Ulf Kristersson

Herr talman! Vi lever i allvarstider. För att rusta Sverige starkt inför framtiden måste vi göra stora framtidsinvesteringar, exempelvis den största upprustningen av försvaret i modern tid liksom satsningar på polisen och kriminalvården. Vi måste klara integrationen och säkra välfärden. Det handlar om ny kärnkraft med mer fossilfri el, det handlar om bättre vägar och järnvägar och det handlar om mer forskning och innovation.

Allt det här behöver Sverige. Inget av det här kommer gratis.

För att ha råd måste Sverige bli rikare. Då måste fler gå från att leva på bidrag till att själva vara med och bidra. Men Socialdemokraterna vill nu att vi ska jobba mindre och att fler ska vara sjukskrivna och gå i pension i förtid. Deras vänstersväng skulle göra Sverige fattigare, och ett fattigare Sverige är ett farligare Sverige.

Det här väcker några viktiga frågor. Med färre som jobbar, fler som går på bidrag och en ökad invandring, hur ska vänsteralternativet finansiera försvaret, polisen, nya vägar, järnvägar, välfärden och den gröna klimatomställningen? Ska vanliga familjer få högre skatt, precis som i Sstyrda Stockholm? Blir det en ny fastighetsskatt? Bolåneskatt? Höjd skatt på sparande?

Sverige och världen är i ett allvarligt läge. Ta det på allvar! Nu är inte tiden inne för politiska experiment som äventyrar det som har byggt Sverige starkt och rikt, utan nu är tiden att bygga ett samhälle där alla bidrar och förväntas vara med och bidra. Tillsammans kan vi göra Sverige riktigt starkt en gång till.

(Applåder)

Herr talman! För tre år sedan fick vi mandatet av svenska folket att få ordning på Sverige. Låt mig påminna om hur det var då. Det var ett Sverige med ständiga regeringskriser där finansministern inte ens fick igenom sin egen budget. Det var ett Sverige där de dödliga skjutningarna hade tredubblats på tio år och ett Sverige som tog emot 300 000 asylsökande utan en tanke på konsekvenserna. Det var ett Sverige där inflationen var över 10 procent, där bolåneräntorna hade fördubblats, där dieseln kostade 28 kronor litern och där elpriserna var extrema eftersom partierna till vänster hade stängt fyra kärnkraftsreaktorer. Det var ett Sverige som blev fattigare och farligare. Svenska folket såg detta och röstade bort den regering och den politik som hade lett Sverige dit.

Steg för steg fattar vi nu de beslut som gör Sverige rikare och tryggare. Vi har pressat ned inflationen från 10 procent till 2 procent. Bara det minskar kostnaderna för välfärden med 50 miljarder kronor. Vi har sänkt skatten för alla som går till jobbet. En vanlig familj har på två år fått 23 000 kronor i lägre skatt, och en dieseltankning kostar 600–700 kronor mindre nu.

Sverige har fått 2 400 nya poliser, och de har fått fler nya verktyg: preventiv avlyssning, säkerhetszoner och anonyma vittnen. Polisen tar äntligen också gängens lyxprylar och statussymboler. Förra året dömdes 19 000 fängelseår ut. Det är mer än någon gång förut. Det säger något att det ens ska behövas, men när fler brottslingar blir inlåsta längre vågar fler hederliga vara ute.

Vi har minskat asylinvandringen till den lägsta sedan 1985. Då får vi en chans att klara integrationen.

Vi underhåller vägar och järnvägar. Bara i år lägger vi 18 miljarder på järnvägsunderhåll.

Herr talman! Vi har haft bråttom – för bråttom tycker de som inte brukar få något gjort. Men vi är på rätt väg. Vi får saker gjorda.

Nu är tiden inne för nya, stora framtidsinvesteringar så att vi kan lämna över ett bättre Sverige till våra barn och barnbarn. Vi har en viktig roll att spela i världen, men i oroliga tider är det vårt ansvar att bygga Sverige starkt. Vi stöttar Ukraina, men vi gör också den största upprustningen av det svenska försvaret sedan kalla kriget. Vi gör historiska satsningar på forskning och infrastruktur, vilket stärker svensk konkurrenskraft när USA hotar med handelskrig. Ett nytt svenskt kärnkraftsprogram ger mer stabil, fossilfri el till den gröna omställningen. Detta betyder fler svenska jobb, ökad svensk tillväxt och ett starkare Sverige. Bara de senaste veckorna har företag som Nvidia och Brookfield presenterat AI-satsningar i Sverige på uppemot 100 miljarder kronor. De tror på Sverige. Det gör jag också.

(Applåder)

Herr talman! Nästa år är det val igen, och två alternativ står åter mot varandra. På min sida av politiken vill vi fortsätta att få ordning på Sverige. På andra sidan vill de vrida klockan tillbaka. Socialdemokraterna gör nu den största vänstersvängen sedan löntagarfondernas dagar på 70- och 80-talen. Det är ett nytt läge i svensk politik. De vill att Sverige ska arbeta mindre genom förkortad arbetstid. De vill slopa karensdagen så att fler sjukskriver sig. De vill att man ska kunna gå i pension tidigare. De vill höja bidragen för dem som inte arbetar. Alla vet vilka som får betala. Det blir högre skatt för dem som jobbar. Ta bara Stockholm, där vänsterpartierna har höjt skatten för en vanlig familj med 6 000 kronor per år. Ändå kan de inte värna ens busstrafiken eller ätstörningsklinikerna.

Vänstersvängen handlar om mycket mer än bara ekonomi. Efter sin ogenomtänkta invandringspolitik vill Socialdemokraterna nu lösa segregationen genom att blanda befolkningen, som de säger. Deras plan är att de som bor i välfungerande områden ska användas som integrationsverktyg. Men problem med kriminalitet, hederskultur och klanvälde löser man inte genom att sprida problemen över landet utan genom att på ett seriöst sätt ta itu med problemen.

Socialdemokraternas vänstersväng är bara början. Allt de tycker ska sedan kompromissas med Vänsterpartiet och Miljöpartiet, och den önskelistan är lång: höjd skatt, som skulle drabba nästan hälften av landets poliser och sjuksköterskor, återinförd fastighetsskatt, ökad invandring och flyktingamnesti. Att dessutom vilja att Sverige lämnar Nato mitt under pågående krig är häpnadsväckande omdömeslöst.

Allt detta skulle förhandlas i en vänsterregering, och denna mandatperiod har Vänsterpartiet eller Miljöpartiet eller båda två röstat nej till nästan alla våra förslag om ny kriminalpolitik och minskad invandring.

Herr talman! I en tid när Sverige trängs mellan Putins militära krig mot Ukraina och Trumps hot om handelskrig mot Europa måste vi värna svensk säkerhet och svensk ekonomi. Nu är det inte läge för politiska experiment. Sverige har inte råd med en vänstersväng. Låt oss i stället hålla huvudet kallt och kursen fast: från fattigare och farligare till rikare och tryggare för en mycket bättre morgondag.

(Applåder)

I detta anförande instämde Ludvig Ceimertz, David Josefsson och Magnus Resare (alla M) samt Erik Hellsborn (SD).

Herr talman! Jag känner mig inte helt övertygad om att ett upphetsat och halsstarrigt beteende är den bästa metoden för Sverige när det gäller att värna våra intressen om världen går mot ett handelskrig.

Jag säger det igen, och jag har sagt det flera gånger: Dra inte förhastade slutsatser! Räkna inte bort den transatlantiska länken i vare sig säkerhetsfrågor eller handelsfrågor, men ta inte heller USA för givet!

Att USA i 80 år har stått för en stor del av Europas säkerhet betyder inte att man gör det i 80 år till. Att USA har varit frihandelsvän i flera decennier betyder inte att USA inte kan återgå till protektionism.

Statsministerns frågestund

Man ska ha ett iskallt huvud i detta och förhandla tillsammans med EU, världens största handelsblock. Man ska vara tuff men också vara beredd att gå till förhandlingsbordet.

Kom tillbaka till frihandelsavtal med USA! Vi ska göra allt vi kan för att värna frihandel som ett svenskt kärnintresse.

(Applåder)

I detta anförande instämde Ann-Sofie Alm (M).

Statsministerns frågestund var härmed avslutad.

Herr talman! Som jag sa häromdagen är det här inte något nytt över huvud taget. Det har sedan en lång tid tillbaka under många olika regeringar funnits ett antal befattningar, ofta kopplade just till säkerhetsfrågor, som är kallelsejobb, inte jobb man söker.

Jag har inte hört något ifrågasättande av utnämning av ny överbefälhavare, utnämning av Mustchef, utnämning av chef för FRA eller utnämning av personer för andra säkerhetskopplade arbeten. Det är normalt i Sverige, och vi kommer att fortsätta att behandla frågan på det sätt som brukar vara normalt i Sverige.

(Applåder)

Herr talman! Jag har ägnat många år av mitt politiska liv åt svensk välfärdspolitik, och jag är förtjust i grunderna i svensk välfärdspolitik: en generell politik.

Vi använder skattemedel för att ge sådant till alla som alla ska få tillgång till, det vill säga sjukvård, skola och omsorg. Bidragen är till för att komma tillbaka i arbete. Alla kan hamna i en situation där de inte kan jobba, och då ska de inte stå på bar backe. Bidraget är till för att hjälpa dig tillbaka in till självförsörjning.

Det finns några fundamentala problem just nu. Det samlade bidragssystemet är inte gjort för att man ska leva på bidrag under mycket lång tid. Det är inte gjort så att man ska kunna stapla olika bidrag på varandra och nå inkomstnivåer som inget vanligt jobb kan konkurrera med. Det var orsaken till att vi tillsatte en utredning om bidragstak, om att successivt komma in i de svenska välfärdsförmånerna så att man inte får allt från dag ett i Sverige.

Nu ska vi ta emot utredningarna och se vad vi ska göra med dem. Ambitionen att lösa problemen ligger absolut fast.

Herr talman! Jag kommer precis från ett möte som regeringen har haft med arbetsmarknadens parter, branschorganisationer och företag som är speciellt kunniga och inriktade på svensk exportindustri. De vet allt om varför tullar är dåliga.

Vi enades om ett stort antal saker. Det kanske viktigaste är att Sverige som land står upp för frihandel. Frihandel är ett svenskt kärnintresse. Vi kan tycka olika om många andra saker på arbetsmarknaden och i politiken, men för frihandel är det Team Sweden som gäller.

Vi var också helt eniga om att göra allt vi kan för att komma tillbaka till förhandlingsbordet med USA, att svara tydligt från EU:s sida men inte eskalera konflikten till ett handelskrig. Vi vill inte att Europa och USA ska hamna där USA och Kina befinner sig just nu.

Nu har ett fönster öppnats. I bästa fall leder det till förhandlingar mellan EU och USA om lägre tullar. Vi intecknar ingen framgång, men det är vad regeringen sysslar med just nu.

(Applåder)

Herr talman! Man kan vilseleda på olika sätt. Man kan säga saker som inte är sanna, eller så undanhåller man viktiga delar av sanningen så att de inte framstår som sanna längre.

Utrikesministern åkte alltså till Israel och till Palestina för att diskutera med båda sidor om vi på något sätt kan bidra ytterligare till att åstadkomma fred, tvåstatslösning, frisläppande av gisslan och återupptagande av humanitärt tillträde. Allt detta diskuterade Maria Malmer Stenergard med sina motparter. Det här är precis vad vi säger inom EU-systemet.

Varför säger man att hon åkte till Israel om man vet att hon åkte till både Israel och Palestina?

(Applåder)

Herr talman! Jag tänker inte vara domare i dessa mycket svåra frågor. Det är dock väldigt bra att det skrivs, forskas och avslöjas. Sverige som land har starka skäl att idka självkritik för hur vi agerade på den tiden. Utan att vara historiker själv tycker jag att det är helt uppenbart.

Sedan var det frågan om sekretessbelagda sidor. Jag föreslår en mer detaljerad diskussion med utrikesministern och UD om detta. Den bild jag själv har fått är att 170 000 sidor har offentliggjorts. Sekretessprövningen omfattar 65 pärmar. Bara detta säger någonting.

Det finns nu 230 sidor som innehåller uppgifter om enskilda personer som ännu inte har offentliggjorts. Alla de uppgifter som har relevans för själva arbetet om vad som hände med Raoul Wallenberg ska ha offentliggjorts. Det är den bästa kunskap jag har just nu. Men jag föreslår att man diskuterar saken vidare med Utrikesdepartementet.

(Applåder)

Herr talman! Detta är både en politisk fråga och en mer allmänmänsklig fråga om hur vi behandlar varandra. Jag noterar att begreppet senior numera kan betyda att man är riktigt gammal, att man är äldre än andra eller att man har en speciellt värdefull erfarenhet som värdesätts extra mycket – seniora rådgivare, seniora konsulter och alla möjliga saker. Det finns alltså en bredd i tolkningarna av detta.

Jag delar absolut bilden av att det här är ett problem som kanske är extra vanligt i länder som är väldigt modernt lagda, så att säga, och alltid letar efter det senaste. Man tycker alltid att yngre är bättre än äldre.

Detta skapar ibland förutsättningar för yngre att pröva sina vingar, men det kan också sortera bort äldre med erfarenheter. Jag tycker att det just nu är ett ganska väl uppmärksammat problem som både företag, fackföreningar, familjer och civilsamhället har skäl att fundera mycket på.

Politiken skjuter nu sakta men säkert fram pensionsåldern i takt med att vi lever allt längre. Det är en kristallklar signal om att man kan göra nytta mycket längre i svenskt arbetsliv.

(Applåder)

Herr talman! Jag uppskattar detta perspektiv. Jag tror att både det levande kulturlivet och att skydda kulturarvet är väldigt viktiga delar i ett lands samhörighet. Vi lär oss ju tyvärr väldigt mycket av Ukraina nu inom alla möjliga olika områden.

Om vi ska vara allvarliga kretsar nästan alla samhällsfrågor på något sätt kring vårt försvar. Det gäller viljan och förmågan att försvara landet, och för att ta det uppenbara gäller det att barn är på säkra skolor när det händer allvarliga saker i omvärlden. Allt detta hänger ihop.

Jag tycker däremot inte att vi har någonting att skämmas för i detta. Varje enskild budget är naturligtvis en prioritering mellan olika saker, men Sverige har ett fantastiskt kulturliv på så många sätt. Att försvara och värna det kulturlivet är absolut en viktig del av den samlade totalförsvarsuppgiften.

Herr talman! Det är lite svårt att fullt ut ta Centerns oro på allvar när de själva har medverkat till så stor invandring till Sverige av människor som inte har de kunskaper som behövs. Arbetslösheten i Sverige är i mycket hög grad ett resultat av en invandringspolitik där människor som saknar rätt kunskaper, utbildning och språkkunskaper inte får jobb på den svenska arbetsmarknaden.

Hade ni varit lite självkritiska hade det ökat er trovärdighet när ni nu är så bekymrade över den svenska arbetslösheten. Det här är i hög grad en strukturell arbetslöshet som handlar om alldeles för hög invandring och alldeles för dålig integration.

Den här regeringen är för högspecialiserad arbetskraftsinvandring som kan förse svensk industri med den kompetens som behövs. Vi är emot att vi ska fortsätta att ta människor utan utbildning och språkkunskaper till Sverige för den sortens jobb där det redan finns många människor i Sverige som skulle kunna ta de jobben.

Om ni ställer upp på den politiken ökar chansen att lösa de här problemen.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill först säga något jag tror att alla i grund och botten förstår: I sådana här lägen kan man inte berätta allt som görs. Det är viktigt att säga det.

Vi tar det här på väldigt stort allvar och har gjort det från den allra första dagen. Vi gör stora insatser hela tiden och håller tät dialog med dem som är närmast drabbade av detta. Det går dock inte att resonera om alla de här sakerna offentligt.

Utrikesministern Maria Malmer Stenergard sa häromdagen att det var ett viktigt steg att vi fick konsulärt tillträde, som det heter. Den svenska generalkonsuln i Istanbul fick tillträde. Joakim Medin träffar också sin advokat. Den sortens fundamentala saker är på plats.

Maria Malmer Stenergard har också berättat att hon har kontakt på mycket hög politisk nivå om detta. Det här är dock mycket svårt. Det råder ingen tvekan om det. Han är anklagad för brott som i turkisk lagstiftning är allvarliga – även om vi inte alls delar den synen.

Dessutom sker detta i en tid då det finns allvarliga frågetecken om hur Turkiet agerar gällande rättsstaten. Det är ett svårt läge, men vi gör allt som står i vår makt.

Herr talman! Vi får vara lite noga och dela upp det i två.

Att vi nu firar 250 år av judiskt liv är ett sätt att säga att vi firar livet. Vi uppmärksammar inte bara alla hot som funnits mot judar. Judiskt liv är viktigt i sig och bidrar till Sverige på många olika sätt. Det vill vi uppmärksamma, alldeles oavsett de hot som har funnits och fortsatt finns mot judar. Jag tycker att det är viktigt att säga.

Det andra är att det är väl känt att vi har ständiga problem med antisemitism. De klassiska brukar vara nynazism, vänsterextremism och islamism. Numera är det också människor som är uppfödda och uppvuxna med ett hat mot staten Israel och därför uttrycker sig och agerar antisemitiskt på detta.

Vi har sett slarv eller förfärligheter också i svensk politik alldeles nyligen som är helt oacceptabelt.

Jag tänker inte gå in på hur man ska tolka ny lagstiftning. Men det är klart att om man bryter mot svensk lag och uttrycker sig hatfullt och hotfullt vill man inte leva i ett land med svensk tolerans, och då ska man inte vara här över huvud taget.

(Applåder)

Herr talman! Det hade varit passande om en del av dem som nu är så otroligt bekymrade över det här läget hade varit lika bekymrade när den andra sidan hade makten och det var mer än 10 procents inflation. Då hörde jag ingenting om detta.

Nu har vi bekämpat inflationen, barnfamiljernas och löntagarnas värsta fiende. Vi har fått ned inflationen, i vart fall nu. Nu ser vi nya risker på den internationella himlen. Då är vi beredda att agera igen.

Att få ned inflationen så att vi kan använda styrkan i de svenska statsfinanserna var den absolut bästa och viktigaste ekonomisk-politiska insats vi kunde göra. Jag har inte riktigt hört det tack som den politiken har förtjänat.

Nu kan vi sänka skatten för dem som jobbar. Vi står beredda att agera kraftfullt om konjunkturen försämras ytterligare och inflationen sticker iväg ytterligare. Men just nu är att få ned inflationen och lägre skatt på arbete det bästa vi kan göra för hårt arbetande barnfamiljer.

(Applåder)

Herr talman! Svaret är att vi gör det på många sätt.

De som tittade eller lyssnade på Fadimedagarna för bara några månader sedan fick en ganska bra beskrivning av allt det vi gör, inklusive att betrakta det som en egen del i jämställdhetspolitiken.

Allt det som nämns här är det som gör just hedersbrott så speciella. Det finns en bredare kontext. Andra hjälper till i brottsligheten. Man normaliserar brotten mot brottsoffret.

Vi nämnde Stockholm alldeles nyss. Jag jobbade i början av 2000-talet med de svåra sociala problemen i Stockholm som socialborgarråd. På den tiden var det kontroversiellt att ens prata om hedersbrott. De finns inte, sa en del. Det var bara en del av mäns våld mot kvinnor, inget annat.

I dag har vi en mycket nyktrare syn på hedersbrott. De finns på riktigt och ska bekämpas på ett särskilt sätt som kräver särskild kompetens. Jag uppfattar att uppslutningen kring att bekämpa hedersbrott är mycket större i dag, och det är många olika samhällsområden där vi har gjort ganska stora reformer för att bekämpa hedersbrotten.

(Applåder)

Herr talman! Det var kanske en så kallad ledande fråga.

Jag är positiv till detta. Jag tror att det är viktigt. Inte minst Ukraina lär oss ju att stark sammanhållning, en demokrati värd att slåss för och ett land värt att slåss för – även om allt inte är perfekt; det är det inte i något land – är fundamentalt för befolkningens vilja att göra uppoffringar.

Värnplikten är viktig för att unga killar och tjejer ska tycka att det är värt att göra den personliga uppoffringen att göra saker med vapen i hand.

Civilplikten är viktig. Det finns ju skäl till att vi har en minister för civilt försvar för första gången sedan i princip andra världskrigets dagar. Han tar civilförsvarsfrågorna på mycket stort allvar.

Vi återaktiverar civilplikten. Vi gör det steg för steg med räddningstjänst, elförsörjning och den sortens saker.

Allt det här syftar till att visa att man på olika sätt kan göra stor nytta för sitt land, men det bygger på att man är beredd att uppoffra en smula av sin egen personliga bekvämlighet för landets bästa.

(Applåder)

Herr talman! Först vill jag bara, för att undvika missförstånd, säga att jag verkligen gillar Stockholm. Jag bor visserligen i Strängnäs, men jag har bott länge i Stockholm och kommer kanske att bo här igen.

Jag har jobbat intensivt med politik i Stockholm med de allra svåraste sociala problem som en storstad har. Jag gillar Stockholm, men jag är bekymrad över den politik som förs just nu därför att den motverkar den politik som vi försöker föra nationellt. Det gäller ekonomin, utan tvekan. När vi sänkte skatten för dem som jobbar för att kompensera för den höga inflationen höjde Stockholm skatten och motverkar detta, i den stad som kanske är dyrast i Sverige att leva i. Det är inte bra politik.

När vi anställer fler poliser minskar Stockholm antalet ordningsvakter, vilket motverkar den politiken.

När vi vill korta köerna tar Stockholm bort olika vårdcentraler och olika vårdval. Det är också dålig politik.

Stockholm har rätt att fatta beslut själv, men det hade varit bättre om Stockholm medverkade till den politik som vi för nationellt.

(Applåder)

Herr talman! Som jag sa kommer vi tillbaka till den samlade bilden av den ekonomiska politiken i vårpropositionen. Det är så det fungerar i Sverige. Då kommer man att se helheten.

Däremot är det alldeles uppenbart att det ibland införs tillfälliga förstärkningar av olika orsaker. Då ska man också våga stå för att det var en tillfällig förstärkning under en begränsad tid och att den kommer att upphöra. Man går tillbaka till ordinarie politik – arbete, lagom beskattning, utbildning och alla de saker som gör att folk kan stå på egna ben. Det är den viktigaste insatsen.

(Applåder)

Herr talman! Som jag sa återkommer regeringen i vårpropositionen med den samlade politiken på detta område, men det är väl känt att vi tar med oss några grundläggande fakta in. Det första är att vi ärvde en 10procentig inflation av den förra regeringen – 10 procent! Att få stopp på den utvecklingen var det absolut viktigaste vi kunde göra också för landets alla barnfamiljer. Annars skulle allt fortsätta att bli dyrare hela tiden.

Vi hade svårt att använda styrkan i de svenska statsfinanserna på grund av risken för att elda på inflationen. Nu har vi vunnit den kampen, i alla fall just nu. Men nu finns det nya risker internationellt som kan spä på inflationen igen. Att bekämpa inflationen är det allra viktigaste vi kan göra.

Vi sänker skatten för dem som jobbar så att de som tidigare inte har fått kompensation för inflationen nu får en chans att öka sin köpkraft. Det är vad regeringen gör.

(Applåder)

Herr talman! Med all respekt: Centerpartiet återkommer alltid just till arbetsgivaravgifterna för unga människor. Ärligt talat handlar det om mycket bredare saker när det gäller vilka som anställer i Sverige.

Även om jag skulle acceptera detta har jag en motfråga, för i grund och botten är jag för att sänka alla skatter som kan sänkas utan att det får allvarliga andra konsekvenser: Med vilka på den vänstra sidan skulle ni i Centerpartiet ha någon som helst chans att sänka kostnaderna för svenska småföretag?

(Applåder)