Ulf Kristersson

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Fru talman! Jag delar helt beskrivningen att det är väldigt många ärvda problem och väldigt många års försyndelser som vi nu arbetar med. Det är ingen tvekan om den saken. Det räcker att summera de stora områdena. En ansvarslös migrationspolitik tillsammans med en väldigt dålig integration har lett till väldigt många av de problem vi ser. Snart finns det inte ett enda samhällsområde att lyfta fram där vi inte ser integrationskonsekvenserna. Jag hörde i går på nyheterna om barn och tandhälsa, ett problem som vi har jobbat med mycket länge i Sverige men som nu kommer tillbaka. Vi ser det på område efter område. Det gäller också brottslagstiftningen. De grova brottslingarna i Sverige har i praktiken hela tiden haft ett försprång eftersom svensk lagstiftning inte har tagit itu med den brottslighet vi i dag ser. Det gäller också energipolitiken, för att ta ett helt uppenbart exempel.

Allt detta ska man ha med sig. Ärvda problem från regeringar som under tio års tid inte har haft majoritet för att fatta beslut och som dessutom har varit oense inbördes får konsekvenser.

Likväl måste man nu gilla läget. Vi är där vi är. Att lösa problemen, blicka framåt och göra det bästa man kan måste vara attityden. Jag tror mycket mer på det än på att älta allt som har varit. Man måste veta vad som var problemet för att kunna lösa det, och man måste tala i klartext om det. Framför allt får man inte komma tillbaka till det. Jag törs inte ens tänka tanken på att i dag ha en regering som tyckte så olika saker om migrationspolitiken att man ökade invandringen igen. Det hade fått förödande konsekvenser.

Blicka framåt, fatta beslut, samla majoriteter och lös problemen! Där är mitt fokus just nu. Jag delar historiebeskrivningen men tror att vi hela tiden måste vara lösningsorienterade och fokuserade på de problem som nu står i centrum.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Fru talman! Nu förstår jag var skon klämmer. Lena Hallengren vill prata om en moderat och ett enskilt fall i Gällivare. Det vill hon säkert, men det kommer inte jag att göra.

Enskilda fall där socialtjänsten omhändertar barn, där det ifrågasätts och där det sker rättsliga prövningar - jag tror att det pågår någon granskning i Gällivare - tänker i alla fall inte jag gå in på, och det tror jag gäller tidigare ministrar också. Dessutom rör detta en person som såvitt jag vet har tagit paus från sina uppdrag därför att vi uppfattar att hon har agerat olämpligt på ett annat sätt.

Den stora frågan här handlar inte om ett enskilt fall. Där kan man alltid tycka olika, och ytterst är det domstolar som prövar om ett enskilt fall är korrekt eller inkorrekt omhändertaget.

Det här handlar om länder, organisationer och individer som vill ifrågasätta Sveriges förmåga att skydda barn och som vill så split och orsaka splittring mellan Sverige och andra länder eller kanske ännu värre: så split och orsaka splittring mellan befolkningsgrupper i Sverige och utnyttja det faktum att det finns människor som inte förstår svensk lagstiftning.

(Applåder)

Fru talman! Jag tror att de som är intresserade av socialtjänstfrågor och den här kampanjen under ganska lång tid har följt hur jag och regeringen har agerat i frågan.

Jag skrev en ganska lång artikel häromdagen på DN Debatt där jag påpekade att jag egentligen har följt frågan sedan tidigt 2000-tal. Det var då jag för första gången, då som ansvarig för socialpolitiken i Stockholm, kom i kontakt med någonting som låg i närheten av detta, det vill säga möten med familjer där socialsekreterare möter familjer som, som det heter, inte litar på socialtjänsten. Det var nog första gången jag på allvar såg att det finns ett grundläggande problem i att myndighetsutövning i Sverige - som är absolut nödvändig för att skydda socialt utsatta barn från övergrepp - möter uppfattningar om att socialtjänsten över huvud taget inte har rätt att gripa in.

Det var en ganska stor sak, ska jag säga. Vi är sedan lång tid tillbaka vana i Sverige vid att man i enskilda fall kan tycka väldigt olika. Det är inte ovanligt att familjer som så att säga drabbas av socialtjänstens omsorger inte delar socialtjänstens uppfattning. För det har vi rättssäkra system, där man kan överpröva den sortens beslut. Det händer också att besluten överprövas; det vet alla vi som har sysslat med socialpolitik.

Detta var alltså grunden, och redan då tyckte jag att det var rätt anmärkningsvärt att människor inte litade på socialtjänsten. Det kan inte vara en legitim anledning i Sverige till att inte följa lagen. Man måste alltså inte lita på polisen för att låta bli att begå brott. Man måste inte lita på Skatteverket för att ändå betala in sin skatt. Och samma sak gäller här. Detta var en ganska viktig krock.

Kampanjen är någonting annat. Den drivs aktivt av människor som vill så split och orsaka splittring mellan människor i Sverige. Det handlar om människor som kanske inte förstår svensk lagstiftning och människor som har fått sina barn omhändertagna och som inte gillar detta. Kampanjen förs dessutom i utländska syften. Jag har fördömt den i mycket, mycket starka ordalag.

(Applåder)

Fru talman! Käre Per! Jag vill säga tack för många debatter och samtal under många år och i många olika roller. Stort tack för det!

Som jag tror att både du och jag vet är det kanske mer som skiljer oss åt än vad som förenar oss, i varje fall i den vanliga politiken. Några viktiga gemensamma nämnare har vi dock, och just i dag vill jag ta fasta på dem.

Vi har ett djupt engagemang för det vi tror på - det handlar om olika saker men samma engagemang.

Vi tycker olika om klimatpolitiken och om EU-politiken, men jag tror att vi förenas i att det är bra att fler länder nu sluter upp bakom gemensam klimatpolitik.

Jag tror att vi båda kan säga att vi har en förmåga att skilja på sak och person.

Den friska luften utanför kontoret förenar oss också. Du är alltid på en cykel; jag har helst löparskorna på.

Du är ju stockholmare och jag sörmlänning, men vi förenas i landskapet Sörmland. Det är underskattat.

Du ska få två saker av mig i dag. Det sägs att det numera bara är partiledare och bankdirektörer som bär slips. Vi är ju båda i den rollen - i alla fall just nu. Jag har ingen aning om vad du ska göra härnäst, men det kan inte uteslutas att det kommer att finnas tillfälle för en slips även i nästa liv. I så fall har vi en beredd här - den svenska EU-ordförandeskapsslipsen.

Det andra du ska få är landskapet Sörmland. Detta är den enda bok man behöver när man vandrar de 100 milen av Sörmlandsleden. Jag har bara gått 50. Vill du ha sällskap på en sträcka är jag helt öppen för det, så kan samtalet fortsätta.

Stort tack för dessa år!

(Applåder)

Herr talman! Jag konstaterar bara det som många har vittnat om, nämligen att det var ett arrangemang med Hamasföreträdare och att den person som Magdalena Andersson personligen säger har vigt sitt liv åt att bekämpa Hamas deltog. Är det inte en ganska uppseendeväckande uppgift? Det är väl en sak att säga att man inte tycker att det är bra och att ifrågasätta och en annan att garantera att det här är en del i en livslång kamp.

Min bestämda känsla är att det finns en terrorromantik i vissa S-kretsar som borde besvära S-ledaren.

(Applåder)

Herr talman! I maj hölls en palestinsk konferens i Malmö som vi nu vet var ett Hamasarrangemang. Palestinas Sverigeambassadör bekräftade detta svart på vitt i Dagens Nyheter i morse. Denna Hamaskonferens ägde alltså rum fyra månader före den bestialiska terrorattacken där 1 200 israeler mördades.

En som trots palestiniernas avrådan från deltagande deltog i den här konferensen var den socialdemokratiska riksdagsledamoten Jamal El-Haj. Ändå har Magdalena Andersson uttalat sitt fulla förtroende och personligen gått i god för att han har bedrivit en, som det heter, livslång kamp mot Hamas.

Min fråga till Magdalena Andersson är: Står hon fast vid sitt oreserverade stöd för El-Hajs agerande?

Herr talman! Vad detta handlar om är att varje land måste skapa nationella förutsättningar för att vi ska kunna klara av våra gemensamma klimatåtaganden. Då finns det en förutsättning som vi tjatar oss blå om och som ni låtsas inte finns: ren fossilfri el.

Det börjar och startar där. Har man ingen energipolitik har man ingen klimatpolitik. Kan man inte ersätta fossila bränslen har man ingen klimatpolitik. Kan man inte ha stabil el till de industrier som ska elektrifiera har man ingen klimatpolitik. Dessbättre växer nu den gemensamma europeiska insikten om detta.

Det förfärliga kriget mot Ukraina har fört med sig ett litet men viktigt bidrag, som är bra: en snabb avveckling av beroendet av olja från Ryssland. Nu ska EU bli helt fossilfritt. Då krävs stabil energi. Kärnkraftsalliansen är en bra början på detta, men eftersom Miljöpartiet vägrar att ens prata om stabil ren el har Miljöpartiet ingen långsiktig klimatpolitik.

(Applåder)

Herr talman! Jag tror att man kan säga att EU är en förutsättning för en internationell europeisk klimatpolitik, som en del i en global klimatpolitik. Men den ersätter naturligtvis inte vad enskilda länder behöver göra själva och enskilda länders uppfattning om vad som är rätt klimatpolitik. Självklart är det så. Det är ett mellanstatligt samarbete som vi tar på mycket stort allvar.

Låt mig ta tre exempel:

Klimatpaketet Fit for 55 ger unika förutsättningar för EU att bli världens första klimatneutrala kontinent. Det är fantastiskt bra. Jag uppfattar att det finns ett mycket brett stöd för den ståndpunkten.

EU värnar inte svenskt skogsbruk tillräckligt bra. Det har Miljöpartiet aldrig förstått. Det är obegripligt; ni vistas ju en del i skogen. Svensk skogspolitik kan inte delegeras till EU-nivå. Svensk skog är en fundamental förutsättning för arbetstillfällen och för ekonomin i Sverige.

Kärnkraft växer nu fram i EU på ett nytt sätt.

Det är tre exempel - bra och dåligt.

Herr talman! Som jag sa för en stund sedan: Jag tar ansvar för mitt regeringsunderlag. Jag förutsätter att Centerpartiet tar ansvar för det regeringsunderlag som Centerpartiet numera ingår i - där även Vänsterpartiet ingår. Lycka till med det!

(Applåder)

Sverige kommer inte att utvärdera medlemskapet i någon annan mening än att vi varje dag utvärderar vad som funkar bra och vad som funkar dåligt. Det ska vi fortsätta att göra. Vi ska fortsätta att ställa tuffa krav på EU, delta med full kraft, säga ja till bra saker, säga nej till dåliga saker och påverka. Det har varit Moderaternas och den här regeringens linje från dag ett. Så kommer det att förbli. Men jag är väldigt mycket för att vi värnar svenska nationella intressen i vårt EU-samarbete och att vi höjer vår röst, som andra länder gör, när vi tycker att EU trampar fel.

Återigen: Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna är de två mest skeptiska. Om Centerpartiet hanterar Vänsterpartiets EU-skepsis ska jag nog kunna hantera Sverigedemokraternas EU-skepsis.

(Applåder)

Herr talman! Som jag sa alldeles nyss är Sverige stabilt förankrat i EU. Det finns en förkrossande majoritet svenskar som vill ha svenskt EU-medlemskap. Det svenska näringslivet skulle inte fungera utan ett svenskt EU-medlemskap. Svensk säkerhet skulle försämras. Vi skulle inte kunna skydda våra gränser utan ett svenskt EU-medlemskap. Sverige överväger över huvud taget inte att lämna EU.

Som jag sa tidigare tar jag fasta på att rent principiellt är åtta av åtta partier numera för det svenska EU-medlemskapet. Men jag respekterar också att det finns partier som är mindre entusiastiska. Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet är väl de två tydligaste. Jag respekterar det.

Man kan tycka olika. Vi utvärderar vårt EU-medlemskap varje dag. Ofta kommer vi fram till att det är väldigt bra, men ibland landar vi i att EU gör saker vi inte gillar. Skogspolitiken tycker jag till exempel sköts dåligt av EU just nu, och då säger vi det i klartext.

Herr talman! Jag förstår ärligt talat inte riktigt frågan. Vi tog ju ställning till en resolution som de flesta EU-länder konstaterade att de inte kunde rösta ja till eftersom den inte svarade mot de krav som de flesta EU-länder hade.

I stället uttalade EU mycket tydligt ungefär det som Nooshi Dadgostar säger. Det handlade om att fördöma Hamas, kräva respekt för krigets lagar, försvara rätten att försvara sig och om att framföra krav på humanitärt tillträde och pauser för att kunna komma in med sådant material som det humanitära tillträdet kräver. Det var exakt så Sverige röstade. Det var exakt så majoriteten av EU:s länder röstade. Det är där den stora majoriteten finns, i enighet.

(Applåder)

Herr talman! Jag delar helt Nooshi Dadgostars beskrivning av fasan på Gazaremsan. Det gör jag helt och fullt, och jag tror att hela världen gör det.

Jag tycker att Sverige och EU har varit extremt tydliga på de punkter där EU är enigt. Vi fördömer entydigt Hamas. Det är inte alla länder i världen som orkar med en sådan sak. Senast i morse kunde vi till exempel läsa den palestinske ambassadörens uttalande i Dagens Nyheter.

Vi försvarar entydigt Israels rätt att försvara sig inom internationell rätt. Vi kräver humanitärt tillträde. Vi kräver respekt för krigets lagar. Vi kräver en tvåstatslösning. Allt detta är EU överens om. Det är mycket bra.

FN:s deklaration röstade en majoritet av EU:s medlemsländer inte ja till av precis det skäl som Nooshi Dadgostar antyder. Den förmådde inte fördöma Hamas agerande. Där börjar den här konflikten.

(Applåder)

Herr talman! Jag tror att man i Ryssland är mycket mer intresserad av vilka partier i Sverige som vill att vi ska gå med i Nato och vilka som vill stå utanför. Socialdemokratins halva regeringsunderlag är emot den enskilt viktigaste säkerhetspolitiska reformen i modern tid. Och Magdalena Andersson har mage att stå här och prata om olika ståndpunkter i EU-frågan!

Jag vet att ni är besatta av Sverigedemokraterna. Alla vet det. Men den stora frågan här och nu är: Vad ska vi använda EU till? Vilka problem ska EU lösa, och vad handlar EU om politiskt? Där kan man tycka olika.

Jag tar fasta på att nästan alla numera är för det svenska EU-medlemskapet. Det är gott så. Jag respekterar att vi tycker olika när det gäller vad vi ska använda EU till, men jag ser också en växande enighet, till exempel om EU:s roll för att minska invandringen - det gäller i varje fall i några partier - och en växande roll för EU i klimatpolitiken. Det är gott så.

(Applåder)

Herr talman! Det var en intressant fråga, givet vad Vänsterpartiet häromdagen sa om EU-samarbetet.

I Sverige är såvitt jag vet åtta partier av åtta i grund och botten för det svenska EU-medlemskapet. Annat var det när vi folkomröstade. Då var halva socialdemokratin emot medlemskapet, och man kvoterade in hälften-hälften för rättvisans skull. Välkomna i sällskapet nu!

Att vi alla är för EU-medlemskapet betyder inte att alla tycker lika, på goda grunder. EU är svensk inrikespolitik. Vi tycker alltså olika i olika frågor.

Jag välkomnar allt detta. Men om statsministern, som är jag själv, håller ordning på att regeringens EU-politik är väl förankrad kanske oppositionsledaren ska hålla ordning på sitt eget regeringsunderlag.

(Applåder)

Herr talman! I Sverige bryr vi oss om vad som händer i världen och tar ofta vårt delansvar för att lindra nöd och elände även i konflikter långt borta som vi har väldigt litet inflytande över, som i Mellanöstern.

Herr talman! Samtidigt måste vi ta det fulla ansvaret för vad som händer här hemma. Sverige kan inte tillåtas bli en scen för världens alla konflikter, som när utländska medborgare kommer hit för att bränna koraner i syftet att kränka muslimer, som när regimtrogna och regimkritiska från Eritrea rent fysiskt gör upp i slagsmål i Järva eller som nu när terrorromantiken från Gaza leder till antisemitism i Sverige.

Efter Hamas terrorattack den 7 oktober ser både Sverige och EU en våg av antisemitisk propaganda. Anmälningarna om hets mot folkgrupp med antisemitiska motiv har ökat med 50 procent. Många judar hör och ser hatet och hoten varje dag. Antisemitismens konspirationsteorier förenar nu höger- och vänsterextremister med islamister och en del som har sitt ursprung där man hatar Israel.

Det måste vi stoppa, herr talman. Vi ska inte vara toleranta mot intoleransen. Regeringen fokuserar på tre områden. Det gäller att stärka judars trygghet och säkerhet i Sverige, att uppmärksamma judiskt liv i Sverige och att med utbildning stärka kunskapen om Sveriges judiska minoritet.

Nu är det vår ovillkorliga skyldighet i den här kammaren bortom partipolitiken att garantera att judiska familjer aldrig ska behöva frukta för sin trygghet och sin säkerhet här i sitt eget land.

(Applåder)

Herr talman! Vi lever i ofredens tid. I Mellanöstern rasar ett krig med väldigt stort mänskligt lidande som följd.

EU står enat i mycket. Vi fördömer Hamas avskyvärda terroristattack den 7 oktober, där minst 1 200 personer dödades och över 220 kidnappades. Inte sedan Förintelsen har lika många judar mördats på en och samma dag.

Sverige och EU står bakom Israel och landets självklara rätt att försvara sig i enlighet med folkrätten. Samtidigt understryker EU att humanitärt tillträde i Gaza med förnödenheter som vatten, mat och mediciner är absolut nödvändigt. Sveriges humanitära bistånd kommer Gazas civilbefolkning till del. Civila liv måste skyddas så långt det är möjligt.

Både i Sverige och i Europa kan man tycka olika om konflikterna i Mellanöstern. Det hör till vår demokrati. Men det är fullständigt oacceptabelt när aktioner och demonstrationer mot kriget där övergår i hat och hot mot judar här. Sveriges regering står entydigt bakom vår judiska minoritet.

(Applåder)

Det Europa som en gång svor att judar aldrig mer ska behöva frukta för sin säkerhet är återigen en otrygg plats för judiska familjer. Det är faktiskt en skam, eller som Frankrikes president Emmanuel Macron säger: Vi ska föra tillbaka antisemitismen dit där den hör hemma - inför rätta och bakom galler. Ingen tolerans för de intoleranta!

(Applåder)

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina är vår tids europeiska tragedi. Ändå finns det nu röster som ifrågasätter att friheten är värd att försvara - som om eftergiftspolitik mot diktaturen skulle ligga i demokratins intresse! Förlorar Ukraina, så förlorar Europa, så förlorar Sverige.

Kriget i Ukraina visar EU:s säkerhetspolitiska betydelse. EU:s militära insats har redan tränat 30 000 ukrainska soldater. Under det svenska ordförandeskapet enades vi om att förse Ukraina med 1 miljon artillerigranater.

Ett EU-medlemskap är Ukrainas mål. Den svenska regeringen delar detta mål och drev frågan under vårt ordförandeskap. EU-kommissionen rekommenderade i torsdags Europeiska rådet att inleda medlemskapsförhandlingar med Ukraina. Jag kan i dag ge beskedet här i kammaren att den svenska regeringen stöder beslutet att inleda dessa förhandlingar efter årsskiftet.

(Applåder)

Att hjälpa Ukraina att överleva som ett fritt land och att göra Ukraina till en fullvärdig medlem av EU kommer att vara två av vår generations mest formativa europeiska uppgifter.

Herr talman! Det är inte längre en fråga om om utan när och hur EU ska växa. Att sprida stabilitet, demokrati och respekt för rättsstatens principer ligger i vårt gemensamma intresse. Men EU-medlemskap delas inte ut lättvindigt utan bygger på meriter och framsteg i det egna reformarbetet. EU har krav och villkor som ska uppfyllas. Här finns inga genvägar. Rättsstatens principer ska försvaras och gäller för såväl nya som gamla medlemmar.

Samtidigt måste EU vara redo att ta emot nya medlemmar när de är redo. EU behöver reformeras för att fungera effektivt även med fler medlemsstater. Det gäller inte minst jordbruks- och sammanhållningspolitiken. Även EU:s budget och formerna för beslutsfattande kommer att behöva ses över.

Herr talman! 70 procent av de kriminella nätverken i EU är verksamma i minst tre länder. Regeringen genomför nu en historisk offensiv mot de svenska kriminella gängen. Vi stärker rättsväsendet, och vi ger polisen nödvändiga verktyg och befogenheter. Vi river sekretessen så att myndigheter kan bekämpa den organiserade ekonomiska brottslighet som göder gängen.

Samma offensiv behövs nu i EU. När EU:s stats- och regeringschefer nästa sommar beslutar om de politiska prioriteringarna för de närmaste åren måste kampen mot den gränsöverskridande grova kriminaliteten vara en prioriterad fråga. Regeringen arbetar intensivt med förslag på hur detta EU-samarbete kan vässas. Mer kan göras för att ge myndigheter bättre tillgång till information som kommuniceras krypterat. Mer kan göras för att strypa pengaflöden och för att samordna brottsutredningar mot gränsöverskridande kriminalitet.

Europol måste stärkas för att kunna slå hårdare mot den organiserade brottsligheten, och mer samarbete behövs för att stoppa införseln av narkotika via EU:s hamnar.

Herr talman! EU måste ta kontroll över Europas yttre gräns. Det är viktigt för EU men också helt nödvändigt för Sverige.

Regeringen och Sverigedemokraterna genomför nu ett paradigmskifte inom svensk migrationspolitik. Det har redan fått stor effekt. Migrationen ökar till många EU-länder, men i Sverige har antalet asylsökande minskat med 25 procent jämfört med förra året. Drygt 200 000 migranter har tagit sig över Medelhavet bara i år. Det är 52 procent fler än förra året. Dessa människor utnyttjas grovt, och denna människosmuggling är en betydande inkomstkälla för den organiserade brottsligheten.

Under det svenska ordförandeskapet togs ett stort steg närmare en ny, ansvarsfull och restriktiv asyl- och migrationspolitik. Det var en betydande framgång. Målet är att stärka EU:s yttre gräns och att införa ett snabbspår i mottagandet för att skilja ekonomiska migranter från flyktingar. Det kommer att minska trycket på EU och på Sverige.

Men återvändandet måste öka. Vi behöver mer samarbete och mer informationsutbyte mellan alla berörda myndigheter inom EU för att verkställa fattade utvisningsbeslut. Dessutom behövs fler återvändandeavtal med ursprungsländerna. Det behövs ett kraftigt utökat samarbete med ursprungs- och transitländer. Bara så kan vi förebygga migrationens grundorsaker och förhindra att många söker sig till Europa längs livsfarliga vägar över land och till havs.

Herr talman! Den gröna omställningen är ett svenskt kärnintresse. Svenska företag och industrier ligger i framkant inom tekniker som världen efterfrågar, som fossilfritt stål, batterier, elektrifierade fordon och skogsbaserade innovationer. Sverige har redan kommit långt på vägen mot fossilfrihet genom att tidigt fasa ut oljepannor och kolkraft. Tillsammans med Portugal har Sverige lägst utsläpp per capita i hela EU. Mer behövs. Klimatförändringar och miljöförstöring är ett gränsöverskridande problem som kräver gränsöverskridande lösningar.

Svensk klimatpolitik ska bygga på europeisk grund. Under det svenska ordförandeskapet antog EU ett av världens mest ambitiösa klimatpaket, det som kallas Fit for 55. EU gör nu gemensam sak mot gemensamma mål, och alla medlemsländer är med och tar ansvar. När 450 miljoner européer ställer om gör det global skillnad.

Det hållbara svenska skogsbruket är viktigt inte bara för Sveriges utan för hela Europas omställning. Regeringen arbetar tillsammans med Finland för att skapa större förståelse för skogens betydelse. Skogen är inte bara en kolsänka och en förutsättning för biologisk mångfald; skogen är också avgörande för att ersätta fossila material och minska våra utsläpp.

Även kärnkraften spelar en avgörande roll för fossilfri elproduktion i EU. Regeringen arbetar hårt för att både konventionell kärnkraft och små modulära reaktorer ska kunna användas på samma villkor i EU som förnybar energi. Vi samarbetar tätt med andra EU-länder i det som kallas kärnkraftsalliansen.

Herr talman! Sverige och Europa behöver en högre tillväxt, och den inre marknaden är central för att stärka vår ekonomi. EU är själva kärnan i den svenska industrins internationalisering. Men EU:s andel av världsekonomin krymper, och konkurrenskraften har försämrats. Ny teknik kommer allt oftare från USA:s västkust och Kinas östkust. Europa ska vara en kontinent som är med och utvecklar ny teknologi, inte främst en kontinent som importerar den.

EU:s samlade investeringar i forskning och utveckling som andel av bnp är betydligt mindre än i USA och Kina, men också mindre än i Japan och Sydkorea. Det är hög tid att fler medlemsstater når EU:s mål om att investera minst 3 procent av bnp i forskning och utveckling.

Tillväxt och innovationer springer inte ur en statsstyrd ekonomi utan ur en kunskapsbaserad marknadsekonomi med konkurrenskraftiga företag. Det kräver mindre regelkrångel, lägre energipriser, snabbare tillståndsprocesser samt bättre tillgång på kapital och kompetens. Europeiska företag ska ha regler och villkor som klarar den konkurrensen. Enklare och färre regler kommer att bli ett svenskt huvudtema när inriktningen för Europas konkurrenskraft ska beslutas. EU-lagstiftningen måste ta större hänsyn till företagens förutsättningar.

Det är fri konkurrens på den inre marknaden och frihandel med länder utanför EU som har byggt Europas ekonomi stark. Men frihandelsavtal är också viktiga av geopolitiska skäl. Om inte EU är närvarande i världens tillväxtregioner kommer andra länder att vara det. EU:s styrka har länge varit dess öppenhet mot världen. Den öppenheten måste vara förenlig med våra egna intressen, våra värderingar och våra säkerhetshänsyn.

Herr talman! I min första regeringsförklaring sa jag att Sverige ska vara en aktiv, engagerad och pådrivande medlem i EU före, under och efter vårt ordförandeskap. EU-frågor är alltså inte en lyx som en regering kan ägna sig åt när kalendern så tillåter. EU-politik är svensk inrikespolitik. Många nationella svenska intressen kan bara värnas genom EU.

Sverige är dock ofta sämre än andra på att identifiera och formulera våra nationella intressen. Ibland har vi saknat viljan att tydligt ta ställning. Ibland har vi bara inte sökt likasinnade. Ibland har vi kommit in alldeles för sent.

Detta ändrar vi nu på. Regeringen kommer att inrätta nya former för samråd och samarbete med det svenska näringslivet, med arbetsmarknadens parter och med andra viktiga aktörer som representerar strategiska, vitala svenska nationella intressen. Det är bra både för Sverige och för EU.

Herr talman! Jag har nu redogjort för regeringens syn på de problem och de möjligheter som EU har framför sig i denna mycket turbulenta tid. EU är vårt främsta internationella samarbete och en viktig plattform för ett litet men internationaliserat land som Sverige. Låt oss bättre använda den plattformen för att bekämpa brotten och minska invandringen genom att stärka Europas yttre gränser, för att klara klimatomställningen och för att värna våra framgångsrika svenska exportföretag - men också för att skydda de grundläggande värderingar om frihet, fred, demokrati och rättsstat som vi i Sverige tror på.

Sveriges historia är intimt sammanflätad med Europas, men det är också Sveriges framtid.

(Applåder)

Fru talman! Då ska jag vara mycket noggrann och säga att det inte pratades om det över huvud taget. Som jag sa fanns det en mycket kortfattad rådsslutsats, som jag inte kan i huvudet. Den bara konstaterades; vi hade ingen diskussion om detta. Det var lite för många andra stora geopolitiska frågor som var uppe på dagordningen.

Detta ska också ses i ljuset av att många kanske hade hoppats att det som heter EPC, European Political Community, hade kunnat ha den diskussionen bara ett par veckor före rådsmötet. Men då fanns det helt enkelt inte människor närvarande för det.

Det enda som var uppe på mötet var den mycket korta rådsslutsats som finns.

Fru talman! Det är en komplex men viktig fråga. Som jag tror att frågeställaren känner till är den komplex, och vi väntar båda med spänning på morgondagens besked från EU-kommissionen om dess ställningstagande inför nästa möte i Europeiska rådet om eventuella medlemskapsförhandlingar.

Det är ganska många som misstänker att det kan bli aktuellt för Ukraina och Moldavien. Jag tror att jag väntar till i morgon innan jag har en mer exakt uppfattning om den saken.

Låt mig först säga i formfrågan att det är viktigt som sägs här - att när ett land har gjort vad som ska göras och uppfyller kraven, då ska EU stå redo. Det får inte bli någon sorts formfråga som man sedan använder för att inte stå redo.

Lika viktigt är det att säga att länder ska vara redo. De ska göra det som krävs. Det finns inga genvägar. Det är en tuff process, och den ska vara tuff. De flesta uppfattar nog att Ukraina har gjort imponerande framsteg givet den situation man befinner sig i. Vi får avvakta morgondagen och se vad kommissionen tycker.

Sverige kommer att tycka att om kommissionen bedömer att man lever upp till de meritbaserade prestationerna ska unionen påbörja förhandlingarna. Det kommer att vara den svenska positionen.

Sedan finns det komplicerande saker i detta. En del vill ha fördragsändringar. Det vore samma sak som att säga att vi skjuter frågan flera år framåt i tiden. Jag tror att fördragsändringar är en dålig idé. Vi bör göra detta inom ramen för nuvarande fördrag. Framför allt bör fördragsändringar inte användas som ett svepskäl för att slippa diskutera Ukrainas medlemskap.

Däremot är det uppenbart att det kommer att krävas andra förändringar. Hela jordbrukssektorn med sammanhållningspolitiken kommer att bli otroligt svår att bibehålla exakt som den är i dag. Den borde nog ändå förändras, skulle jag säga. Men tar man in ett land som Ukraina kommer det att bli extra svårt, vilket kommer att vålla problem i förhandlingarna. Det är bara att säga som det är.

Fru talman! Ibland är den stora styrkan med EU-samarbetet inte att man landar i gemensam lagstiftning utan att man delar erfarenheter med varandra och diskuterar hur man löser problem i olika länder - ju snarlikare, desto mer utrymme för samarbete. När det gäller terrorism och sådana saker på vår mark blir det uppenbart att det också finns formellt arbete.

När det gäller antisemitismen ser det lite olika ut, och det är lite olika utbredning. De länder jag nämnde har många gemensamma iakttagelser och gemensamma problem just nu. Jag har diskuterat just detta ganska noggrant med andra europeiska premiärministrar.

Sedan måste ytterst varje land ta ansvar för det som sker på egen mark. Där har vi i Sverige ett större jobb att göra än jag trodde att vi hade att göra; det har visat sig de senaste veckorna. Regeringen kommer att ta det på extremt stort allvar.

(Applåder)