Ulf Kristersson

Herr talman! Jag hann inte svara i den förra omgången, så jag svarar nu i stället. Jag beklagar det.

Det är två olika saker.

När det gäller att begränsa framför allt missbruket av den svenska arbetskraftsinvandringen står regeringen mycket stadigt i sin ståndpunkt. Detta handlar inte om EU, utan om tredjeländer. Vi tycker att det är orimligt att man ska kunna komma till Sverige på lönenivåer som är så låga att de närmast inbjuder till missbruk av regelverket. Det tycker inte vi är bra. Därför kommer vi att skärpa de reglerna utan att göra det svårare för företag att anställa människor i bristyrken där det är uppenbart att vi behöver arbetskraftsinvandring. Vi är i grund och botten för arbetskraftsinvandring, men vi är emot det missbruk som i dag finns.

När det gäller det europeiska står vi bakom detta. Vi tycker att det är bra med dels den allmänna arbetsmarknaden inom Europa, dels säsongsarbetsmarknaden, som alltså inte ingår i regeringens förändring av arbetskraftsinvandringen.

Herr talman! Jag delar verkligen uppfattningen att detta är riktigt viktiga frågor. Det som inte sades men som kanske framskymtade är att det på denna nivå i Europeiska rådet blir som guidelines. Jag skulle aldrig säga att det är fluffigt, men det blir inte så konkret. Så är det ganska ofta i Europeiska rådet. Sedan ska det konkretiseras i mycket mer detaljerade regelverk i de olika ministerråden och i kommissionens vidareutvecklade arbete. Man får nog leva med att det är så.

Bara att detta finns på agendan, att det är viktiga frågor och att vi inte kan fortsätta som de senaste tio tjugo åren i Europa tycker jag är en nyttig påminnelse.

Även jag besökte samma företagardagar, och det fanns ingen fråga som så många företagare tog upp som att konkurrenskraftsdimensionen i Europa, som är en av Europas absoluta hörnpelare, måste tillbaka upp på agendan. Så långt är det bra. Det är dock inte färdigt med detta, utan det är tvärtom snarare ett startskott.

IRA, Inflation Reduction Act, är värd ett eget seminarium. Jag har tagit fasta på att det är bra att USA är tillbaka i klimatarbetet, att det är en systematisk uppmuntran av cleantechföretag, att udden är riktad mot att Kina inte ska få dominera hela världsmarknaden och att Europa delar den ambitionen men att man inte vill slå sönder de egna interna spelreglerna eller hamna i ett statsstödsrace.

Jag tycker att kompromissen, som vi helt stod bakom och som vi själva har varit med och tagit fram, är bra. Inte minst är det bra att kommissionen har lyckats förhandla med den amerikanska administrationen på ett sätt som gör att Europa i fler fall än från början nu kommer att betraktas som om vi hade frihandelsavtal med USA. Det är också i grund och botten bra.

Jag håller med om att det finns risker i detta, utan tvekan, inte minst när det gäller att sätta upp specifika regler för marknadsandelar, till exempel.

Herr talman! Det är mycket viktiga frågor.

Först vill jag instämma. Det var precis så resonemanget gick om slutsatserna och om våldtäkter, bortförda barn och allt som vi har läst om. Resonemanget handlade om precis det som beskrevs här och det som sker. Det är brott som någon ska ställas till svars för, och detta var grunden till att vi tog med det i rådslutsatserna.

Det finns ingen ny information annan än den som just beskrevs här och som är förfärlig nog: systematiska våldtäkter, barn som föds efter våldtäkter och bortförda barn. Ingen vet hur många, men att det framstår som en systematisk företeelse är alldeles uppenbart. Allt detta är brott som tribunaler, både det ukrainska rättssystemet och internationella tribunaler, ska döma för efter kriget.

När det gäller sanktionerna är det egentligen två problem som kvarstår, och båda är viktiga. Det ena är att komma längre EU-länderna emellan. Vi har från Sverige, både den nuvarande regeringen och, vågar jag säga, den förra regeringen, varit mycket noga med att det är enighet om sanktionerna som skapar styrkan. Men det går inte att få enighet om allt. Vi skulle till exempel vilja ha sanktioner mot Rosatom, men det lyckas vi inte med i hela EU just nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 23-24 mars

Det finns andra saker också. Sanktionerna är fortfarande mycket breda, men det finns massor som man skulle kunna göra som ännu inte har gjorts. Vi kommer alltid att verka för att komma ännu längre, men det kräver enighet.

Sedan har vi det andra problemet, nämligen att hitta de länder som systematiskt kringgår sanktionerna. Där borde Europa agera mot de tredjeländer som inte följer europeiska regelverk. Detta är naturligtvis svårt, men det finns en lista över de länder som misstänks bryta mest mot sanktionerna.

Iran togs inte upp alls denna gång.

Herr talman! Ja, absolut - utan en sekunds tvekan. Det här är en central del när det gäller både den kritiska råmaterialakten, som jag tror att den heter på svenska, - jag tror att kammaren vet vad jag menar - och det amerikanska initiativet Inflation Reduction Act. Det handlar om att göra sig mindre beroende av Kina som leverantör av helt centrala teknologier och råvaror.

Detta gäller i Europa också, i mycket hög grad. Det är även själva andemeningen i det som Sverige nu äntligen inför - bättre sent än aldrig - nämligen investeringsscreeningar där man tittar på vilka investeringar i känslig infrastruktur eller i företag som kan påverka nationella säkerhetsintressen som vi helt enkelt ska acceptera. Där får vi nu äntligen på plats ett regelverk också i Sverige, precis som i många andra europeiska länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 23-24 mars

Herr talman! Det är en stor, viktig och väldigt komplex fråga. Den är värd ett eget seminarium. Nu har vi 1 minut och 55 sekunder på oss.

Av det här mötet ska man inte dra för stora slutsatser. Man vet fortfarande för lite. Kina har en så kallad fredsplan som nog ingen betraktar som en fredsplan. Sedan kan man värdera uppfattningar om territoriell integritet antingen som en hoppingivande eller skräckinjagande slutsats. Att de här båda länderna samarbetar en del är alldeles uppenbart. I vilken grad de också gör det militärt är höljt i visst dunkel, även om USA återkommande beskriver att de misstänker att det levereras vapen.

Det man väl kan säga är att det varit en ögonöppnare för EU:s länder de senaste åren att Kina går i en riktning som är problematisk. Den gamla strategin säger att vi på vissa områden - till exempel klimatet - kan samarbeta, men att vi på andra områden - till exempel teknologiutveckling - är konkurrenter och på ytterligare andra områden systemrivaler, där vi tänker och tycker helt olika om hur världen bör vara beskaffad. Jag vill drista mig till att säga att det sistnämnda blir allt tyngre. Ryssland och Kina förenas nu i en syn på världen som uppdelad i intressesfärer där länder i praktiken ska lyda under deras uppfattning om hur grannskapet ska se ut. Allt det här är mycket problematiskt.

Jag vågar inte dra några långtgående slutsatser just nu. Som jag sa i min inledning finns det nog inget som talar för att Kina i grund och botten är speciellt förtjust i det här kriget. Kina vill ha rätt lite inblandning från andra länder över huvud taget, även där andra länder bör vara inblandade för att slåss för demokrati. Samtidigt ser vi ingenting som talar för att Kina vill att Ryssland helt enkelt ska förlora, lämna och låta Ukraina självt välja sin väg framåt. Jag tror att juryn fortfarande är ute, men vi har starka skäl att vara bekymrade över Kina. Det är uppenbart.

Herr talman! Först och främst, bara så att det inte råder några missförstånd: Sverige står bakom den ursprungliga överenskommelsen. Den står alla bakom. Det fanns inget utrymme för något annat. Det krävdes förtydliganden från kommissionen om vad de menade med att återkoppla också förbränningsmotorer helt utan utsläpp. Det var vad det handlade om. Inte något större och inte något mindre. Men att komma i mål var avgörande, för annars skulle det inte ha blivit något beslut över huvud taget.

Den förra regeringen, herr talman, vållade ju stor skada i Sverige genom att låtsas som att de kunde utlokalisera svensk energipolitik till EU och halvera svenska elpriser eller någonting i den storleken. Det var ett löfte taget helt ur luften. Sådant jobbar inte vi med. Vi slår i stället vakt om den svenska kärnkraften, även på EU-nivå, och medverkar till en elmarknadsdesign där upp- och nedgångar i gasprissättningen inte ska få alltför stort genomslag. Det håller också kommissionen på med just nu.

Herr talman! Jag vet inte exakt hur tyska socialdemokrater eller liberaler har tänkt när de har drivit den tyska linjen i frågan. Möjligen kan partisamarbete lösa den frågan på ett enklare sätt.

Det vi vet är att Tyskland inkom sent med synpunkter på exakt hur kommissionen återkopplade när det gällde den ursprungliga kompromissen. Som många här men kanske inte alla vet gäller det en övergång till helt utsläppsfria nya bilar. För de allra flesta av oss betyder det elbilar. Men det fanns också en beskrivning som sa att ifall det var förbränningsmotorer skulle de vara helt utan utsläpp, e-bränslen. Det var den ursprungliga överenskommelsen. Det var inget nytt över huvud taget.

Tyskland var inte nöjda med hur EU-kommissionen, med Timmermans i spetsen, återkopplade hur kommissionen tänkte arbeta med den kompromissen. I ett sent skede sa Tyskland då att de inte kunde ställa upp bakom detta. Det var ett rent tyskt beslut. Återigen - jag vet inte exakt hur de tänkte i frågan. Men formellt sett har de naturligtvis rätt att göra på det sättet.

Det svenska ordförandeskapet sa, som många länder, att det är olyckligt om man mycket sent i processen, om än formellt sett korrekt, kommer med invändningar. Andra tyckte nog att kommissionen sannolikt hade uttryckt sig på ett sådant sätt att det kunde väcka misstänksamhet i Tyskland om kommissionens vilja att fullt ut stå upp för hela kompromissen. Det vet jag inte.

Det svenska ordförandeskapet underströk vikten av att kommissionen och Tyskland skulle enas, så att det inte skulle gå tillbaka till nya, grundläggande överenskommelser och äventyra själva grundidén att alla nya bilar från 2035 ska vara elbilar eller helt utsläppsfria. Det lyckades kommissionen och Tyskland med.

Herr talman! Europeiska rådet möttes alltså i torsdags och i fredags förra veckan, med en rätt blandad dagordning. Som alltid diskuterades Rysslands invasion av Ukraina, som alltid med president Zelenskyj på videolänk - den här gången direkt på ett tåg på väg mot fronten. Därutöver handlade rådet om handel, konkurrenskraft, energi och migration.

Det kan vara värt att nämna att dagarna före det formella rådsmötet också ägnades åt Bryssel - först den stora givarkonferens för de drabbade av jordbävningen i Turkiet och Syrien som Sverige som ordförandeland arrangerade tillsammans med kommissionen, och därefter EU:s möte med social partners, det vill säga de europeiska facken och arbetsgivarorganisationerna, som träffas under varje ordförandeskap.

Återrapportering från Europeiska rådets möte den 23-24 mars

Vi inledde rådet i torsdags med en lunch med FN:s generalsekreterare António Guterres. Det blev en bra diskussion med fokus på Rysslands krig i Ukraina, förstås, och det globala klimatarbetet, i två ungefär lika stora delar.

FN spelar ju en oerhört viktig roll, inte minst när det gäller det humanitära stödet men även när det gäller fångutväxlingar, kärnkraftssäkerhet och spannmålsexport. Inte minst det senare har uppmärksammats mycket i samband med den korta men dock förlängning av avtalet som åstadkoms häromveckan.

Vi diskuterade även behovet av ett annat europeiskt förhållningssätt till Kina, givet att det kinesisk-ryska mötet gick precis kloss i kloss med Europeiska rådets möte.

Därefter inleddes det formella mötet med att diskutera Ukraina. President Zelenskyj deltog som sagt på länk under en del av diskussionen. Han välkomnade EU:s beslut om det tionde sanktionspaketet, underströk vikten av följsamhet mot beslutade sanktioner och välkomnade det ammunitionsstöd som på inte minst estniskt initiativ och med starkt svenskt stöd kunde beslutas i förra veckan. Han framhöll också värdet av det svenska ordförandeskapets arbete med ansvarsutkrävande, både det strikt juridiska och det som kretsar kring frysta ryska tillgångar.

President Zelenskyj berättade om den nytta som Leopardstridsvagnarna nu gör på slagfältet - även det en bra anledning att vara stolt över det svenska beslutet att ingå i den allians som skapades av Tyskland i första hand.

Det var en bra signal om den EU-enighet som varit så viktig under hela den ryska aggressionen att rådsslutsatserna kunde antas utan att en enda bokstav ändrades - total enighet än en gång.

Det är också värt att nämna att allt fler inser att detta kan komma att bli ett mycket långt krig. För de västliga demokratierna är det lika viktigt som för Ukraina att Ryssland inte får vinna kriget. Mycket talar för att det för Kina är lika viktigt att Ryssland inte förlorar kriget.

Efter Ukraina gick vi vidare till handels- och konkurrenskraftsfrågorna. Här handlar det om starka svenska profilfrågor i EU sedan lång tid tillbaka. Ända sedan vi blev medlemmar 1995 har Sverige drivit på för en öppen och fri handel och en välfungerande och allt bredare inre marknad med allt vad det innebär av inre marknad för tjänster och digital inre marknad, men också för strikta konkurrensregler och så lite regelkrångel på europeisk nivå som möjligt - konkurrenskraft, helt enkelt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 23-24 mars

Vi har gjort det därför att vi vet att stark europeisk tillväxt och konkurrenskraft är grundläggande för Europas framtid, för vår gemensamma ekonomi, för europeisk säkerhet och för europeiskt inflytande i världen, men också för att allt detta är riktigt bra för en liten, öppen ekonomi som den svenska.

Under nästan ett decennium nu har EU-samarbetet till stor del präglats av akut krishantering - finanskris och eurokris via flyktingkris över till pandemins alla kriser och in i den kris som Ryssland skapade med invasionen av Ukraina. Denna förmåga till akut krishantering är uppenbart viktig. Jag tror att många tycker att EU har klarat detta bättre än vad man kunde ha misstänkt, både i pandemin och under det nuvarande kriget.

Vårt budskap från det svenska ordförandeskapets sida har dock varit att EU inte får släppa blicken på den långa sikten. Vi måste kunna ha två tankar i huvudet samtidigt. Vi måste kunna göra två saker samtidigt - både agera krislösare och krishanterare och lösa riktigt långsiktiga problem som kräver långsiktiga reformer.

Därför var det första som den nya regeringen gjorde att peka ut just konkurrenskraft som en tydlig svensk europeisk prioritering. En tydlig och långsiktig agenda för Europas konkurrenskraft har sedan dess varit en av huvudprioriteringarna som vi har tagit med oss till varje samtal i EU-sammanhang.

Under de här tre första månaderna har vi lyft frågan om och om igen - med kommissionen, med Ursula von der Leyen, förstås, med rådets ordförande Charles Michel, med Frankrikes president Emmanuel Macron och med Tysklands förbundskansler Olaf Scholz. Jag tog också upp den när jag gästföreläste i Berlin på Hertie School i mitten av månaden. Konkurrenskraft får inte glömmas bort.

Detta är både enkelt och svårt. Det är enkelt eftersom ingen är emot. Ingen säger sig vara emot ökad europeisk konkurrenskraft. Ingen förnekar att Europas företag har halkat efter amerikanska och asiatiska. Ingen förnekar att den europeiska konkurrenskraften, framför allt i tech- och cleantechsektorer, halkar efter. Ingen förnekar detta, och det är trots allt en bra början.

Men det är också svårt eftersom det är långsiktigt. Det kräver avregleringar och avbyråkratiseringar, och det strider ibland mot en del medlemsstaters vilja att i praktiken skydda det egna landets industrisektorer.

Nu har vi fått ett genombrott. Med utgångspunkt i kommissionens meddelande om konkurrenskraft gav Europeiska rådet vägledning för att gå vidare i sju olika spår.

Att fortsätta utveckla inre marknaden, inte minst för tjänster.

Regelförenklingar som kortare tillståndsprocesser på EU-nivå och färre rapporteringskrav. Detta är helt avgörande eftersom närmare hälften av all sådan lagstiftning kommer just från EU och läggs ovanpå de nationella.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 23-24 mars

Större satsningar på forskning och utveckling.

Att nå treprocentsmålet och därefter komma längre än så.

En bättre fungerande europeisk kapitalmarknad för ökade privata investeringar.

Att säkerställa arbetskraft som möter arbetsmarknadens behov, liksom högre kvinnligt arbetskraftsdeltagande i rätt många länder.

Sist men inte minst att nu driva på EU:s handelsagenda och slutföra de frihandelsavtal som är påbörjade och långt gångna.

Jag tycker att det är en framgång för Sverige att vi har satt strålkastarljuset på helt avgörande områden för Europas och Sveriges konkurrenskraft.

Krishanteringen får nu sällskap av riktigt långsiktigt viktiga frågor. Till exempel hade hela den inre marknaden aldrig kunnat skapas i Europa utan just förmågan till långsiktighet.

Herr talman! Energifrågorna berördes också under konkurrenskraftsdiskussionen. Flera medlemsstater lyfte fram kärnkraftens betydelse för att klara den gröna omställningen. Detta är, som vi vet, kontroversiellt i en del medlemsstater.

Sveriges hållning är solklar. Vi behöver all fossilfri elproduktion för att klara omställningen. Varje land avgör själv sin egen energimix. Men den gemensamma uppgiften, att bli fossilfri och klara både klimatet och säkerhetspolitiken, gör att kärnkraften behöver räknas in i den viktiga energiomställningen. Inte helt förvånande var Frankrike drivande i den frågan. Sverige höll naturligtvis med.

Det pågår också ett arbete med att se över EU:s samlade elmarknad. Därför är det bra att kommissionen har lagt ett förslag på bordet. Det diskuteras i dag mellan energiministrarna på TTE-rådet, varefter detaljerade förhandlingar tas vidare av det svenska ordförandeskapet under de kommande månaderna.

Frågan är inte helt enkel, vilket jag tror att de flesta förstår. Olika länder har helt olika energiberoenden och ser helt olika risker vid stora förändringar. Sverige jobbar hårt för lösningar som ska begränsa gaspristopparnas påverkan på elpriset i den del det är gasgenererad el som konsumeras.

Herr talman! Förbud mot förbränningsmotorer till 2035 var inte en del av agendan på Europeiska rådet, vilket jag sa i EU-nämnden förra veckan. Men eftersom det har väckt många frågor är det bra att ta upp frågan här i dag och att påpeka att den löstes i lördags. Som ordförandeland har vi på olika sätt och på olika nivåer agerat för en sådan lösning, det vill säga att kommissionen och den tyska regeringen skulle hitta en lämplig kompromiss inom ramen för det preliminära ställningstagande som redan fanns.

Jag tog upp det med Olaf Scholz under mitt besök i Berlin inför Europeiska rådet och med Ursula von der Leyen i början av veckan. Att en lösning nu har nåtts är ett viktigt steg framåt och något som den svenska regeringen har drivit på för.

Herr talman! Vi börjar närma oss slutet. Som jag berättade i EU-nämnden förra veckan är min roll som regeringschef för ordförandelandet också att vid bordet redogöra för hur rådsarbetet fortskrider. Den fördjupade informationen om och uppföljningen av migrationsfrågorna efter toppmötet i februari kommer att ske brevledes. Men enigheten om en stramare migrationspolitik var på Europeiska rådet än en gång mycket stor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 23-24 mars

Många länder befinner sig just nu i situationer som liknar det vi i Sverige och inte minst Tyskland upplevde 2015. Vi pratar om länder som Österrike, Belgien och Nederländerna. Även Danmark är tydligt drivande för en gemensam europeisk migrationspolitik där Europa håller gränsen, i den bemärkelsen att vi kan kontrollera den irreguljära invandringen in i Europa.

Det handlar om ett stort och oreglerat inflöde. I de allra flesta fall saknas asylskäl. Tillsammans med bristande återvändande och återtagandevilja i ursprungsländerna leder det till en ohållbar situation i flera länder. Den bilden bekräftades av Belgiens premiärminister Alexander De Croo, som jag träffade bilateralt dagen före toppmötet.

Detta möte var inte ett beslutstillfälle. Migrationsfrågorna ska upp på dagordningen igen vid mötet i juni. Med tanke på hur det ser ut bedömer jag att de kommer att återkomma också på mötena under hösten.

På fredagen möttes slutligen eurotoppmötet i inkluderande format, som det heter på Brysselsvenska. Det betyder att även vi som inte är med i euron deltar i samtalen. Vid mötet redogjorde Europeiska centralbankens ordförande Christine Lagarde, i en mycket intressant genomgång, för det ekonomiska läget i Europa. Hon fokuserade förstås ganska mycket på den senaste tidens finansiella oro med krisande banker i bland annat USA och Schweiz.

Christine Lagarde beskrev EU:s banksektor som betydligt mer motståndskraftig än den amerikanska, bland annat på grund av högre kapitaltäckningskrav och tack vare att väldigt många fler europeiska banker än amerikanska har genomfört det så kallade Basel III-regelverket. Lagarde uppmanade till att så snart som möjligt besluta om en uppdaterad stabilitets- och tillväxtpakt samt att prioritera arbetet med en kapitalmarknadsunion, en bankunion och värdet av mycket stabila och hållfasta statsfinanser.

Herr talman! Med det avslutar jag återrapporten från mötet i förra veckan.

Fru talman! Som är rätt välkänt ville jag lyssna, inte minst efter den ganska tumultartade stämning som hade varit i Sverige vid tidigare koranbränningar och nu utomlands. Jag ville också dels visa det jag sa publikt, att allt som är lagligt i Sverige måste man själv inte tycka är lämpligt eller respektfullt, dels ändå stå upp för att det är lagligt och ska vara lagligt.

Statsministerns frågestund

Jag tyckte att det fanns goda skäl att ha en dialog här i Sverige. Hur minskar man utrymmet för de människor som bara vill provocera utan att man visar missaktning för varandra? Jag konstaterade också att vi nog bör ha den här dialogen ganska löpande åt båda hållen, så att säga. Detta var mer ett sätt att visa att jag bryr mig om vad människor tycker och tänker i dessa frågor.

Jag tycker också att interreligiösa dialoger är viktiga. Vi är rätt ovana vid det i Sverige - det mycket sekulära Sverige. Jag uppfattade att de tyckte att det var ett viktigt samtal, och jag tror att det kommer att fortsätta.

(Applåder)

Statsministerns frågestund

Statsministerns frågestund var härmed avslutad.

Fru talman! Jag tror att man ska ha respekt för att det just nu är ett otroligt kaotiskt läge på många ställen efter jordbävningen. Det tror jag att man ska ha respekt för; det hade nog gällt många platser som drabbats av samma förödelse.

Det är nog också välkänt att alla länder inte fungerar precis som Sverige organisatoriskt och administrativt. Det kan man ha synpunkter på. Ofta när vi bidrar med hjälp på olika ställen ser vi hur effektiva olika stödsystem är, och jag tror att många hjälporganisationer är besvärande medvetna om bristerna. Det ursäktar ingenting, men det förminskar inte heller behovet av att vi hjälper till så gott det bara är möjligt med de förutsättningar som finns.

Vi var först med och räddade liv, och nu gör vi vad vi kan för att människor ska slippa frysa och stå hemlösa längre än vad som är absolut nödvändigt. Då får vi nog helt enkelt arbeta med de förutsättningar som finns.

Fru talman! Jag vill först säga att jag inte tänker göra partipolitik av detta, av det enkla skälet att jag tror att maktmissbrukande politiker skulle kunna finnas i olika partier i olika länder. Jag tänker därför inte göra partipolitik av den här frågan.

Däremot kan jag säga att Europaparlamentet tar detta på mycket stort allvar. Varje möte i Europeiska rådet inleds av Europaparlamentets talman, som flera gånger har tagit upp vad man drar för slutsatser av detta. En del är ju rättsfrågor och rättsliga utredningar som parlamentet självklart inte lägger sig i, men det gäller även interna kontroll- och regelsystem.

Mitt intryck är alltså att man tar detta på mycket stort allvar. Man anser att det helt enkelt inte får hända och att det äventyrar legitimiteten och auktoriteten i Europaparlamentets viktiga arbete.

Fru talman! Detta är intressant - det verkar finnas en mycket bred majoritet i den här kammaren för ordentlig insyn också i fristående skolor, och ändå lyckades den förra regeringen inte göra något enda åt detta på åtta år. Hur är det ens möjligt? Hur kan man inte hinna med det på åtta år? Det är fascinerande långsamt, skulle jag säga.

Det vi nu gör är att inse att offentlighetsprincipen, med allt vad den kräver av offentlighet i precis allting, är ganska enkel om man har kommunjurister och kommunhus men väldigt olämplig för rätt små friskoleföreningar och friskoleföretag. Därför inför vi en insynsprincip där det definieras exakt vad som ska finnas till allmänt beskådande och vad som måste redovisas publikt så att det blir enkelt för alla skolor att redovisa exakt det som skattebetalare, föräldrar och elever har rätt att veta.

(Applåder)

Fru talman! Först vill jag bara instämma i att det som hänt är förfärligt. Det är svårt att ta in, allvarligt talat. Alla gladdes vi åt att se de få människor som kunde räddas ur rasmassorna många timmar senare, mot alla odds, men vi förstår ju att många, många fler ligger kvar därunder. Det är helt förfärligt.

Givarkonferensen är både originell och självklar. Det handlar om att snabbt se till att ta vara på de erfarenheter vi har av tidigare givarkonferenser och som nuvarande ordförandeland i EU samla länder som helt enkelt behöver ett format för att hjälpas åt. Alla ska inte bara göra saker med god vilja men lite huller om buller. Det gäller till exempel fysiska, materiella insatser där man kan tänka sig väldigt handfasta saker - vi har sök- och räddningsteam med hundar där nere, vilket är en väldigt speciell kompetens - men också reda pengar.

Det blir därför en väldigt traditionell sådan konferens där man helt enkelt ser till att samla in de pengar som åtminstone initialt kommer att behövas för att hjälpa till med återuppbyggnaden av dessa platser.

Fru talman! Detta är en jätteviktig fråga, men jag tror att det vore lite förmätet av mig att berätta hur andra kan vara mer behjälpliga. Jag tror att många gör fantastiska insatser redan.

Alla frivilligorganisationer som var på plats på Folk och försvars konferens i Sälen träffade jag på ett separat möte där vi diskuterade just vad de gör, vad de vill göra ytterligare och om det finns hinder som står i vägen. Jag måste säga att jag var djupt imponerad. Jag har också besökt frivilligorganisationer, både militära och civila, som märker en enorm tillströmning till sin verksamhet.

Jag uppfattar alltså att detta faktiskt fungerar väldigt bra, även om jag förstår att man vill göra ännu mycket mer. Jag tror att vi, inte bara som väljare och politiker utan också som medmänniskor, ska lita på att var och en gör det var och en kan på alldeles eget beråd. Jag kommer alltid att visa uppskattning för det, men jag kommer inte att förvänta mig att människor gör ytterligare mer än de redan gör.

Fru talman! Jag tycker att vi gör precis tvärtemot vad frågeställaren säger. Vi gör allt vi kan för att snabba på tillståndsprocesser så att det kan fattas beslut om dem som har dragits i långbänk. Det gäller till exempel förutsättningarna för havsbaserad vindkraft.

Jag tycker också att vi gör allt vi kan för att skapa respekt för den nödvändiga arbetskraftsinvandringen genom att stoppa det som är missbruk av arbetskraftsinvandring.

Vi samarbetar nära med industriförutsättningar på alla möjliga olika vis. Bara häromkvällen satt jag med många av just de cleantechföretag som ligger i framkant och diskuterade hur Sverige och EU nu ska möta de goda, och riskabla, initiativen från USA i det som kallas IRA.

Vi har ett mycket gott samarbete. Näringslivet vet att de ligger i framkant när det gäller miljö- och klimatomställningen. De vill ha permanenta, långsiktiga och politiska spelregler att arbeta utifrån, och det håller de på att få just nu.

(Applåder)

Fru talman! Jag delar helt bedömningen att civilt försvar är extremt viktigt. Det har kanske aldrig tidigare i modern tid uppfattats som lika viktigt som just nu. Jag vill inte öka betydelsen av vare sig mig själv eller Carl-Oskar Bohlin, men det är en händelse som ser ut som en tanke att Sverige för första gången på många decennier har fått ett separat ansvarigt statsråd för just civila försvarsfrågor.

Finns det någon lärdom vi ska dra på omedelbar sikt av kriget i Ukraina, utöver att gå med i Nato och att stärka vårt eget militära försvar, är det att civilt försvar har extremt stor betydelse. Det har vi dragit slutsatser av. Jag tycker alltså att vi drar precis de slutsatser som ledamoten tycker att man ska dra.

Järnväg är en viktig del av infrastrukturen och därmed civilförsvaret, men det är lite mer än bara höghastighetståg.

(Applåder)

Fru talman! Det som ändå måste sägas är att adoption alltid handlar om barn som behöver få en familj, aldrig om vuxna som vill ha ett barn. Det är otroligt viktigt. Att det sedan finns vuxna som vill ha barn men inte kan få det själva är en bra grund för att barn som är övergivna ska kunna förenas med vuxna som vill bilda familj. På det ska all lagstiftning vila, inte mer och inte mindre.

I Sverige har vi ett regelverk som tillåter organisationer att arbeta med internationell adoption enligt de lagar som finns och med den granskning som myndigheterna gör. Det är i grund och botten bra. Det finns också transparens. Det är alldeles uppenbart att det letas problem, på goda grunder. Och missförhållanden som har funnits uppmärksammas.

Nu undersöks det ytterligare om svensk lagstiftning har räckt eller inte. Den utredningen ska självklart vara bestyckad med människor som kan sin sak. Det tror jag att den är.

Fru talman! I denna tid då man inte ska utesluta någonting vore det väl dumt att säga att jag aldrig kan tänka mig en översyn. Men jag kan nog ännu mer tänka att regelverket verkar fungera ganska bra just nu. Det är i alla fall mitt intryck.

Den stelbenta uppfattning som fanns när kriget bröt ut om att svensk lagstiftning förbjöd att skänka bort eller sälja vapen till Ukraina var en vanföreställning. Det var flera som odlade den föreställningen, antagligen färgade av en tid då man tyckte att all export av vapen var dålig.

På samma sätt fanns de som hävdade att vapenindustri och försvarsmaterielindustri inte var hållbara investeringar. Det har jag dessbättre inte hört någon säga sedan dess.

Jag tycker att vi har bevisat att den svenska lagstiftningen fungerar. När vi lägger om vår säkerhetspolitiska doktrin ändras också tillämpningen av den lagstiftning som finns. Det tycker jag att man ska ta fasta på.

Fru talman! Min regering sysslar inte med att fördöma människor, partier eller parlamentariker. Min regering sysslar med att forma lagstiftning, leda landet i en svår tid och respektera landets lagar. Allmänna fördömanden får man syssla med på andra platser.

I Sverige råder yttrandefrihet för alla människor. Jag tycker inte att alla yttranden är vare sig lämpliga, respektfulla eller passande. Men det råder yttrandefrihet i alla fall.

Regeringens inställning är solklar. Vi har stor respekt för hur svenska lagar ska tillkomma, för på vilket sätt de ska tillämpas och för att det är regeringens uppgift att ändra på en lagstiftning via riksdagen om man inte är nöjd - inget mer, och inget mindre.

(Applåder)