Nordiskt samarbete under 2025 (UU4)

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens skrivelse 2025/26:90 Nordiskt samarbete 2025 och Nordiska rådets svenska delegations redogörelse för verksamheten under 2025 (redog. 2025/26:NR1). Utskottet behandlar även 28 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2025/26 och 23 yrkanden i tre följdmotioner som väckts med anledning av skrivelsen.

Den 13–14 november deltog utrikesutskottets ordförande Mattias Karlsson (SD) i ett NB8-möte i Helsingfors, Finland, för ordförandena i respektive lands utrikesutskott.

Den 21 april informerade EU-ministern med ansvar för nordiska frågor Jessica Rosencrantz (M) utrikesutskottet om det nordiska samarbetet under 2025. Nordiska rådets svenska delegation bjöds in att delta vid före­dragningen.

Det nordiska samarbetet är världens äldsta samarbete av sitt slag. Samarbetet omfattar Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt de självstyrande områdena Färöarna, Grönland och Åland. Utgångspunkten för det nordiska samarbetet är att det ska fokusera på områden där en gemensam nordisk insats skapar ett mervärde för de nordiska länderna och deras medborgare.

Det officiella nordiska samarbetet sker inom ramarna för Nordiska ministerrådet, där regeringarna samarbetar, och i Nordiska rådet, som är parlamentarikernas samarbetsforum. Nordiska rådet bildades 1952 och har 87 medlemmar som representerar de fem länderna och de tre självstyrande områdena. I spetsen för Nordiska ministerrådet, som bildades 1971, står samarbetsministrarna, som i enlighet med det nordiska samarbetets grund­läggande avtal, Helsingforsavtalet, bistår statsministrarna i samordningen av nordiska frågor.

Helsingforsavtalet trädde i kraft 1962 och har reviderats flera gånger sedan dess. Det anger att samarbetet omfattar sociala och rättsliga frågor, kultur, ekonomi och näringsliv, kommunikationer, miljö och säkerhet. Helsingfors-avtalet utesluter inte samarbete även på andra områden.

I skrivelse 2025/26:90 redogör regeringen för samarbetet mellan de nordiska regeringarna under 2025, med huvudsaklig inriktning på verksamheten i Nordiska ministerrådet. Samarbetet styrs av den gemensamma visionen Vår vision 2023 som slår fast att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region 2030. Ordförandeskapet, som roterar mellan de fem nordiska staterna, innehades under 2025 av Finland och Åland. Ordförandeskapsprogrammet omfattade tre huvudområden: barns och ungas välfärd, stärkt övergripande säkerhet och förbättrad nordisk konkurrenskraft. Skrivelsen lyfter även fram det informella utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet mellan de nordiska länderna, N5, och mellan de nordisk-baltiska länderna, NB8, som under 2025 var mer intensivt än någonsin.

I Nordiska rådets svenska delegations redogörelse för verksamheten under 2025 (redog. 2025/26:NR1) redogörs för huvuddragen i Nordiska rådets verksamhet under det svenska presidentskapet. Rubriken för det svenska presidentskapet var Norden tillsammans – Nordisk nytta och sammanhållning i en orolig tid, med de fyra underrubrikerna nordisk vardagsnytta, ett integrerat Norden, sammanhållning och nationell förankring. Nordiska rådets 77:e session hölls i riksdagen och kom, liksom mycket av årets övriga arbete, att präglas av en orolig omvärld och behovet av stärkt sammanhållning och samarbete. Redogörelsen omfattar också redogörelser för de svenska riksdags­delegationernas verksamhet i den parlamentariska Östersjökonferensen, den arktiska parlamentarikerkonferensen och den parlamentariska Barents­konferensen.

Riksdagen avslår motionsyrkanden om nordiskt samarbete.

Jämför reservation 1 (C) och 2 (MP).

I skrivelsen redogör regeringen för det nordiska samarbetet som en viktig ram för att möta gemensamma samhällsutmaningar. Samarbetet bedrivs huvud­sakligen inom Nordiska ministerrådet och organiseras genom tematiska ministerråd och tvärsektoriella initiativ. Ett prioriterat område för att stärka Norden som en sammanhållen och konkurrenskraftig region är arbetet med att undanröja gränshinder som försvårar rörlighet för människor och företag. Samtidigt lyfts den gröna omställningen fram som central, där de nordiska länderna genom gemensamma insatser inom bl.a. energi, industri och hållbar tillväxt kan bidra till minskad klimatpåverkan och ökad resiliens. I skrivelsen betonas även samarbetet inom digitalisering, forskning och innovation samt vikten av att Norden agerar samlat i internationella sammanhang för att ta tillvara gemensamma intressen.

I kommittémotion 2025/26:3729 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 44 föreslås att arbetet med den nordiska gränshinderdatabasen ska återupptas.

I kommittémotion 2025/26:4039 av Catarina Deremar och Ulrika Liljeberg (C) yrkande 1 föreslås att regeringen ska vara drivande för att se till så att ett reviderat Helsingforsavtal kommer på plats som gör att Åland, Färöarna och Grönland kan bli medlemmar i samarbetet. I yrkande 2 efterlyser motionärerna ett reviderat Helsingforsavtal där de uppräknade samarbetsområdena stämmer överens med hur samarbetet fungerar i praktiken. I yrkande 3 föreslås en utvärdering av de inomnordiska gränskontrollernas påverkan på bl.a. arbetsmarknaden och näringslivets förutsättningar att verka inom Norden.

I kommittémotion 2025/26:3986 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkande 1 anförs att det nordiska samarbetet ska vara en drivande kraft i den gröna omställningen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att ambitionen att skapa goda förutsättningar för nordiska medborgare att fritt kunna leva, bo och arbeta inom regionen är en central del av det nordiska samarbetet. Genom Gränshinderrådet verkar de nordiska länderna för att identifiera, prioritera och lösa hinder som försvårar rörlighet över gränserna för både individer och företag när det gäller exempelvis arbetsmarknad, social trygghet och näringsverksamhet. I takt med att allt fler gränshinder kan konstateras vara lösta noterar utskottet att arbetsformerna och verktygen för detta arbete har utvecklats över tid och anpassats till förändrade behov och förutsättningar. Under 2025 bedrev Gränshinderrådet sitt arbete utifrån det nya mandat som fastställdes vid Nordiska rådets session i Reykjavík 2024. Mandatet, som ingår i samarbetsministrarnas program för fri rörlighet, gäller för perioden 2025–2027. Det betonar vikten av att fokusera på större och mer strukturella problemområden samt på att arbeta i närmare dialog med samarbetsministrarna, både på nordisk och nationell nivå.

Mot bakgrund av detta avstyrker utskottet kommittémotion 2025/26:3729 (C) yrkande 44 samt kommittémotion 2025/26:4039 (C) yrkande 3.

Utskottet välkomnar att det nordiska miljö-, klimat- och energisamarbetet utvecklas i linje med den gemensamma visionen om Norden som världens mest hållbara och integrerade region 2030. Utskottet noterar att aktuella och sektorsövergripande frågor löpande lyfts fram inom det nordiska samarbetet, däribland e‑handelns miljöpåverkan, internationell miljöbrottslighet och vikten av ett starkt multilateralt miljösamarbete och en kunskapsbaserad klimatpolitik Det nordiska engagemanget i de globala plastförhandlingarna samt förberedelserna inför kommande internationella klimatförhandlingar lyfts också fram som betydelsefullt. Under året antogs även en gemensam deklaration där betydelsen av det starka nordiska samarbetet på energiområdet lyftes fram, särskilt i en tid med en allt allvarligare säkerhetssituation i världen.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet kommittémotion 2025/26:3986 (MP) yrkande 1.

Det nordiska samarbetet regleras i Helsingforsavtalet, som anger de övergripande ramarna för samarbetet mellan de nordiska länderna. Avtalets syfte är att fördjupa samhörigheten mellan länderna samt att underlätta samordning och främja gemensamma lösningar i frågor av gemensamt intresse. Enligt avtalet omfattar det nordiska samarbetet bl.a. sociala och rättsliga frågor, kultur, ekonomi och näringsliv, kommunikationer, miljö och säkerhet, men utesluter inte samarbete även på andra områden. Vid Nordiska rådets 76:e session 2024 i Reykjavík antog Nordiska rådet en rekommendation till de nordiska regeringarna om att inleda en process för att uppdatera Helsingforsavtalet. De nordiska regeringarna besvarade rekommendationen i februari 2025 och uttryckte då en positiv inställning till en möjlig uppdatering av avtalet, men betonade behovet av att först analysera de juridiska konsekvenserna av en sådan revision. För detta ändamål utsågs Elina Pirjatanniemi, professor i juridik vid Åbo Akademi, att genomföra en juridisk utredning. Med utgångspunkt i utredningens slutsatser beslutade de nordiska samarbetsministrarna den 16 mars 2026 att tillsätta en nordisk kommission med uppdrag att ta fram ett samlat förslag till ändringar i Helsingforsavtalets text. Arbetet ska särskilt inriktas på att säkerställa ett likvärdigt deltagande för Färöarna, Grönland och Åland i det nordiska samarbetet. Kommissionen består av åtta ledamöter som är bemyndigade att företräda regeringarna i Danmark, Finland, Färöarna, Grönland, Island, Norge, Sverige och Åland.

Utskottet avstyrker därmed kommittémotion 2025/26:4039 (C) yrkandena 1 och 2.

Riksdagen avslår motionerna om utrikespolitik, säkerhetspolitik, krisberedskap och Arktis.

Jämför reservation 3 (S), 4 (V) och 5 (MP).

I regeringens skrivelse betonas det nordiska samarbetets betydelse inom utrikes- och säkerhetspolitik samt krisberedskap. Samarbetet syftar till att stärka stabilitet och säkerhet i närområdet genom samordning av utrikes­politiska ställningstaganden, fördjupat försvarssamarbete och gemensamma insatser för civil beredskap. I skrivelsen framhåller regeringen även att riksdagens tillkännagivande om att regeringen ska verka för att en nordisk försvars- och säkerhetspolitisk kommission ska tillsättas anses vara slut­behandlat.

I skrivelsen understryker regeringen att Arktis är ett strategiskt viktigt område för det nordiska samarbetet. Arbetet i Arktis präglas av fokus på samarbete, hållbar utveckling, klimat- och miljöfrågor samt forskning och kunskapsuppbyggnad. De nordiska länderna verkar både genom etablerade multilaterala forum och genom regionala samarbeten.

I kommittémotion 2025/26:3623 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 40 anförs att en nordisk försvars- och säkerhetspolitisk kommission ska tillsättas och tillkännager detta för regeringen. I yrkande 42 föreslås att inrätta ett marint reservat i Arktis och förhindra olje- och gasutvinning i området och tillkännager detta för regeringen.

I kommittémotion 2025/26:4003 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 10 föreslås att Sverige ska söka samarbete med de andra nordiska länderna för att etablera en gemensam syn på försvarsindustrin i Norden och i EU. I yrkande 11 anförs att regeringen ska ta initiativ till och driva på för att Norden ska vara en kärnvapenfri zon.

I kommittémotion 2025/26:3986 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkande 2 anförs att det nordiska samarbetet inom krisberedskap och civilt försvar för fördjupas. I yrkande 3 föreslås att det nordiska och internationella samarbetet kring Arktis i syfte att värna klimat, biologisk mångfald, urfolks rättigheter samt fred och stabilitet ska stärkas.

Utskottets ställningstagande

Samtliga nordiska länder är i dag medlemmar i Nato, vilket skapar goda förutsättningar för fördjupad samverkan. Utskottet välkomnar därför att regeringen prioriterar ett fördjupat nordiskt försvarssamarbete, bl.a. genom gemensam planering, ökad interoperabilitet samt samverkan kring försörjningssäkerhet och försvarsindustriella frågor. Detta arbete bedrivs i nära samspel med EU:s försvarsinitiativ och inom Natos ramverk.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet kommittémotion 2025/26:4003 (V) yrkandena 10 och 11.

Det nordiska samarbetet inom krisberedskap och civilt försvar har fördjupats under året. I maj 2025 gjorde de nordiska statsministrarna ett gemensamt uttalande om att stärka nordisk säkerhet och beredskap. Under Nordiska rådets session i oktober antogs en deklaration på statsministernivå om behovet att stärka det nordiska samarbetet för att utveckla beredskapen. Inom ramen för Hagasamarbetet har de nordiska ministrarna med ansvar för krisberedskap och civilt försvar enats om att bredda samarbetet, bl.a. genom att Färöarna, Grönland och Åland ska kunna delta på tjänstemannanivå samt genom att utvidga samarbetet, när frågorna medger det, med de baltiska länderna och andra demokratiska stater runt Östersjön. Utskottet noterar även vikten av det fortsatta samarbetet i Natorelaterade frågor samt det nära samarbetet mellan Finland, Norge och Sverige, som delar hotbilden på Nordkalotten och samverkar kring totalförsvaret och gemensamma krisscenarier.

Mot den bakgrund som beskrivits ovan avstyrker utskottet kommittémotion 2025/26:3986 (MP) yrkande 2.

Utskottet konstaterar att Arktis sedan länge är ett prioriterat område för svenskt utrikes-, säkerhets- och miljöpolitiskt arbete. Sverige deltar aktivt i såväl nordiska samarbeten som i internationella forum, däribland Arktiska rådet. De nordiska ländernas Arktissamarbete fortsatte under 2025 med den långsiktiga målsättningen att bevara Arktis som en stabil och hållbar region. Inom ramen för Nordiska ministerrådet inleddes genomförandet av det nya arktiska samarbetsprogrammet för perioden 2025–2027. Under året utbetalades 10,3 miljoner danska kronor till projekt med inriktning på bl.a. hållbar utveckling, klimat, miljö, resiliens och kultur. Utskottet noterar att regeringen i strategin för den arktiska regionen från 2020 avser att verka för en långsiktig och hållbar förvaltning av marina ekosystem och våtmarker i Arktis. I enlighet med havsrätten har de fem arktiska kuststaterna särskilda rättigheter och skyldigheter i de arktiska havsområdena samt är alla stater skyldiga att samarbeta för att skydda den marina miljön.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet kommittémotion 2025/26:3986 (MP) yrkande 3.

I utrikesutskottets betänkande 2024/25:UU14 Nordiskt samarbete inklusive Arktis tillkännagav riksdagen att regeringen ska verka för att en nordisk försvars- och säkerhetspolitisk kommission tillsätts (bet. 2024/25:UU14 punkt 5, rskr. 2024/25:231). Mot bakgrund av ett fördjupat nordiskt försvarssamarbete, både inom Nordefco och genom att samtliga nordiska länder nu är medlemmar i Nato, finns det en samverkan och löpande parlamentarisk förankring i respektive parlament. Samtidigt finns det goda möjligheter att fördjupa och förstärka samarbetet ytterligare och öka koordineringen mellan parlamenten. För att undvika överlappande mandat och parallella processer bör emellertid beslutsfattande vara effektivt och tydligt. Regeringens bedömning är att tillkännagivandet inte bör tillgodoses och att det därmed är slutbehandlat. Utskottet gör ingen annan bedömning, utan konstaterar att det finns skäl att för nya samarbetsformer inte begränsa sig till Norden. Utskottet konstaterar att det fortsatt finns utrymme att fördjupa det försvars- och säkerhetspolitiska samarbetet mellan såväl de nordiska länderna, som med övriga demokratiska östersjöstater, men att formerna för det behöver utredas vidare. Det är uppenbart att det finns ett mervärde i att se över hur samarbetsformerna för ökad säkerhet i Arktis, Nordkalotten och Östersjön ska se ut för att stärka motståndskraft och beredskap i vår del av Europa. Utskottet anser det viktigt att nya samarbetsformer kompletterar varandra och adderar värde och nytta för såväl de nordiska länderna som Östersjöområdet på ett tydligt sätt, vilket bör vara vägledande i det fortsatta arbetet.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet kommitémotion 2025/26:3623 (S) yrkande 40.

Riksdagen avslår de motioner som beretts i förenklad ordning.

Jämför det särskilda yttrandet (C).

Utskottets ställningstagande

Utöver de yrkanden som behandlas tidigare i detta betänkande finns förslag i motioner som är föremål för förenklad motionsberedning enligt de riktlinjer som riksdagen har fastslagit med anledning av Riksdagskommitténs betänkande Riksdagen i en ny tid (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333–335) och i enlighet med promemorian Förenklad motions­beredning under valperioden 2022–2026 som utrikesutskottet fastställde i oktober 2023. Utskottet har under beredningen kommit fram till att de yrkan­den som redovisas i bilaga 2 inte kan vara aktuella för något tillkännagivande från riksdagen, och ett enigt utskott avstyrker yrkandena. Detta kan innebära att partier vidhåller de synpunkter som framförs i motionsyrkanden men att de avstår från att ge uttryck för dem i detta betänkande.

Riksdagen lägger skrivelse 2025/26:90 och redogörelse 2025/26:NR1 till handlingarna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att skrivelse 2025/26:90 och redogörelse 2025/26:NR1 läggs till handlingarna.