Ulf Kristersson

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Nej, jag vågar inte gissa. Jag vågar däremot gissa att det blir ganska tuffa förhandlingar. Det brukar vara det när olika länder med lite olika förutsättningar ska diskutera ihop sig. Det är samma sak med gaspriserna i Europa just nu.

Det här är väldigt känsliga frågor, på goda grunder. Jag tror att de flesta länder inser att vi har ett tufft läge på två sätt. Vi har ett tufft läge i klimatpolitiken, där vi så fort som möjligt ska ställa om till elektrifierat. Vi har också ett mycket tufft läge i hushållsekonomin och måste ha respekt för att enskilda människor drabbas hårt av detta. Det man har kvar i slutet av månaden kan inte bara vara de pengar som blir kvar efter mycket höga bensinräkningar.

Jag vågar inte gissa var detta kommer att landa. Däremot vågar jag säga att med de alternativ vi nu ser i de andra budgetarna blir skillnaden väldigt tydlig mot dem som inte sänker priset vid pump över huvud taget och dem som fortsätter ökningen av reduktionsplikten, vilket skulle leda till mycket högre kostnader de kommande åren för svenska konsumenter.

Herr talman! Det är precis som Jimmie Åkesson säger: Vi har förhandlat fram ett antal lösningar som vi tycker är väl avvägda.

Låt mig börja med att säga att man måste kunna ha två tankar i huvudet samtidigt. Att ställa om den svenska fordonsflottan till elektrifierat är en viktig del av den svenska klimatpolitiken. Elektrifieringen pågår med full kraft just nu. Allt som gör den ännu snabbare är bättre.

Jag skulle tro att laddinfrastruktur runt om i landet kommer att vara det enskilt starkaste incitamentet för detta, utöver att ha en stabil energiförsörjning till rimliga priser som gör att man kan ladda sin bil på ett anständigt sätt.

Det andra är att vi måste låta människor kunna ta sig fram, åka till jobbet, åka till träningen med barn och leva sitt liv. Alla delar av landet har inte omedelbar tillgång till Stockholms tunnelbana - för att säga det som vi båda vet om.

Allt detta tycker jag är viktigt att ha med sig. Vi måste alltså både göra allt vi kan för att öka elektrifieringen och samtidigt se till att svenska hushåll och svenska företag klarar av detta.

Det vi nu gör är som sagt att sänka priset vid pump med 1 krona jämfört med hur det skulle ha blivit utan förändringar. Med EU:s miniminivå på reduktionsplikten kommer vi att sänka det ytterligare.

Det fanns två viktiga skäl till att göra detta först 2024. Det ena är att detta ofta är ganska stora upphandlingar som görs lång tid i förväg. Många av de bolag som i dag säljer bensin och diesel är redan uppbokade med detta. Det hade alltså inte lett till några stora prissänkningar om man hade gjort detta tidigare. Den 1 januari 2024 är vår bedömning av den bästa tidpunkt som går att nå. Det andra är att vi väntar på att se vad EU:s nya miniminivå blir, så att vi får en harmoniserad nivå runt om i Europa där vi inte har sneda konkurrenssituationer mellan olika länder. Det är de två huvudsakliga skälen.

Hade det gått att göra snabbare så inte mig emot. Jag ska inte utesluta varje sådan möjlighet, men jag tror att det realistiska är det som står i budgeten, nämligen att den 1 januari 2024 är tidpunkten.

Herr talman! Det hände några gånger under de år för nästan 20 år sedan som jag var ordförande för Adoptionscentrum, som alltså är en ideell organisation som arbetar med adoptioner under den lagstiftning och under den myndighet jag nämnde, att det kom signaler om att någonting hade varit fel någonstans.

Chile var ganska uppmärksammat. Varje gång detta hände tittade vi på om det fanns något i våra system eller i våra kontakter som antydde att vi kunde ha gjort något fel. Det fanns det inte då. Fanns det någonting som skedde i Chile, i en chilensk inrikessituation, som vi inte kunde veta om? Det kan inte uteslutas, men det kunde inte heller krävas att Sverige skulle veta om de sakerna.

Men ytterst är detta inte en fråga för en enskild ideell organisation. Finns det skäl för Sverige att avsluta adoptionssamarbetet är det ju myndigheten som måste fatta ett sådant beslut. Om myndigheten hade gjort det hade allt samarbete avslutats omedelbart.

Herr talman! Tack, det gör jag mer än gärna!

Det är både en korrekt och en helt felaktig beskrivning som Socialdemokraterna ger i den här frågan. Det är helt korrekt att det var många som reagerade på uppgifterna att det kunde ha förekommit oegentligheter inom ramen för internationell adoption - alldeles riktigt.

Jag noterar att dåvarande socialministern ville ha en utredning. Jag noterar också att jag själv krävde en utredning, en vitbok, där man granskar vad som har förekommit med den information vi har i dag som man inte hade tidigare, för att undersöka om det finns skäl att ändra svensk lagstiftning.

Det är inte alla som kan alla detaljer i den här frågan, men de som kan detaljerna vet att vi har en myndighet i Sverige som reglerar med vilka länder och på vilket sätt som Sverige får bedriva internationell adoption. Denna myndighet utfärdar regler till adoptionsorganisationerna, och myndigheten i sin tur lyder under den lagstiftningen.

Jag tycker att man ska ha en ständigt pågående process. Det finns ingenting som är lika viktigt som total öppenhet i dessa frågor. Därför ska varje larmsignal tas på allvar.

Det är lika uppenbart att vi arbetar med länder som rätt ofta har relativt komplicerade situationer inrikes. De allra flesta länder som har svenskt välstånd och normal demokrati behöver inte ha några barnhem över huvud taget, än mindre internationell adoption. Man ska alltså vara ödmjuk inför den situation som barnen har i de länder där det här förekommer, men det kan aldrig vara en ursäkt för att se mellan fingrarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Alltså landar jag i samma slutsats som Lena Hallengren gjorde som socialminister. Man ska ha total transparens, och man ska undersöka sakerna. En ny vitbok kan ge skäl till att undersöka om Sverige nu ska ändra lagstiftningen.

(Applåder)

Herr talman! Inget normalt land tror att en regering kan abdikera från landets samlade energipolitik. De som har försökt har nu tvingats ompröva detta på grund av kriget, Ryssland och gasen. Att hoppas att just Sverige skulle vara ett land där det går, att marknaden löser detta på något obegripligt sätt utan att regeringen bryr sig om det, funkar inte. Den här regeringen kommer inte att bedriva en energipolitik som äventyrar svensk energiförsörjning.

Sedan vill jag passa på att svara på den fråga om rättsstaten som jag nästan fick av Magdalena Andersson. Jag hade fyra utpekade områden i mitt anförande: Det var säkerheten och kriget, det var konkurrenskraften, det var klimatet och det var rättsstatens principer - ett mycket tydligt besked.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Herr talman! Många EU-medborgare riskerar att frysa på grund av gasberoende i vinter. Här hemma har det under socialdemokratiskt styre lagts ned fyra rektorer på åtta år - Oskarshamn 2 år 2015, Oskarshamn 1 år 2017, Ringhals 2 år 2019 och Ringhals 1 år 2020. Dessutom stoppade man de långt gångna planerna på att bygga två nya reaktorer. Förra året gick den socialdemokratiska regeringen emot den majoritet i EU-nämnden som menade att kärnkraft av EU bör klassas som en hållbar investering.

Så ser socialdemokratisk energipolitik ut. Den är inte grön, den är inte klimatsmart och den har gjort Europa mer sårbart. Min fråga till Socialdemokraternas partiledare är denna: Kommer ni att lägga om er energipolitik när ni nu inte längre är beroende av Miljöpartiet?

Herr talman! Jag är inte het på gröten. Däremot blir jag engagerad, för jag tycker att klimatpolitik och energipolitik är viktigt. Jag lever inte på någon låtsasplanet, där man kan frikoppla energipolitiken från klimatet. Jag lever där man inte kan önska sig saker som inte finns utan där man måste arbeta målmedvetet för att skapa det som måste finnas, och då handlar det om fossilfri energiproduktion. Där börjar och slutar klimatpolitiken.

Det har ni aldrig velat inse, utan ni hoppas att det räcker att det blåser när det blåser - och sedan är det klart. Ni hoppas på att Tyskland ska vara ett föredöme, där man lägger ned sin egen kärnkraft - allt fler tyskar ångrar detta just nu - och blir beroende av Ryssland i ännu högre grad.

Den vägen kommer inte vi att gå. Vi kommer att gå en annan väg, och den har vi planerat under mycket lång tid. Ni har stått i vägen för den vägen, och det gör ni inte längre. Jag tycker att det är bra. Man kan tycka olika om detta, men jag är övertygad om att Sverige kan vara ett föredöme internationellt genom ren, svensk fossilfri energi.

(Applåder)

Herr talman! Det är lite skrattretande när Miljöpartiets språkrör säger att reaktorerna lades ned av ägarna - som en rent neutral konsekvens av en enkel marknadsanalys. Tänk om vi hade sagt till alla landets vindkraftsföretag att ni får finnas på nåder, men vi är emot allt ni sysslar med. Vi kommer att göra allt vi kan för att försämra förutsättningarna för er, och vi vill bli av med er, helst så snabbt som möjligt! Hade någon då velat investera i vindkraft? Hade någon då tyckt att politiken inte gör någonting för att lägga sig i marknaden? Självklart inte.

Vad ni är sura över är att ni under åtta år hade vetorätt över svensk energipolitik. Ni har förlorat den. Med den nya regeringen saknar ni helt inflytande över svensk energipolitik. Jag träffar företag efter företag som applåderar precis den saken - att bland det bästa vi har gjort är att befria svensk energipolitik från Miljöpartiet.

(Applåder)

Herr talman! Frågan om kärnkraft har nu lamslagit svensk politik sedan 1980. Svensk energipolitik har balanserat på ett försök att låtsas som att konflikterna inte finns. Överenskommelse efter överenskommelse ska liksom rita över och maskera att man inte vill ta ställning till kärnkraften.

Den här regeringen har tagit ställning. Vi kommer att bygga ny kärnkraft. Vi kommer att behålla den kärnkraft vi har. Vill man vara med på den resan är man välkommen. Vill man inte det slipper man. Men den här regeringen har bestämt sig. Det får vara sluttjatat om låtsasöverenskommelser som inte löser problemet.

Varför säger ni inte det ni menar? "Höj bensinskatten så att det blir ännu dyrare att köra bil! Öka reduktionsplikten så att bensinpriset stiger med 5, 6, 8, 9 kronor! Gör det så dyrt att ingen har råd att åka bil någonstans!" Det skulle ju åtminstone minska utsläppen för just bilismen. Det skulle visserligen vara katastrofalt för många andra saker. Men säg det ni menar i stället!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

(Applåder)

Herr talman! Det är riktigt att Moderaterna länge har varit för överenskommelser om energipolitik av det enkla skälet att vi tror att långsiktiga spelregler har ett värde. Det gäller energipolitik, säkerhetspolitik och ett antal andra områden. Vi har lika konsekvent varit för kärnkraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Ni har möjligen varit för breda överenskommelser. Men ni har nästan lika konsekvent varit emot kärnkraften. Överenskommelser utan innehåll, har vi nu lärt oss, har noll betydelse. Överenskommelser med innehåll har enorm betydelse. Vad näringslivet vill ha är överenskommelser med innehåll.

Sedan handlar det om avvägningar. Jag tror inte att klimatet, svenska företag, svenska bilister och svenska konsumenter är betjänta av att vi ensidigt lägger ned svensk konkurrenskraft och förmågan att både åka till jobbet och köra barnen till träningen.

Att vi ensidigt avstår från sådana saker tror jag inte att klimatet mår bra av. Vi behöver bra företag som klarar av detta. Vi värnar de företagens konkurrenskraft i Sverige.

Herr talman! Först och främst står man upp för svenska företag och svenska konsumenter genom att se till att Sverige har en elproduktion som fungerar. Det hade vi. Ni har medverkat till att nedmontera den. Det är det första. Vi vill återuppbygga den fossilfria produktionen av svensk el.

Det andra är att det är möjligt att Vänsterpartiet tror att man kan klippa kablarna och tro att dagar när vi behöver effekt och inte har det så får man lösa det på något annat sätt. Det tror ingen annan över huvud taget.

Om Sverige skulle kunna bidra till att hela norra Europa förses med massiva mängder fossilfri el skulle det vara bra för svenska elkonsumenter och svenska företag men också för andra europeiska länder och för klimatets skull.

Allt detta hänger ihop. Ni har aldrig medverkat till detta. Ni har stått bakom en energipolitik som har försämrat för Sverige och därmed försämrat för andra länder också. Det kan man inte prata sig runt.

Självklart kommer inte någon att avskaffa elprisområden förrän man har en stabil produktion som inte skapar stora prisskillnader mellan olika delar av landet.

(Applåder)

Herr talman! För det första: Det kommer vi verkligen inte att göra. Det en total missuppfattning.

För det andra: Jag satt en halv natt med Ursula von der Leyen och talade om detta. Vänsterpartiets ordförande var såvitt jag vet inte med på det mötet. Vi diskuterade exakt det här frågorna. Det är en total missuppfattning av vad de försöker göra just nu.

Vad alla nu inser är att den ryska gasen har varit skadlig för klimatet, skadlig för säkerhetspolitiken och skadlig för energipriserna. Vad alla nu försöker göra är att komma undan att den ryska gasen sätter marginalpriset på sådan el som är tillverkad av gas. Det är vad de försöker göra.

Det ät jättesvårt bara det, eftersom olika länder har olika uppfattningar i den frågan. Det är någonting helt annat. Sverige är inte gasberoende. Men Sverige påverkas också av de priserna, inte minst södra Sverige.

Det enda sättet ut ur detta är en stabil svensk elproduktion. Den har ni tillsammans med de andra vänsterpartierna lagt ned i Sverige.

Herr talman! Jag tar verkligen inte avstånd från en finansminister som lägger fram en budget som försöker reparera den skada som ni har åsamkat. Jag tar heller inte avstånd från klimatmålen, självklart inte.

Tomma ord räddar inte klimatet. De räddar möjligen en regering som har avgått, men ingenting annat. Vi gick in i överenskommelsen av ett enda skäl, att rädda kärnkraften från akut nedläggning.

Folkpartiet, som det då hette, var mer misstänksamt än vi. Det fattade det kloka beslutet att avstå från överenskommelsen. Det hade rätt. Allting landade i att ni systematiskt lade ned den kärnkraft som vi redan då visste att vi skulle behöva.

Den hederliga frågan hade varit denna. Ni antydde i valrörelsen att ni höll på att lägga om er energipolitik, när ni nu är fria från Miljöpartiets inflytande: Gäller det, eller gäller det inte?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Kan vi enas om att nu återuppbygga kärnkraften, eller ska ni stå där och låtsas som att kärnkraft inte behövs för att energi inte behövs och att man kan rädda klimatet utan kärnkraft?

(Applåder)

Herr talman! Målen ligger fast. Det parti som anklagar andra partier för att svika klimatmålen är det parti som i total hållningslöshet lade ned svensk fungerande kärnkraft för att Miljöpartiet hade vetorätt över energipolitiken.

Hur har ni ens mage att komma och dra med kritik mot andra partier som systematiskt har stått upp för fossilfrihet när ni själva så systematiskt har äventyrat energiförsörjning som andra länder i dag skulle vara stolta över om de hade haft?

Det kommer att ta tid att reparera de skador som ni har åsamkat det svenska energisystemet. Vi kommer att göra det steg för steg, beslut för beslut. Det gör vi för vår skull, för konkurrenskraftens skull och för klimatets skull.

(Applåder)

Herr talman! Klimatfrågan handlar ytterst om att nästa generation ska ärva en planet som är bättre än den vi själva ärvde. Våra beslut i dag spelar roll för framtiden.

Det främsta arvet i klimatpolitiken från den förra regeringen är att man lade ned fyra reaktorer av Europas bäst planerbara kraft. På så sätt försenades den gröna omställningen i Sverige och i förlängningen i hela EU. Men för att bli fossilfri krävs alltså mer energi till industrin och transporterna, inte mindre. Den nya regeringen tar ansvar för hela Europas energisäkerhet genom att bygga ny europeisk kärnkraft. Och det är inte bara Sverige som inser detta. Finland, Frankrike, Tjeckien, Slovakien, Polen och Storbritannien deltar alla nu i en grön europeisk offensiv för ny kärnkraft. Det finns en brutal lärdom i detta.

Att 10 miljoner svenskar ställer om och blir mer klimatsmarta är bra. Att 450 miljoner européer gör detsamma är ännu bättre. Sverige kan bidra och bidrar redan nu med ny teknik för att fasa ut det fossila, men det är först när sådan teknik anammas brett i hela EU som vi ser utsläppen minska på bred front. Därför var det viktigt att Europaparlamentet och ministerrådet i oktober enades om att förbjuda nya bensin- och dieselbilar från 2035. Det är riktig och effektiv klimatpolitik.

Vi kan som enskilt EU-land bidra till en grön omställning, och vi kan genom tuffa men rättvisa regler leda den gröna omställningen i hela EU. Vi är ett föredöme för resten av världen. Kontinenter ska knytas ihop med gemensam klimatpolitik.

(Applåder)

Herr talman! Den 11 november befriade Ukraina Cherson. På torget vajar nu Ukrainas flagga bredvid den europeiska flaggan. Ukrainska män och kvinnor har meter för meter återtagit sitt land och delar av sin frihet.

I går dödades två människor i Polen, mycket nära den ukrainska gränsen. En undersökning pågår, och Nato och Sverige följer utvecklingen mycket noga. Vi drar inga förhastade slutsatser, men det är en allvarlig situation. I tider av kris måste en regering hålla huvudet kallt men hjärtat varmt.

EU-politisk partiledardebatt

EU föddes i ruinerna av andra världskrigets fasor. Kriserna har format EU och fortsätter att forma EU. Det är finanskrisen, eurokrisen, migrationskrisen, covid-19-pandemin och nu ett nytt blodigt krig i Europa och en europeisk energikris mitt i krigets spår. Krishantering är en nödvändig kärnkompetens, men den långa sikten är lika viktig nu som den var före den ryska invasionen. Vi måste alltså klara av att hålla inte bara två utan flera tankar i huvudet samtidigt.

Den 1 januari tar Sverige över ordförandeskapet i EU:s ministerråd. Jag och den nya regeringen kommer då att leda arbetet med att fördjupa EU:s många styrkor men också stärka Europa där EU i dag är för svagt. I december återkommer jag här inne med de svenska prioriteringarna, men låt mig i dag ta upp fyra samtida europeiska ödesfrågor.

Den första är Europas säkerhet - den inre säkerheten och den yttre. Rysslands invasion av Ukraina påminner oss om att frihet och demokrati aldrig får tas för givna. Makt går inte före rätt. Den ryska invasionen är en attack mot Ukraina men också mot alla de värden som Europa och EU står för. De ukrainska soldaterna i Cherson, Charkiv och Slovjansk försvarar inte bara sitt land och sin frihet, utan de försvarar också Europas frihet.

På Europeiska rådet häromveckan lyssnade jag och mina 26 regeringschefskollegor på Ukrainas president Zelenskyj. Han berättade om hur den ryska terrorn nu fortsätter när Ryssland gör energin till ett dödligt vapen. Elsystem slås sönder i en krigföring som uttryckligen riktar sig mot den ukrainska civilbefolkningen.

I går kväll talade jag i telefon med president Zelenskyj och informerade honom då om innehållet i Sveriges nya stödpaket till Ukraina, som vi precis har presenterat. Det blir det mest omfattande militära stödet hittills, större än alla de tidigare militära stöden sammantaget och i enlighet med både vad Ukraina uttryckligen har uttryckt behov av och vad Sverige tillfälligt kan avstå ifrån. Det blir också den största humanitära hjälpen från Sverige till Ukraina hittills.

EU har som vi vet visat stark enighet efter invasionen. De som sa att EU inte får någonting gjort hade fel. Sverige ska göra allt vi kan för att bevara denna enighet och fortsätta att öka sanktionstrycket mot Putins regim. EU ska fortsätta att stödja Ukraina för att vinna kriget politiskt, ekonomiskt, militärt och humanitärt.

Det som behövs nu är ingenting mindre än en ny Marshallplan. Liksom den lyfte Tyskland ur andra världskrigets ruiner ska vi nu tillsammans med Ukraina lyfta deras land ur rasmassorna, tegelsten för tegelsten. Sverige välkomnar Ukrainas status som kandidatland, och vi tar fasta på de framsteg som Ukraina har gjort i sina tydliga närmanden till Europeiska unionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Kriget leder tyvärr till större geopolitisk realism. Regeringen vill öka Sveriges roll inom EU:s försvars- och säkerhetspolitik. EU:s roll är att komplettera Nato, inte att konkurrera med Nato. Det är min och regeringens mycket bestämda uppfattning att Europa måste ta ett större ansvar för såväl europeisk som transatlantisk säkerhet.

Även för att öka Europas inre säkerhet måste samarbetet förbättras och fördjupas. Utan en hållfast yttre gräns hotas den inre rörligheten. Därför behövs bättre gränsbevakning liksom ökat polissamarbete. Den fria rörligheten inom EU förutsätter att den yttre gränsen respekteras.

Den andra frågan, herr talman, är klimatomställningen. Den nya regeringen ser EU som Sveriges viktigaste klimatpolitiska plattform och EU som en av världens viktigaste klimataktörer. Vi blir dagligen påminda om allvaret genom extremväder, översvämningar och temperaturhöjningar. Nyligen visade FN:s meteorologiska organ att temperaturen stiger snabbare i Europa än på någon annan kontinent i världen. Sedan 1991 har den stigit dubbelt så mycket som det globala genomsnittet. Målet att göra EU till världens första koldioxidneutrala kontinent 2050 ligger fast. Då gäller det att se hotet men också se hoppet.

När jag var på klimattoppmötet COP 27 i Egypten i förra veckan hörde jag samma budskap från klimatforskare som från svenska företag. Omställningen är absolut nödvändig, men den är inte ett hinder utan en stor möjlighet. Därför säger den nya regeringen ja till högt ställda klimatmål för näringslivet men nej till politik som stryper näringslivets innovationsförmåga.

Noggranna avvägningar måste självklart göras när legitima intressen står mot varandra. Ett exempel är skogen, där den nya regeringen kräver att EU fullt ut ska ta hänsyn till den roll som skogen spelar som energikälla, som bas för hållbara produkter och som ekonomisk motor, inte minst för länder som Sverige och Finland, men också som kolsänka och som mylla för biologisk mångfald. Då kan gröna nya jobb växa fram i Europa, och Sverige kan visa vägen.

LKAB, SSAB, Boliden och Northvolt är inte bara svenska gamla och nya pionjärer, utan de är också europeiska giganter i den gröna omställningen. Och nya företag tillkommer hela tiden. Om sex år kan elflyg mellan Stockholm och Visby bli verklighet genom Göteborgsbaserade Heart Aerospace. Att träffa näringslivet på klimattoppmötet var genuint inspirerande. Min regering kommer att samarbeta med denna nya miljörörelse.

Om omställningen ska bli möjlig krävs en ny europeisk energipolitik för klimatet. Det börjar och slutar med energifrågan. Den fossila energin med kol, olja och gas måste in i eller snarare ut ur historieböckerna. Vi säger nej till den av klimatskäl, men numera också av rent säkerhetspolitiska skäl.

Kraftigt utbyggd energiproduktion med kärnkraft, vind, sol och vätgas kan tillsammans med den svenska vattenkraften göra oss helt fossilfria. Sverige har respekt för att varje land väljer sin egen energipolitik. Men Sverige kommer nu att bli en stark röst för att utveckla europeisk kärnkraft. Tillsammans med bland andra Frankrike och Finland kan vi därmed bidra till mer fossilfri el och till en robust energiunion.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Herr talman! Den tredje ödesfrågan handlar om Europas konkurrenskraft, själva förutsättningen för tillväxt och välstånd men faktiskt också för klimatomställningen. Det är oroande att EU nu halkar efter Asien och USA på helt centrala ekonomiska områden. Den globala techindustrin drivs i dag fram på den amerikanska västkusten och på den kinesiska östkusten. Därför måste den inre marknaden fördjupas och den digitala inre marknaden förverkligas, och nya frihandelsavtal måste slutas.

Öppenhet är grunden i tillväxtpolitiken. Men EU:s kapacitet måste samtidigt öka på strategiska områden där det finns uppenbara sårbarheter i försörjningskedjorna. Det kan ske genom ökad egen produktion eller ökade handelsmöjligheter. Öppenhet får inte betyda ensidigt beroende, än mindre naivitet. Här finns också möjligheter för svenska företag, från unika mineraler till hållbara skogsprodukter.

Innovation och forskning är ekonomins långsiktiga motor. Några av världens viktigaste uppfinningar är europeiska. Förbluffande många är faktiskt svenska. Men i dag spenderar EU betydligt mindre på forskning och utveckling än USA, Japan och Sydkorea. Att öka dessa investeringar är avgörande för att europeiska företag ska hävda sig i den globala konkurrensen. Europa ska importera talanger till framtidsnäringar, inte exportera dem. Ett första steg är att EU:s medlemsländer når EU:s eget mål att investera i forskning och utveckling motsvarande 3 procent av bnp.

EU är inte bara en politisk union, det är också en värderingsgemenskap som vilar på rättsstaten och på respekten för individens fri- och rättigheter. EU förvaltar därmed en del av vårt europeiska idéarv, från upplysningstiden till våra egna dagar. Att vårda detta arv är den fjärde stora uppgiften.

EU kan inte och ska inte tolerera att enskilda stater kränker frihetens grundläggande principer. Medlemsländer som inskränker mediefrihet, domstolars oberoende eller hbtq-personers rättigheter ska möta starkt svenskt motstånd. Sverige ska fortsatt prioritera EU:s rätt att villkora utbetalningar av gemensamma medel med krav på att man respekterar rättsstatens principer. Sverige ska vara en stark röst för alla hbtq-personers rätt att leva som registrerade partner i hela EU och en stark röst mot antisemitism.

Det är inte bara i EU som grundläggande fri- och rättigheter ifrågasätts. På global nivå ökar auktoritära staters makt och inflytande. Inom internationella organisationer flyttar de fram sina positioner. Vedertagna definitioner av mänskliga rättigheter görs om för att passa diktaturer. Och på den afrikanska kontinenten bedrivs ett cyniskt schackspel för att bromsa demokratisering.

EU måste därför bli en starkare global aktör. Det kommer att märkas i ett mycket större fokus på EU i den svenska utrikespolitiken. Det är ofta genom EU som vi kan värna svenska kärnintressen och svenska värderingar och gemensamt agera till exempel mot orsakerna till migration.

En gemensam europeisk röst är nödvändig i relationen till Kina. Varje enskilt lands röst är svag. Men Kina lyssnar när EU talar med gemensam stämma. Därför behövs den gemensamma Kinastrategin, verktyg för att begränsa kinesiskt inflytande i känslig teknologi och ett gemensamt agerande när Kina kränker mänskliga rättigheter. I relation till Kina ska Sverige verka för en ökad samsyn mellan Europa och USA. Samtidigt behövs dialog med Kina, inte minst för klimatets skull. Klimatfrågan börjar och slutar, som jag sa, med energifrågan. Men klimatet börjar och slutar också i Kina.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

EU bevisar gång på gång sin förmåga att hantera kriser. Men uppgiften är nu större än permanent krishantering. Det är politiska värderingar och politisk vilja som långsiktigt definierar våra framgångar. EU är fred. EU är försoning på en kontinent präglad av krig. EU är handel, fri rörlighet och ekonomiskt samarbete. EU är mänskliga möten, studenter på internationella utbyten och turister som reser fritt. EU är mobiltelefoner utan roamingavgifter. EU är kulturell gemenskap och mångfald, från antikens myter till gotiska katedraler och nordiska folksagor. EU är en organisation men också en kontinent. Sverige har en särskild uppgift att värna samarbetet med Storbritannien efter brexit.

I min regering ser vi alla möjligheter med ett starkare EU som gör rätt saker. Vi vill möta otillräckligheten, splittringen och oförmågan med samling och handlingskraft. Sverige har lite för ofta varit i utkanten av förhandlingsbordet i Bryssel, kommit in lite för sent och med lite för bristande engagemang. Resultatet är alltför många lagförslag som är dåligt anpassade till svenska förhållanden. Frågan om lönebildning är ett exempel. Felbedömningen om EU:s sociala pelare är ett annat. Den nya regeringen kommer att se EU-politiken från ax till limpa, inte för att göra all politik till EU-politik utan för att göra EU bra där EU behövs och lämna den nationella och lokala politiken i fred. Vi kommer att bygga starka allianser med länder som delar den visionen. Norden och Baltikum är en självklar plattform.

Herr talman! Europa befinner sig i en mörk tid. Historien kastar sin skugga över oss. Ryska granater regnar över ukrainska städer. Men Europa har klarat detta förut. Vår resa från skyttegravar till ekonomiskt och politiskt samarbete är ett föredöme i världen. I det befriade Cherson vajar nu EU-flaggan bredvid den blågula ukrainska flaggan. Därför måste den europeiska resan fortsätta för fredens skull, för frihetens skull och för Ukrainas skull.

(Applåder)

Fru talman! Först vill jag säga att frågan om hur enskilda länder väljer att stötta Ukraina med vapensystem inte var uppe till gemensam diskussion. Däremot berördes behovet av mer vapen till Ukraina. Det berördes inte minst av president Zelenskyj med en tydlighet som inte kunde missförstås. Flera berörde också behovet av att samordna detta.

Min mycket bestämda bild är att det pågår en informell samordning länder emellan. Inte minst USA, som är den i särklass största biståndsgivaren, är mycket måna om att Europas länder bidrar efter kapacitet och kompetenser. Samordning pågår, men det togs inte upp i samtal på Europeiska rådet.

Återrapporteringen var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 20-21 oktober

Fru talman! Även här är svaret tudelat. Jag noterar att det internationellt finns röster som är måna om fredsavtal på villkor som Ukraina varken kan eller någonsin borde acceptera. Det fanns ingenting av den andan på Europeiska rådets möte - ingenting över huvud taget. Det betyder inte att denna diskussion inte riskerar att komma tillbaka. Den påverkas säkert av vad Ryssland tar sig för den kommande tiden.

Hotfullheten har som bekant ökat dramatiskt. Man kan tänka sig att denna hotfullhet har många adressater, inte bara Ukraina. Jag tror att man ska ta det som frågan gällde på mycket stort allvar, men ingenting sådant lyste igenom på Europeiska rådet.

När det gäller frysta tillgångar ska jag vara lite formell och läsa innantill från slutsatserna: ". uppmanar kommissionen att lägga fram alternativ i överensstämmelse med EU-rätten och folkrätten som syftar till att använda frysta tillgångar för att stödja Ukrainas återuppbyggnad". Detta uppdrag har EU-kommissionen, och det kommer de att återkomma om.

Fru talman! Som jag sa: Om det som vi enades om på principiell nivå leder till konkret enighet om konkreta förändringar, som i sin tur leder till lägre priser också på den el som kommer in i Sverige, kommer det att vara avlastande.

Hur stort det är kan ingen veta i dag. Hur långvarigt det är kan ingen veta i dag. Hur det går till vet heller ingen i dag. Därför tänker jag inte översälja budskapet. Men det skulle vara bra, och därför är det bra för Sverige. Tillsammans med högkostnadsskyddet kommer det att dämpa och göra skadan mindre, men det ersätter självfallet inte en långsiktig energipolitik där Sverige återfår stabila, låga elpriser.

Fru talman! Jag ger ett svar i flera delar.

Ja, det finns absolut en gemensam syn på att fria demokratier i Europa inte kan göra sig beroende av auktoritära stater för något så fundamentalt som energiförsörjning.

Man skyllde väldigt lite på varandra, men det är alldeles uppenbart att det har fattats beslut som varit dåliga för enskilda länder och för den gemensamma energiförsörjningen. Detta har alla fått uppleva på ett mycket bittert sätt. Det kan inte jämföras med Ukrainas lidande, men ändå. Där finns det en bedövande enighet.

Det finns också en stor enighet, apropå på kort sikt, kring att om vi kan göra saker gemensamt som underlättar så ska vi göra det. Det finns däremot inte någon enighet om en samlad europeisk energipolitik där alla länder förväntas göra likadant. Detta tror jag är en helt orealistisk tanke. Energipolitiken och energisystemen är dramatiskt olika i olika länder, och det tror jag att de kommer att förbli under lång tid framöver.