Camilla Brunsberg

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att stärka samarbetet mellan skola och arbetsliv samt förbättra kompetensförsörjning.

Förslaget innebär bland annat att yrkesprov införs för att göra det lättare för elever att få jobb.

På yrkesprogram i gymnasieskolan och i anpassade gymnasieskolan ska elever göra ett yrkesprov i stället för gymnasiearbete, om ett sådant prov finns. I anpassade gymnasieskolan kan elever ändå göra ett gymnasiearbete i stället för yrkesprov om eleven och rektorn är överens. Yrkesprov ska också finnas inom vuxenutbildning.

För att kunna erbjuda fler utbildningar ska skolornas möjligheter att överlämna undervisning i yrkesinriktade ämnen på entreprenad utökas. Det gäller både undervisning, yrkesprov och gymnasiearbete.

Förslagen innebär också att elever på individuella program i anpassade gymnasieskolan får rätt att fullfölja sin utbildning.

Lagändringarna om utökade möjligheter till entreprenad och rätt att fullfölja utbildning i anpassade gymnasieskolan börja gälla 1 juli 2026 och övriga lagändringar 2 juli 2028.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att stärka samarbetet mellan skola och arbetsliv samt förbättra kompetensförsörjning.

Förslaget innebär bland annat att yrkesprov införs för att göra det lättare för elever att få jobb.

På yrkesprogram i gymnasieskolan och i anpassade gymnasieskolan ska elever göra ett yrkesprov i stället för gymnasiearbete, om ett sådant prov finns. I anpassade gymnasieskolan kan elever ändå göra ett gymnasiearbete i stället för yrkesprov om eleven och rektorn är överens. Yrkesprov ska också finnas inom vuxenutbildning.

För att kunna erbjuda fler utbildningar ska skolornas möjligheter att överlämna undervisning i yrkesinriktade ämnen på entreprenad utökas. Det gäller både undervisning, yrkesprov och gymnasiearbete.

Förslagen innebär också att elever på individuella program i anpassade gymnasieskolan får rätt att fullfölja sin utbildning.

Lagändringarna om utökade möjligheter till entreprenad och rätt att fullfölja utbildning i anpassade gymnasieskolan börja gälla 1 juli 2026 och övriga lagändringar 2 juli 2028.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att uppgifter om en elev ska överlämnas i brottsförebyggande syfte mellan skolor om en elev byter skola. Detta ska ske om det finns en konkret risk för att eleven kommer att begå eller utsättas för brott, och uppgifterna behövs i den mottagande skolan för att förebygga eller förhindra detta.

Syftet med förslaget är att elever, lärare, rektorer och annan skolpersonal ska ha en säker och trygg utbildnings- och arbetsmiljö och att elever i risk ska få välgrundade och korrekta stödinsatser.

Förslaget innebär också att fler skolor blir skyldiga att informera om att de har tagit emot en elev i risk, eftersom förslaget gäller både mellan olika externa skolor, samt inom skolan mellan exempelvis lågstadium, mellanstadium och högstadium.

Lagändringarna börjar gälla den 30 juni 2026, och ska användas inom utbildning och annan verksamhet efter den 31 december 2026.

Nordiskt samarbete under 2025 har behandlats i en skrivelse från regeringen och i en redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation.

I skrivelsen redogör regeringen för samarbetet mellan de nordiska ländernas regeringar under 2025, med fokus på verksamheten i nordiska ministerrådet. Skrivelsen innehåller information om information om det informella utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet mellan de nordiska länderna, och mellan de nordisk-baltiska länderna, som under 2025 var mer intensivt än någonsin.

Redogörelsen presenterar Nordiska rådets svenska delegations verksamhet under det svenska ordförandeskapet 2025 som präglades av en orolig omvärld och behovet av stärkt sammanhållning och samarbete.

Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna.

Cirka 50 motionsförslag har behandlats i samband med ärendet. Förslagen handlar bland annat om nordiskt samarbete, utrikes- och säkerhetspolitik, krisberedskap och Arktis. Riksdagen sa nej till motionsförslagen.

Nordiskt samarbete under 2025 har behandlats i en skrivelse från regeringen och i en redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation.

I skrivelsen redogör regeringen för samarbetet mellan de nordiska ländernas regeringar under 2025, med fokus på verksamheten i nordiska ministerrådet. Skrivelsen innehåller information om information om det informella utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet mellan de nordiska länderna, och mellan de nordisk-baltiska länderna, som under 2025 var mer intensivt än någonsin.

Redogörelsen presenterar Nordiska rådets svenska delegations verksamhet under det svenska ordförandeskapet 2025 som präglades av en orolig omvärld och behovet av stärkt sammanhållning och samarbete.

Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna.

Cirka 50 motionsförslag har behandlats i samband med ärendet. Förslagen handlar bland annat om nordiskt samarbete, utrikes- och säkerhetspolitik, krisberedskap och Arktis. Riksdagen sa nej till motionsförslagen.

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse Fördjupad resultatredovisning av internationellt bistånd – Ukraina. I skrivelsen ger regeringen en fördjupad redovisning av det svenska biståndets verksamhet och resultat i Ukraina under perioden 2022–2025.

Sveriges stöd till Ukrainas statsbudget har medverkat till att upprätthålla grundläggande samhällsfunktioner och ekonomisk stabilitet. Detta har bidragit till att stärka landets motståndskraft, rädda liv och minska mänskligt lidande. Samtidigt har krigsdrabbade människor, inklusive många på flykt, fått humanitärt bistånd i form av bland annat livsmedel, nödbostäder, hälsovård och stöd till försörjning. Sverige bidrar även till att stärka Ukrainas förmåga att stå emot fortsatt rysk aggression samt bygga upp ett stabilt och demokratiskt samhälle. Insatserna har även haft som mål att fördjupa de bilaterala relationerna mellan Sverige och Ukraina.

Riksdagen delar regeringens bedömning om vikten av ett fortsatt starkt och långsiktigt svenskt samt europeiskt stöd till Ukraina. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse Fördjupad resultatredovisning av internationellt bistånd – Ukraina. I skrivelsen ger regeringen en fördjupad redovisning av det svenska biståndets verksamhet och resultat i Ukraina under perioden 2022–2025.

Sveriges stöd till Ukrainas statsbudget har medverkat till att upprätthålla grundläggande samhällsfunktioner och ekonomisk stabilitet. Detta har bidragit till att stärka landets motståndskraft, rädda liv och minska mänskligt lidande. Samtidigt har krigsdrabbade människor, inklusive många på flykt, fått humanitärt bistånd i form av bland annat livsmedel, nödbostäder, hälsovård och stöd till försörjning. Sverige bidrar även till att stärka Ukrainas förmåga att stå emot fortsatt rysk aggression samt bygga upp ett stabilt och demokratiskt samhälle. Insatserna har även haft som mål att fördjupa de bilaterala relationerna mellan Sverige och Ukraina.

Riksdagen delar regeringens bedömning om vikten av ett fortsatt starkt och långsiktigt svenskt samt europeiskt stöd till Ukraina. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse Fördjupad resultatredovisning av internationellt bistånd – Ukraina. I skrivelsen ger regeringen en fördjupad redovisning av det svenska biståndets verksamhet och resultat i Ukraina under perioden 2022–2025.

Sveriges stöd till Ukrainas statsbudget har medverkat till att upprätthålla grundläggande samhällsfunktioner och ekonomisk stabilitet. Detta har bidragit till att stärka landets motståndskraft, rädda liv och minska mänskligt lidande. Samtidigt har krigsdrabbade människor, inklusive många på flykt, fått humanitärt bistånd i form av bland annat livsmedel, nödbostäder, hälsovård och stöd till försörjning. Sverige bidrar även till att stärka Ukrainas förmåga att stå emot fortsatt rysk aggression samt bygga upp ett stabilt och demokratiskt samhälle. Insatserna har även haft som mål att fördjupa de bilaterala relationerna mellan Sverige och Ukraina.

Riksdagen delar regeringens bedömning om vikten av ett fortsatt starkt och långsiktigt svenskt samt europeiskt stöd till Ukraina. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om att det ska bli enklare att kontrollera leverantörer vid upphandlingar. Beslutet innebär att det inrättas ett system om en samordnad registerkontroll som ska tillämpas vid upphandling och vid användningen av valfrihetssystem.

Ett valfrihetssystem innebär att upphandlande myndigheter och enheter konkurrensutsätter delar av sin verksamhet genom att överlåta till den enskilde att välja vilken leverantör i valfrihetssystemet som ska utföra tjänsten.

Registerkontrollen ska underlätta för upphandlade myndigheter och enheter att kontrollera om det finns skäl att utesluta leverantörer till följd av exempelvis brott, obetalda skatter eller konkurser.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om att det ska bli enklare att kontrollera leverantörer vid upphandlingar. Beslutet innebär att det inrättas ett system om en samordnad registerkontroll som ska tillämpas vid upphandling och vid användningen av valfrihetssystem.

Ett valfrihetssystem innebär att upphandlande myndigheter och enheter konkurrensutsätter delar av sin verksamhet genom att överlåta till den enskilde att välja vilken leverantör i valfrihetssystemet som ska utföra tjänsten.

Registerkontrollen ska underlätta för upphandlade myndigheter och enheter att kontrollera om det finns skäl att utesluta leverantörer till följd av exempelvis brott, obetalda skatter eller konkurser.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att stärka möjligheten att använda kontanter. Följande åtgärder ingår i förslaget:

• Livsmedelsbutiker och apotek ska med vissa undantag ska vara skyldiga att ta emot kontanter på fysiska försäljningsställen med bemannad kassa.
• Banker ska vara skyldiga att i betryggande utsträckning i hela landet tillhandahålla platser för kontantinsättningar för konsumenter.
• Det ska finnas behovsanpassade tjänster för företag för att hantera växelpengar och sätta in dagskassor.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.

Riksdagen beslutade också att rikta en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att utreda huruvida även vissa offentligrättsliga tjänster kan omfattas av den skyldighet att ta emot kontant betalning som föreslås för livsmedelsbutiker och apotek.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att stärka möjligheten att använda kontanter. Följande åtgärder ingår i förslaget:

• Livsmedelsbutiker och apotek ska med vissa undantag ska vara skyldiga att ta emot kontanter på fysiska försäljningsställen med bemannad kassa.
• Banker ska vara skyldiga att i betryggande utsträckning i hela landet tillhandahålla platser för kontantinsättningar för konsumenter.
• Det ska finnas behovsanpassade tjänster för företag för att hantera växelpengar och sätta in dagskassor.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.

Riksdagen beslutade också att rikta en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att utreda huruvida även vissa offentligrättsliga tjänster kan omfattas av den skyldighet att ta emot kontant betalning som föreslås för livsmedelsbutiker och apotek.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om att stärka konsumentskyddet på kreditmarknaden. Beslutet innebär bland annat en ny konsumentkreditlag.

Den nya konsumentkreditlagen ska stärka konsumentskyddet och anpassa det efter de senaste årens utveckling på konsumentkreditmarknaden. Lagen reglerar många olika aspekter av kreditgivning till konsumenter. Det handlar bland annat om information, ångerrätt, marknadsföring och ränte- och kostnadstak. För att motverka överskuldsättning skärps reglerna för kreditprövning. Dessutom införs ett nytt tillståndskrav som innebär att fler näringsidkare som lämnar eller förmedlar krediter bland annat ska stå under tillsyn och uppfylla krav på tillräcklig kunskap och kompetens.

Genom förslagen genomförs ett EU-direktiv om konsumentkrediter.

Den nya konsumentkreditlagen och lagändringarna börjar gälla den 20 november 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att offentlighetsprincipen ska införas för fristående förskolor, fristående skolor och fristående fritidshem.

Förslaget syftar till att säkerställa att möjligheten till insyn är densamma för alla huvudmän inom skolväsendet och innebär i huvudsak följande:

• Rätten att ta del av allmänna handlingar ska gälla hos juridiska personer som är enskilda huvudmän inom skolväsendet.
• Sådana huvudmän ska jämställas med myndigheter vid tillämpning av offentlighets- och sekretesslagen, och vissa sekretessbestämmelser som därmed gäller hos sådana huvudmän anpassas för att sekretessen inte ska hindra tillgången till information om skolväsendet.
• Mindre huvudmän ska få tillämpa regler som innebär vissa lättnader i hanteringen av allmänna handlingar. Det ska gälla huvudmän som har högst 450 barn och elever eller, om de bara har fristående förskolor, högst 100 barn, eller ingår i en koncern där koncernföretagen sammanlagt har så många barn eller elever.
• Det som enligt arkivlagen gäller för kommunala myndigheters arkiv ska gälla för berörda enskilda huvudmän, med undantag för mindre huvudmän som ska bevara allmänna handlingar i som huvudregel minst sju år.
• Under de första två åren efter införandet ska samtliga juridiska personer som är enskilda huvudmän inom skolväsendet få tillämpa lättnadsregler.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att offentlighetsprincipen ska införas för fristående förskolor, fristående skolor och fristående fritidshem.

Förslaget syftar till att säkerställa att möjligheten till insyn är densamma för alla huvudmän inom skolväsendet och innebär i huvudsak följande:

• Rätten att ta del av allmänna handlingar ska gälla hos juridiska personer som är enskilda huvudmän inom skolväsendet.
• Sådana huvudmän ska jämställas med myndigheter vid tillämpning av offentlighets- och sekretesslagen, och vissa sekretessbestämmelser som därmed gäller hos sådana huvudmän anpassas för att sekretessen inte ska hindra tillgången till information om skolväsendet.
• Mindre huvudmän ska få tillämpa regler som innebär vissa lättnader i hanteringen av allmänna handlingar. Det ska gälla huvudmän som har högst 450 barn och elever eller, om de bara har fristående förskolor, högst 100 barn, eller ingår i en koncern där koncernföretagen sammanlagt har så många barn eller elever.
• Det som enligt arkivlagen gäller för kommunala myndigheters arkiv ska gälla för berörda enskilda huvudmän, med undantag för mindre huvudmän som ska bevara allmänna handlingar i som huvudregel minst sju år.
• Under de första två åren efter införandet ska samtliga juridiska personer som är enskilda huvudmän inom skolväsendet få tillämpa lättnadsregler.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att offentlighetsprincipen ska införas för fristående förskolor, fristående skolor och fristående fritidshem.

Förslaget syftar till att säkerställa att möjligheten till insyn är densamma för alla huvudmän inom skolväsendet och innebär i huvudsak följande:

• Rätten att ta del av allmänna handlingar ska gälla hos juridiska personer som är enskilda huvudmän inom skolväsendet.
• Sådana huvudmän ska jämställas med myndigheter vid tillämpning av offentlighets- och sekretesslagen, och vissa sekretessbestämmelser som därmed gäller hos sådana huvudmän anpassas för att sekretessen inte ska hindra tillgången till information om skolväsendet.
• Mindre huvudmän ska få tillämpa regler som innebär vissa lättnader i hanteringen av allmänna handlingar. Det ska gälla huvudmän som har högst 450 barn och elever eller, om de bara har fristående förskolor, högst 100 barn, eller ingår i en koncern där koncernföretagen sammanlagt har så många barn eller elever.
• Det som enligt arkivlagen gäller för kommunala myndigheters arkiv ska gälla för berörda enskilda huvudmän, med undantag för mindre huvudmän som ska bevara allmänna handlingar i som huvudregel minst sju år.
• Under de första två åren efter införandet ska samtliga juridiska personer som är enskilda huvudmän inom skolväsendet få tillämpa lättnadsregler.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lag om utredningar för att förebygga suicid. Riksdagen sa också ja till ändringar i lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten samt offentlighets- och sekretesslagen.

Ändringarna innebär bland annat att det ska inrättas en utredningsmyndighet som ska genomföra en utredning när barn och vissa vuxna avlidit i suicid. Utredningen ska klarlägga och analysera omständigheter som kan ha inverkat på dödsfallet och analysera åtgärder som vidtagits eller hade kunnat vidtas för att förebygga dödsfallet.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla 2 juli 2026.

Det ska införas ett bidragstak för att bryta bidragsberoendet och minska utanförskapet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett reformerat försörjningsstöd.

Bidragstaket består av flera delförslag:

• en modernisering av den så kallade riksnormen
• en begränsning av försörjningsstödet för större hushåll
• ett begränsat utrymme för socialnämnden att lämna försörjningsstöd till en högre nivå än riksnormen.

Förslaget innebär också bland annat att

• den som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom ska lämna läkarintyg för att kunna få försörjningsstöd
• den som hyr en bostad i andra hand ska endast få försörjningsstöd till boendekostnader om andrahandsuthyrningen är godkänd
• försörjningsstöd endast ska ges till personer som vistas lagligt i Sverige.

Syftet med förslaget är att fler ska gå från försörjningsstöd till arbete.

De lagändringar som innebär att det införs krav på att lämna läkarintyg börjar gälla den 1 juli 2026. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2027.

Det ska införas ett bidragstak för att bryta bidragsberoendet och minska utanförskapet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett reformerat försörjningsstöd.

Bidragstaket består av flera delförslag:

• en modernisering av den så kallade riksnormen
• en begränsning av försörjningsstödet för större hushåll
• ett begränsat utrymme för socialnämnden att lämna försörjningsstöd till en högre nivå än riksnormen.

Förslaget innebär också bland annat att

• den som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom ska lämna läkarintyg för att kunna få försörjningsstöd
• den som hyr en bostad i andra hand ska endast få försörjningsstöd till boendekostnader om andrahandsuthyrningen är godkänd
• försörjningsstöd endast ska ges till personer som vistas lagligt i Sverige.

Syftet med förslaget är att fler ska gå från försörjningsstöd till arbete.

De lagändringar som innebär att det införs krav på att lämna läkarintyg börjar gälla den 1 juli 2026. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2027.

Den som får försörjningsstöd ska delta i aktiviteter den tid som inte går till att exempelvis söka arbete eller studera. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om aktivitetskrav som villkor för försörjningsstöd.

Aktivitetskravet syftar bland annat till att motverka utanförskap och till att tillvarata arbetskraft. Personer som haft försörjningsstöd i minst tre sammanhängande månader ska omfattas av kravet.

I regeringens förslag ingår ett antal undantag för då aktivitetskravet inte ska gälla, exempelvis för den som är under 18 år, den som har sjukpenning, eller den som är föräldraledig med barn under ett år.

Lagändringarna om aktivitetskrav börjar gälla den 1 juli 2026.