Mikael Larsson

Herr talman! Jag ska börja med att tacka talmannen. Jag såg på hans Instagraminlägg i dag att han hade observerat och nämnt den interpellation om trädsäkring av Viskadalsbanan som skulle besvaras här i riksdagen. Det tyckte jag var ett trevligt initiativ.

Sedan vill jag tacka statsrådet för svaret. Jag vill med den här debatten föra frågan framåt och lyfta den, för jag ser att det är en fråga som folk pratar om hemma vid köksborden och som näringslivet pratar om. Det är en fråga som verkligen är i ropet.

Återigen - frågan har uppmärksammats mycket i min hemvalkrets, Västra Götalands läns södra. I Västra Götaland i stort finns mycket enkelspårig järnväg: Bohusbanan, Viskadalsbanan, Älvsborgsbanan. De ligger i ett landskap med väldigt mycket träd.

Viskadalsbanan är en helt nyrenoverad bana. Man har bytt slipers, räls och kontaktledningar på hela banan mellan Borås och Varberg. Det är glädjande för många att banan åter har öppnats.

Till följd av den stora infrastrukturinvestering som nu görs i Göteborg har föregående år mycket av trafiken från Göteborg letts om via bland annat Viskadalsbanan, vilket gör att den blir ett än bättre objekt att använda, både för den trafik som går till vardags och för omledning.

Tyvärr har dock många av tågen fått ställas in på senare tid, något som bland annat Västtrafik och Hallandstrafiken har reagerat starkt på, eftersom en stor del av den nyrenoverade banan inte prioriterades för trädsäkring när upprustningen av banan gjordes.

Banan är viktig som pendlingsstråk. Det handlar om att kunna arbeta, bo och leva i hela landet. Jag tror att jag och statsrådet delar uppfattningen att vi måste kunna bo, arbeta och leva i hela landet, såväl på landsbygden som i städerna.

Frågan om att trädsäkra har också med robustheten och redundansen i hela järnvägsnätet att göra. Det gäller både persontågstrafiken och, självklart, godstrafiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I svaret nämns att statsrådet inte ska in och detaljstyra för mycket. Det håller jag egentligen med om - vi behöver skilja på vad politiken respektive en myndighet ska göra. Men statsrådet har genom de verktyg i form av uppdrag och regleringsbrev som regeringen har tillgång till möjlighet att ändå, på det sätt man kan styra som statsråd, peka på sådant som skulle kunna göras.

Trädsäkring är inte en fråga bara för Västra Götaland. Det kan lika gärna vara en fråga i Norrbotten, Stockholms län, Kalmar eller var vi än är i landet. När det gäller hur detta ska fungera finns en prioriteringsordning.

Jag vill därför utveckla den första fråga jag ställde till statsrådet i min interpellation. Avser statsrådet att via regleringsbrev eller andra uppdrag ge Trafikverket i uppdrag att titta på hur man på ett annat, bättre sätt kan jobba med prioritering av trädsäkring så att trädsäkring kommer in i samband med att ny järnväg byggs och man får ett helhetstänk kring vår järnväg i Sverige?

(Applåder)

Fru talman! Tack, återigen, till statsrådet för svaret! Detta är som sagt en viktig fråga för många på landsbygden. När man är ute på besök och ser hur det ser ut i landet förstår man att natur och boende måste kunna gå hand i hand. Vi måste kunna klara av att på vissa håll skydda värdefull natur, men vi får inte heller sätta käppar i hjulet för att utveckla boende.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill också trycka på någonting som statsrådet sa om att se hur man kan utveckla Natura 2000-områden bland annat kopplat till turism, eftersom det gynnar landsbygden. Det är helt klart; det gör det verkligen. Men landsbygden är ju mycket mer än turism. Precis som statsrådet sa är landsbygden folket som bor där. Det handlar om skola och näringsliv. Det handlar om precis samma frågor som det handlar om i Stockholm, i Göteborg och i Malmö - människors livsresor, människors livssituationer.

Detta tycker jag är viktigt att trycka på i den här typen av frågor: När det gäller att möjliggöra byggande inom ett Natura 2000-område behöver det inte vara några stora bostadsområden vi pratar om. Det kanske är ett enskilt hus på någons mark som man långt tillbaka har sagt att man vill avsätta som Natura 2000-område. Det bör gå att hitta vägar framåt i det.

Jag kommer att fortsätta följa den här frågan. Jag tror att den i likhet med naturreservatsfrågor och andra frågor kopplade till tillståndsprocesser och dylikt är en viktig fråga som människor i Uppvidinge och på andra håll i landet pratar om vid sina köksbord. Det är nog inte sista gången statsrådet och jag står och diskuterar denna fråga i riksdagens kammare.

Jag vill tacka för en bra debatt och kommer att fortsätta följa regeringens arbete i denna fråga.

Fru talman! Jag tackar även nu statsrådet för svaret, och jag delar synen i det som statsrådet säger: I det enskilda fallet ska inte statsrådet gå in och kommentera. Detta är verkligen ett enskilt exempel, och det är helt rätt att statsrådet inte ska kommentera det.

Det fall som jag bygger interpellationen på handlar om en händelse i Uppvidinge kommun i Kronobergs län, där en person äger skog och mark som sedan många år tillbaka är ett Natura 2000-område. Det är som sagt denna persons mark, men det har varit svårt att kunna komma fram och bygga just utifrån att det är ett Natura 2000-område.

Ser man på hur Sverige är uppbyggt i dag märker man att generationer tidigare har brukat skog och mark runt om i landet. Då gick det bra att kunna leva, bo och verka men också att klara av att bruka marken på något sätt. Det är det som är viktigt att komma ihåg när man ska bevilja nya bostäder inom ett Natura 2000-område. Då är det inga stora bostadsområden som ska byggas, utan det kanske är en enskild bostad.

I det här fallet är det en person som vill flytta ut med fru och barn till en mindre ort i Uppvidinge kommun. Detta kan också ses som att man får tillgång till fler elever för den lokala skolan och ett rikare föreningsliv när fler väljer att engagera sig.

Statsrådet skriver i svaret att regeringen ser behovet av en aktiv och bra landsbygdspolitik över hela landet. Men vad innebär det när vi har de här delarna och regelverken som verkligen sätter käppar i hjulet? Jag är den förste att skriva under på att vi behöver ha en aktiv och attraktiv landsbygd i hela landet, och då måste man verkligen ta bort de problem som finns med de regelverk man har.

Statsrådet säger i svaret utifrån bostadssituationen att det finns höga trösklar. Jag skulle säga att detta är en hög tröskel, men den är inte omöjlig att åtgärda utifrån att man går igenom de regelverk som finns för att se över hur man på ett lättare sätt ska kunna bevilja byggande inom Natura 2000-områden.

Det här är en fråga som jag vet diskuteras i Uppvidinge kommun, hemma hos folk på landsbygden vid deras köksbord. Det är en typisk fråga för den lilla människan på landsbygden.

Det är det här som är viktigt att komma ihåg: Vi i Sverige står inför stora utmaningar med gängvåldet och allt som eskalerar runt om i vår omvärld. Vi behöver därför kunna hålla två saker i huvudet samtidigt och koncentrera oss både på de stora frågorna och på de små frågorna, som den lilla människan på landsbygden verkligen pratar om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag är ändå glad att statsrådet hänvisar till att man vill se över detta och undersöka hur det fungerar på andra håll i EU. Det är kopplat till frågan om att kanske få en mer likvärdig syn på Natura 2000-områden och även göra det enklare för människor att kunna bygga om de har mark inom ett sådant område.

Därför skulle jag vilja ställa min andra fråga, som har framkommit under interpellationsdebatten. Om man ser över ett sådant här regelverk inom ramen för den utredning som nu pågår - hur säkerställer regeringen och statsrådet att det blir liknande över hela landet när man tolkar regelverket?

Fru talman! Jag vill inleda med att tacka statsrådet för svaret på min interpellation som jag har lämnat in.

Jag vill använda tiden och interpellationsdebatten för att gräva djupare i denna typ av fråga och verkligen problematisera det som människor stöter på när det gäller Natura 2000-områden och just byggnation ute på landsbygden. Det går tyvärr inte alltid ihop.

Vi har haft Natura 2000-områden i Sverige i lite mer än 20 år. Det är precis som det låter. Det infördes i början av 2000-talet i hela EU. Det är ingenting som bara Sverige har. Det är landets länsstyrelser som ansvarar för detta. De tar fram förslag på nya områden som sedan skickas till Naturvårdsverket för granskning. Sedan ger man nya förslag till regeringen på var Natura 2000-områden kan införas.

Vi har inom Sveriges gränser beslutat hur vi ska tolka bestämmelser om Natura 2000-områden och bygga upp våra regelverk. Det är mycket som tolkas tillbaka på hur det är skrivet inom EU och av EU-kommissionen. Jag har gjort besök runt om i landet och sett på den här typen av frågor.

Det är en fråga där länsstyrelsen på många håll hävdar att man inte kan göra på ett annat sätt och att riksdagen på något sätt äger frågan. Ska man ändra i regelverket är det riksdagen som måste besluta om det. Det är därför som jag har valt att ställa interpellationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När jag träffar många människor runt om i landet får jag höra att länsstyrelserna tolkar Natura 2000-regelverket på olika sätt beroende på vilken länsstyrelse det är i landet. Det blir en osäkerhet för många som bor på landsbygden och kanske vill bygga inom ett Natura 2000-område.

I svaret från statsrådet hänvisar man till utredningen om tillståndsprövning enligt miljöbalken. Vi hörde också statsrådet kommentera detta. Statsrådet säger i svaret att man ser landsbygden som en viktig del. Jag kommer att komma tillbaka till detta längre fram.

De regelverk vi har kopplat till Natura 2000-områden och även till andra bör gå hand i hand så att inte ett regelverk sätter stopp för utvecklingen på landsbygden. Just i fallet med Natura 2000-områden går det inte alltid riktigt ihop.

Jag hade två frågor till statsrådet. En av dem var kopplad till om statsrådet vill verka för att kunna revidera det regelverk som finns för Natura 2000-områden för att inte sätta stopp eller käppar i hjulet för att exempelvis kunna bygga inom Natura 2000-områden på landsbygden. Jag känner att just den frågan inte riktigt blev besvarad.

Utifrån det svar som jag fick och att man har gett direktiven om tillståndsprövning enligt miljöbalken vill jag här fråga statsrådet om det i direktiven för tillståndsprövning enligt miljöbalken finns med något som är kopplat till regler för Natura 2000-områden och just byggande i Natura 2000-områden.

Fru talman! Tack för det, statsrådet Busch! Sverige står inför många stora och viktiga frågor framöver, på många olika plan. I det stora är det viktigt att vi inte glömmer bort köksbordsfrågorna. Min bild är att det här är en typisk köksbordsfråga i jägarkretsar och i markägarkretsar. Det är kretsar som jag som bor på landsbygden befinner mig i och där man pratar om detta.

Då handlar det om det som statsrådet säger och om man ska blanda in länsstyrelsen, som också ska kunna ha den lokala kännedomen om hur artrikedom och annat ser ut runt olika kraftledningsgator. Det är jätteviktigt och jättebra. Men jag skulle även verkligen vilja väga in det som detta också har handlat om, nämligen att de som kanske har den allra bästa lokalkännedomen är markägarna och jägarna själva.

Det som jag hoppas att statsråden tar med sig - jag tittar på båda de statsråd som sitter här i kammaren - är att jag tror på dialog i denna fråga just för att man ska kunna hitta en lösning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För Svenska kraftnät är huvuduppdraget att leverera el runt om i vårt land via de ledningar som vi har. Men detta är också någonting som i det stora hela kan gynna AB Sverige utifrån livsmedel och biologisk mångfald och för att skadorna på vår skog ska minska. Och vi kan använda skogen till drivmedel. Det kommer in så mycket i denna fråga om man vill göra den lite större.

Jag kommer att fortsätta att följa denna fråga utifrån mina väljare i min hemmavalkrets, och jag hör att statsrådet också kommer att följa denna fråga. Det finns därför kanske skäl till fler interpellationer eller samtal om detta längre fram.

Fru talman! Tack, statsrådet Busch, för svaret!

Jag tror att vi är överens om att kraftledningsgatorna ser olika ut runt om i vårt land. Något som interpellationen inte handlar om men som kanske är en större och intressant fråga är om vi ska ha kraftledningar i luften eller gräva ned dem. Marksnål teknik kan bli föremål för en annan interpellation.

När det gäller kraftledningsgatorna tycker jag att det som statsrådet säger är intressant. Det kanske inte ska finnas några motsättningar mellan att ha kvar elledningar, gynna viltet och få till den biologiska mångfalden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Flera markägare och jägare som jag har talat med hemma i min valkrets Sjuhärad menar att när det gäller att röja sly i de lite mindre kraftledningsgator som de privata nätägarna tillhandahåller är det mycket lättare att få till en dialog och skriva skötselavtal om man röjer på ett sätt som gynnar både viltet och den biologiska mångfalden tillsammans.

Det kan vara så och ska kanske också vara så att om man röjer på rätt sätt för att gynna viltet kan det också stärka den biologiska mångfalden. Det bör inte finnas några motsättningar i detta.

Kraftledningsgator är ofta stora, breda och långa, vilket gör att man skulle kunna spara vissa delar av dem för den biologiska mångfalden och också gynna viltet på ett helt annat sätt. Här tycker jag att staten, via Affärsverket svenska kraftnät, bör gå före och visa vägen och att det verkligen går. Det finns ju privata aktörer som kan göra på ett helt annat sätt och som menar att det verkligen funkar och att ingenting talar emot det.

Jag tycker att det är lite intressant. Man har tagit fram rapporten, man har skötselmetoder och man har jobbat med detta. Ändå är det min bild att Svenska kraftnät på en del håll i landet inte ens vill diskutera frågan utan att det är stängda dörrar. Det går inte ens att initiera projekt. Markägarna och jägarna känner att man inte ens vill diskutera eller lyssna på dem utan att det är helt utraderat.

Jag tycker att det är lite synd att staten i det här fallet, när det finns metoder, rapporter och projekt genomförda, säger nej tack till den lilla människan som vill engagera sig i denna typ av fall. Jag vill inte att statsrådet ska kommentera specifika fall, däremot generellt hur hon ser på att Svenska kraftnät inte vill diskutera när det ändå finns metoder och rapporter för detta.

Statsrådet hann före mig. Jag observerade också att landsbygdsministern kom in i salen. Min andra fråga, fru talman, är: Tänker statsrådet, utifrån det som jag har sagt, utifrån rapporten och utifrån annat som statsrådet har fått till sig, ta några andra initiativ, kanske tillsammans med landsbygdsministern, som också är från Kristdemokraterna, för att få en annan typ av åtgärder?

Man kan införa dialoger och dylikt med skogsbolag, skogsägarföreningar, Jägareförbundet och Svenska kraftnät så att de får sätta sig vid samma bord för att staka ut en väg framåt. Är statsrådet beredd att göra detta i närtid för att få till en bra dialog och för att gynna viltet i vår svenska skog?

Fru talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet Busch för svaret. Med denna interpellation vill jag fördjupa mig lite mer i den här frågan, för det är en fråga som verkligen engagerar runt om i våra bygder.

Precis som det beskrivs är det vilt som vi har i våra skogar viktigt för den biologiska mångfalden men även för skogen och vår natur i stort. Det vilt som vi har i våra skogar kan också vara en viktig del för den livsmedelsförsörjning som vi har i landet. Så är det sett ur ett krisförsörjningsperspektiv men även för att vi ska kunna få mat på borden. Viltet börjar ju kanske mer och mer serveras även i de offentliga köken, inom äldreomsorgen och skolan.

Sedan många år tillbaka har klövviltet - dit räknas både älg och hjort - gjort stora skador i våra skogar på exempelvis tall och gran. Det är något som kostar våra skogsägare väldigt stora summor pengar. Då gäller det att verkligen hitta nya sätt att få till foder just för viltet i våra skogar.

I Sverige har vi cirka 140 000 hektar kraftledningsgator. Vi har stora möjligheter att också nyttja kraftledningsgatorna till något annat, så att de inte bara - ursäkta uttrycket - står där. De fyller en funktion för att vi ska få fram el i hela vårt land. Men - och det är väl detta som egentligen är klämmen - hur kan vi nyttja kraftledningsgatorna på två sätt? Det handlar självklart om att fortsätta kunna transportera el, men det handlar också om hur vi kan använda kraftledningsgatorna på ett annat sätt.

Kraftledningsgatorna är i första hand till för att vi ska få fram el. Men hur kan vi gynna viltet på ett annat sätt?

Jag hör i svaret från statsrådet att man har haft ett projekt kring detta. Vad har det blivit av projektet? Kan man se ute i bygderna att det blir en förändring? Det är väl det som är lite intressant i detta.

Detta är en fråga som är plockad från min hemmavalkrets, Västra Götalands läns södra valkrets, och gränsbygderna Sjuhäradsbygden och Halland, där många är väldigt engagerade just i denna fråga.

Utifrån den rapport som är framtagen och de skötselmetoder som finns i rapporten undrar jag om statsrådet redan nu kan se att det har blivit en förändring när det gäller hur Svenska kraftnät jobbar med denna fråga. Är statsrådet beredd att permanenta just det arbetet när det gäller att röja i kraftledningsgator på ett sådant sätt att det gynnar vår viltstam - och i det här fallet framför allt i södra Sverige?

Herr talman! Vi debatterar här i dag personalförsörjningen inom Försvarsmakten. Det är kanske den absolut viktigaste resursen som försvaret har. För Centerpartiet är personalfrågan en mycket viktig och central fråga som vi måste jobba aktivt med under många år framöver. Våra ingångar i denna debatt och på detta område är därför följande.

Personalförsörjningen inom Försvarsmakten är en av de största utmaningarna framöver. Sverige är på väg in i Nato samtidigt som det militära försvaret ska växa kraftigt kommande år. Kraven på krigsduglighet ökar kraftigt. Beredskapen ska öka, och Natomedlemskapet ställer också högre krav. Fler krigsförband ska införas. Viktiga regementsetableringar sker just nu runt om i landet, och antalet värnpliktiga ska öka under kommande år. Detta gör det uppenbart att åtgärder behövs på både kort och lång sikt för att få fram en hållbar personalförsörjning som varar i flera år framöver.

En viktig fråga som flera andra i debatten har lyft fram är tjänstledighet för reservofficerare och att ta fram ett lämpligt sätt att ta till vara kompetensen. Det är bra. Vi väntar på att den utredning som har initierats ska läggas fram, och uppmaningen till regeringen är att så fort den kommer också vidta viktiga åtgärder.

Lönen är en annan viktig fråga. Precis som har sagts i debatten förhandlas lönerna av parterna, och så ska det självklart vara även i fortsättningen. Men det är viktigt att framföra att Försvarsmakten ska kunna erbjuda goda villkor och goda incitament för den personal som är intresserad av att söka sig till myndigheten, stanna kvar och vidareutveckla sig.

Jag vill ändå nämna ett viktigt arbete som har initierats, nämligen den dagorder som överbefälhavaren utfärdade under 2022 och som är viktig för att ta personalförsörjningen flera steg framåt och bli bättre. Det är ett mycket bra initiativ.

En del frågor som ska ge förutsättningar för en bra personalpolitik jobbar Försvarsmakten redan med, men det kan finnas andra frågor som Försvarsmakten inte styr över men som är viktiga för en bra personalpolitik.

När jag är ute på regementsbesök kan jag exempelvis stöta på skattetekniska frågor om dubbla boenden. Det är frågor som inte Försvarsmakten styr över, utan de ligger på en helt annan nivå. Och detta drabbar även flera andra yrkeskategorier. Det är av största vikt att man också tittar på sådana frågor, så att man får till en bra helhet för en bra personalpolitik framåt.

Herr talman! Centerpartiet anser att mer måste göras för att vi ska få en jämställd försvarsmakt och ett försvar för alla som bor i Sverige. En viktig åtgärd som kan bidra till detta är att alla förband och garnisoner inrättar en oberoende visselblåsarfunktion med ett oberoende utredningsstöd som kan användas när anmälningar om ovälkommet beteende kommer in.

Centerpartiet anser att obligatoriska och standardiserade utbildningar om jämställdhet, värdegrund och medinflytande återkommande ska genomföras vid förbanden för både personal och värnpliktiga och att förbandsledningen regelbundet bör följa upp och utvärdera förbanden i fråga om deras jämställdhet och likabehandlingsarbete. Det är viktigt att frågor om jämställdhet lyfts och jobbas med inom grundutbildningen för värnpliktiga men också när det gäller alla yrkesgrupper som Försvarsmakten har att jobba med.

En fråga som går mellan personal och materielförsörjning handlar om rätten till korrekt utrustning för personal och värnpliktiga. Här måste regeringen säkerställa att rätt utrustning kommer alla till del, och det är inte något som kan vänta.

Ändamålsenlig infrastruktur och rätt personlig utrustning kanske egentligen inte hör till denna debatt. Men ska man sätta in det i ett större sammanhang och i ett större perspektiv behöver bra personalpolitik, bra infrastruktur och rätt till bra utrustning sättas in i samma område.

Fru talman! Ett av de finaste ord som jag vet är folkrörelse. De frivilliga försvarsorganisationerna, som verkar över hela landet, är just en fin folkrörelse. De frivilliga försvarsorganisationerna är mycket viktiga ur ett folkförankringsperspektiv. Rekryteringen behöver underlättas så att fler engagerar sig frivilligt till exempel inom fjällräddning, sjöräddning, brandvärn eller bilkåren, som jag träffade i går. Det är mycket viktigt med dessa organisationer när det gäller att stärka de civila delarna av personalförsörjningen.

Det är oerhört viktigt att människor som bor runt om i landet, inte minst på landsbygden, kan känna sig trygga med att hjälpen kommer om den behövs. De frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet täcker många olika och viktiga områden, och frivilligheten kommer att få en ännu större roll nu när det civila försvaret byggs upp, inte minst ur ett befolkningsskyddsperspektiv.

För att samhället ska få ut så mycket som möjligt av frivilligheten anser vi från Centerpartiet att det är viktigt att ansvariga aktörer planerar in att använda sig av frivilliga under krishantering. Frivilligorganisationerna behöver komma in i planering, utbildning och övningar på ett mer systematiskt sätt, och det är då nödvändigt att kunna skriva avtal med dem.

Kommuner, regioner, försvarsmakt - ja, egentligen hela det offentliga samhället - behöver se behovet av ett starkt civilsamhälle och just starka frivilliga civilorganisationer som ska hjälpa till i händelse av kris och krig.

En annan viktig fråga för Centerpartiet är lantbruket. Något som behöver säkerställas och lyftas är tillgången till nödvändig arbetskraft inom jordbruket under höjd beredskap. Därför vill Centerpartiet säkerställa att Blå Stjärnan ska kunna bemanna svenskt jordbruk i händelse av höjd beredskap. Detta är en oerhört viktig fråga för att vi ska kunna hålla igång vårt lantbruk och vår livsmedelsproduktion under höjd beredskap.

Som sagt: Personalfrågorna är av allra största vikt. Och detta är en fråga som vi verkligen kommer att få återkomma till under de kommande åren, inte minst i utskottet och självklart även inom ramen för Försvarsberedningen, som kollegor tidigare har sagt.

Med detta vill jag avslutningsvis, fru talman, yrka bifall till Centerpartiets reservation nummer 5 och tillönska samtliga kollegor en trevlig valborg.

(Applåder)

Herr talman! Samhällets krisberedskap, som vi nu debatterar, är viktigt i den svåra, oroliga tid vi lever i, både i Sverige och i vår omvärld.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällets krisberedskap

I det här betänkandet har Centerpartiet många ingångar och reservationer. Jag kommer att gå in på en del av dem.

Herr talman! Att krisberedskapen nu lyfts på flera håll i vårt samhälle och att den får en större roll i Sverige är jättebra. Centerpartiet tycker att det är bra att vi har fått ett statsråd som har ansvar för den civila beredskapen, det civila försvaret och de frågor som är kopplade till krisberedskapen.

Det finns dock vissa saker när det gäller krisberedskap som vi vill se över. Det finns i dag tre principer som man brukar utgå ifrån när det handlar om krisberedskap. Man brukar tala om närhets, likhets- och ansvarsprinciperna.

Redan efter de stora skogsbränderna i Västmanland 2014 föreslog MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, att närhets- och likhetsprinciperna skulle ersättas med en samverkansprincip och en handlingsprincip. Försvarshögskolan ansåg i sin tur i en utredning av skogsbränderna att ansvarsprincipen inte var ändamålsenlig utifrån det svåra som hände. Styrningen av samhällets krisberedskap baseras sålunda alltjämt i grunden på tre principer som inte är dimensionerade för 2020-talet. Principerna ska vara vägledande för hur samhällets aktörer ska förebygga och hantera olyckor, kriser och samhällsstörningar, men hanteringen av större händelser har visat att principerna inte alltid riktigt fungerar på det sätt som man skulle önska.

Det finns heller inga direkta kriterier för när en aktör ska anses ha tagit sitt ansvar enligt ansvarsprincipen. Vi har under de senaste åren varit drabbade av en pandemi. Utifrån detta, som då har varit en kris, har man också kunnat ifrågasätta och se att ansvarsprincipen ibland har varit svår att hålla koll på, och det har varit svårt att säga vem som i slutändan har det yttersta ansvaret.

Utifrån de utvärderingar som har kommit och med hänsyn till observationerna från coronapandemin och skogsbränderna måste man nu börja se över dessa tre principer, så att de blir ändamålsenliga och att vi får en tydlig styrning när det gäller krisberedskapen och att vi har detta med oss när vi ser på upprustningen av hela totalförsvaret framöver.

Herr talman! Cyberhotet är hos oss dagligen, och det drabbar alla i samhället. Det drabbar näringslivet, kommuner och regioner. Det drabbar oss som privatpersoner. Här är det oerhört viktigt att samhället tar sitt ansvar och också jobbar med utbildning och folkbildning. Staten har sitt ansvar att jobba med dessa frågor och utbilda inom de statliga myndigheterna, inom näringslivet och också inom kommuner och regioner.

När det gäller cybersäkerheten och hur vi ska skydda oss är det viktigt att också allmänheten får veta hur man bäst skyddar sig. Här anser Centerpartiet att staten ska ta sitt ansvar att utbilda. Ett bra sätt att höja kompetensen och folkbilda vår svenska befolkning är att använda sig av studieförbunden i de här frågorna. Det är viktigt att hela samhället tar ansvar för cyberfrågorna när detta är frågor som blir mer och mer viktiga på vår dagordning.

Herr talman! Att människor har tillgång till elektroniska kommunikationer och kan tillgodogöra sig samhällsinformation är viktigt i vardag, kris och krig. Likaså är detta viktigt för exempelvis blåljusmyndigheter och andra inom det offentliga samhället. Då tänker jag framför allt på radiokommunikationsnätet Rakel. Detta behöver moderniseras och framtidssäkras när vi nu rustar totalförsvaret. Det måste skapas ett radiokommunikationssystem som är bra och som står rustat för den framtid som vi snart ska möta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällets krisberedskap

Det system som vi har i dag är gammalt och motsvarar inte längre de krav som användarna har, vilket har gjort att många av användarorganisationerna nu håller på att utveckla egna kommunikationslösningar. Inom ramen för januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet togs direktiv fram för en utredning om ett nytt Rakelnät. Här är det viktigt att den nya regeringen för detta arbete vidare och ser till att det snabbas på. Det är viktigt att arbetet med utveckling och etablering av nästa generations kommunikationslösning drivs vidare av regeringen och genomförs, så att vi inte återigen hamnar i en situation som liknar den vi har i dag och den vi har haft tidigare, med flera parallella system. Det är viktigt att vi har ett system för att kunna kommunicera inom blåljusnätens organisationer.

Vi behöver ett nytt system som är robust och säkert, där staten också har rådighet. Utgångspunkten för detta bör vara en lösning där staten har sitt nät som man också äger och driver och också köper in sig och kör näten i de kommersiella mobiloperatörsnäten. Detta ska ses mot bakgrund av det säkerhetspolitiska läge som vi har i vår omvärld, där vi hela tiden behöver ha så mycket kontroll som möjligt.

Systemet måste kunna hantera mobil datakommunikation och tjänster i mobilkommunikationsnätet. Det ska vara till för användarna, så att de både kan skicka bilder och ringa för att så snabbt som möjligt kunna få fram information när större kriser och krig kommer.

Herr talman! Det förändrade klimatet påverkar hela samhället, och det är tydligt för alla att vårt moderna samhälle är sårbart för konsekvenserna av ett allt varmare klimat. Detta leder till mer återkommande extremväder, som värmeböljor och skyfall, och ökad risk för skogsbränder och översvämningar, ras och förhöjda havsnivåer. En del av detta ser vi i Sverige, men vi ser det också i vår omvärld.

Efter sommaren 2021 med flera kraftiga oväder i vår omvärld, bland annat i USA, och översvämningar i Tyskland och Belgien varnade en internationell grupp forskare för att jorden redan nu närmar sig oåterkalleliga klimateffekter för bland annat världens tropiska korallrev och regnskogar och att sommarisen i Arktis smälter.

Att vädret är extremt vid enstaka tillfällen behöver inte ha med klimatförändringarna att göra, men när extremt väder blir vanligare blir det mer relevant att tala om en koppling mellan extremväder och klimatförändringar. Klimatförändringarna leder till ett kraftigt ökat behov av anpassningsåtgärder och till en ny hotbild, som dock ser lite olika ut runt om i Sverige. Skyfall, höga vattenflöden, översvämningar, värmeböljor och periodvis torka, som vi har sett under de senaste åren, kommer exempelvis att leda till en markant försämring av förutsättningar för att exempelvis bedriva lantbruk runt om i vårt land.

Också ur ett beredskaps- och sårbarhetsperspektiv är tillgången på rent dricksvatten en viktig fråga, och inte minst i den fortsatta totalförsvarsplaneringen. Vi från Centerpartiet vill se en ökad insatsberedskap och vid naturkatastrofer och kriser i klimatkrisens spår se över bland annat den nationella klimatanpassningsstrategin, så att den uppdateras, och förtydliga ansvarsområdena mellan styrnivåer och myndigheter för att på detta sätt också öka motståndskraften och göra att vi får ett robustare samhälle där klimatanpassningen självklart inkluderas i det totalförsvar som nu vi återigen bygger upp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällets krisberedskap

Herr talman! Krisberedskapen och återuppbyggnaden av ett totalförsvar är oerhört viktigt för Centerpartiet. Vi kommer att driva på för de här frågorna i riksdagen och inom ramen för den försvarsberedning som nu jobbar och ska lämna sina betänkanden framöver.

Jag vill avslutningsvis yrka bifall till Centerpartiets reservation 1 och önska kollegorna i utskottet, herr talmannen och övriga en glad och trevlig påsk!

Herr talman! Jag tackar statsrådet även för detta svar.

Jag tror verkligen att Trafikverket tillämpar detta på det sätt som det i dag står skrivet att man ska. Men det är klart att det går att fundera på om det som står skrivet när det gäller samråd och samverkan i dag är det som är rätt. Det är ett tydligt medskick jag vill göra till statsrådet, med tanke på att jag möter detta på många håll både i min valkrets och runt om i landet.

I det här specifika fallet, som också har överklagats till regeringen, hade man lätt kunnat bestämma att man tar bort den gamla vägen och gör om den till jordbruksmark. Då hade många av markägarna blivit väldigt nöjda, och man hade kommit en bra bit på vägen mot att Trafikverket och markägare möts.

Jag vill tacka för en bra debatt och dialog, vilket vi har haft här, men jag vill tydligt skicka med hur detta med samråd och samverkan fungerar i dag och hur det kan förbättras. Det handlar om att staten ska vara på den lilla människans sida runt om i landet, oavsett om det gäller stad eller landsbygd.

Som jag sa inledningsvis handlar detta om att alla i grunden är för en trafiksäker infrastruktur och en bra infrastruktur - men det handlar också om en stärkt äganderätt och att människor ska få känna att äganderätten betyder någonting. Äganderätten handlar om ofantligt mycket mer än skogsmark; den handlar även om den fina jordbruksmark vi har runt om i vårt land.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Jag kommer i den här delen att utveckla lite grann mer om samråd och samverkan, som statsrådet också var inne på. Det vore intressant om vi kan gå in lite mer på det.

Jordbruksmarken är viktig och har kanske blivit än mer viktig framför allt kopplat till det säkerhetspolitiska läge som vi i Europa nu befinner oss i. Vi ser att vi behöver producera mer livsmedel i Sverige. Att vi ska producera mer livsmedel i Sverige är också något som vår livsmedelsstrategi säger.

Jag menar att oavsett vad man bygger - ny järnväg, ny väg, elledningar och vad det än kan vara - ska man bygga på ett sådant marksnålt sätt att man inte tar onödigt mycket mark i anspråk. I det läget är dialog och samverkan oerhört viktigt.

Som jag sa inledningsvis har jag under mina tidigare fyra år i trafikutskottet stött på den här problematiken. Man kanske som markägare ute i landet lite grann stöter på attityden, i det här fallet hos Trafikverket, att det är storebror staten som bestämmer hur man ska göra. Det är bara att rätta in sig i ledet. Det är lite tråkigt om man har den attityden från Trafikverkets sida.

Statsrådet nämner själv i svaret att det i ett stort projekt är svårt att se till att alla blir hundra procent nöjda. Oavsett vad vi talar om förstår alla att det aldrig är en part som kan bli hundraprocentigt nöjd.

I det här fallet och i många andra fall har man kanske inte riktigt vägt in jordbruksmarkens betydelse. I tidigare utredningar har det funnits alternativ att bygga på ett mycket smartare sätt. Men tio år senare ratar man det helt och föreslår att bygga på ett helt annat sätt. Det kan också vara någonting som gör att människor tycker att det inte fungerar.

Då är vi återigen tillbaka i detta med dialog, samverkan och samråd. Det är tydligt reglerat i lag hur samråd ska gå till, och vi vet vilka lagar och regler som gäller - vi har väglagen, miljöbalken och en hel del olika sätt att reglera och arbeta med detta.

Återigen: Om man på ett generellt plan får signaler om att det inte fungerar med samråd och samverkan - det kan vara gentemot markägare, men det skulle också kunna vara gentemot kommuner och andra offentliga aktörer - blir min nästa fråga till statsrådet, herr talman, om han avser att ta några initiativ här eller göra en översyn av hur lagar och regler för samråd och samverkan ser ut. Det handlar om att detta ska kunna bli bättre och egentligen också om att stärka den lilla människans - individens - rätt att yttra sig och komma med synpunkter. Det ska gå att föra en dialog om att hitta bästa möjliga sätt att, i det här fallet, planera för ny infrastruktur.

Herr talman! Jag vill först rikta ett tack till statsrådet för svaret. Jag håller med om vissa saker, men jag skulle vilja grotta ned och fördjupa mig och ställa en del följdfrågor på svaret.

Något som jag tror att vi är helt överens om är att det är viktigt med en robust och trafiksäker infrastruktur i hela landet oavsett om vi är i staden eller på landsbygden.

Riksväg 41, som detta gäller, går mellan Borås och Varberg. Den har byggts om i omgångar. Det har inte genomförts ombyggnader av hela sträckan, utan det har varit uppdelat under ett flertal år.

Strandsträckan som nu är aktuell för ombyggnad har säkert varit aktuell för ombyggnader under de senaste 60-70 åren. Det är en väg som varit föremål för detta under en längre tid, men man har inte tagit ett helhetsgrepp.

Senaste gången det var aktuellt att bygga om sträckan mellan Björketorp och Sundholmen var 2008-2009. Då fanns ett förslag att lägga en ny vägsträcka längs med järnvägen på Viskadalsbanan. Alla markägare var helt med på att det var ett väldigt bra alternativ.

I dag är förslaget att den gamla riksväg 41 ska vara kvar. Det ska också byggas en helt ny järnväg. Sedan ska det byggas en lokalväg för de fastigheter som finns och de människor som bor längs med vägen, som man ska kunna köra på för att komma ut på de större vägarna.

Med tanke på det statsrådet säger i sitt svar om landskapsbild och natur- och kulturvärden tycker jag inte det rimmar riktigt. Det blir svårare att bruka jordbruksmarken i Viskadalen när den nya vägen kommer på plats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det som är väldigt viktigt i den här frågan och som engagerar en bygd och markägare är att ingen är emot en ny väg. Alla tycker att det är jättebra att bygga en ny väg. Alla ser att det är viktigt utifrån trafiksäkerhetssynpunkt. Men man vill att det byggs på ett smart sätt så att inte för mycket jordbruksmark tas i anspråk. Det ska gå att fortsätta att bruka jordbruksmarken i Viskadalen, som vi nu talar om.

Det här är ett exempel på att dialog och samverkan kanske inte riktigt har fungerat på ett tillfredsställande sätt mellan Trafikverket och de berörda markägarna. Det finns säkert fler sådana exempel runt om i landet. Jag har själv stött på dem under de tidigare fyra år som jag var verksam i riksdagens trafikutskott.

Jag lyfter fram detta som ett exempel på hur det kan gå till. Därför skulle jag vilja att vi för en dialog och ett samtal på ett mer generellt plan om detta.

Herr talman! Min fråga i första skedet är om statsrådet anser att lagar och riktlinjer särskilt tar hänsyn till jordbruksmarkens betydelse när man ska projektera nya vägar och järnvägar. Är statsrådet beredd att se över detta med tanke på markägarnas situation i Viskadalen vid riksväg 41 och också på andra håll i landet?

Fru talman! Tack, Camilla Brunsberg, för svaret!

Jag delar självklart bilden av att det är oerhört viktigt att man hittar någon form av samsyn när det gäller vindkraft, större etableringar och dylikt. På platser runt om i landet där Försvarsmakten redan finns och det också finns möjligheter att utvecklas och där det redan finns hus - varför skulle man inte kunna bygga ett hus till?

Jag är absolut ingen byggnadsingenjör och ska inte tala om hur man ska bygga och inte, men ibland går det kanske att sätta in speciella fönster som gör att det inte låter. Sådant gör man ju exempelvis när man jobbar med infrastrukturplanering.

Det är väldigt bra att man från regeringens sida tar krafttag och samlar många av de här frågorna på ett och samma ställe och driver dem framåt. Men det måste också bli verkstad ute i landet, och man måste se till att det blir ett tydligt resultat.

Handläggningstiderna är långa - självklart måste de kortas. Det gäller miljöprövningstillstånd och många andra typer av tillstånd. Jag är, som jag sa i mitt anförande, den förste att skriva under på att Försvarsmakten måste få utvecklas i hela landet. Det måste ha hög prioritet, men det får inte gå så långt att man hindrar hela samhällen eller individer runt om i landet att bygga bostäder, altaner eller vad det nu kan vara. Vi har ju hört exempel på att man inte har fått bygga en altan för att Försvarsmakten har stoppat det.

Jag vill återigen be ledamoten säga någonting om hur regeringen vill jobba vidare med de här frågorna, förutom att samla saker och ting på ett departement eller under en myndighet. Det behöver belysas att det är viktigt med samexistens mellan Försvarsmakten och civilsamhället för att bilda ett starkt samhälle.

Fru talman! Jag vill tacka Camilla Brunsberg för ett jättefint anförande. Jag håller med om mycket av det som ledamoten Brunsberg tog upp.

Jag vill gärna höra något om regeringens syn på det jag tog upp i mitt anförande om samexistens - om hur Försvarsmakten och lokalsamhället tillsammans kan utvecklas.

Vi vet att nya regementen kommer att påbörjas inom de närmaste åren; de regementen som är beslutade ska börja byggas. Vi vet också att Försvarsmakten behöver ännu fler övningsområden runt om i landet. Samtidigt får det ju inte bli så att Försvarsmakten säger stopp och nej till allting så fort någon vill bygga en altan, ett nytt hus eller vad det nu kan vara.

Detta är en fråga som har stor betydelse för att hela landet ska kunna utvecklas. Det är en fråga som Centerpartiet har drivit, bland annat genom ett tillkännagivande, men som man nu via budgetpropositionen väljer att avsluta.

Jag skulle vilja höra lite från ledamoten Camilla Brunsberg om hur den moderatledda regeringen vill jobba med de här frågorna. Det bör inte enbart vara så att Försvarsmakten är störst och alltid går före, utan det bör finnas någon form av balans. Man ska kunna bygga och utveckla orter och samhällen runt om i landet. Försvarsmakten ska självklart kunna utvecklas på sitt sätt, men dessa saker får inte stå i konflikt med varandra.

Jag skulle vilja höra lite om hur ledamoten och regeringen ser på detta.

Fru talman! Jag delar uppfattningen att krisberedskapen behöver mycket mer pengar och att man ska arbeta mycket mer med den. Centerpartiet är de första att skriva under på det.

Jag tycker dock att det blir lite konstigt när ledamoten säger att vi har monterat ned kärnkraften och att det är enbart den som ska skyddas. Det är nästan så jag tolkar ledamoten. Det gäller hela energisektorn - vindkraft och vattenkraft. Jag har suttit fyra år i trafikutskottet. Och den digitala infrastrukturen måste skyddas. Vi har sett i Europa att järnvägsnät och tåg har slagits ut. Vi måste kanske skydda denna typ av kritisk infrastruktur också. Det handlar alltså inte enbart om kärnkraften.

Självklart ska kärnkraften skyddas så att det inte blir som det tyvärr råkade bli i exempelvis Ukraina. Men ledamoten siktar i sitt inlägg in sig enbart på att vi har monterat ned kärnkraften, och vi har inte monterat ned någon kärnkraft. Skyddet av kritisk infrastruktur gäller horisontellt över allting i Sverige. Det är inte enbart inriktat på kärnkraft. Allting måste skyddas för att vi ska klara av våra grundläggande funktioner i Sverige när det gäller krisberedskapen.

Vi tar 25 miljoner och lägger på annat inom kritisk infrastruktur, och det skulle kunna vara mycket mer; det är jag den första att skriva under på. Men att i det här läget ta 25 miljoner från FRA, som har fått mycket pengar sedan tidigare, tror jag att både svenska folket och flera här i kammaren kan förstå är okej. Det skulle dock behövas mycket mer till krisberedskapen och till skyddet av kritisk infrastruktur - och FRA ska självklart ha de pengar man redan har.

Fru talman! Jag tackar Camilla Brunsberg för frågan. Jag delar uppfattningen att FRA är en väldigt viktig verksamhet och har en betydande del i det arbete som görs inom Försvarsmakten, inom totalförsvaret och i skyddet av Sverige. Det är jag helt med på, och det är en väldigt viktig del för Centerpartiet också.

Men vi ser just nu runt om i Europa, och vi har sett det i vår närhet under de senaste åren också, exempelvis att attacker mot samhällskritisk infrastruktur sker. Det är väldigt allvarligt med tanke på spänningarna i dag. Vi vill också verkligen jobba aktivt för att denna infrastruktur stärks med skydd. Först får man kanske utreda på vilket sätt man ska göra det och vad man ska göra. På detta sätt vill vi satsa på just dessa delar. Därför har vi valt att ta 50 miljoner kronor från FRA och använda dem för att börja jobba än mer än vad som kanske görs i dag med detta skydd av denna samhällskritiska infrastruktur.

FRA är jättebra och mycket viktigt. De har ett mycket viktigt uppdrag att göra framöver. Jag står helt bakom det. Men vi behöver också jobba mycket mer med de delar som rör skydd av samhällskritisk infrastruktur. Därför har vi i vårt budgetförslag valt att flytta dessa 50 miljoner kronor dit.

Fru talman! Vi debatterar nu utgiftsområde 6, Försvar och samhällets krisberedskap. Jag ska gå in på några ingångar som Centerpartiet har generellt om totalförsvaret men också ingångar som vi har i vår reservation och vårt särskilda yttrande.

Fru talman! Svensk försvarsförmåga ska utvecklas så att hela landet kan försvaras genom ökad tillgänglighet och förbättrad operativ förmåga. Krigsförbanden ska öka sin krigsduglighet enskilt och tillsammans med andra, nationellt och internationellt.

Förmågan att samtidigt mobilisera hela krigsorganisationen i händelse av höjd beredskap är av grundläggande betydelse. Beslutade organisatoriska förändringar i krigs- och grundorganisationen och beslutade stora investeringar bland annat för att säkerställa grundläggande funktioner såsom ledning och logistik och för att vidmakthålla och utveckla befintlig materiel, anskaffning av ammunition och förbrukningsmateriel samt nyinvesteringar ska genomföras. Att fortsätta att satsa på alla delar inom försvaret är viktigt - armén, flyget, marinen och självfallet cybersäkerheten.

Fru talman! Det är som sagt viktigt med fortsatta satsningar på det svenska försvaret, med både pengar, regementen, vapen och utrustning. Men ska vi göra detta är det en sak som är lika viktig i ett försvar som ska finnas i hela landet, och det är att vi satsar på personalen och de värnpliktiga. Vi måste hela tiden jobba med att se till att villkoren är bra så att man väljer att stanna kvar inom Försvarsmakten. Det gäller satsningar på personalförsörjningen både inom totalförsvaret i stort och inom Försvarsmakten generellt. Personalen är grunden i att rusta vårt försvar.

Fru talman! Centerpartiet värnar kraften i den svenska frivilligrörelsen och inte minst de frivilliga försvarsorganisationerna. De kommer alltid att ha en viktig uppgift i det svenska totalförsvaret, bland annat som bemanningsfunktion. Men deras roll är bredare än så. Deras uppgift är att engagera medborgare i försvaret av Sverige, vilket är grundläggande för att försvarsviljan, försvarsförmågan och motståndskraften i samhället ska vara god.

Det är viktigt att dialogen både mellan Försvarsmakten och de frivilliga försvarsorganisationerna och mellan övriga totalförsvarsmyndigheter och de frivilliga försvarsorganisationerna är god med utgångspunkt i insikten om ett ömsesidigt beroende av de olika roller man har.

De frivilliga försvarsorganisationerna behöver utvecklas vidare utifrån sina egna mervärden och förutsättningar och övriga myndigheters behov. Frivilligheten är ett sätt för människor runt om i landet att bidra med sin kompetens och sina erfarenheter till försvaret av Sverige, även om man inte är soldat, sjöman eller anställd för tidvis tjänstgöring inom Försvarsmakten. Att vara engagerad inom frivilligheten är kanske det finaste man kan vara.

Fru talman! I det pågående kriget i Ukraina har Ryssland vid upprepade tillfällen genomfört såväl cyberattacker som fysiska attacker mot energisektorn. Även energisektorn i EU och Sverige har attackerats digitalt under de senaste åren.

Att energisektorn används strategiskt som pjäs i säkerhetspolitikens spel har varit tydligt under de senaste åren. I fråga om försvar och krisberedskap vill Centerpartiet därför betona att vår omfördelning av medel sker med fokus på att stärka energisektorns motståndskraft. Centerpartiet anser att det är nödvändigt både utifrån det nya säkerhetsläget och utifrån förväntningarna som Natosamarbetsländerna har om att försvarsanslagen ska uppgå till minst 2 procent. Jag delar också just den beskrivning som flera andra kollegor i utskottet har gett om att det är just försvarsförmågan som måste ha den högsta prioriteringen.

Hela samhällets krisberedskap och det civila försvaret är mycket viktiga delar av totalförsvaret. Centerpartiet har under lång tid varit pådrivande för ökade resurser till det civila försvaret. Därför tycker jag och Centerpartiet att det är väldigt bra att regeringen nu satsar på det civila försvaret, och vi kommer att bevaka att denna ambitionshöjning verkligen också genomförs.

För att finansiera en satsning på att stärka energisektorns motståndskraft föreslår Centerpartiet att anslaget 1:8 minskas med 50 miljoner kronor för år 2023 och att en satsning på att stärka energisektorns motståndskraft görs, bland annat genom ytterligare 25 miljoner kronor till anslaget för krisberedskap.

Fru talman! I inriktningsbeslutet för försvarsperioden betonade utskottet vikten av kostnadskontroll, transparens och effektivitet i materielförsörjningsprocessen. Centerpartiet anser att det fortsatt är viktigt att riksdagen under uppbyggnaden av försvaret ges en god kostnadskontroll, att det finns spårbarhet och sker uppföljning när det gäller materielförsörjningsprocessen. Att tillgodose förbandens materielbehov är avgörande för förstärkt förmåga inom den krigsorganisation som riksdagen har beslutat om, och en mycket stor andel av de medel som riksdagen anvisar inom materielområdet används för de två väsentliga säkerhetsintressen som omfattas av systemet med objektsramar.

För att underlätta riksdagens styrning och uppföljning inom materielområdet anser vi därför att regeringen bör fortsätta att utveckla objektsramar för stridsflyg och undervattensförmåga inför budgetpropositionen 2024.

Fru talman! Jag vill också nämna några ord om samexistens. Det kommer att vara mycket viktigt de kommande åren att Försvarsmakten växer på de platser där man finns i dag men kanske också på andra platser runt om i landet. Men det får inte vara så att lokalsamhället och Försvarsmakten står i konflikt med varandra. Det är bara några dagar sedan som det uppmärksammades i Norrtälje kommun, där Försvarsmakten varit verksam under många år, att en person ville bygga ett hus. Man har överklagat till regeringen, och regeringen har gått på Försvarsmaktens linje om ett nej till byggnation. Men i dag finns det redan ett hus på fastigheten. Det måste bli så att Försvarsmakten och hela lokalsamhället tillsammans kan nyttjas och hitta lösningar för att just kunna samexistera över hela landet.

Därför är det tråkigt att den nya regeringen valt att inte gå vidare med det tillkännagivande som Centerpartiet varit pådrivande om kring just samexistens. Detta är en fråga som vi fortsatt kommer att följa mycket noga under mandatperioden. Vi vill se ett starkare och utbyggt försvar i hela landet. Och jag och Centerpartiet är de första att skriva under på att vi bör kunna göra detta tillsammans för att utveckla försvaret och lokalsamhället i hela Sverige.

Fru talman! Avslutningsvis: I betänkandet finns det en reservation från Centerpartiet som jag yrkar bifall till. I övrigt hänvisar jag till Centerpartiets särskilda yttrande.

Jag vill även önska fru talmannen, kollegorna i utskottet och utskottskansliet en riktigt god jul och ett gott nytt år.

Fru talman! Denna proposition handlar om det svenska deltagandet i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali, vilken Sverige har deltagit i sedan 2014.

Av propositionen framgår att regeringen mot bakgrund av den allvarliga utvecklingen i Mali har bedömt att det svenska förbandsbidraget till Minusma ska avvecklas tidigare än planerat. Detta är också något som Centerpartiet har framhållit vid ett flertal tidigare tillfällen.

Försvarsmakten har därför fått i uppdrag att inleda en avveckling från mitten av november 2022. Avvecklingen ska vara helt avslutad den 30 juni 2023, men beroende på utvecklingen i Mali kan avvecklingen komma att ske snabbare än så.

Det planerade svenska förbandsbidraget till Minusma ska utgöras av en avvecklingsstyrka med högst 470 man med huvuduppgift att slutföra avvecklingen av det svenska förbandsbidraget inom ramen för tillgängliga resurser och förmågor samt i nära dialog med andra truppbidragande länder och FN.

Fru talman! Det är viktigt att Sverige bidrar i de insatser som görs via FN. Dock har det säkerhetspolitiska läget i Mali förändrats och försämrats, och i det läge som nu råder i Mali med bland annat närvaro av den ryska Wagnergruppen är det viktigt att avvecklingen av Minusma och Sveriges deltagande slutförs senast vid halvårsskiftet 2023.

Jag vill avslutningsvis, fru talman, rikta ett väldigt stort tack till alla män och kvinnor som i de olika förbanden deltagit i Minusma och den insats som varit i Mali. Det har varit mycket värdefullt. Ett jättestort tack till er!

Med det, fru talman, vill jag meddela att Centerpartiet självklart står bakom propositionen. Jag yrkar bifall till utskottets förslag i dess helhet.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågorna! Jag tycker att det är två bra och jätteviktiga frågor som ledamoten tar upp.

När det gäller att få ut så mycket effekt som möjligt tror jag att det är viktigt att titta på delar för att kanske korta en del beslutsvägar och, som ledamoten var inne på, se över hur man ska få ut så mycket effekt som möjligt.

Då gäller det att vi litar på Försvarsmakten och att Försvarsmakten i stor utsträckning - självklart med politikens insyn - får så stor frihet som möjligt för att se till att satsa inom dessa områden och så att säga få valuta för pengarna. Det tror jag är jätteviktigt. Vi kan ju skjuta in hur mycket pengar som helst, men om vi inte får någon effekt av dem utan de bara läggs på hög är det ju ingen idé att vi för in så mycket pengar.

Absolut behöver man se över vissa rutiner - och lita på de underlag vi får från Försvarsmakten.