Malin Larsson

Herr talman! Tack till ledamoten Eklöf för anförandet! Ledamoten brukar prata mycket om invasiva arter och vikten av att bekämpa dem. Jag hörde inte att han nämnde det i anförandet i dag, men vi ser ju att de invasiva arterna ökar i naturen. Den SD-ledda regeringen ströp helt pengarna till åtgärder på land 2023 men insåg sitt misstag och lade tillbaka nästan alla pengar för bekämpning av invasiva arter. Det är bra att man rättade till det men samtidigt oroande att man inte hade mer koll när man först plockade bort dem.

I år, 2024, har man fortsatt neddragningarna på naturvård. Det kommer att drabba arbetet med att utrota stenmården, som är en potentiellt mycket skadlig invasiv art. Stenmården har kommit in södra Sverige och ökar i antal där. Den är ökänd för sin ihärdighet - för att ta sig in i bilar och gnaga på kablar samt bosätta sig på vindar - och är utbredd i södra Europa, där den årligen orsakar förödelse för miljardbelopp.

Naturvårdsverket lade 2023 ungefär 2,4 miljoner till ett projekt i syfte att utrota stenmården, vilket räckte till att anställa två heltidsjägare. Utöver det har man 200 åtelkameror för att bevaka djuret. Men nu är pengarna slut, och verkligheten är sådan att regeringen har ålagt Naturvårdsverket stora besparingar. Det här projektet drabbas av den SD-ledda regeringens budget och avslutas.

Ledamoten lyfte i sitt anförande att vi måste möta verklighetens krav. Tycker ledamoten Staffan Eklöf att SD-regeringens budget möter verklighetens krav när det gäller stenmården?

Herr ålderspresident! I dag debatterar vi miljö- och jordbruksutskottets betänkande MJU12 om naturvård. Jag vill börja med att yrka bifall till reservation nummer 6.

Naturvårdens uppgift är att skydda och förvalta värdefulla områden och arter samt att möta människans behov av att nyttja naturen och allt som naturen ger. Utifrån det är betänkandet brett och handlar om miljöövervakning, områdesskydd, artskydd, invasiva främmande arter, vissa specifika åtgärder för att skydda och restaurera livsmiljöer samt hantering av föroreningar.

Vi socialdemokrater är mycket oroade över de konsekvenser som regeringens beslut gällande nedskärningar i miljöbudgeten får för naturvården och vårt svenska friluftsliv. Det är inte bara den biologiska mångfalden som hotas av regeringens beslut, utan även vårt rika och välutvecklade friluftsliv riskerar att försämras avsevärt. Övergivet skräp i skog och mark, stängda grillplatser och igenvuxna vandringsleder kommer att bli allt vanligare scener för våra medborgare om regeringens nedskärningar fortsätter.

Två av våra främsta organisationer inom området, Friluftsfrämjandet och Svenska Turistföreningen, har i en framställan belyst hur drastiskt regeringen skurit ned anslagen som direkt berör friluftslivet och de gröna jobben. Bland dessa nedskärningar märks en drastisk minskning av anslaget till våra länsstyrelser, vars huvudsakliga uppgifter innefattar skötsel av naturreservat och nationalparker. Dessa anslag har minskat med hela två tredjedelar detta år jämfört med föregående år. Nedskärningen påverkar direkt underhåll av stigar och toaletter samt städning i våra mest värdefulla naturområden.

Herr talman! Naturen, med alla dess växter och djur, är grunden för vår existens. Denna rikedom av arter ger oss mat, rent vatten och ren luft. Men när arter försvinner blir vår natur skörare. Därför menar vi att sammanhängande skyddade områden är av yttersta vikt för att bevara denna biologiska mångfald. Under vår regeringstid ökade vi därför också kraftigt anslagen för naturvård.

Invasiva främmande arter räknas som ett av de absolut största hoten mot biologisk mångfald. De kan också orsaka stora negativa effekter på jord- och skogsbruk samt människors och djurs hälsa. Vi välkomnar att regeringen insåg sitt misstag när den kraftigt minskade anslaget så att våra länsstyrelser inte kunde fortsätta att bekämpa invasiva arter, men vi anser också att återinförandet av 50 miljoner kronor är otillräckligt med tanke på de omfattande samhällskostnader och skador som dessa arter kan orsaka, både ekonomiskt och ekologiskt. Regeringens satsning kompenserar heller inte för de stora neddragningar i åtgärder för värdefull natur som den SD-ledda regeringen gjorde i föregående budget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård

Invasiva främmande arter utgör ett stort globalt hot mot naturen, biologisk mångfald, ekonomier, matsäkerhet och folkhälsa och är en av de största orsakerna till artutrotningar i världen. I ett sådant läge för vår svenska natur är det ytterst oroande att den nuvarande regeringen och Sverigedemokraterna fortsätter att drar ned på resurserna till naturvård.

Herr talman! Även om vargen debatteras flitigt i betänkandet om jakt och viltvård hör vargen även till detta betänkande, eftersom det är här vi behandlar frågan om artskydd.

I dag finns det cirka 450 vargar i Sverige, enligt resultatet från inventeringsperioden 2022/23. Denna vinters varginventering avslutades den 31 mars, och mycket tyder på att vargstammen har minskat något i landet. Vargen är ett omdebatterat djur i denna kammare, som sagt, och ett djur som väcker många känslor eftersom den kan orsaka problem för tamdjursägare och renskötsel. Varje år dödas och skadas också ett antal jakthundar av varg.

Samtidigt som vi ska ha en gynnsam bevarandestatus ska också människors oro tas på stort allvar. Vi ska ha en rovdjursförvaltning som människor har förtroende för och där det kan fattas effektiva och snabba skyddsjaktsbeslut när så krävs.

Starka krafter vill använda frågan om rovdjur för att dra isär Sverige. Det accepterar vi inte, utan vi vill hitta lösningar som leder till att människor kan leva och verka på landsbygden samtidigt som vi bevarar en biologisk mångfald. Både skyddsjakt och licensjakt är viktiga verktyg i den förvaltningen.

Herr talman! Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen beslutade i juli 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över strandskyddet. Tanken var att strandskyddet skulle göras om i grunden genom en ökad differentiering som tar hänsyn till att tillgången till sjöar och stränder varierar i landet, liksom befolkningstäthet och exploateringstryck.

Förslaget som lades fram innebar både lättnader och skärpningar. Det skulle bli enklare att bygga strandnära på landsbygden, samtidigt som man skärpte strandskyddet där det är stor efterfrågan på mark och förtydligade strandskyddet för att bevara växt- och djurliv på land och i vatten.

Tyvärr valde de dåvarande oppositionspartierna att rösta ned lagförslaget där man tog hänsyn till att förutsättningarna varierar mellan olika delar av landet. Förslaget som lades fram gav förutsägbarhet och långsiktighet och värnade våra fantastiska miljöer men skulle också främja utveckling där så är lämpligt.

Strandskyddet finns till för att säkra allemansrätten längs stränder och bevara goda livsvillkor för växt- och djurliv i vatten och på land. Men regelverket behöver reformeras för att bli mer anpassat, flexibelt och ändamålsenligt så att möjligheten till utveckling ökar även på landsbygden.

Herr talman! Nätet av växt- och djurarter som bygger ekosystemen på vår jord är förutsättningen för vår existens, eftersom de producerar all vår mat, allt vårt renade vatten och allt syre vi andas. När arter försvinner minskar ekosystemens motståndskraft.

Sammanlänkade skyddade naturområden är en förutsättning för den biologiska mångfalden. Reningen av vårt avloppsvatten måste bli bättre, och utsläppen som leder till övergödning i haven och försurning i sjöarna måste minska. Vårt rena dricksvatten måste skyddas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård

Sverige har alltid varit ett miljöland i framkant, och det måste vi fortsätta vara. I ett starkt samhälle kan vi klara de svenska miljömålen genom investeringar och nya regler som ger minskade utsläpp av växthusgaser, skyddar den biologiska mångfalden samt skapar en giftfri miljö och en bättre havsmiljö.

(Applåder)

I detta anförande instämde Joakim Järrebring och Sofia Skönnbrink (båda S).

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård

Herr ålderspresident! Jag tackar ledamoten Ottosson för svaret, men jag och många med mig är väldigt oroade för vad som nu händer med vår natur. Det handlar också om den försämring av tillgång till natur som neddragningarna innebär.

Ledamoten nämnde prioritering. I den här regeringen är Sverigedemokraterna det största partiet i regeringsunderlaget. Utan Sverigedemokraternas röster i den här kammaren får inte regeringen igenom någonting. Vi vet att det finns ett Tidöavtal i grunden för samarbetet; det går inte att förneka.

Regeringen prioriterar skattesänkningar för de allra rikaste i vårt land. Det är detta regeringen prioriterar. Den prioriterar inte skötsel av vår värdefulla natur, och den prioriterar inte heller sjukvården, som ledamoten själv lyfte. Vi har lagt fram förslag på bankskatt med mera, men det köper inte regeringen. Den fortsätter i stället att prioritera skattesänkningar för dem som har mest och för dem som har det bäst.

Därför är det jättetråkigt att regeringen nu drar ned på naturvården. Det hotar inte bara de viktiga naturvärdena, utan det hotar också jobben. Det gäller framför allt jobben på landsbygden, de gröna jobben. Är det detta som är att prioritera det så kallade hjärtlandet för ledamotens parti Kristdemokraterna?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård

Herr ålderspresident! Jag tackar ledamoten för anförandet.

Jag kom i går hem från en fantastisk fjälltur. Jag har under "den femte årstiden", vårvintern, tillbringat en helg i fantastiska Borgafjäll. Jag åkte turskidor efter Storviksleden och njöt av fjällens magi. Jag såg ripa, tjäder och till och med spår av tretåig hackspett i en orörd natur där våra arter kan och ska breda ut sig.

Samtidigt, när jag åkte på leden, såg jag vindskydd som stormar har vält och skyltar som varit gömda under snön och som blivit överkörda och trasiga. Med ledamoten Ottossons SD-ledda regering finns det inga pengar till att rusta och underhålla våra mycket uppskattade leder och naturreservat.

Naturvårdsverket varnade för att det kommer att bli mindre utrymme för att öka människors tillgänglighet till skyddade områden och underhåll av anläggningar, som skyltning, vandringsleder, utsiktsplatser, grillplatser med mera. Frågan är vad de långsiktiga konsekvenserna blir när det redan ansträngda anslaget ska räcka till att skydda ännu mer natur utan tillräckligt underhåll.

Därför är min fråga till ledamoten Ottosson: Vad har ni partier i regeringsunderlaget gjort för analys av konsekvenserna nu när ni har minskat medlen till åtgärder för värdefull natur? Och vad hade ni tänkt skulle prioriteras ned eller bort av de olika verksamheterna som finansieras genom anslaget?

Herr ålderspresident! Tack, ledamoten Lund Kopparklint, för svaret!

Ledamoten lyfte själv upp vargen och förvaltningen av den i sitt anförande. Det är klart att hela rovdjursförvaltningen kommer att påverkas om det inte görs inventeringar. Då hittar man ju färre rovdjur och föryngringar, och då blir det också färre som får skjutas med SD-regeringens förda politik.

Det finns ett utredningsansvar, och man måste ha underlag innan beslut fattas. Att vargstammen måste minskas är vi eniga om. Om ledamoten Lund Kopparklint och regeringen nu anser att vi har tillräckligt med underlag kan vi fundera på varför vargstammen inte minskas här och nu. Det har man inte gjort under den tid regeringen har suttit, utan det är de utredningar som vi tillsatte tidigare som kommer nu. Det blir lättare med skyddsjakt, men arbetet är långt ifrån klart.

Det känns lite grann som att man ger med ena handen och tar med den andra. Samtidigt som man har en hög svansföring i vargfrågan minskar man nu rovdjursinventeringen. Det är denna politik man för, och det är denna politik man då också måste ta ansvar för.

När det inte finns resurser till inventeringar riskerar antalet rovdjur att öka ännu mer. Våra renägande samer får ersättning utifrån hur många rovdjur som hittas, så de riskerar också att få betydligt lägre ersättningar. Är detta vad regeringen vill - att antalet rovdjur ska öka?

Herr ålderspresident! Tack, ledamoten Lund Kopparklint, för anförandet!

SD-regeringens budget för 2023 innebar kraftiga nedskärningar på åtgärder för värdefull natur. I budgeten för 2024 lägger regeringen tillbaka en liten del av pengarna från tidigare nedskärningar, bland annat till återskapande av våtmarker och bekämpning av invasiva arter.

Eftersom höjningen av anslagsnivån är mindre än satsningarna kommer det dock att bli mindre medel kvar att fördela till den bredd av åtgärder som anslaget till Övrigt ska finansiera. Sammantaget har anslaget sjunkit med ytterligare ungefär 30 procent 2024 för verksamhet vid sidan av satsningarna på våtmarker och invasiva arter.

Även anslagen till rovdjursarbetet minskar regeringen, trots att vi ser ett ökat resursbehov på detta område. Det kommer att kräva hårdare prioriteringar och minskade möjligheter att utveckla arbetet med inventering och arbetet med stora rovdjur.

Också rovdjursinventeringarna ligger inom detta ansvarsområde för myndigheten. Bristande rovdjursinventeringar kommer att påverka hela rovdjursförvaltningen, och resultatet från rovdjursinventeringarna styr licensjakt och skyddsjakt och ligger också till grund för bedömningen av om en art är hotad eller inte.

Med anledning av detta vill jag fråga ledamoten: Varför gör ni i den SD-ledda regeringen denna neddragning trots att rovdjursarbetet har ett ökat resursbehov och trots att de fem stora rovdjuren ökar också inom renskötselområdet?

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i konstitutionsutskottets betänkande 6 om sekretess för uppgifter om jägare hos länsstyrelsen och Polismyndigheten.

Fru talman! I början av 1980-talet fanns uppskattningsvis färre än 100 fritt strövande vildsvin i Sverige. De hade rymt ur ett hägn. År 1987 beslutade Sveriges riksdag att vildsvinet åter skulle betraktas som en naturlig del av den svenska faunan, och i början av 1990-talet fanns det cirka 500 vilt levande vildsvin i Sverige.

Sedan ökade populationen snabbt. Under 2000-talet fanns det gott om vildsvin i stora delar av Götaland och Svealand. Enligt olika bedömare fanns det 2006 mellan 50 000 och 80 000 individer vildsvin i Sverige, som fortsatt blev fler och fler. År 2021 beräknades det finnas nästan 300 000 vilt levande vildsvin i Sverige, och under jaktåret 2020/2021 sköts rekordmånga vildsvin - hela 161 000 djur.

Fru talman! Den stora populationen av vildsvin orsakade stora skador i jordbruket och stod för många trafikolyckor. Samtidigt är vildsvinskött ett klimatsmart och smakrikt kött. Detta gjorde att den förra socialdemokratiskt ledda regeringen satsade resurser i ett efterlängtat vildsvinspaket med flera uppdrag till bland annat Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Länsstyrelsen Kronoberg och Statens veterinärmedicinska anstalt.

Vildsvinspaketet var en del av den nationella livsmedelsstrategins handlingsplan. Syftet var att ge konsumenterna större tillgång till ett utbud av vildsvin som livsmedel. Satsningarna riktade sig mot hela den potentiella marknaden och inkluderade måltidsupplevelser i hemmet och på restaurang men även offentliga måltider. Vildsvinspaketet innehöll även marknadsföring och kunskapshöjande åtgärder med fokus på förädling och vidareutveckling av en smittsäkrad besättning tamgris, där skydd mot afrikansk svinpest förstås särskilt betonades.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sekretess för uppgifter om jägare hos läns-styrelsen och Polis-myndigheten

Fortfarande subventioneras undersökningar av vildsvinen efter trikiner och radioaktivt cesium-137 efter kärnkraftshaveriet i Tjernobyl 1986. Anslaget tillfördes medel för att incitamenten för vildsvinsjakt skulle öka och för att man samtidigt skulle uppnå en mer resurseffektiv handläggning av subventioner av kostnader för analyser av vildsvinskött.

Uppdrag gavs också att revidera de regionala förvaltningsplanerna med tydliga målsättningar för vildsvinsförvaltningen. För att vildsvinsförvaltningen ska fungera med viltet som en resurs i livsmedelsstrategin gav också den socialdemokratiskt ledda regeringen uppdraget att underlätta försäljningen av små mängder vildsvinskött direkt från jägare till konsument.

Där är vi i dag, fru talman. I dag säger vi socialdemokrater ja till förslaget som innebär att de uppgifter som en länsstyrelse behöver registrera om jägares verksamhet när det avser överlåtelser av små mängder vildsvin eller kött av vildsvin direkt till slutkonsumenter under vissa förutsättningar ska omfattas av sekretess och att sekretess på motsvarande sätt ska gälla för uppgift som hänför sig till Polismyndighetens register över uppdragstagare inom Nationella Viltolycksrådet.

Nationella Viltolycksrådet, NVR, är ett forum för samverkan om viltolycksfrågor. I samverkan ingår Polismyndigheten, Trafikverket, Naturvårdsverket, Svenska Jägareförbundet och Jägarnas Riksförbund. NVR:s övergripande mål är att minska antalet viltolyckor så att människor inte dödas eller skadas samt att minska viltets lidande i samband med viltolyckor.

Våra eftersöksjägare och deras hundar gör en stor och många gånger farlig insats för oss övriga medborgare men också för djuren som skadas i samband med trafikolyckor genom att förkorta lidandet för skadat vilt. Därför ska vi lagstiftare också göra det vi kan för att skydda våra jägare - både eftersöksjägare och jägare som vill sälja vildsvinskött.

Dessa viktiga förslag syftar till att förebygga brott i samhället genom att förhindra att skjutvapen enligt vapenlagen, ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin som jägare innehar hamnar i orätta händer till följd av registerföring av jägares personuppgifter.

Helheten handlar också om att vildsvin är en viltresurs som ska förvaltas på ett sätt som minskar skador i trafik och i jordbruket. Jägare ska tryggt kunna sälja kött och de vildsvin de skjuter, och fler ska få möjlighet att äta detta klimatsmarta och goda kött.

Vi socialdemokrater är glada att vi nu går i mål med denna pusselbit.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar återigen statsrådet Kullgren och kollegan Anders Karlsson för en viktig interpellationsdebatt.

Vi måste komma ihåg alla de människor och företagare som fortsatt lever med alla dessa restriktioner. De kommer hela sommaren att behöva fortsätta leva i den skyddade zonen med allt vad det innebär för dem.

Vi har sett en fantastisk samordning och samverkan, och det är dessa människor vi har att tacka för att den afrikanska svinpesten inte har spritt sig vidare. Hela samhället i området har tillsammans hjälpts åt, och tack vare att de följer de hårda restriktionerna sprids inte smittan vidare.

Omfattningen av restriktionerna och hanteringen av de breda samhällseffekterna är stor. Detta drabbar både kommuner, boende och näringsliv hårt. Som jag var inne på tidigare är de här djuren rörliga, och effekterna av detta kommer vi att se under lång tid framöver. Vi vet ännu inte riktigt var det slutar.

De drabbade kommunerna och deras medborgare har tagit sitt ansvar, men regeringen måste också ta sitt. Jag hoppas därför att landsbygdsministern tillsammans med andra ansvariga ministerkollegor fortsätter att jobba med lösningar på problemet när epizootilagen inte är behjälplig.

Ett utbrott av den afrikanska svinpesten har fått mer långtgående konsekvenser än man hade kunnat föreställa sig. Utbrottet har inneburit ett lidande för människor och djur, och kampen mot den afrikanska svinpesten måste fortsätta. Tillsammans måste vi göra allt för att stoppa den från att komma in i Sverige igen.

Fru talman! Återigen: Tack till landsbygdsministern för svaren!

Jag önskar att landsbygdsministern skulle kunna vara lite mer konkret om hur de drabbade kan få hjälp för att överleva den kris som det faktiskt är. Han hänvisar till att skicka in ansökningar. Det blir oftast rättsliga förfaranden och så vidare. Det är ganska svårt för små företagare och de som är enskilt drabbade.

Omfattningen av restriktionerna stor, och hanteringen av de breda samhällseffekterna svåra. Det drabbar kommunerna, de boende och näringsliv hårt. Dessutom är restriktionerna rörliga. Vi kommer också att se effekterna av dem under lång tid framåt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är små kommuner med mycket landsbygd som är drabbade. De har inte samma resurser som stora kommuner. Avsaknaden av statlig närvaro är också påtaglig och en stor nackdel när man drabbas så här hårt.

Bland de drabbade har vi skogsägare som inte kan bruka sin skog, föreningsliv som inte kan ha verksamhet och tävlingar och en besöksnäring som inte kan bedriva sin verksamhet. Det är många företagare som drabbas oerhört hårt av restriktionerna och som nu har det väldigt tufft.

Det är också många arbeten och investeringar som blir drabbade när kommunerna inte får ta markprover, gräva nya va-ledningar, sanera förorenade områden och så vidare. Det är många arbetstillfällen som försvinner där.

Man kan se att det är väldigt många drabbade företag och invånare. Om det nu är 55 ansökningar är det väldigt få utifrån hur många drabbade det är. Det visar på att ersättningsfrågan är svår och att det är få som kan söka utifrån det regelverk som finns.

Vi träffade bland annat en man under besöket som driver ett företag på en släktgård. Hans huvudsakliga inkomst är från skogen. Han kan nu inte röra sig i skogen. Han kunde inte underröja inför vinterns tänkta avverkningar. För att få ersättning måste han kunna bevisa ett inkomstbortfall, att han har förlorat pengar. Men eftersom han inte får avverka har han ingen inkomst. Han fick ingen ersättning. Men banken vill fortfarande ha pengar för räntor och amorteringar.

Skogen står kvar, men han klarar sig inte utan lön. Det är det inte många som gör. Sedan finns också risken att virkespriserna går ned, och då drabbas han dubbelt.

Ministern var inne på epizootilagen. Den är skriven för jordbrukare och är väldigt specifik. Enligt den lagen ska man vara direkt påverkad. Det gör att de som exempelvis driver vandrarhem inte ses som direkt drabbade. De kan fortfarande boka in gäster. Men det kommer såklart inga gäster. Du kan inte röra dig ute i naturen, och du kan inte besöka sevärdheter eller jobba. Många av jobben uteblir också, som jag var inne på. Då är ersättningsfrågan central.

Det gäller också att komma ihåg att vi nu är här. Men det kommer också att krävas resurser framåt och tid för återhämtning. Nu var det framför allt kommunerna Fagersta och Norberg som drabbades. Men det kan hända igen. Frågan är kanske inte om utan när, om vi ser hur den afrikanska svinpesten sprider sig i Europa.

Därför är det också viktigt att alla tar sitt ansvar och hjälps åt och att vi lär oss av erfarenheterna, men framför allt att de drabbade får hjälp. Därför behövs det nu snabba och tydliga besked i ersättningsfrågan. Det är avgörande för uthålligheten och möjligheten till återhämtning.

Landsbygdsministern talade i går vid frågestunden om epizootilagen. Men det måste finnas någon form av samordning i regeringen mellan ministrar när en kris av den här omfattningen uppstår. Därför undrar jag hur dialogen ser ut i regeringen.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaren. På inbjudan av Fagersta kommun, Norbergs kommun med flera reste delar av miljö- och jordbruksutskottet till Fagersta torsdagen den 25 januari. Vi reste dit för att få information om utbrottet och konsekvenserna av den afrikanska svinpesten.

Ingen hade nog kunnat föreställa sig hur stort område som skulle komma att bli avspärrat och hur omfattande restriktionerna skulle bli. Det är alltid bra att som politiker göra besök och möta medborgare i deras verklighet. Man får en helt annan förståelse och bild när man själv står vid staketet och förbudsskyltarna och får lyssna till dem som är drabbade och vad det innebär för dem. På plats fick vi ta del av deras arbete och erfarenheter och deras kamp för att stoppa spridningen av det fruktade viruset. Vi var på plats hela dagen, som inleddes i kommunhuset med information om vad som hänt och om nuläget samt en träff med företagare och föreningar. Därefter besökte vi den operativa ledningscentralen i Fårbo. Vi avslutade med att på plats i Ängelsberg se det stängsel som satts upp runt riskområdet.

Jag kan bara instämma i statsrådets beröm av våra ansvariga myndigheter och jägare, som har gjort en fantastisk insats för att få stopp på spridningen av viruset. Jag vill också lyfta Frivilliga automobilkåren, den frivilligorganisation som byggde upp och skötte upphämtningen och kremeringen av smittade och döda vildsvin. Det här skötte de utifrån det avtal de har med Jordbruksverket för händelse av kris eller katastrof.

Mycket har fungerat oerhört bra, och man har lyckats förhindra spridningen genom ett både snabbt och effektivt arbete. De inblandade som varit på plats och arbetat utifrån ledningscentralen lyfter den lösningsfokuserade samverkan som skett som något mycket positivt och som en stor anledning till att man har lyckats så bra.

Men det här är en tudelad kris. Samtidigt som vi vet att bekämpningen av själva smittan har fungerat väldigt bra måste de bredare samhällseffekterna hanteras. De drabbar näringslivet, föreningslivet, kommunens verksamhet och alla invånare. Bekämpningen av smittan är en sak, men hur hanterar man ersättningen? Företag riskerar att gå i konkurs. Skogsägare får inte bruka sin skog. Jobb uteblir. Det största besöksmålet, Engelsberg, är inhägnat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är svårt för de drabbade att få ersättning. När vi var på plats var det endast fyra stycken som kunnat bevisa inkomstbortfall och fått någon ersättning. Antalet drabbade är långt större. De drabbade kommunerna, föreningarna och företagen måste överleva krisen och kunna fortsätta sina verksamheter när krisen är över.

Därför frågar jag statsrådet hur han ser på ersättningsfrågan och vad regeringen gör. Vilka initiativ och åtgärder tänker statsrådet vidta för att mildra de här effekterna och konsekvenserna för de drabbade företagen, föreningarna och kommunerna?

Fru talman! Jag vill rikta ett stort tack till ledamoten Nilsson för det fina anförandet.

Jag tror att jag tidigare har nämnt Liberalernas skogspolitik här, men jag gör det igen. Så här skriver Liberalerna själva om sin skogspolitik: "Nationalparker, naturreservat och biotopskyddsområden är tillsammans med en fortsatt hög allmän hänsyn ryggraden i Liberalernas naturvårdspolitik. De kvarvarande naturskogarna, gammelskogarna, måste skyddas. Areal skyddad skog måste öka."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Det finns en kritik mot den nytillsatta skogsutredningen, och det är just att miljömålen ska ses över ur ett skogs- och brukarperspektiv.

Ledamoten Nilsson inledde sitt anförande med att säga att skogen är avgörande för den biologiska mångfalden. I direktivet till den nya skogsutredningen nämner regeringen knappt biologisk mångfald över huvud taget. Min fråga blir därför: Hur ser ledamoten Nilsson på detta? Hur viktig är Liberalernas ryggrad i dessa frågor, och hur kommer ni att bevaka dem i skogsutredningen?

Fru talman! Jag tackar ledamoten Eriksson för svaret. Ledamoten kan inte riktigt svara på varför ingen var med, men vi vet ju att Sverigedemokraterna som det största partiet i regeringsunderlaget har mycket att säga till om. Även i går deltog Sverigedemokraterna i regeringens pressträff där SD-regeringen meddelade att man sänker a-kassan, trots att Sverigedemokraterna före valet satte sin heder på pant på att inte försämra a-kassan. Till och med vid en sådan pressträff väljer man att medverka, men inte när det gäller skogen.

Hur viktiga tycker egentligen Sverigedemokraterna att skogsfrågorna är? Man prioriterar inte skogsfrågorna, tycks det som, trots att man sitter på den makt man har som det största partiet i regeringsunderlaget. I Tidöavtalet nämns inte skogen en enda gång.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Ottosson för svaret.

Verkstad och snabbspår; det har gått ett och ett halvt år. Det kallar inte jag för snabbspår, och jag kallar det inte heller för verkstad. Både jag och ledamot Ottosson vet att när EU-reglerna infördes var det ledamot Ottossons eget parti som satt med i regeringen, inte Socialdemokraterna.

Problemen har ju inte uppstått genom ändringar i svensk lagstiftning, utan det är en rad rättsfall som har ställt till det. När detta upptäcktes agerade den socialdemokratiska regeringen direkt. Vi hade en trestegsplan och hann genomföra de två första stegen. Det tredje steget gällde artskyddsreglerna. Där behöver det troligtvis göras en översyn av miljöbalken.

Nu har Kristdemokraterna suttit med i regeringen i ett och ett halvt år, men ingenting har hänt. Artskyddsfrågan måste hanteras nu, och vad som gäller för ersättning till skogsägare som nekas avverkning behöver styras upp. Vi har i dag hört från flera representanter för regeringspartierna att det är viktigt med ersättning. Det finns också många markägare som har höga naturvärden på sina marker och som vill bevara dem. Men vad ser vi att den SD-ledda regeringen gör? Man minskar budgeten för skydd och skötsel av natur och skog. Sedan lägger man tillbaka lite pengar till skydd, men det är långt ifrån det som krävs.

Jag håller inte med om att detta skulle vara något snabbspår eller någon verkstad. Jag vet inte om landsbygdsministern och klimat- och miljöministern är eniga här. Den ena säger att det är bråttom samtidigt som det inte har hänt någonting på ett och ett halvt år.

(Applåder)

Fru talman! Både jag och ledamoten Ottosson trivs bra i skogen. Jag tänkte ta vid där ledamoten avslutade.

Trots att Kristdemokraterna och Liberalerna sitter i samma regering lyfte ledamot Ottosson upp frågan om artskyddet vid en frågestund nyligen. I dag ställde en annan kristdemokratisk ledamot också en fråga om artskyddet. Till och med ni kristdemokratiska ledamöter undrar samma sak som jag, nämligen varför inget händer. Men ni sitter i regering, och ni har ett ansvar.

Nu har ni styrt landet tillsammans i ett och ett halvt år, och ännu har inte SD-regeringen tagit itu med den viktigaste frågan för skogsbruket. Jag fick inget svar när jag interpellerade miljö- och klimatministern, och ledamot Ottosson fick inte heller något svar vid frågestunden, trots att man styr landet tillsammans.

Varför dröjer regeringen med att ta itu med den viktigaste frågan för våra skogsbrukare? Kommer artskyddsbestämmelserna och ersättningsfrågan att ses över? Det har ni sagt. Men när?

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Socialdemokraternas reservation nummer 3, under skogsbrukets roll i bioekonomin.

Den svenska skogen är vårt gröna guld som skapar jobb och hållbar tillväxt i hela landet. Men den svenska skogen har också ett unikt naturvärde och ska därför förvaltas i balans mellan naturvård och skogsbruk. Skogen har byggt vårt land och har en avgörande roll i omställningen nu när vi ska ersätta våra fossila produkter.

Äganderätten i skogen är grunden för att tillvarata skogens potential, och frivillighet ska vara grunden vid skydd av skog.

Vi socialdemokrater vill att förädlingsgraden ska öka, att fler hus ska byggas i svenskt trä, att vi ersätter fossilbaserade plastmaterial och ökar den inhemska produktionen av bioenergi och biodrivmedel. I detta är det svenska skogsbruket centralt.

Bioenergin är en möjliggörare i omställningen. Nya förnybara lösningar ska utvecklas för att bryta oljeberoendet. Med en ökad inhemsk produktion av flytande biodrivmedel kan vi stärka vår försörjningsförmåga och energisäkerhet.

Den bioekonomiutredning som den socialdemokratiska regeringen tillsatte har lämnat sina förslag, men frågan är vad den här regeringen kommer att göra med den. Det har varit och är oroväckande tyst.

Nu krävs det att vi politiker är konstruktiva och beredda att se helheten i skogen för att vi ska komma framåt. Vi behöver mer dialog i våra skogsfrågor, och då är skogsprogrammet ett viktigt verktyg för att främja en växande skogsnäring och ett hållbart skogsbruk.

Kompetensbristen i de gröna näringarna är något vi måste ta på allvar, och den kan lindras med hjälp av Naturnära jobb. Vi socialdemokrater vill också se en jämställd skogssektor. En inströmning av kompetenta och engagerade kvinnor och män till våra skogliga arbetsplatser är en direkt förutsättning för kompetensförsörjningen och branschens överlevnad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Fru talman! Den senaste veckan har det varit mycket skog på dagordningen även i riksdagen. Först hade vi middagsmöte med Skogsindustrierna och pratade om forskning och energifrågor kopplat till skogen. Sedan drog vi igång en skogsutbildning för att tillsammans över partigränserna fördjupa våra skogskunskaper. Sveaskog besökte miljö- och jordbruksutskottet, och till slut kallade också regeringen till pressträff och presenterade direktiven till en ny skogsutredning, där balansen mellan de två jämställda skogspolitiska målen produktion och miljö ska ligga fast. Det tycker jag är bra.

Det ligger ett gediget arbete bakom den tidigare utredningen, som var på över 1 000 sidor. Men sedan dess har det hänt mycket rörande skogen framför allt på EU-nivå och även i forskningen. Det är positivt att det kopplas en politisk referensgrupp till den nya skogsutredningen. Det är viktigt att man från regeringens håll samlar alla partier i riksdagen och försöker nå en så bred enighet som möjligt. Skogspolitik är nämligen inte kvartalspolitik. Varenda skogsägare vet att skogspolitik handlar om långsiktighet så att skogsägarna vet hur spelreglerna ser ut så långt fram som möjligt.

När regeringen presenterade den nya skogsutredningen visade det sig dock att skogsbrukets största problem i dag, artskyddet och ersättningsfrågan för skogsägare som fråntas rätten att bruka sin skog, inte ens fanns med.

Det senaste exemplet från mina hemtrakter kom i början av denna vecka. P4 Västernorrland berättade om bröderna Bäckström i Resele, som fått avslag på sin avverkningsanmälan till Skogsstyrelsen, eftersom det finns spår av den rödlistade tretåiga hackspetten. Man får inte avverka, och man får ingen ersättning.

Oron är nu stor ute bland landets skogsägare. Fler och fler får efter avverkningsanmälningar brev från Skogsstyrelsen med information om fridlysta växter och fåglar som kan påverkas av skogliga åtgärder. De kan inte avverka sin skog - den skog som de skött och planerat för i årtionden, i generationer, skogen som är en investering och en tillgång. Detta skapar inte bara en oro utan också ekonomiska problem för många.

Hur länge ska svenska skogsägare behöva vänta? Vad har regeringen för plan för att hantera denna situation?

Knärot, tretåig hackspett, bombmurkla, lavskrika och tjäderspel har samtliga lett till artskyddsförbud och till att skogsägare inte fått avverka sin skog. Men ska vi inte skydda arter då, kanske en del tänker. Jo, det ska vi - inom rimliga gränser, och om det ska skyddas måste markägaren få rättmätig ersättning.

Sverige ska ha höga ambitioner för naturvård och artskydd, men det ska genomföras rättssäkert och effektivt. En intressant diskussion är också hur vi kan öka den biologiska mångfalden och hur vi kan ta hänsyn till skyddade arter i den brukade skogen. Kan vi både bruka och ta hänsyn samtidigt? Jag tror det.

Skogen är nationell kompetens och ska så förbli, tycker vi socialdemokrater. I ett EU-sammanhang är det fantastiskt viktigt att vi kan exportera våra skogsprodukter. Som EU-land kan vi använda skogen som en viktig faktor i utsläppssystemet. Men vi måste kunna ha en dialog med EU om skogen utan att bli överkörda, och vi ska också samverka med andra skogsländer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Vi är ett skogsland. Skogen betyder mycket för många. Den har ett stort ekonomiskt värde, men den ger oss också jakt, svampplockning, friluftsliv, naturupplevelser, biologisk mångfald och fungerande ekosystemtjänster. Alla dessa stora värden måste rymmas i skogen, och de måste få avtryck i skogspolitiken.

Skogen är avgörande för Sveriges och Sveriges landsbygders utveckling. Att utveckla en tydlig skogspolitik är att ta ansvar för landet.

Fru talman! År 2023 blev världens varmaste uppmätta år någonsin. Även här i Sverige påverkas våra skogar. Vi ser torka, översvämningar, toppbrott efter snöoväder med tung snö och många vindfällen efter stormar. Klimatförändringarna utgör ett hot mot det svenska skogsbruket och dess brukningsmetoder. Den svenska skogen kommer sannolikt att växa snabbare på grund av ett förändrat och varmare klimat, men samtidigt ökar riskerna för skador.

Genom att anpassa skogsbruket för att klara ett förändrat klimat förbättras möjligheterna för skogen att stå emot exempelvis stormar, insektsangrepp och svampangrepp, och risken för körskador motverkas. Ett aktivt skogsbruk som är klimatsmart och miljömässigt hållbart samtidigt som det skapar jobb och hållbar tillväxt i hela Sverige bygger vår nya växande bioekonomi.

Skogen är Sveriges gröna guld. Den är inte bara en del av stommen i vår ekonomi och välfärd, utan den är också avgörande i klimatomställningen.

(Applåder)

I detta anförande instämde Joakim Järrebring och Anna-Caren Sätherberg (båda S).

Fru talman! Jag tackar ledamoten Widegren för svaret trots att han inte kunde svara på särskilt mycket. Jag trodde kanske att ledamoten hade mer insyn och hade varit med mer i framtagandet av direktiven och utredningen.

Jag måste dock få fråga ledamoten Widegren vad han anser vara den viktigaste frågan i skogspolitiken just nu. För mig är svaret självklart: Det är artskyddsfrågan. Den måste hanteras här och nu. Men regeringen tycks faktiskt inte prioritera den - den SD-ledda regeringen har haft ett och ett halvt år på sig, men ingenting har hänt.

Vi har haft interpellationsdebatter med ansvariga ministrar här i kammaren, och på frågestunden har vi ställt frågor, men vi får inga svar. Man säger att det ska tillsättas en utredning, och det har man sagt under lång tid. Man har sagt att man tittar på frågan och så vidare, och senast under frågestunden i dag kom det löften om en ny utredning. Men vi har inte sett skymten av den.

Detta är den fråga som är allra mest akut för skogsägarna här och nu. Varför har man inte börjat med artskyddsfrågan? Delar ledamoten SD-regeringens solklara prioritering att tillsätta en skogsutredning men ingen utredning om artskyddet?

Fru talman! Jag tackar ledamoten för hans anförande. Det är alltid lika roligt att lyssna till John Widegren när han debatterar.

Ledamoten nämnde den nya skogsutredningen, och jag har några funderingar kring den. Den aviserades för snart ett år sedan, så det har tagit ett bra tag innan man lyckades tillsätta den. Vi har väntat, men till slut kom den.

Utredningen ska hinna med ganska mycket på ganska kort tid. Vi har tidigare en skogsproposition och den omfattande utredning som låg till grund för den. Det finns också flera andra utredningar som berör skogen och som redan är igång.

Utifrån detta funderar jag lite grann på hur dialogen med de andra utredningarna ska ske. Det är fråga om Miljömålsberedningen, Renmarkskommittén, utredningen om avskogningsförordningen och förhoppningsvis också väldigt snart en utredning om artskyddet.

Hur har regeringspartierna tänkt med alla dialoger och framför allt alla de överlappande uppdrag som finns? När det gäller Miljömålsberedningen finns det flera överlappande uppdrag inom olika tidsramar som man ska jobba med parallellt. Vem ska göra vad, och hur ska det samordnas?

Någonting som jag tycker är bra är den referensgrupp som ska tillsättas där samtliga politiska partier i riksdagen ska ingå. Hur är det tänkt? Vet ledamoten Widegren någonting mer? Är det ledamöterna från Miljömålsberedningen, eller är det en ny grupp med representanter som ska tillsättas?

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaren, men jag och många med mig är väldigt oroade över vad som nu händer med vår natur och den försämring i tillgång till naturen som detta innebär.

Intresset för friluftsliv har ökat lavinartat sedan pandemins början, och många letar sig ut till små och stora naturreservat, naturum, vandringsleder, vindskydd och stugor. Det är en fantastisk utveckling för svensk besöksnäring.

Men tyvärr bedriver regeringen en politik som aktivt motverkar denna utveckling. Den SD-styrda regeringen fortsätter att driva en gemensam politik som minskar anslaget för åtgärder för värdefull natur. Detta gör regeringen trots att rovdjursarbetet har ett ökat resursbehov och trots att de fem stora rovdjuren ökar inom renskötselområdet. Detta gör regeringen samtidigt som intresset hos svenskarna för att vistas i naturen bara ökar, och detta gör regeringen samtidigt som antalet hotade arter ökar.

Det är tydligt att inriktningen att mer än halvera miljöbudgeten ligger fast för den SD-styrda regeringen, precis som Oscar Sjöstedt, SD:s ekonomiskpolitiska talesperson, sa. Så sa alltså Liberalernas samarbetsparti när vårbudgeten presenterades förra året, och det tycks tyvärr fortsätta att gälla ser vi nu.

Hur får ni ihop detta? Var går miljö- och klimatministerns och Liberalernas gräns för hur mycket man egentligen kan gå med på?