkan och studieförbunden till idrottsföreningen och den lokala bygdegården. Detta är, som sagt, något som påverkar oss alla, och alla måste vara med i arbetet.

Herr talman! Det kommande Natomedlemskapet, hybridkrigföring, gråzonsproblematik, den militärtekniska utvecklingen och Sveriges militärstrategiska läge i en allt viktigare Östersjöregion ställer nya krav på det svenska försvaret bland annat vad gäller uthållighet, beredskap och ökad krigsduglighet.

Kriget i Ukraina gör alltjämt den säkerhetspolitiska situationen instabil och väldigt oförutsägbar. Ett svenskt Natomedlemskap kommer att öka den säkerhetspolitiska förutsägbarheten i vårt närområde i och med att Sverige blir en del av en större försvarspolitisk helhet.

Krigsdugligheten måste öka inom alla försvarsgrenar. Centerpartiet anser i likhet med försvarsbeslutet 2020 att man på kort sikt måste säkerställa att armén får ökad krigsduglighet. Men vi behöver också kunna försvara svenskt territorium till sjöss och i luften genom att ha hög förmåga inom ubåtsjakt och sjöstrid, genom våra flygstridskrafter och genom en utvecklad luftförsvarsförmåga i ett bredare perspektiv i Jas-systemet. Inte minst kommer förändringar av försvarsförmågan att behöva göras längs Östersjökusten, i Arktis och även längs västkusten för att skydda handelsflöden till och från Göteborgs hamn. Det här är en utveckling som kommer att behöva ske över tid, och vi behöver vara lyhörda och aktiva i det Natosamarbete vi ska gå in i. Försvarsmakten ska till exempel fortsätta att utvecklas på de orter där myndigheten finns i dag, och de nyetableringar som har påbörjats måste färdigställas i enlighet med försvarsbeslutet 2020.

Herr talman! Sverige måste ha medlen för att på ett aktivt sätt kunna skydda kritiska svenska intressen också på den digitala arenan. Kopplingen mellan infrastruktur, psykologiskt försvar, samhällets totalförsvarsförmåga och de digitala arenorna är avgörande, och dessa frågor hänger ihop. Sverige attackeras varje dag digitalt, kanske till och med nu, och det är på tiden att vi får förmåga att möta de hot vi dagligen utsätts för. Sverige behöver till exempel ha en aktiv försvarsförmåga för att kunna skydda viktiga tillgångar, spåra angripare, störa angripare och slå tillbaka mot angripare. Försvarsmakten har i dag ansvaret för detta när det gäller statsaktörer som attackerar Sverige och kan genomföra både defensiva och offensiva operationer. Centerpartiet ser att Sverige behöver ha förmåga att skydda såväl offentliga aktörer och näringslivets digitala arenor som givetvis privatpersoner. Detta skydd måste därför utvecklas starkt framåt.

Herr talman! Sverige behöver en förnödenhetsförsörjning värd namnet. Vi är beroende av omvärlden för det. Men vi behöver också ha en ökad självförsörjningsgrad av viktiga förnödenheter. Det utgör en viktig komponent i uppbyggnaden av vårt totalförsvar. Här blir kopplingen till näringslivet och de gröna näringarna oerhört viktig. De gröna näringarna kan stärka vårt samhälles grundläggande motståndskraft och samtidigt bidra till ett mer hållbart samhälle. Självförsörjningsgrad, jordbrukets konkurrenskraft, logistik och lagerhållning av nödvändiga livsmedel och strategiska insatsvaror samt individens egen beredskap utgör viktiga ingångsvärden för att utveckla vårt totalförsvar. Minskad regelbörda skapar bättre förutsättningar för inhemsk produktion av såväl livsmedel som andra varor.

Centerpartiet vill se att Sverige har en god försörjningsförmåga på samhällsviktiga varor och tjänster i hela landet i händelse av kris och krig, där landets invånare, offentliga aktörer och näringslivet har en viktig uppgift utifrån sina respektive roller. Det är viktigt att det regionala och det lokala perspektivet finns med så att landets samlade försörjningsförmåga inte begränsas av tillgängligheten till stora centrallager samlade på ett ställe. En ökad självförsörjning av viktiga förnödenheter är kanske den viktigaste komponenten i uppbyggnaden av ett totalförsvar.

Herr talman! Strax före jul lämnade Försvarsberedningen sin senaste rapport Kraftsamling, som på ett tydligt sätt beskriver hur de olika delarna av det civila försvaret ska stärkas i vårt samhälle. Det är en bra rapport som verkligen tar avstamp i att detta är vår tids viktigaste fråga.

Vi i Centerpartiet är oerhört glada för de skrivningar i rapporten som handlar om livsmedelsförsörjning, livsmedelsberedskap, inhemsk produktion och livsmedelsdistribution. Att se hela kedjan från jord till bord är viktigt för beredskapsfrågan och livsmedelsproduktionen i hela landet. Det går inte att tänka att maten produceras på hyllorna hos livsmedelshandlaren, utan allt börjar på gårdsplanen hos den lokala lantbrukaren. Att Försvarsberedningen så tydligt pekar ut detta i det viktiga arbete som ska göras stärker vårt land i både fred och krig.

Herr talman! Försvarsberedningen arbetar nu med sin slutrapport om hur det militära försvaret ska utvecklas kommande period. Som jag tidigare har sagt ser Centerpartiet det som oerhört viktigt att de beslut som fattades i försvarsbeslutet 2020 fullföljs. Men vi ser också behov av att stärka alla försvarsgrenar, inte minst marinen med tanke på vårt läge och långa kust. Centerpartiet kommer att vara en konstruktiv röst i det fortsatta arbetet, och vi ser att försvars- och totalförsvarsfrågan är viktig för hela Sverige och alla Sveriges invånare.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 2.

Herr talman! Järnvägen mellan Borås och Göteborg är som många andra järnvägar runt om i landet i väldigt dåligt skick. Mängder med utredningar är gjorda under de senaste åren om just denna sträcka.

Just nu har arbetet varit pausat, men man har från regeringen sagt att det inte ska påverka byggstarten av en ny järnväg. Uppdraget på sista tiden har varit att hitta en bred samsyn med så många som möjligt för hur en ny järnväg mellan Borås och Göteborg ska gå.

Nu har Västra Götalandsregionen tillsammans med kommunerna en bred samsyn om just denna dragning. Behovet av en ny järnväg är akut och kan inte vänta. Man har väntat tillräckligt länge. Min fråga till statsrådet Andreas Carlson blir därför: Kommer regeringen att se till att byggstarten av en ny järnväg mellan Borås och Göteborg inte blir försenad?

Herr talman! Just nu, när vi debatterar Riksrevisionens rapport om regeringens styrning av samhällets informations- och cybersäkerhet, utsätts Sverige för cyberattacker. Det har vi sett de senaste dagarna. Det har varit attacker mot alltifrån statliga myndigheter och riksdagen själv till privata företag.

Riksrevisionen har dragit allvarliga slutsatser som man redovisar i rapporten om regeringens styrning av samhällets informations- och cybersäkerhet. Regeringens och Regeringskansliets arbetsmetoder har inte varit effektivt utformade. Det saknas strategiska avvägningar och prioriteringar som ska inrikta den verksamhet som behövs för att skydda och stärka vår it-infrastruktur och motverka cyberattacker i Sverige. Tillräckligt har inte gjorts under de senaste åren, och mer måste göras framöver. Det gäller både för nuvarande regering och också för tidigare regeringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reger-ingens styrning av samhällets informa-tions- och cyber-säkerhet

Herr talman! Riksrevisionen bedömer bland annat att det saknas tillräcklig operativ och taktisk kunskap om hur cybersäkerhetsarbetet bedrivs på myndigheter och i den privata sektorn. Vidare visar Riksrevisionens granskning att vissa aktörer inte upplever sig inkluderade i arbetet. Det kan exempelvis handla om näringslivet i stort, både stora företag och små och mindre företag. Det finns problem att utreda it-relaterade brott och att ge stöd till olika aktörer vid incidenter. Bristen på kompetens i samhället kopplat till information och cybersäkerhet är även fortsättningsvis kritisk.

En sådan sak som vi såg före jul var angreppet mot Svenska kyrkan, som tog flera veckor att återställa och orsakade en rad svårigheter för verksamheten.

Herr talman! När det gäller it-relaterad brottslighet konstateras det i Riksrevisionens rapport att det finns problem att utreda just sådan brottslighet. Polisen har i dag i uppdrag att höja förmågan att hantera cyberbrottslighet. Men det finns mycket att göra. En åtgärd kan vara att förenkla anmälningar av cyberbrottslighet, till exempel via e-anmälningar, något som skulle möjliggöra en nationell lägesbild och hantering av de cybersäkerhetsangrepp som sker.

För Sveriges medborgare och företag är ett it-brottscentrum något som vi ser positivt på. Det kan vara en bra hjälp mot just cyberkriminalitet och cyberbrottslighet. Det cybersäkerhetscentrum som finns är bra, men det måste och ska utvecklas. Det ska vara lättare för hela samhället att vända sig till cybersäkerhetscentret för att få stöd och hjälp. Men just sådant som är it-brottsrelaterat måste kunna hanteras på ett separat sätt. Därmed kan inte cybersäkerhetscentret anses som den enda spjutspetsen i kampen mot cyberhot. Mer måste göras för att stärka förutsättningarna också med ett it-brottscentrum.

Låt mig sammanfatta detta. Centerpartiet föreslår att samverkan mellan cybersäkerhetscentret, näringslivet och it-brottscentrumet ska stärkas och att regeringen ska verka just för att it-brottscentrumet ska vara den viktigaste aktören för att ge hjälp till näringslivet och organisationer för att cyberkriminalitet och cyberbrottslighet ska utredas. Man ska få den hjälp som behövs.

Detta är ett arbete som måste ske i dag, i morgon och i framtiden. Arbetet är påbörjat men måste fortskrida.

Jag sitter själv i Försvarsberedningen. I tidigare inlägg har vi hört om beredningens arbete, och just detta arbete är någonting som också kommer att vara oerhört viktigt för att stärka hela kedjan, inte enbart de försvarsrelaterade delarna utan hela samhället, så att vi får ett motståndskraftigt cyberförsvar med säkra system som är hållbara i dag och i framtiden.

Med detta, herr talman, vill jag yrka bifall till Centerpartiets reservation nummer 3.

Herr talman! Tack, statsrådet, även för detta svar! Helhetstänket inom svensk järnväg, inkluderat min första fråga om trädsäkring, är en viktig fråga. Som jag har brukat säga i tidigare interpellationsdebatter med statsrådet är det frågor som ligger nära människors hjärta, och det är viktiga köksbordsfrågor.

Jag tycker att det är bra att man driver på att saker och ting kan göras snabbare och fortare. Men saker och ting kan inte hända över en natt.

Jag är ändå den förste att skriva under på att vi står inför stora frågor med Natomedlemskapet, gängkriminaliteten, miljö och klimat. Det är stora frågor för Sverige att ta framåt. Men i det stora är det väldigt viktigt att inte glömma bort det lilla.

Det jag vill belysa med denna interpellationsdebatt är att detta är viktiga frågor. Som statsrådet själv sa är det oerhört viktigt att inkludera näringslivet och transportköpare i samtalen, så att man inte bara lyssnar på myndigheten i stort. Vi behöver även där ha ett helhetstänk: Vilka är det som ska nyttja transporterna?

Jag kommer att fortsätta att följa frågan om helhetstänket i transportsystemet, framför allt kopplat till diskussionen om järnvägsinfrastrukturen. Det är ändå glädjande att statsrådet nämner just de försvarspolitiska aspekterna, som kanske i den tid vi är inne i nu blir ännu viktigare. Jag är även glad över att Trafikverket har fått detta i uppdrag framåt.

Jag kommer att fortsätta att följa frågan och ser fram emot fler debatter med statsrådet. Jag vill också tacka för en bra debatt för att sätta ljus på denna viktiga fråga.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill återigen tacka statsrådet för svaret. Jag vill i det sammanhanget lyfta att statsrådet känns insatt i frågan om Viskadalsbanan och renoveringen nyligen. Det som statsrådet säger om den korta tiden för att göra renoveringen, de många övergångarna och omledningen är helt korrekt. Jag vill tacka statsrådet för att han är så pass insatt i detta.

Jag hade en till fråga i min interpellation; det gäller helhetsgreppet kring svensk järnväg. Självklart kan man, som jag ser det, räkna in trädsäkringen i det helhetsgreppet.

Det händer mycket med järnvägen sedan många år tillbaka. Det sker upprustningar och trädsäkring. Ersättningsvägar och nya bostadsområden byggs, och det ställs allt högre krav på järnvägen.

Som statsrådet säger är många olika parter inblandade i detta. Vi har den nationella planen, som Trafikverket ansvarar för. Men vi har också de regionala planerna runt om i landet, där framför allt våra regioner är inblandade och också gör en hel del investeringar.

I exempelvis Västra Götaland ingår stationsområden i den regionala planen. Det är jättebra att detta finns med, men man kan ändå tycka att helhetsgreppet innebär att arbete med en bana innefattar allt, inklusive stationsområdet.

Underhållsskulden, som statsrådet hänvisar till, är väldigt stor över hela landet. Det går inte att peka ut någon del av landet där den är större eller mindre, utan detta är verkligen något vi ligger efter med.

De satsningar som vi vill göra på järnvägen ska, för att vi ska få helhetstänket, vara till för Sveriges invånare och för att de ska kunna resa så smidigt som möjligt. Satsningarna ska passa in i våra statliga eller offentliga system, men vi vill självklart att det ska gå så bra som möjligt för den enskilde medborgaren att ta sig dit man ska.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller helhetstänket kommer vi in på robustheten och redundansen. Detta är något som kommer att komma mer, och jag vet att statsrådet har uppmärksammats på det. Det handlar om att robustheten, redundansen och allt som ingår i helhetstänket ska finnas i vardagen men även i kris och krig. Detta tittar vi just nu självklart på; det gäller kopplingen till Nato och även Försvarsberedningen, där jag själv sitter, där vi bland annat tittar på detta i anslutning till det civila försvaret och transportinfrastrukturen, som kommer att ingå där.

Jag tror att statsrådet har god koll på de frågorna också.

I förra svaret var statsrådet inne på att det är många som är inblandade. Det kan vara Trafikverket, kommuner, regioner eller Lantmäteriet, och det kan även vara andra myndigheter. Jag är glad över att regeringen ändå ser att det behövs ett större helhetstänk. Men när det gäller den stora underhållsskulden behöver man också få till någon form av samordning mellan olika myndigheter just för att man ska få helhetstänket och för att samtliga ska jobba mot samma mål.

Just när det gäller detta avsnitt undrar jag: Kan statsrådet verka för att ett helhetstänk med mer samordning mellan olika myndigheter, kommuner och regioner kommer till stånd? Och ingår detta med samordning på ett tydligare sätt än i dag i den utredning som nu är sjösatt?