Ulf Kristersson

Fru talman! Låt mig börja bakifrån. Jag mötte många instämmande nickanden när jag tog upp Gui Minhais öde och både bad om ytterligare stöd och tackade för det stöd som har givits. Det är många som kan fallet väl och som har egna motsvarande ärenden. Ingen vågar lova snabba resultat, men jag upplevde ett stort stöd i denna fråga.

För formens skull ska jag säga att inte heller Natofrågor avhandlades på Europeiska rådets möte, men eftersom överlappningen är stor mellan EU:s länder och Natos länder ser många länder Ukrainastödet i termer av EU:s aktiviteter och av vad Nato kan göra.

Jag uppfattar en otroligt stark enighet. Den är bedövande stark, och den har påverkat många länders nationella politik i termer av bistånd, försvarsutgifter och villighet att bidra med försvarsmateriel. Det noteras att det också gäller Sverige.

Det var inget nytt på denna punkt. Det nya var möjligen att inkludera Belarus tydligare i kommande sanktionsregimer och att gå längre i villigheten att frysa tillgångar utomlands på ett mycket mer omfattande sätt och länka dessa frysta tillgångar till ett långsiktigt återuppbyggnadsarbete.

Det fanns en väldig pessimism i synen på vart Ryssland är på väg, en väldig enighet i synen på att hjälpa Ukraina och en väldigt stor förståelse för att Ukraina på ett tydligt sätt begär mer hjälp. Man kunde inte missförstå president Zelenskyjs budskap. Han var tacksam för det de har fått, men han var ännu tydligare med vad de behöver.

Fru talman! Jag återkommer gärna till svensk politik i en energipolitisk debatt, men nu handlar det över huvud taget inte om det. Jag framförde inga nationella svenska uppfattningar om svensk energipolitik på mötet. Inga andra framförde heller sina nationella prioriteringar i egen inhemsk energipolitik.

Det är uppenbart att en del länder är dominant beroende av gas, att andra använder stora mängder kol, att en del gör allt de kan för att importera olja och att en del använder mycket kärnkraft. Detta säger jag bara som en beskrivning av hur olika energisituationen ser ut i Europa, vilket jag tror också är en rimlig förklaring till att det är svårt att enas om ett antal konkreta slutsatser.

Debatten om svensk energipolitik och exakt när vi blir helt fossilfria tar jag gärna, men det var inte uppe på Europeiska rådet.

Fru talman! Jag måste ha uttryckt mig oklart. Jag ville bara beskriva vad rådet gjorde och inte gjorde, ingenting annat. Jag tar gärna en energidebatt med Centerpartiet varje dag, men det är inte ämnet nu. Jag redovisade vad som hände, inget mer och inget mindre, och då finns det ingen annan konklusion än den jag har beskrivit. Sedan tycker vi säkert olika om vad det borde innebära, och den debatten tar jag gärna vilken dag som helst.

Vad jag underströk både inledningsvis och här är att Sverige tydligt markerar att vi inte tänker ge oss in i ytterligare gemensam lånefinansiering av någonting, och vi var långt ifrån ensamma på denna punkt.

All annan oenighet om energipolitiken tar jag gärna i en debatt en annan gång.

Fru talman! Jag tycker att alla dessa frågor är mycket berättigade att diskutera i både Sverige och Europa. Men eftersom jag håller mig till att återrapportera vad som sas på ett europeiskt toppmöte finns det inga svar på frågorna.

Ni som möjligen var vakna 02.30 natten till fredagen och lyssnade på presskonferensen som jag höll då noterade nog att jag inte på något sätt överdrev slutsatsernas konkretion, för de var inte konkreta. Det var en tydlig viljeinriktning, och man enades om att energiministrar ska kunna lösa problem mer konkret inom ramen för det som kallas för en strategisk vägledning. Det är nog precis så öppet som det låter men med en tydlig gemensam insikt om att det vore väldigt bra att kunna enas och att det här är gemensamma problem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 20-21 oktober

Jag tror att det var så långt som vi kunde komma på det här mötet. Och det var inte Sverige som stod i vägen för mer konkreta resultat, utan vi är olika länder som helt enkelt har dramatiskt olika uppfattningar om hur man bäst löser de här problemen. Det framfördes mycket legitima nationella synpunkter på hur lösningar skulle kunna slå mot enskilda länder, vilket begränsade kompromissviljan.

När kan det då bli resultat? Jag vågar säga att det fanns en bred uppslutning kring tron att man kommer att kunna landa i någonting under november månad. Men återigen: Det ligger utanför den här återrapporteringen. Frågan kommer säkert att kunna besvaras mycket bättre när det rådet har träffats inte bara en gång omedelbart efter europeiska rådet utan någon eller några gånger till.

Solidaritetsfrågan, slutligen, var en av många frågor. Olika länder kan visa solidaritet på lite olika sätt. Att minska energiförbrukningen är naturligtvis ett uppenbart sätt; att finansiera åt varandra är ett annat. Viljan att gemensamt finansiera med lån var mycket begränsad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 20-21 oktober

Fru talman! Precis som jag sa kretsade all diskussion kring dessa tre frågor. Sedan fanns det rådsslutsatser som inte vållade någon diskussion. Det betyder inte att människor inte underströk att det här är viktiga frågor. Men eftersom jag uppfattade detta som en återrapport om vad som avhandlades och diskuterades höll jag mig till de frågor som verkligen diskuterades.

Dessa frågor kommer säkert att komma tillbaka och diskuteras innehållsmässigt vid ett annat möte, men den här gången var det ingen diskussion om dem.

Fru talman! Två saker: Jag håller med om att ytterligare sanktioner behövs och att det ska vara enighet om ytterligare sanktioner.

Det som diskuteras nu är framför allt olika finansiella tillgångar, att till och med frysa ryska tillgångar i andra länder på ett rätt dramatiskt sätt. Att det uppenbart kommer att kräva betydande enighet är självklart, men det skulle vara ett sätt att komma vidare.

Som jag sa när det gäller energifrågan skulle jag inte våga lova att EU kommer att fatta beslut i enighet eller i näst intill enighet som får dramatisk påverkan på svenska elpriser. Jag tycker att det vore att lova mer än vad någon från svensk sida kan hålla, så jag kommer inte att göra det.

Däremot skulle jag välkomna alla förändringar som i praktiken leder till lägre priser. Kan vi få ned gaspriset kan vi också få ned marginalpriset på elproduktion som drivs av gas. Då kan det slå igenom för framför allt sydsvenska hushåll. Det vore bra. Därför har vi alla goda skäl att argumentera för och delta i detta och på alla sätt se till att de länder som kanske på andra sätt är lite oeniga kan bli eniga. Det var exakt det som jag och flera andra länder gjorde. Men ingen av oss kan tvinga länder som tycker rejält olika att bli eniga, så jag vill i den bemärkelsen moderera förhoppningen om att det här blir den stora lösningen på de svenska elpriserna.

Fru talman! Först vill jag säga att så rasande förhoppningsfull gällande snabba, konkreta resultat av EU-toppmötet var jag absolut inte i EU-nämnden, tvärtom. Det tror jag att alla som var där noterade. Vi delar uppfattningen att det vore bra om man kunde lösa detta och att det finns gemensamma nämnare. Men jag var den första att säga att det helt uppenbart är svårt att få 27 länder med olika energipolitik och olika grader av gasberoende att enas om åtgärder vars konsekvenser kommer att slå olika i olika länder. Det var inte min regering utan den tidigare som i praktiken utlovade snabba resultat av EU-processer. Det har jag aldrig gjort; jag vill bara ha det sagt.

Självklart tog jag upp alla de svenska prioriteringarna inför ordförandeskapet. Jag sa att detta går sömlöst. Vi har samarbetat bra med den avgångna regeringen, och vi ser fram emot ett fortsatt gott samarbete. Allt detta ligger helt fast, och jag tog upp alla dessa saker i diskussionerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 20-21 oktober

Jag underströk också att de långsiktiga konkurrenskraftsfrågorna är viktiga för hela Europa och för Sverige. Och jag underströk att om vi kan nå några framsteg i Ukrainafrågan vore det mycket bra.

Fru talman! Jag delar helt uppfattningen att enigheten i sig är central; detsamma gäller i fråga om återuppbyggnaden. Det fanns bred enighet om att gå vidare med sanktioner. Det fanns också en rätt spridd uppfattning om att det nu bör säkerställas att de redan genomförda sanktionspaketen verkligen efterlevs. Jag uppfattar absolut att vi kommer att kunna komma tillbaka till ytterligare sanktioner i enighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 20-21 oktober

När det gäller energiuppgörelsen ska jag erkänna - det här var mitt första rådsmöte - att jag är lite osäker på med exakt vilken precision sådana här överenskommelser i rätt detaljerade frågor brukar slutas. Den bild jag fick av de flesta andra är att detta är en övergripande inriktning, där man åtminstone är överens om vad man vill uppnå.

Men det var helt uppenbart av diskussionen att olika länder har väldigt olika uppfattning om hur det ska gå till - bara så att jag har sagt det. Det finns alltså inte någon konkret enighet om exakt vilka mått och steg som bör tas, även om ambitionen och målsättningen delvis är gemensam. Det är rätt uppenbart att mycket stora industrinationer som Tyskland, med stora egna ekonomiska muskler, befinner sig i en annan situation än en del sydeuropeiska länder. Om jag sa tidigare att det rådde en betydande vänlighet och ett konstruktivt tonläge var oenigheten i sak ändå påtaglig. Detta är, som alla vet, beslut som fattas i enighet.

Många gjorde bedömningen att om energiministrarnas råd arbetar med detta under november finns det goda möjligheter att hitta några konkreta slutsatser att enas kring. Jag vill inte föregripa detta och utlova stora resultat av EU-processer som vi än så länge inte vet vart de leder.

Det är helt sant att det även krävs nationella beslut - om högkostnadsskydd, vilket kommer, men också om långsiktig energipolitik, vilket också kommer.

Fru talman! Jag ska alldeles strax redovisa diskussionerna och besluten från det senaste mötet i Europeiska rådet, men låt mig först göra en övergripande reflektion om något som ni här inne säkert redan är bekanta med men som kanske inte alla EU-intresserade som lyssnar vet lika mycket om.

Europeiska rådets möten är alltså det som oftast kallas EU:s toppmöten. Där samlas de 27 EU-ländernas premiärministrar eller statschefer beroende på landets konstitution. För mig var det naturligtvis det allra första mötet i den kretsen.

Det råder, måste jag säga, en påtagligt välkomnande, generös och informell atmosfär i Europeiska rådets diskussioner. Olika språk, olika nationella politiska kulturer och olika rent partipolitiska tillhörigheter till trots är det en kollegial stämning i rummet. Det ska inte underskattas när diskussionerna pågår i timme efter timme. Alla där inne vet att det finns stora problem som bara kan lösas gemensamt. Alla respekterar också att olika frågor är olika känsliga i olika länder.

Det gällde naturligtvis även det här mötet, när vi diskuterade den europeiska energikris som brutit ut i spåren av Rysslands krig mot Ukraina och diskuterade vad vi gemensamt kan göra för att möta extremt höga elpriser i länder med väldigt olika energiförsörjning och olika energipolitik.

Omedelbart före Europeiska rådets möte hade jag egna samtal med EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande Charles Michel. Vi diskuterade naturligtvis i första hand det svenska EU-ordförandeskapet, som startar den 1 januari nästa år, och vilka frågor som då kommer att stå allra högst på agendan.

Jag underströk att det nu är viktigt att EU både fortsätter hantera allvarliga kriser och förmår behålla förmågan att hantera allvarliga kriser, från pandemin rakt in i ett krig och sedan in i energikrisen, men att EU också måste komma tillbaka till och än en gång börja fokusera på fler långsiktiga gemensamma frågor.

Jag ser därför fram emot att återkomma hit till riksdagen den 14 december med en rapport om det kommande svenska ordförandeskapets prioriteringar.

Fru talman! Mötet i Europeiska rådet häromdagen inleddes med Ukrainas president Zelenskyj på länk från Kiev. Han beskrev, precis som här inne för några månader sedan, hur den ryska terrorn mot Ukraina fortsätter och hur Ryssland nu gör energin till ett dödligt vapen. Elsystemet slås sönder, hus blir kalla och industrier stannar.

President Zelenskyj bad än en gång om mer militär hjälp, framför allt luftförsvar, antimissilsystem och försvar mot de drönare som nu allt oftare sprider skräck och förstörelse.

Han efterlyste ett nionde sanktionspaket. Han efterlyste att de sanktioner som redan finns på plats efterlevs. Han efterlyste att Belarus inkluderas i kommande sanktioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 20-21 oktober

President Zelenskyj beskrev också hur rysk minering av gigantiska vattendammar med över 18 kubikkilometer vatten - vi kan försöka föreställa oss 18 kubikkilometer vatten - riskerar att dränka ukrainska byar och förstöra viktiga vattenleveranser i södra Ukraina. Ryssland har hittills förstört ungefär 40 procent av Ukrainas samlade energiinfrastruktur. Det är en krigföring som uttryckligen tar sikte på civilbefolkningen. Det är ett oacceptabelt brott mot folkrätten.

Sist men inte minst underströk han att återuppbyggnaden av Ukraina måste börja snart och inte vänta. I går var därför min och EU-minister Jessika Roswalls gemensamma statssekreterare Christian Danielsson Sveriges representant på den stora återuppbyggnadskonferensen som startade i Berlin. Sverige ska naturligtvis vara med när vår tids Marshallplan reparerar skadorna efter Rysslands krig.

Fru talman! Regeringens inställning kan inte missförstås. Rysslands invasion av Ukraina är det största hotet mot europeisk och svensk säkerhet sedan andra världskriget. Vi måste stödja Ukraina politiskt, humanitärt, ekonomiskt och militärt. Ryssland ska isoleras. Vi ska noggrant genomföra och utvidga EU:s sanktioner.

Diskussionen på Europeiska rådets möte visade att denna enighet består. Det är viktigt eftersom just enigheten nog är vår enskilt största tillgång i att stödja Ukraina och isolera Ryssland.

Enighet och samsyn om det allvarliga läget ledde till att alla ställde sig bakom kraftfulla fördömanden av Rysslands urskillningslösa drönarangrepp mot civila mål.

Vi upprepade vårt stöd för Ukrainas territoriella integritet och krävde att Ryssland omedelbart och villkorslöst drar tillbaka sina militära styrkor. EU avvisar bestämt Rysslands olagliga annektering av ukrainska regioner.

Vi upprepade också EU:s engagemang för att säkra bevisning så att ansvariga ska kunna ställas till svars för krigsbrott som begås i Ukraina.

Fru talman! Rysslands invasionskrig mot Ukraina får allvarliga konsekvenser för Europas energiförsörjning. Det sker på olika sätt i olika medlemsstater beroende på ländernas energimix, men alla drabbas. Det drabbar i sin tur Europas ekonomier i stort.

Vi måste möta också detta med gemensamma åtgärder. I breda drag enades Europeiska rådet om att agera för att sänka priserna, säkra tillgången och minska efterfrågan.

Diskussionen på mötet skedde på basis av det energipaket som kommissionen presenterade i förra veckan. Eftersom olika länder med stort gasberoende gör olika bedömningar av vad som är den bästa lösningen blev det en lång och ärligt talat rätt besvärlig diskussion de 27 regeringscheferna emellan. Frågorna handlade bland annat om möjligheten till gemensam upphandling för att sänka priser, frikoppling av gaspriser från elpriser för att undvika att höga gaspriser slår igenom i marginalkostnaden för elpriserna och olika sorters pristak för naturgas. Redan där tror jag att alla förstår komplexiteten när 27 länder ska enas.

Det fattades inte några mer exakta beslut om nya åtgärder. Det är inte heller Europeiska rådets roll. Vad rådet enades om är en sorts strategisk inriktning för det fortsatta arbetet. Det är nu EU:s energiministrar som tar frågan vidare, och det arbetet började i TTE-rådet så sent som i går.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 20-21 oktober

Fru talman! När det gäller finansieringsfrågor underströk jag och flera premiärministrar att det inte är aktuellt med ytterligare gemensam upplåning. Diskussionen landade i att redan tillgängliga medel kan användas för stödjande insatser. Det finns pengar i systemet, både i det som kallas för REPowerEU och i återhämtningsfonder efter pandemin.

Fru talman! EU:s relation till Kina var också på dagordningen. Det blev en lång och intressant diskussion, utan detaljer och därmed mycket övergripande - ett tydligt tecken på den europeiska oro som finns över Kinas delvis nya agerande, både inhemskt och internationellt.

Rysslands aggression mot Ukraina spelar in även här eftersom Kinas hållning gentemot Ryssland påverkar hela EU:s hållning till Kina. Vi står starkare även gentemot Kina när vi agerar enigt inom EU och mellan EU och USA. Den transatlantiska länken är för oss helt central; många andra länder delar den uppfattningen.

Till sist, fru talman, framförde jag naturligtvis också vid mötet vikten av att EU fortsätter att ge stöd för den svenska medborgaren Gui Minhais frigivning samt att vi uppskattar de ansträngningar som andra länder har gjort för att stödja Sverige i det viktiga arbetet.

Med detta, fru talman, avslutar jag redogörelsen från förra veckans toppmöte.

Herr talman! Tack, Magdalena Andersson, jag uppskattar det.

Jag nämner detta också av ett lite bredare skäl. För mig är politik på riktigt att ha hederliga, intensiva debatter i frågor där man faktiskt tycker olika. I en demokrati tycker man ofta olika. Att ha respektfulla debatter där man visar på skillnader i vägval tycker jag är bra. Det skyggar ingen av oss för.

Politik handlar också, för mig, om att ibland göra tvärtom: att enas, att samarbeta, att se minsta gemensamma nämnare i frågor där man vill gå i samma riktning. Då kan man göra någonting som är större än att enbart peka på skillnader och mer peka på likheter och få någonting gjort.

Min regering kommer att vara öppen för båda de här sakerna. I Sverige behöver vi mer av samling, mindre av splittring, mindre av polarisering och mindre av hårt tonläge. Vi behöver mer av äkta oenighet som pekar på riktiga skillnader i vägval där vi tycker så.

Herr talman! Regeringsförklaringen har beskrivits som ett paradigmskifte av många, inte minst inom kriminalpolitiken och migrationspolitiken. Jag ser verkligen fram emot intensiva debatter i våra nya roller, i de politiska sakfrågor där vi tycker helt olika. Jag är moderat, Magdalena Andersson är socialdemokrat - gott så.

Jag ser också fram emot ett fortsatt gott samarbete i frågor där vi tycker lika och där vi har ett nationellt ansvar att samarbeta. Jag tänker på Natoprocessen, och jag tänker på Sveriges stöd till Ukraina. Det gör vi allra bäst tillsammans, i nationens intresse.

Herr talman! Jag kan försäkra både riksdagen och Miljöpartiet att här blir det inga svepande lagstiftningar som är rättsosäkra - absolut inte, självklart inte. Det blir heller ingen fortsatt låtgåpolitik. Vi kommer alltså inte att fortsätta med en lagstiftning som bevisligen inte fungerar. Vi kommer att lägga om migrationspolitiken för att det är nödvändigt, för att nästan alla i Sverige inser att det är nödvändigt och för att ni inte klarade av det under er period. Detta är viktigt.

Sedan är det självklart så att en del saker är strafflagstiftning. Det handlar till exempel om att våga vittna. Det är därför vi har förslag om anonyma vittnen. Det har vi för att människor som i dag inte vågar vittna och inte vågar tala med polisen ska våga göra det, så att fler människor som begår brott fälls och ibland hamnar i fängelse i Sverige och ibland tvingas lämna landet och därmed inte längre kan utgöra en fara för dem de har terroriserat.

Allt detta hänger ihop, och allt detta tar vi i vårt paradigmskifte i svensk politik tag i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Herr talman! Först vill jag utan minsta ironi säga att jag uppskattar att Miljöpartiet i varje fall är för tuffare tag mot de män som misshandlar kvinnor. Det tycker jag är bra. För mig står det inte i motsatsställning till att också ta mycket, mycket tuffare tag mot dem som skjuter ihjäl sextonåringar runt om i vårt land. Båda sakerna är dödliga. Båda sakerna måste stoppas.

Vi satt antagligen i samma Zoomsamtal förra våren efter flera mord på kort tid i nära relationer. Plötsligt fanns det stöd i denna kammare för de förslag som vi hade lagt fram tidigare. Det gällde till exempel obligatorisk häktning vid grov kvinnofridskränkning och skärpta straff. Det fanns det plötsligt stöd för. Vi hade drivit de förslagen, inte ni.

(Applåder)

Herr talman! All svensk lagstiftning kommer naturligtvis att följa de regler som finns i den svenska grundlagen och i internationella konventioner - självklart. Det är lika självklart som detta med vandel och att en människa ska leva ett liv som över huvud taget är acceptabelt i Sverige om man ska ha rätt att stanna i Sverige, om man inte är en svensk medborgare. Det finns alltså ingen automatisk rätt för människor som inte är svenska medborgare att vara i vårt land - låt oss börja där.

Sedan är det ingen som jämställer brottsoffer med gärningsmän. Det är den som är brottslig som straffas. Så är det i svensk lagstiftning, och så ska det vara. Ingen jämställer dem. Däremot ska inte Sverige vara ett land där det är lätt att missbruka vår lagstiftning. Det är väl lika självklart. Sverige ska inte vara ett land som är naivt. Man ska kunna komma till Sverige och arbeta, tjäna pengar på ett lagligt sätt, försörja sig själv och bli framgångsrik för sig och sin familj. Det är hela syftet med den paragrafen, och detta kommer vi att genomföra.

(Applåder)

Herr talman! Här jämställs inga brottsoffer med brottslingar - självklart inte. Självklart är det stora problemet i Sverige att det kommer hit människor som sysslar med trafficking, att det kommer hit människor som är hallickar, som utnyttjar och missbrukar andra människors liv. Det är det stora problemet.

Lika självklart är det naturligtvis att man, om man kommer till Sverige, ska in i det svenska samhället. Vi påpekar det uppenbara: att den som kommer till Sverige ska inkluderas i det svenska samhället, följa svenska lagar och regler och försörja sig själv på ett lagligt sätt.

Fram till 2005 hade Sverige en lagstiftning som uttryckligen handlade om detta med vandel. Snarlika begrepp används för att kontrollera om människor ska få bli svenska medborgare eller inte. Detta är inget konstigt. Jag försöker bara säga att människor som kommer till vårt land antingen får avslag, och då ska de lämna landet, eller får bifall, och då ska de inkluderas i samhället, leva ett lagligt liv och försörja sig själva.

Det här är inget konstigt. Självklart ska sedan varje enskild detalj utredas, som när det gäller all lagstiftning. Avsikten kan inte missförstås.

(Applåder)

Herr talman! I min regering läggs inga beställningsjobb. I min regering löser vi allvarliga samhällsproblem. En del är akuta. Dödsskjutningarna är ett akut problem, och energikrisen är akut, för att ta två exempel.

Andra är långsiktiga överlevnadsfrågor för vårt land. Utbildning är en sådan. Forskning är en sådan. Konkurrenskraftiga företag är en sådan. Att se till att nästa generations företag som växer upp i Sverige kan bli nästa århundrades stora exportframgångar är en sådan långsiktig överlevnadsfråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Ni har aldrig förstått att det är arbete och företagande som ger skatteinkomster. Ni tror att de kan uttaxeras från himlen. Vi vet att det inte stämmer. Det är därför vi också kommer att ta tag i frågan om företagsamhet och konkurrenskraft. Det handlar om fri marknadsekonomi - jag vet att det är svårt.

(NOOSHI DADGOSTAR (V): Ja, men nolltaxerare vet du.)

Allt detta är viktiga saker i mitt Sverige för att skapa långsiktiga förutsättningar för ett riktigt välfungerande samhälle.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Herr talman! Ja, det väntar nog tuffare tider men inte alls på det sätt som Nooshi Dadgostar beskriver det. Det väntar tuffare tider för att vi har krig i vår omedelbara närhet, med dramatiska konsekvenser. Där kommer man att veta vad krigsvinter betyder.

Det väntar tuffare tider för att vi har en lågkonjunktur i Sverige och i många andra länder som påverkar allas ekonomi, staters, städers och privatpersoners.

Vi har en brottslighet som senast i natt skördade ytterligare en tonårings liv. Det kan bli värre innan det blir bättre.

Allt detta är tuffare tider på riktigt. Vi tar det på otroligt stort allvar. Den nya regeringen är besjälad av att lösa de problemen. Sedan finns det långsiktiga frågor som Sverige också måste arbeta med. Svensk konkurrenskraft är en sådan fråga. Det handlar om växande företag som ger nya jobb till människor som har en utbildning som passar in i de företagen och att se till att små, snabbväxande företag kan behålla rätt personal. Det är nyckelfrågor för svensk konkurrenskraft.

(Applåder)

Herr talman! Jag tyckte att jag sa precis de två sakerna.

I Sverige gäller fullkomlig yttrandefrihet med rätt att kritisera regeringar, inklusive den politik vi går till val på. Det är självklart. Ingen har ifrågasatt detta.

I Sverige ska också gälla att skattebetalarnas pengar inte ska gå till organisationer som motarbetar demokratins grundläggande funktionssätt. Det har varit flera uppmärksammade fall, inte sällan nära ett parti som är Magdalena Andersson närstående, där man kan ifrågasätta hur väl detta har skötts.

I Sverige är vi toleranta, men vi är inte toleranta mot intoleransen. Båda dessa värderingar kommer att vägleda den här regeringen till hundra procent.

(Applåder)