Stefan Olsson

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Fru talman! Jag försvarar inte Israel som sådant, utan jag försvarar Sveriges relation till Israel. Vi har inte bestämt att vi ska kapa alla band med Israel. Det har de flesta EU-stater inte heller gjort, och vi samverkar ju med dem.

Vår uppfattning är dock att den israeliska ockupationen av palestinskt territorium ska upphöra. Det är vårt mål. Vi förespråkar inte alls att den politik som Israel har fört under så många år ska fortsätta, tvärtom. I alla anföranden som företrädare för mitt parti, liksom företrädare för regeringen, håller framkommer att vi vill att den israeliska ockupationen ska upphöra. Den mark som Israel har tagit i anspråk för exempelvis säkerhetsbarriären ska lämnas tillbaka till den palestinska stat som vi vill ska byggas.

Vi har ju erkänt en palestinsk stat, men det är de facto svårt att se att det finns en palestinsk stat i dag. Det är dock vår ambition att det ska byggas en fungerande palestinsk demokratisk stat.

Fru talman! Jag menar att Israel inte bedriver en apartheidpolitik. Däremot är jag fullt medveten om att förhållandena exempelvis på Västbanken är väldigt brutala. Det har med ockupationen och Israels behov av säkerhet att göra. Det är av framför allt det skälet som säkerhetsbarriären har kommit upp, trafiken har separerats på olika vägar och så vidare. Det här beskrivs som en apartheidpolitik, men det är alltså motiverat av en säkerhetsproblematik.

En motfråga till ledamoten är om ledamoten anser att Israel har ett säkerhetsintresse när det gäller Västbanken och att det därför är rimligt med en säkerhetsbarriär eller någon form av gränsövergång. Eller finns det inget hot mot Israel från radikala element på Västbanken?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Fru talman! Ja, på sikt ska UNRWA inte vara med i uppbyggandet av en palestinsk stat, utan den palestinska staten ska naturligtvis sköta det själv.

UNRWA finns dock även i andra delar av området, exempelvis i Jordanien och Syrien, och myndigheterna i de länderna måste faktiskt ta hand om den palestinska gruppen på sitt eget territorium. Det är fullständigt orimligt att Sverige och andra länder finansierar grundläggande välfärd för palestinier i Jordanien när Jordanien skulle kunna göra det själva.

Fru talman! Jag måste hänvisa till vad regeringen sagt. Jag kan tyvärr inte återge allting ordagrant, utan ledamoten måste nog gå tillbaka till regeringens olika uttalanden. De finns naturligtvis på regeringens hemsida.

Jag kan redogöra för hur Moderaterna ser på just UNRWA och den problematiken. Vi vill på längre sikt avveckla hela denna organisation, eftersom vi tycker att det inte bör finnas en särskild flyktingorganisation i FN som bara är till för en enda folkgrupp. Flyktingarna i världen är ju ganska många, och alla andra flyktingar i världen sköts om av ett annat flyktingorgan, vilket ledamoten känner till.

Fru talman! Jag förstår att Vänsterpartiet inte tror att det finns några bevis för att UNRWA i Gaza är infiltrerat av Hamas. Det beror på att den bevisning som har lagts fram kommer från Israel. Jag förstår att ledamoten inte tror på någonting som Israel säger.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Nu i somras lämnade Israel över namn till olika finansiärer av UNRWA på ett hundratal personer som ingår i Hamas, men som också har anställning i UNRWA. Det är mycket beklagligt att ingen har följt upp detta, men jag har inga problem med att sätta tilltro till israelisk underrättelseinformation.

Låt mig ställa en slutlig fråga till Vänsterpartiet. Ärligt talat, tycker inte Vänsterpartiet att det är ett problem att svenska skattepengar har gått till att finansiera antisemitism i skolböcker i Gaza? Är inte det ett problem för Vänsterpartiet?

Fru talman! Den här frågan har debatterats tidigare under dagen, och svaret är att vi står bakom UNRWA:s arbete av rent legala skäl. Så länge organisationen finns kan vi ju inte vara emot den på det sättet.

Regeringen har dock tydligt sagt att UNRWA måste förändras. Det är ganska uppenbart på vilka punkter förändringen måste ske. UNRWA i Gaza är infiltrerad av Hamas. Vi kan inte betala pengar till Hamas. Det går inte. Vi vet också att UNRWA i Gaza har haft grovt antisemitiskt innehåll i sina skolböcker. Svenska skattepengar kan inte gå till detta när man ser konsekvenserna av den grova antisemitismen i Gaza.

Herr talman! Jag vill börja med att tacka utrikesministern för den utrikespolitiska deklarationen. Deklarationen förklarar på ett mycket tydligt sätt vad Sveriges primära utrikespolitiska fokus är - att stoppa den ryska aggressionen och stödja Ukraina så länge det behövs. Det är glädjande att regeringen så tydligt markerar att detta ska ske i solidaritet med våra närmaste grannar i norra Europa.

Det nära samarbetet inom Norden men också i formatet NB8, det vill säga Norden och de tre baltiska staterna, samt NB8 plus Polen har visat sig vara en framgång.

Vi är alla Natoländer nu för tiden. Jag vet att det finns de som varnar för att bygga en allians inom alliansen, men jag tror ändå att det är så vi ska göra. Nato är vår nya säkerhetspolitiska plattform. Men organisationen bygger ytterst på frivilligt samarbete, och det är just här omkring Östersjön som vi har våra närmaste vänner, de som vi med säkerhet kan lita på.

Herr talman! Socialdemokraterna har flera gånger kallat denna nya utrikespolitik för provinsiell och med det nedlåtande menat att regeringens utrikespolitik är närsynt. Som svar på det skulle jag i så fall i stället vilja tacka regeringen för att den faktiskt är provinsiell. Jag vet inte om Socialdemokraterna har tänkt på detta, men det pågår ett krig i vår provins. Kärnvapenmakten Ryssland har angripit Ukraina, och kriget har pågått i tre år. Ryssland är även vårt grannland. Ukrainas överlevnad är därför direkt relaterad till vår egen överlevnad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Vad menar Socialdemokraterna att regeringen skulle ha fokuserat på i stället? Sydamerika? Afrika? Javisst, Afrika är också drabbat av krig, och vi behöver engagera oss även där. Men vårt främsta fokus måste väl ändå vara att alltid försvara Sverige först?

Herr talman! Jag instämmer som sagt med regeringen i att Östersjösamarbetet bör vara en hörnsten i Sveriges Natopolitik. Emellertid är det uppenbart att Sverige - trots att vi är alliansens nyaste medlem - även måste engagera sig i att få alliansens alla medlemmar att vakna upp och förstå att den tid vi har gått in i kommer att kräva mycket mer av alliansen som helhet. Här tänker jag främst på vikten av att alla Natomedlemmar investerar i sitt eget försvar.

I dag investerar fler än hälften av Natomedlemmarna mer än 2 procent av sin bnp på försvaret, men långt ifrån alla. Detta är ett stort problem, eftersom vi vet att vi mycket väl kan behöva gå upp till 3 procent eller mer. Det kan inte vara rimligt att Europa ska vara helt beroende av USA för sitt försvar.

Det finns en kraftig obalans mellan USA och Natos europeiska medlemmar. Det är inte bara så att USA just nu lägger en relativt sett stor andel av sin bnp på sitt försvar, utan man har gjort det i flera decennier. Följden är att USA har många försvarsförmågor som Natos europeiska länder inte har.

Några exempel på sådana försvarsförmågor är kärnvapenavskräckning, satelliter för spaning och gps och förmåga att projicera militär makt i hela världen med till exempel hangarfartyg. Fler exempel är en unik försvarsteknologi, välförsedda ammunitionslager och en världsvid underrättelsetjänst i CIA - som när det behövs tjänar som underrättelsetjänst för hela den demokratiska världen.

I Europa har vi länge tagit för givet att USA ska ställa upp med dessa resurser om vi hamnar i krig. Så kan man i längden inte tänka. Europa måste bygga upp en egen försvarsförmåga som åtminstone närmar sig USA:s kapacitet. Vi behöver inte egna kärnvapen eller hangarfartyg i Stilla havet, men i dagsläget kan vi inte ens försvara sjöfarten upp genom Röda havet utan USA:s hjälp. Det är alldeles för svagt.

Herr talman! När jag säger detta vill jag också passa på att nämna att vi i Moderaterna också ser det som självklart att varje land finansierar sitt eget försvar. Det har inom EU uppstått en diskussion om att EU:s budget ska kunna användas för att stärka medlemsstaternas försvar eller för att unionen ska kunna låna upp pengar, ungefär som med coronafonden.

Vi vänder oss mot detta. Det finns inga gratispengar liggande någonstans. Sverige bör vara tydligt med att finansieringen av ett lands försvar är något alla måste göra med sina egna pengar. Har man dåliga statsfinanser måste man helt enkelt skärpa sig och sanera dem.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga några ord om Ukraina. Det har nu pågått ett krig i tre år, och ukrainarna har försvarat sig med sällan skådad tapperhet och uthållighet. Kom ihåg att det var få som trodde att de ens skulle hålla emot i tre dagar! De har nu hållit emot i tre år. Ryssland är inte en ostoppbar krigsmaskin utan har visat sig vara oväntat militärt svagt. Dess makt vilar i dag endast på kärnvapnen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Jag vet att det kan vara svårt att tro att kriget kommer att ta slut, nu när det ser ut att ha gått i stå. Jag är dock fortfarande optimistisk och vill därför sända ett stort och varmt tack till det ukrainska folket.

Fru talman! Självklart har jag inte påstått att Sverige ska ha kärnvapen. Nu talar vi verkligen om en total vantolkning från Risbergs sida.

Den politik Sverige för är samma som Nato för. Nato har kärnvapen - kanske inte egna, utan framför allt amerikanska. Som Nato fungerar är Sverige med i denna politik, och då blir amerikanska kärnvapen indirekt också Sveriges kärnvapen. Jag önskar att det inte fanns några kärnvapen i världen över huvud taget, men så länge Nordkorea, Kina, Ryssland och kanske Iran hotar resten av världen med kärnvapen måste Nato kunna hota tillbaka. Då handlar det framför allt om amerikanska kärnvapen. Jag kan ha kallat dem våra, men det ska för guds skull inte tolkas som att Sverige ska ha egna kärnvapen. Vi har ju skrivit på NPT-avtalet, som ledamoten mycket väl vet, och skulle bryta mot internationell rätt om vi gjorde detta.

Har ledamoten tolkat det på detta sätt är det en vantolkning, eller så förstår han inte vad jag säger.

Fru talman! I anförandet sa ledamoten Risberg att vi från Moderaterna nu under debatten skulle ha sagt att vi inte står bakom den policy som finns formulerad i regeringens proposition och i betänkandet när det gäller Natos kärnvapenpolicy. Jag vet faktiskt inte om ledamoten var i kammaren när jag höll mitt anförande eller om han gissade sig fram till vad jag kan ha sagt. Eller kan det vara så att han var i kammaren och gjorde en vantolkning av det jag sa?

Jag tror att jag vid flera tillfällen sa att vi står bakom regeringens proposition i alla delar. Det som står i regeringens proposition är att Sverige som medlem i försvarsalliansen Nato också står bakom Natos policy för kärnvapenavskräckning. Det är allt. Det är också Moderaternas ståndpunkt; den är inte konstigare än så. Denna ståndpunkt är samma som regeringens. Vi delar dessutom den uppfattningen med majoriteten i utskottet inklusive två oppositionspartier, Socialdemokraterna och Centerpartiet.

I mitt anförande påpekade jag att det är Miljöpartiet som mäler ut sig ur samsynen när det gäller svensk säkerhetspolitik. Det var det mitt anförande handlade om.

Ledamoten Risberg måste ta tillbaka sina påståenden om att jag skulle ha sagt att vi skulle bryta mot den linje som förekommer i regeringens proposition. Detta är ett felaktigt påstående.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Total-försvaret 2025-2030

Fru talman! Jag kan inte heller spontant se något skäl till att vi skulle ha permanenta Natobaser just nu. Detta handlar dock lite grann om Natos kommande planering för Norden, och vi vet inte riktigt vad Nato kommer att vilja ha.

Ledamoten nämnde att det finns en hotbild. Vilken skulle den hotbilden vara? Jag tänker mig att det på en permanent Natobas på svensk mark kommer att finnas kanadensiska och belgiska soldater. Jag upplever faktiskt inte detta som särskilt skrämmande eller hotfullt. Jag förstår inte riktigt vad det är som är så otäckt, som ska komma av att belgiska soldater finns i Sverige. Mitt intryck efter att ha varit i Belgien är nämligen att belgarna är ganska trevliga människor. Det är likadant med kanadensarna, de få jag känner; de är också väldigt trevliga. Jag förstår alltså inte varifrån hotet ska komma.

Det kan bli en påverkan på lokalsamhället, menar ledamoten också. Ja, det blir naturligtvis en viss påverkan på lokalsamhället om det dyker upp belgiska soldater i exempelvis Älvdalen, där det finns ett svenskt övningsfält. Men jag kan inte tänka mig att denna påverkan är så förskräckligt negativ. Jag har lite svårt att förstå det otäcka här.

Dessutom blir det väl ändå lite märkligt med tanke på att vi ju ska ha trupp mer eller mindre permanent baserad i Lettland och sedan kanske även i Finland. Är det då inte rimligt att vi också kan tänka oss att upplåta territorium för Natostyrkor i Sverige? Annars begär man något av andra länder men ställer inte upp på det själv. Det känns inte riktigt genomtänkt.

Fru talman! Jag vill tacka ledamoten Berginger för hennes anförande och beklaga att hon inte hann fram i tid. Det är ju så med tågen, tyvärr.

Jag skulle vilja passa på att ställa en fråga om en av Miljöpartiets reservationer, nämligen den som handlar om Natobaser i Sverige. Även mitt parti menar att det inte finns någon anledning att ha permanenta Natobaser i Sverige, och vi driver inte på något sätt en politik som går ut på att vi skulle vilja ha detta. Det ingår i den allmänna överenskommelsen om hur vårt Natomedlemskap ska se ut. Men vi har i grunden egentligen inte några problem med det.

Det verkar dock vara ett stort problem för Miljöpartiet. Jag tänkte att vi kunde ta tillfället i akt att reda ut vad som är problemet med permanenta Natobaser i Sverige. Längre fram i tiden kan jag tänka mig att vi ska ha det, för jag kan inte riktigt se problemet. Jag tänkte att ledamoten skulle kunna ta tillfället i akt att lägga ut texten så att man förstår vad det är som är problematiskt med permanenta Natobaser i Sverige.

Fru talman! Här måste jag tillrättavisa ledamoten Svenneling om hur den internationella rätten fungerar. Sverige bestämmer självt över vilka trupper och vilka typer av vapen som ska finnas på svensk mark. Det finns inget krav på att vi i Sverige ska ha utländsk trupp av någon sort eller någon form av vapen som vi inte gillar. Detta ingår nämligen i den grundläggande principen att Sverige bestämmer över sitt eget rike.

När Vänsterpartiet påstår att det finns ett annat land - stora, hemska USA - som kan tvinga Sverige till både det ena och det andra är det falskt. Det är en felaktig beskrivning av hur den internationella rätten fungerar. Det är synd att Vänsterpartiet vilseleder folk på det här sättet. Det är inte en okej debattstil att göra så.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Total-försvaret 2025-2030

I slutändan tycker jag ändå att det stora problemet med Vänsterpartiet är att man försöker att ta en viss del av Natos politik och säga att man inte är med på den. Denna del råkar vara kärnvapenavskräckningen. Det är bara det att detta är en grundbult i hela alliansens politik för avskräckning. Tyvärr är det så. Vi kan önska att vi levde i en värld utan kärnvapen, men så länge de stora diktaturerna har kärnvapen måste vi också ha det för att kunna hota tillbaka. Det är trist att världen ser ut på det viset, men det är så vi måste göra.

Fru talman! Det är mycket lovvärt att Vänsterpartiet numera ställer upp på den försvarspolitiska delen i denna proposition, men varför finns dessa reservationer om Svenneling menar att Vänsterpartiet och regeringen egentligen är överens om inriktningen?

När jag läser Vänsterpartiets reservationer kommer jag fram till att det inte finns någon överensstämmelse. Det handlar framför allt om Natos avskräckning med kärnvapen, som råkar vara en grundbult i hur Nato agerar strategiskt. Vänsterpartiet vill inte vara med på den delen. Man skriver i sin reservation att svenska soldater inte ska få delta i de övningsscenarier där kärnvapen finns med. Då finns det ju inte enighet mellan Vänsterpartiet och de andra partierna i denna fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Total-försvaret 2025-2030

Även om Håkan Svenneling hade en lång utläggning där han försökte förklara att Vänsterpartiet verkligen är med på detta blir det inte så, för det är ju inte så det står i reservationen. Jag beklagar, Håkan Svenneling - jag har bara läst vad ni själva har skrivit.

Fru talman! Ärendet för dagens debatt är Sveriges säkerhetspolitiska inriktning under åren 2025-2030.

Ett förslag har presenterats av regeringen i totalförsvarspropositionen. Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet har i sitt betänkande i allt väsentligt ställt sig bakom propositionen. Därmed ber jag som företrädare för majoriteten om att få yrka bifall till utskottets förslag i alla delar.

Fru talman! Att världen just nu är mer orolig än vad den har varit på länge torde vara uppenbart. Så sent som i går morse rasade Assadregimen i Syrien ihop som ett korthus efter bara en veckas stridigheter. Förklaringen är att regimen förlorat sitt stöd från Hizbollah, som Israel effektivt slagit ut de senaste månaderna.

Att Israel har varit nödgat att attackera Hizbollah är en följd av Irans inblandning i kriget i Gaza. Irans attacker på Israel är i sin tur en följd av att diktaturerna tar sig större friheter nu när den internationella rättsordningen i världen har kommit att utmanas av Rysslands anfallskrig i Ukraina. Det ena kriget är en följd av det andra - krigen hänger samman i en kedja.

Tillsammans vittnar detta om hur viktigt det är att den internationella regelbaserade världsordningen återupprättas. Får vi inte tillbaka en ordning som säger att konflikter stater emellan måste lösas utan våld är det vi ser hända nu inte något tillfälligt utan vårt nya normaltillstånd.

Fru talman! Tillåter man sig en kort historisk tillbakablick kan man se en mycket tydlig skillnad i hur världen såg ut före och efter andra världskrigets slut. Att mänsklighetens historia är fylld av krig kan man se oavsett vilken historisk epok man intresserar sig för. Det är ständiga krig. Men efter andra världskriget bredde en ny ideologi ut sig: Krig skulle inte längre vara tillåtet. FN bildades, och medlemsstaterna lovade att alltid söka fredliga vägar att avgöra tvister mellan varandra.

Vi har levt med denna fredliga ideologi i 80 år, och den har varit till stor nytta för alla frihetsälskande länder. Vi har kunnat ägna oss åt att bygga välstånd, handla med varandra och investera i forskning och utveckling. Miljoner människor har sluppit gå till slakt på slagfälten.

Det är denna värld som nu är hotad, och det är inte svårt att peka ut vilka det är som står bakom hotet. Det är de stora diktaturerna: Kina, Iran, Nordkorea och Ryssland - ondskans axelmakter. Uppgiften för oss i Sverige måste därför vara att tillsammans med likasinnade länder arbeta för att återställa den regelbaserade världsordningen och dess respekt för FN-stadgans våldsförbud. Det är i detta bredare perspektiv Sverige verkar.

Som framgår av utskottets betänkande och regeringens proposition är Sveriges viktigaste säkerhetspolitiska arena försvarsalliansen Nato. Vi är medlemmar i alliansen sedan den 7 mars i år, och med det beslut som vi kommer att fatta här i riksdagen - voteringen äger rum först på onsdag - bekräftar vi på nytt att Sverige kommer att vara en lojal och engagerad medlem.

Här har regeringen på ett föredömligt sätt visat framfötterna. Statsministern samlade nyligen regeringschefer i Norden, Baltikum och Polen på Harpsund för att överlägga om den säkerhetspolitiska situationen. Det finns en åsiktsgemenskap i denna grupp. Vi gör alla bedömningen att stödet till Ukraina måste fortgå så länge det behövs och att den ryska aggressionen måste stoppas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Total-försvaret 2025-2030

Statsministern har också nyligen gjort en resa till Japan för att visa att vårt engagemang för den fria världen inte bara har fokus på Europa utan att demokratierna i världen alltid måste stödja varandra. Som bekant skulle resan gå även till Sydkorea, men där utbröt plötsligt en inrikespolitisk kris varvid den delen av resan fick ställas in.

Hur regeringen kommer att agera inom Nato i övrigt under den närmaste tiden överlåter jag till försvarsministern att redogöra för.

Fru talman! Låt mig i stället gå över till att säga något om de reservationer som finns i betänkandet. Traditionen i Sverige är att vi ska ha en så bred uppslutning bakom den säkerhetspolitiska inriktningen som möjligt, eftersom det visar för andra länder att Sverige är ett land att lita på. Denna breda uppslutning finns tack vare att större delen av oppositionen har samsyn med regeringen i dessa frågor.

Samsynen omfattar dock inte Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Det framgår i partiernas reservationer att de inte accepterar Natos grundläggande strategi, där kärnvapen är en hörnsten i alliansens avskräckning.

Vänsterpartiet kräver att Sverige inte deltar i Natos organ för kärnvapenfrågor, Nuclear Planning Group, och partiet vill att Norden ska vara en kärnvapenfri zon. Att Ryssland har kärnvapen i Kaliningrad för att hota just oss verkar inte ses som ett problem. Faktum är att partiet går så långt att det kräver att svenska styrkor inte ens ska få delta i övningar där användning av kärnvapen finns med i övningsscenarier.

Miljöpartiet vill också bakbinda Nato i det att man vill att Sverige ska driva principen om no first use. Partiet vill att Nato ska uttala att alliansen aldrig kommer att slå till med kärnvapen annat än om någon annan har slagit till med kärnvapen mot Nato först. En sådan princip skulle försvaga alliansens strategiska handlingsutrymme; man bör ju aldrig avslöja sina försvarsplaner för potentiella fiender i förväg.

På samma sätt går Miljöpartiet bort sig även i frågan om autonoma vapensystem. Partiet vill att Sverige verkar för ett globalt förbud mot dem. Diktaturerna kommer givetvis aldrig att underteckna ett sådant avtal. Resultatet av Miljöpartiets politik blir att Ryssland bygger upp en förmåga att attackera Sverige med svärmar av självgående drönare medan Sverige inte hotar tillbaka med samma medel. Realismen i Miljöpartiets säkerhetspolitik är svår att förstå sig på.

Fru talman! Den säkerhetspolitiska inriktning som vi fattar beslut om denna vecka ska gälla fram till 2030, men vi har riksdagsval redan 2026. Hur ska det gå med den om vi får ett regeringsskifte? Kommer politiken att behöva revideras när Vänsterpartiet och Miljöpartiet ska sitta med i regeringen?

I och med detta riksdagsbeslut säger Sverige att vi står bakom Natos policy för kärnvapenavskräckning fullt ut. Vi säger till de andra länderna att vi är att lita på. Vi är solidariska. Vi kräver inga konstiga undantag. Men kommer den politiken att fortsätta om en annan regering tillträder efter nästa riksdagsval?

Jag menar att de partier som i dag gör anspråk på att få sitta i en regering tillsammans måste förklara hur de vill göra. Det finns onekligen ett stort värde i att ha en bred uppslutning om den säkerhetspolitiska inriktningen, men det är ju strängt taget bara Socialdemokraterna och Centern som har samsyn med regeringen. Vänsterpartiet och Miljöpartiet skiljer ut sig. En ny regering kommer att vara splittrad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Total-försvaret 2025-2030

(Applåder)

Fru ålderspresident! Sedan den förra nationella säkerhetsstrategin togs fram 2017 har situationen i vår omvärld förändrats dramatiskt. Vi har ett fullskaligt anfallskrig på vår kontinent och därmed i vårt eget närområde. Sällan har världen varit så splittrad mellan demokratier som värnar den regelbaserade världsordningen å ena sidan och autokratier som utmanar den å den andra.

Därför är det helt centralt att vi på ett systematiskt och strategiskt sätt arbetar för att stärka vår säkerhet och motståndskraft, och det är mycket välkommet att regeringen sedan valet har inrättat det nationella säkerhetsrådet som leds av den nationella säkerhetsrådgivaren.

Fru ålderspresident! I den nationella säkerhetsstrategin omnämns tre fokusområden: ett säkert Sverige, ett tryggt, öppet och sammanhållet Sverige samt ett motstånds- och konkurrenskraftigt Sverige. Strategin beskriver Sveriges förutsättningar för arbetet med nationell säkerhet och ger en övergripande beskrivning av det aktuella säkerhetsläget. Strategin beskriver vidare de prioriteringar och vägledande principer som ligger till grund för det fortsatta arbetet. Vidare presenteras regeringens mål och inriktning för arbetet inom de tre fokusområdena.

I regeringens skrivelse beskrivs hur de svenska vägvalen för säkerhet och frihet formas av två uppenbara hot: krig och kriminalitet. Hoten mot svensk säkerhet från omvärlden och inifrån Sverige är så nära sammanflätade att hotbilden måste ses som en helhet. Därför behöver Sverige i hög takt stärka sin förmåga att förebygga och möta olika hot och risker. Stärkandet av den nationella säkerheten i rådande läge ska tillmätas stor betydelse när avvägningar görs mellan olika samhällsintressen. Av särskild vikt är uppbyggnaden av totalförsvaret, Sveriges integration i Nato och kampen mot den systemhotande organiserade brottsligheten. Den nationella säkerhetsstrategin är skriven för en tidshorisont som sträcker sig till 2030.

I skrivelsen anges att Ryssland utgör det allvarligaste hotet mot vår nationella säkerhet under perioden fram till 2030. Ett väpnat angrepp mot Sverige eller våra allierade kan inte uteslutas. Det säkerhetspolitiska läget för Sverige har i grunden omformats av det ryska anfallet mot Ukraina som Ryssland bedriver med direkt eller indirekt stöd av Belarus, Iran, Kina och Nordkorea.

Nationell säkerhets-strategi

Vår ekonomiska säkerhet kan vidare hotas genom försök från utländska makter att genom lagliga eller olagliga medel få tillgång till skyddsvärd information, svensk spetsteknik och kunskap samt kontroll över samhällsviktig verksamhet och infrastruktur, till exempel transporter och digital infrastruktur. Sverige är även sårbart för ensidiga beroenden när det gäller försörjning av till exempel viktiga komponenter, läkemedel och vissa råvaror.

Fru ålderspresident! Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik utgör det första instrumentet för att stärka våra samarbeten, förebygga konflikter och möta yttre hot mot vår säkerhet. Ett starkt totalförsvar är en grundläggande förutsättning för att skydda och upprätthålla Sveriges säkerhet. En effektiv säkerhetspolitik förutsätter att en mängd instrument kan samordnas, bland annat diplomati, strategisk kommunikation, bistånd, ekonomiska, rättsliga och militära instrument samt att samhället är motståndskraftigt.

Sveriges medlemskap i försvarsalliansen Nato med dess bindande ömsesidiga försvarsåtaganden innebär ett paradigmskifte i svensk säkerhets- och försvarspolitik och för samtliga delar av det svenska totalförsvaret. EU-samarbetet utgör Sveriges viktigaste utrikespolitiska arena och en värdegemenskap samtidigt som EU är en betydelsefull säkerhetspolitisk aktör för att värna fred och frihet i Europa.

I den nationella säkerhetsstrategin beskrivs totalförsvar som den verksamhet som i fredstid behövs för att förbereda Sverige för krig, medan totalförsvaret under högsta beredskap omfattar all samhällsberedskap som då ska bedrivas. Upprustningen av totalförsvaret är en komplex uppgift som innebär en stor ansträngning för hela det svenska samhället och som aktualiserar avvägningar i förhållande till andra samhällsintressen. Det svåra omvärldsläget innebär dock att verksamhet av vikt för totalförsvaret ska tillmätas stor betydelse när sådana avvägningar görs.

Fru ålderspresident! Sverige utsätts i allt högre grad för hot och angrepp från statsaktörer. Det sker med både civila och militära medel genom till exempel cyberangrepp, påverkansoperationer, desinformation, försök att påverka kritiska flöden och kritisk infrastruktur, strategiska investeringar, infiltration av till exempel lärosäten samt stöld av teknik och innovation. Regeringen avser att stärka förmågan att identifiera, hantera och bemöta hybridhot och angrepp.

Man kan säga att vi i mångt och mycket befinner oss i en gråzon mellan fred, krig och konflikt. Både företag och offentliga aktörer utsätts för hybridhot från statsaktörer, till exempel cyberangrepp, och vi ser stora statsstödda påverkans- och desinformationskampanjer riktade mot Sverige. LVU-kampanjen är ett exempel på detta.

Även viktig infrastruktur såsom kablar och ledningar på havsbotten har ett flertal gånger förstörts - något som är aktuellt just nu. Därför är det så viktigt att vi bygger upp en motståndskraft och heller inte visar oss svaga eller mottagliga för påtryckningar av det slaget. Hela samhället måste vara rustat och sammanhållet för att möta dessa svåra utmaningar. Den här strategin blir därför viktig för myndigheter och andra viktiga aktörer för att ha en riktning att arbeta för inom respektive område som den avhandlar.

En viktig dimension i den nya nationella säkerhetsstrategin är att säkra livsmedelsförsörjningen. Det handlar om att se till dels att svenskt jordbruk är konkurrenskraftigt och därmed också öka den svenska självförsörjningen, dels att vi har lagerhållning och beredskap av livsmedel.

En annan viktig sak som utskottet understryker är att svensk försvarsindustri är central för vår motståndskraft och försvarsförmåga. Även om Sverige till befolkningen är ett litet land i en internationell kontext har vi ändå en egen försvarsindustri.

En annan sak som vi också konstaterar i utskottets ställningstagande är att miljötillstånd och andra intressen ofta står mot försvarets möjlighet till övningsverksamhet. Det handlar exempelvis om skjutövningar och flygövningar. Här måste det till anpassningar som gör att både försvaret och miljön kan samexistera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nationell säkerhets-strategi

Avslutningsvis vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Fru talman! Min fråga är till utrikesministern.

Vi har nu ett antal rapporter om att Iran på olika sätt bedriver allvarlig subversiv verksamhet i Sverige i dag. Man kan till och med tala om terroristbrott.

Säkerhetspolisen har rapporterat att Iran har planerat att mörda enskilda svenska medborgare, som ordföranden för Judiska centralrådet. Israeliska ambassaden har blivit utsatt för beskjutning. Någon har även kastat in en handgranat på ambassadens område. Iran samarbetar här med kriminella gäng. Vi vet sedan gammalt att Iran även spionerar på iranska flyktingar i Sverige.

Jag skulle därför vilja veta vilka åtgärder regeringen vidtar i internationella sammanhang för att trycka tillbaka den iranska aggressionen.

Herr ålderspresident! Tvåstatslösningen är som sagt det enda som i slutändan kan bringa fred i regionen. Men låt mig påpeka att Hamas, Hizbollah och Iran inte tror på tvåstatslösningen. Dessa organisationer - i Irans fall en stat - följer inte heller den internationella humanitära rätten, som jag vet att Vänsterpartiet talar varmt för. Organisationerna skjuter raketer mot civilbefolkningen, och de använder mänskliga sköldar för att försvara sig mot de israeliska styrkorna. Även detta är ett brott mot den internationella rätten.

Ett antal vänsterpartister har varit uppe i talarstolen, och många minuter i denna debatt har gått åt till att skälla på regeringen och att anklaga Israel för att begå folkrättsbrott, men inte en enda gång har någon vänsterpartist talat om de brott som Hamas, Hizbollah och Iran begår. Det menar jag visar att Vänsterpartiet är totalt enögt. Partiet undergräver sin trovärdighet. Därför finns det anledning att fråga sig varför Vänsterpartiet vill ha den här typen av debatter. Det tycks ju vara av inrikespolitiska skäl.

Jonas Sjöstedt stod i maj i år sida vid sida med ordföranden för Vänsterpartiet i Angered, som vi vet bjöd in till sitt årsmöte företrädare för PLFP, en terroristklassad organisation. Det måste ni ändå svara på någon gång.

(Applåder)

Herr ålderspresident! Tack, interpellanten, för interpellationen, och tack, statsrådet, för svaret!

När det gäller själva den fråga som interpellationen handlar om är jag inte orolig; den kommer att få en lösning den dag då Palestina är en fungerande stat. Självfallet kommer Sverige då att välkomna Palestina som fullvärdig medlem i FN. Nu är det tyvärr inte mycket till stat på grund av att det i huvudsak är en myndighet. Sverige har erkänt denna stat, men det återstår en del arbete, om man säger så.

Jag skulle vilja ta tillfället i akt och ställa en annan fråga här. Det handlar om vilka Vänsterpartiets bevekelsegrunder egentligen är för de många interpellationerna och debattinläggen om dessa frågor. Att Vänsterpartiet har en tradition av att arbeta för Palestinas sak är känt, men på senare tid har det även visat sig att något annat har hänt, nämligen att det har smugit sig in antijudisk rasism i Vänsterpartiets retorik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det har också visat sig att Vänsterpartiet gjorde en fenomenalt bra valrörelse i samband med EU-valet, och partiledaren har nämnt att det gick bra just på grund av frågan om kriget i Gaza. Det skulle därför kunna sägas att Vänsterpartiet gör detta av inrikespolitiska skäl. Det kanske är så att Vänsterpartiet tänker sig att det ska ge röster i Sverige.

Det skulle därför kunna vara ett bra tillfälle just nu för Vänsterpartiet att förklara varför det finns rasism inom partiet och förklara vad partiet gör för att rensa ut detta. Vi vet att Sverige tyvärr har fått nya problem med antisemitism. Det är viktigt att palestiniernas sak främjas på något sätt, men det borde väl ändå gå att göra detta utan att för den sakens skull sprida antisemitism.

Hur gör Vänsterpartiet för att säkerställa att partiets företrädare inte torgför antisemitiska åsikter? Jag tycker att detta tillfälle är lika bra som något annat för Vänsterpartiets företrädare att här i talarstolen förklara hur utrensningarna av antijudisk rasism, det vill säga antisemitism, pågår i det egna partiet. Jag tror att detta skulle vara bra för partiets allmänna trovärdighet i denna sak.

(Applåder)

Herr talman! Till de nytillkomna ledamöter som lyssnar på debatten vill jag säga att vi måste ge Emma Berginger beröm för att hon under flera timmar konsekvent har fört fram Miljöpartiets politik när det gäller kärnvapenfrågorna. Det var dock inte detta jag tog upp i mitt anförande. Där tog jag i stället upp att Miljöpartiet inte bara har pratat om kärnvapenpolitiken i dag utan även har försökt att misstänkliggöra USA på många andra sätt, framför allt genom att hävda att USA har en alldeles för slapp lagstiftning om våldtäkt. I mitt anförande visade jag att så inte alls är fallet, eftersom USA har betydligt strängare straff för våldtäkt än vad Sverige har.

Exemplet som Miljöpartiet tog upp - att det skulle kunna bli så att DCA-avtalet leder till att CIA torterar fångar i Sverige - visar ju också att man faktiskt vill svartmåla USA; det var syftet med att ta upp detta exempel.

Jag vill invända mot detta av det enkla skälet att jag naturligtvis stöder regeringens ingångna avtal och vill att kammaren inom kort ska rösta för detta. Jag menar att USA är garanten för ett fungerande Nato och därmed för försvaret av Sverige. Avtalet reglerar i stort sett bara praktiska detaljer, till exempel att amerikanerna vill använda sina egna frimärken när de har soldater i Sverige. Det kan inte vara ett stort problem för Sverige att gå med på en sådan sak.

(Applåder)

Håkan Svenneling m.fl. (V) hade, med stöd av 2 kap. 22 § första stycket regeringsformen, genom skrivelser framställt yrkande om att i betänkandet framlagda lagförslag skulle vila i minst tolv månader.

Yrkandet skulle tas upp till omröstning vid dagens votering.

De inkomna skrivelserna hade följande lydelse:

Till talmannen

Med anledning av förslaget om godkännande av avtalet om försvarssamarbete mellan Konungariket Sveriges regering och Amerikas förenta staters regering, yrkas härmed att förslag om ändring i skyddslagen (2010:305) såvitt avser 5 § samt ändring i lagen (2020:782) om operativt militärt stöd såvitt det avser 4 § ska vila enligt 2 kap. 8 § Regeringsformen jämlikt 2 kap. 22 § Regeringsformen.

Det sammansatta utskottssammanträdet bestående av Försvarsutskottet och Utrikesutskottet har den 13 juni 2024 justerat betänkande 2023/24:UFöU1. I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag till ändringar i skyddslagen (2010:305) samt ändring i lagen (2020:782) om operativt militärt stöd.

Avtalet om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater ger genom artikel 6 amerikanska styrkor rätt att vid exceptionella omständigheter, i enlighet med gemensamt godkända säkerhetsplaner, vidta nödvändiga och proportionerliga åtgärder bortom den omedelbara närheten av de överenskomna anläggningarna och områdena för att upprätthålla eller återställa säkerheten för och försvaret av de amerikanska styrkorna samt kontinuiteten i deras verksamhet. Vilka omständigheter detta kan vara beskrivs dock inte närmare. När ett annat land ges makt att agera utan ett direkt godkännande utanför de militära baserna, begränsa allmänhetens tillträde till tidigare öppna områden och spärra av eller stängsla in mark äventyras svenska medborgares rörelsefrihet. Förslaget riskerar därmed att utgöra en inskränkning av den i 2 kap. 8 § Regeringsformen grundlagsreglerade rörelsefriheten. Sådana inskränkningar bör föregås av noggranna överväganden avseende bl.a. proportionalitet, effektivitet och nödvändighet, vilket vi menar inte gjorts.

I den aktuella propositionen finns förslag som innebär att områden där en amerikansk styrka bedriver militär verksamhet inom ramen för avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvarssamarbete kan beslutas vara skyddsobjekt. Det finns även förslag som innebär att Försvarsmakten får besluta att amerikansk militär personal som befinner sig i Sverige verksamhet inom ramen för avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvarssamarbete får anlitas för bevakning av skyddsobjekt som avses i 5 § skyddslagen. Förslagen riskerar att utgöra en inskränkning av den i 2 kap. 8 § Regeringsformen grundlagsreglerade rörelsefriheten. Regeringen behandlar detta kort i propositionen och menar att det finns skäl för lagändringen. Vi menar att frågan inte belysts i tillräcklig utsträckning och delar heller inte regeringens syn på att inskränkningarna som kan följa vid en utvidgning av skyddslagen är proportionerliga.

Med stöd av ovannämnda yrkar vi att förslaget till ändring av skyddslagen (2010:305) såvitt avser 5 § samt ändring i lagen (2020:782) om operativt militärt stöd såvitt det avser 4 § ska vila i minst tolv månader.

Stockholm den 17 juni 2024

Håkan Svenneling (V)

Nooshi Dadgostar (V)

Samuel Gonzalez Westling (V)

Andrea Andersson Tay (V)

Kajsa Fredholm (V)

Hanna Gunnarsson (V)

Lotta Johnsson Fornarve (V)

Andreas Lennkvist Manriquez (V)

Isabell Mixter (V)

Daniel Riazat (V)

Linda W Snecker (V)

Vasiliki Tsouplaki (V)

Till talmannen

Komplettering av skrivelse ingiven den 17 juni 2024 avseende yrkande om att förslag om ändring i skyddslagen (2010:305) såvitt avser 5 § samt ändring i lagen (2020:782) om operativt militärt stöd såvitt det avser 4 § ska vilandeförklaras. Härmed yrkas att förslaget om att godkänna avtalet om försvarssamarbete mellan Konungariket Sveriges regering och Amerikas förenta staters regering ska vila enligt 2 kap. 8 § Regeringsformen jämlikt 2 kap. 22 § Regeringsformen.

Det sammansatta utskottssammanträdet bestående av Försvarsutskottet och Utrikesutskottet har den 13 juni 2024 justerat betänkande 2023/24:UFöUl. I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag om att riksdagen godkänner avtalet om försvarssamarbete mellan Konungariket Sveriges regering och Amerikas förenta staters regering.

Avtalet om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater ger genom artikel 6 amerikanska styrkor rätt att vid exceptionella omständigheter, i enlighet med gemensamt godkända säkerhetsplaner, vidta nödvändiga och proportionerliga åtgärder bortom den omedelbara närheten av de överenskomna anläggningarna och områdena för att upprätthålla eller återställa säkerheten för och försvaret av de amerikanska styrkorna samt kontinuiteten i deras verksamhet. Vilka omständigheter detta kan vara beskrivs dock inte närmare. När ett annat land ges makt att agera utan ett direkt godkännande utanför de militära baserna, begränsa allmänhetens tillträde till tidigare öppna områden och spärra av eller stängsla in mark äventyras svenska medborgares rörelsefrihet. Förslaget riskerar därmed att utgöra en inskränkning av den i 2 kap. 8 § Regeringsformen grundlagsreglerade rörelsefriheten. Sådana inskränkningar bör föregås av noggranna överväganden avseende bl.a. proportionalitet, effektivitet och nödvändighet, vilket vi menar inte gjorts i samband med att avtalet ingicks eller i den aktuella propositionen.

Med stöd av ovannämnda yrkar vi att förslaget om att godkänna avtalet om försvarssamarbete mellan Konungariket Sveriges regering och Amerikas förenta staters regering ska vila i minst tolv månader.

Stockholm den 18 juni 2024

Håkan Svenneling (V)

Nooshi Dadgostar (V)

Samuel Gonzalez Westling (V)

Andrea Andersson Tay (V)

Kajsa Fredholm (V)

Hanna Gunnarsson (V)

Lotta Johnsson Fornarve (V)

Andreas Lennkvist Manriquez (V)

Isabell Mixter (V)

Daniel Riazat (V)

Linda W Snecker (V)

Vasiliki Tsouplaki (V)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 9.)