Jan Riise

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Författningsfrågor

Herr talman! Miljöpartiet är ett feministiskt parti som arbetar för allas lika rätt och möjligheter att delta fullt ut i samhällsbygget. Vi är övertygade om att olikheter berikar och att mångfald, jämlikhet och jämställdhet är grunden för ett rättvist samhälle. Tillsammans kan vi skapa framtidstro och livskvalitet. Och våra lagar måste spegla detta och ge förutsättningar för en rättvis, grön och inkluderande utveckling.

Vi har i vår partimotion om demokrati lyft fram en del av dessa förutsättningar. Många av dem delar vi med andra, och några har lett till reservationer.

En handlar om medborgarinitiativ, som är ett direktdemokratiskt verktyg som gör det möjligt för enskilda att lämna förslag till samhällsförändringar, till exempel som lagförslag eller folkomröstningar. I Sverige finns verktyget på kommun- och regionnivå men inte på nationell nivå. Olika system med medborgarinitiativ finns i flera andra länder, och det finns också ett system inom EU där enskilda medborgare får samma möjlighet att uppmana Europeiska kommissionen att lägga fram lagförslag.

Herr talman! Den senaste maktutredningen lämnade sin slutrapport för över 30 år sedan. Kommittén hade till uppgift att fördjupa kunskaperna om demokratins villkor, medborgarnas möjligheter att påverka och vilka faktorer som skapar makt att forma Sverige.

I dag påverkas demokratin av ökade klyftor och polarisering i den politiska debatten. Många vågar inte uttrycka sina åsikter i politiska frågor. Många är också beredda att dra in grundläggande demokratiska fri- och rättigheter för grupper de inte gillar. Framför allt är demokratins största utmaning att många inte känner sig delaktiga i den.

Hat och hot mot förtroendevalda och andra som uttrycker politiska åsikter hämmar också viljan och möjligheten att engagera sig för att påverka samhället. I det sammanhanget vill jag understryka det nödvändiga i att förbättra och stödja en större jämställdhet och mångfald i politiken. Det är förstås oacceptabelt att människor avstår från att delta i samhällslivet av rädsla för hot och hat. Därför vill vi tillsätta en ny maktutredning, som ska lämna förslag på hur vi bygger en demokrati som representerar allas intressen på bästa sätt.

Jag vill också nämna att vi står bakom det förslag som lämnades av kommittén Demokratin 100 år för knappt ett år sen, nämligen att en nationell demokratifunktion behövs och bör inrättas, med uppdrag att öka kunskaperna om demokratin. Vi delar dessutom kommitténs bedömning av risken för att de resurser som läggs på demokratistärkande arbete inte får genomslag utan en nationell samordning.

Herr talman! EU spelar en central roll i att försvara demokratin och mänskliga rättigheter, både i och utanför Europa. Sverige bör fortsätta att driva på för att EU ska stärka sitt arbete med mänskliga rättigheter, såväl i medlemsländer som i relationer med andra länder, genom att utveckla bättre verktyg för att bekämpa kränkningar av dessa rättigheter.

Vi tycker att Sverige även i fortsättningen ska driva hållningen att EU ska dra in stödet till länder som inte lever upp till rättsstatens principer, så att EU och medlemsländerna lever upp till de värderingar som är grunden för det europeiska samarbetet: demokrati, mänskliga fri- och rättigheter och rättsstatens principer.

Herr talman! Som minnesgoda ledamöter och övrig publik vet var vi inte så förtjusta i att den korruptionsutredning som tillsattes av den förra regeringen helt sonika lades ned av den nuvarande. Samtidigt välkomnar vi att diskussionerna om en ny, parlamentariskt sammansatt och bredare utredning nu tar form i samverkan mellan KU och justitieministern och departementet. Bland annat vill vi gärna bidra med frågor kring hur våra politiska partier finansieras och en större öppenhet när det gäller lobbyverksamhet och vilka kontakter som tas.

Herr talman! Att det ska vara svårt att ändra grundlagar är de flesta överens om. Jag blir bekymrad av en motion där Sverigedemokraterna föreslår att regeringsformens skydd för minoriteter fasas ut och ersätts av "en berättelse om Sverige som land och svenskarna som folk. Det ska inte kunna ifrågasättas vilket folk det är som åsyftas i regeringsformens portalparagraf."

I min värld - den jag vill vara med och bygga - ska det samiska folkets och våra egna och andra etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv främjas, inte hotas. Vårt mål är integration, inte assimilering.

I det sammanhanget behöver domstolarnas oberoende stärkas, och vi ser gärna att det grundlagsskyddas bättre än i dag. På samma sätt är det angeläget att skydda public service på ett sådant sätt att det försvårar för en eventuell framtida maktförskjutning åt ett auktoritärt håll. Vi måste bygga in ett försvar mot de förändringar vi inte vill se.

Med det sagt, herr talman, vill jag avsluta med att säga att jag givetvis står bakom alla våra reservationer men för tids vinning yrkar bifall enbart till reservationerna 20 och 24.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)

Herr talman! Betänkandet Offentlig förvaltning spänner över en lång rad områden, från främjande av demokrati via förenklade regler till utrikesförvaltningens organisation. Jag kommer att fokusera på de båda områden där vi lämnat reservationer, det vill säga dels främjande av demokrati, dels lokal service.

Miljöpartiet har, som bekant, en decentralistisk grundsyn, som bland annat tar sig uttryck i att vi vill att regioner och kommuner ges ett ökat ansvar och inflytande över de politiska beslut som berör regionen och kommunen. Och beslut bör fattas så nära medborgarna som möjligt.

Därmed blir det också relevant för vår del att stå bakom det förslag som kommittén Demokratin 100 år lade fram häromåret, nämligen att ge länsstyrelserna ett demokratifrämjande uppdrag. Kommittén hade i uppdrag att planera, samordna och genomföra en samling av insatser och aktiviteter för en stark demokrati under åren 2018-2021. Bland annat bedömde kommittén att det finns behov av en nationell samordning av myndigheter och andra aktörer som genomför demokratifrämjande insatser. För detta föreslog kommittén att en nationell demokratifunktion ska inrättas för att utgöra kunskapsstöd kring metoder för att öka deltagande och delaktighet i demokratin samt analysera och ta fram lägesuppdateringar om tillståndet i den svenska demokratin. Det saknas i dag en sådan nationell aktör som samlar och samordnar demokratiarbetet. Vi tycker att det är ett angeläget initiativ och stöder tanken på att detta arbete med fördel kan läggas hos länsstyrelserna.

Herr talman! Jag nämnde nyss vår grundsyn om ett decentraliserat Sverige där det är möjligt att hitta sin egen önskade kombination av platser att bo, vistas och verka på. Det är ett sätt att se på samhället som innefattar många områden och insatser. Möjligheter att resa på ett hållbart sätt, gärna med järnväg, öppnar för nya arbetsregioner. Digitaliseringen kommer med uppenbara möjligheter att bedriva verksamhet närmast oberoende av plats.

Men sedan är det frågan om tillgänglighet till samhällelig service. Funktioner som vård, omsorg, polis, arbetsförmedling och försäkringskassa ska vara till för Sveriges alla invånare och finnas tillgängliga över hela landet. Statliga regelverk ska fungera lika bra för små kommuner som för stora tillväxtkommuner. Ett väl fungerande skattesystem ska ge likvärdiga ekonomiska förutsättningar att bedriva kommunal verksamhet och service i hela landet.

Vid snabba industrietableringar är fokus på ett hållbart samhällsbyggande särskilt viktigt. Med flera stora etableringar och expansioner som planeras i exempelvis Norrbottens och Västerbottens län behöver stora insatser för ett hållbart samhällsbyggande göras på kort tid för att möjliggöra denna utveckling. Här har exempelvis Rådet för hållbara städer en viktig roll att bidra till att skapa hållbara och goda livsmiljöer där människor vill leva, bo och arbeta.

Samhället behöver också planera för platser för idrott, rekreation och kultur. Bra förskola, skola, fritid och natur är värden som gör att människor inte bara tillfälligt jobbar på utan även kan tänka sig att flytta till en ort.

Med detta sagt, herr talman, tycker vi att de lokala servicekontoren bör byggas ut för att samordna offentlig och kommersiell service och bidra med stöd och rådgivning. Sådana center kan utöver vad de redan gör bidra med ombudssystem för apotek, post och systembolag och erbjuda så kallade egenvårdscentraler eller familjecentraler där invånare och patienter träffar vårdpersonal via videolänk eller på riktigt. Här kan människor komma i kontakt med myndigheter såsom Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen eller Skatteverket.

Riksrevisionen har relativt nyligen presenterat en rapport om en första utbyggnad av systemet, och även om det finns, som det brukar heta, förbättringspotential tycker vi att det finns goda skäl att fortsätta utvecklingen av utbyggnaden.

Offentlig förvaltning

Herr talman! Jag tackar för ordet, och jag yrkar bifall till våra reservationer nummer 2 under punkt 1 och nummer 3 under punkt 3.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)

Fru talman! KU:s betänkande om tryck- och yttrandefrihet och massmediefrågor spänner över ett ganska stort område med många olika aspekter.

Till att börja med: Det är förstås helt oacceptabelt att journalister, redaktioner och andra opinionsbildare ska utsättas för hot och trakasserier för det de skriver och säger. Det är utskottet helt enigt om. Det är, tycker vi, av stor betydelse att undanröja sådana problem som hot och trakasserier eftersom det påverkar människors möjligheter till politiskt engagemang. Hot, hat och våld mot förtroendevalda får omedelbara konsekvenser för individen men hotar också det demokratiska systemet i stort.

Tyvärr är det vanligt förekommande i Sverige. Brottsförebyggande rådet rapporterade att var fjärde politiker utsattes för trakasserier, hot eller våld under 2020. En av fyra politiker uppger att de har påverkats i sitt förtroendeuppdrag på grund av utsatthet eller oro för att utsättas, kvinnor i större utsträckning än män. Hot och hat är också ett stort hinder för journalister, föreningslivet och enskilda opinionsbildare, som undviker att göra sin röst hörd på grund av risken att utsättas.

Det behövs ett samlat strategiskt arbete som kombinerar ett stärkt rättsväsen och stöd till det civila samhället med satsningar på medie- och informationskunskap, insatser mot desinformation och krav på de globala plattformsföretagen.

Handlingsplanen Till det fria ordets försvar bör uppdateras, och i samband med det behöver den aktuella hotbilden mot civilsamhället kartläggas och konkreta åtgärder tas fram för att värna och vidga det demokratiska utrymmet.

Miljöpartiet har i en motion hävdat att det är rimligt att all verksamhet som finansieras av skattemedel omfattas av samma krav. Meddelarskydd bör därför införas också för anställda i statliga bolag och för anställda i företag som utför tjänster som har upphandlats av statliga myndigheter.

Fru talman! Det finns databaser som är tillgängliga via internet och som publicerar omfattande och känsliga personuppgifter om enskilda, exempelvis uppgifter om förekomst i brottsregister eller om psykisk tvångsvård. Webbplatserna utgör på det viset mycket allvarliga ingrepp i enskildas personliga integritet och kan användas av kriminella för att kartlägga individer. Innehållet på de aktuella webbplatserna skyddas av grundlag, oftast genom att de har ett så kallat utgivningsbevis för verksamheten.

Den föregående regeringen agerade för att skapa en bättre balans mellan integritetsskyddet och yttrandefriheten genom att föreslå begränsningar i grundlagsskyddet för de mest integritetskänsliga söktjänsterna, men det förslaget stoppades i riksdagen.

Vi förutsätter att regeringen agerar så att den personliga integriteten kan upprätthållas och vill därför att det tas fram en ny lagstiftning som kommer till rätta med problemet.

Fru talman! En grundläggande förutsättning för demokratin är att hela befolkningen har goda förutsättningar att delta i samhällsdebatten och att följa samhällets och politikens utveckling på lokal, regional och nationell nivå. Genom att modernisera och utöka mediestöden för att skapa bättre förutsättningar för oberoende granskande journalistik och en mångfald av medier över hela landet stärks även lands- och glesbygden. Jag är positiv till Mediestödsutredningens förslag om att utgångspunkten för utformningen av det nya mediestödet är att det ska finnas nyhetsmedier i hela landet.

Tryck- och yttrandefrihet, massmediefrågor

Samtidigt är det oroande att mediemångfalden på nationell nivå kan komma att tappa mark eftersom mindre företag riskerar att möta en tuff ekonomisk situation. Det är därför viktigt att säkerställa ett bra stöd till dessa medier och att det finns tillräckligt med medel för att övergången till ett nytt system ska fungera.

Vidare bör det snarast tillsättas en utredning med uppdrag att se över stödet till tidskrifter. Därutöver kan ett undantag från mervärdesskatt för tidningar och tidskrifter vara ett välbehövligt komplement till mediestödet.

Vi har reservationer från Miljöpartiets sida om skyddet för journalister, om det utökade meddelarskyddet och om mediestödet. Vi har också en gemensam reservation med S och V om att begränsa sökbarheten för webbtjänsterna jag pratade om.

Jag yrkar bifall till reservation nummer 8.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 23.)

Fru talman! Betänkandet KU25 om offentlighet, sekretess och integritet innehåller en rad överväganden, och många av mina kollegor har tagit upp en hel del av dem. Jag tänkte framför allt lyfta fram en del förslag i anslutning till den snabba utvecklingen av artificiell intelligens, AI, som särskilt handlar om att skydda människors integritet i det digitala samhället.

Artificiell intelligens är en utveckling som innebär mycket stora möjligheter men också risker. AI kommer att vara ett viktigt verktyg för att stärka välfärden och möta klimatutmaningen. Genom sin kapacitet att snabbt analysera stora datamängder förväntas AI också kunna förbättra och effektivisera sjukvård och offentlig förvaltning på helt nya sätt.

Redan i dag kan en hel del beslut i offentlig förvaltning, inklusive myndighetsbeslut, tas genom automatiserade rutiner, även om de ofta är baserade på att det också finns en interaktion med en handläggare. Vad gäller rättssäkerheten kan man säga att den ökar i och med att allt fler ärenden behandlas precis likadant. Men samtidigt påpekade Riksrevisionen i en rapport 2020 att den dokumentation som i vissa fall följer med beslutsprocessen kan vara svårtillgänglig och därmed bidra till en sämre rättssäkerhet.

EU-kommissionen publicerade i februari 2020 en så kallad vitbok om åtgärder för att främja utveckling av AI och samtidigt begränsa de eventuella negativa aspekterna av en ökad användning. Mycket har hänt på de tre år som gått sedan kommissionen och vår egen riksrevision publicerade dessa rapporter. Bland annat har kommissionen pekat på behovet av ett ramverk med etiska riktlinjer för den fortsatta utvecklingen där olika sårbara gruppers intressen tas till vara.

Miljöpartiet har i en motion föreslagit att ett internationellt etiskt regelverk för AI ska tas fram. Regelverket skulle baseras på FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och på EU:s grundläggande rättigheter och gemensamma värderingar. Det behövs dessutom nationella riktlinjer för hur vi i Sverige ska tillämpa och utveckla AI på ett etiskt sätt.

För att skapa en robust samordning tycker vi att det också behövs ett offentligt organ med övergripande ansvar för att följa utvecklingen av AI och mänskliga rättigheter i samverkan med relevanta myndigheter och aktörer i näringsliv och samhälle.

Diskriminering måste förebyggas och motverkas. Det behövs satsningar dels på högkvalitativ utbildning för barn och unga om hur AI ska utvecklas och användas på ett etiskt och jämlikt sätt, dels på lättillgänglig och begriplig information om detta för alla medborgare med särskilt fokus på äldre, minoritetsgrupper och personer med funktionsnedsättningar.

Vi vill också ställa krav på transparens kring data som används i träningen av AI, hur AI-systemet är uppbyggt och hur det fungerar och att det redovisas hur och när AI används. Det behövs dessutom en juridisk översyn av lagstiftningen gällande ansvarsfrågan när AI används som beslutsstöd.

Inom kort kommer vi också att ta ställning till om den teknik som existerar är tillräcklig för att skydda barn mot sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp online utan att den personliga integriteten går förlorad. Det är detta som motståndare till den föreslagna EU-förordningen kallar child control. Vi återkommer till det.

Fru talman! AI kommer att forma framtiden, och därför behöver vi styra utvecklingen av AI genom att se till att ett etiskt regelverk tillämpas för all AI som upphandlas med skattepengar men också genom att förbjuda den absolut sämsta användningen av AI. Autonoma vapen är ett sådant exempel. Därför är det viktigt att Sverige inom ramen för konventionen om vissa konventionella vapen fortsätter att driva på för ett effektivt internationellt förbud mot dödliga autonoma vapensystem, som är oförenliga med folkrättens krav. Det är bra att en gemensam europeisk hållning för säker och ansvarsfull utveckling av AI tas fram.

EU-kommissionens förslag innebär en tredelad strategi där man vill öka de offentliga och privata investeringarna, förbereda inför samhällsförändringar som AI kommer att medverka till och garantera ett lämpligt etiskt och rättsligt ramverk. Vi behöver alltså skapa ett ekosystem av förtroende genom ett regelverk och EU:s vitbok, som pekar ut grundstenarna: att AI ska vara förenlig med lagstiftningen och att AI ska uppfylla etiska principer och vara robust och tillförlitlig.

AI kommer inte att fatta besluten åt oss politiker, såvitt vi vet, men AI kan komma att höja kvaliteten i besluten. Medborgare kommer aldrig att respektera politiker som skyller ifrån sig på AI om en enskild medborgare drabbas på grund av felaktiga beslut.

Med detta yrkar jag bifall till reservation 5 under punkt 7 om artificiell intelligens och integritet.

Fru talman! Konstitutionsutskottet har granskat EU-kommissionens rapport om läget för rättsstatens principer i EU 2022.

Rapporten visar att det finns problem med rättsstaten i flera medlemsländer. Om vi till det lägger de senaste veckornas rapporter från Israel och den senaste rapporten från V-Dem-institutet vid Göteborgs universitet börjar oron gnaga. Allt fler länder i världen klassas som auktoritära, allt färre som demokratiska.

Det är verkligen bara att beklaga att ett riksdagsparti väljer att inte delta i den här diskussionen.

Rapporten innehåller för första gången rekommendationer till de olika medlemsländerna, vilket vi tycker är en klar förbättring.

Kommissionens synpunkter på Sverige handlar bland annat om domstolarnas oberoende, om korruption och om att lobbyverksamheten riktad till exempel mot riksdagen är helt oreglerad. I detta finns även de så kallade svängdörrarna, det vill säga att vi inte har några karantänsregler vad gäller politikers övergång till rådgivarroller eller lobbyföretag efter avslutad politisk verksamhet.

För jämförelsens skull tänkte jag nämna något om våra grannländer.

I Danmark handlar det också om svängdörrar och finansiering av politiska partier, där anonyma bidrag är en av punkterna. Dessutom tycker kommissionen att arbetet med tillgänglighet till allmänna handlingar kan förbättras och att tillräckligt med resurser behöver sättas av för att säkerställa rättsstatens principer generellt.

För Finlands del rör kommissionens synpunkter arbetet mot korruption och ansträngningarna med att förbättra tillgänglighet för bättre möjligheter att delta i samhället.

I stor utsträckning är det liknande synpunkter som framförs för länderna i Baltikum, Estland, Lettland och Litauen: tillgänglighet, korruption och större transparens vad gäller lobbyister.

Polen däremot har en rad utmaningar att ta itu med, bland annat att tydligt separera funktioner mellan riksåklagare och justitieminister liksom att avveckla en ganska omfattande immunitet bland höga tjänstemän, vilken knappast bidrar till att bekämpa korruption.

Fru talman! Kommissionen har som jag nämnde haft några specifika kommentarer avseende svenska förhållanden. Utöver ett generellt förstärkt skydd för demokratin och rättsväsendets oberoende - med, som det heter, "beaktande av europeiska normer" - uppmärksammas karantänsregler, korruption och finansiering av organisationer. Detta är frågor som vi från Miljöpartiets sida också tagit upp i olika sammanhang.

Vi beklagar att den korruptionsutredning som den tidigare regeringen tillsatte lades ned. Samtidigt ser vi möjligheter med en ny och uppdaterad utredning, där vi från samtliga partier bör kunna ta oss framåt vad gäller såväl finansiering av politiska partier som otillbörlig påverkan på samhällets organisationer. Det kan innefatta förbud mot anonyma bidrag och att vi som partier och politiker måste bli mer öppna med vem och vilka vi träffar. Vi ser fram emot en inbjudan till samtal med Justitiedepartementet med en parlamentariskt sammansatt grupp för att utvidga den tidigare nedlagda utredningen om korruption.

Med den förhoppningen om en konstruktiv och angelägen fortsättning yrkar jag bifall till utskottets förslag att riksdagen lägger rapporten till handlingarna, ställer den i någon väl synlig bokhylla och avslutar ärendet.

Herr talman! För en timme sedan fick jag veta att min kära kollega Rebecka Le Moine var tvungen att sjukanmäla sig i dag. Där stod vi med ett jättefint anförande och ett fåtal kandidater till att dela det med er. Tack till kammarkansliet som snabbt och lätt fixade att jag kan läsa upp detta!

För transparensens skull ska jag meddela att jag är född 1957. Men jag har, som ni känner till, en anständig ersättning härifrån och ska kanske inte betraktas som jävig.

Inkomstskatterna är viktiga för att upprätthålla vår välfärd. Miljöpartiet vill se en mer rättvis beskattning av inkomster och större omfördelning för att minska de ökande ekonomiska klyftorna. Vi vill se ett Sverige som håller ihop. Vi måste stoppa utvecklingen mot ökade klyftor. Ekonomisk jämlikhet är tätt sammanlänkat med en rad andra nyttor, inte minst tilliten till andra människor och samhällets institutioner i stort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Det är helt fel prioriterat av regeringen att kraftigt sänka skatten för höginkomsttagare - även om det kan argumenteras för att det handlar om gränser som ändrats - samtidigt som alltför många hushåll tvingas vända på varje slant för att få pengarna att räcka till de viktigaste utgifterna. Det är inte rimligt att skatten sänks för personer som har det gott ställt samtidigt som statsministern, i stället för att lägga fram förslag på åtgärder som kan lindra effekterna av kostnadskrisen för dem som behöver det allra mest, ger svenska hushåll rådet att bita ihop.

Den förra borgerliga regeringen införde flera orättvisa skatteklyftor under sitt regeringsinnehav. Skatten sänktes för löntagare men inte för pensionärer och personer med sjuk- och aktivitetsersättning. De orättvisa skatteklyftorna arbetade vi i Miljöpartiet med att ta bort under den tid vi satt i regeringen. Vi lade fram förslag för att helt ta bort den så kallade pensionärsskatten och funkisskatten.

Tyvärr blev det inte så. När högerpartierna röstade igenom sin budget för 2022 återinfördes skatteklyftan mellan lön och sjuk- och aktivitetsersättning. Nu väljer man att behålla den också för 2023. Det är ovärdigt. Funkisskatten borde tas bort så fort som möjligt. De som får ta del av sjuk- och aktivitetsersättning ska inte betala extra mycket i skatt.

En annan orättvis skatteklyfta som har kommit till av vad som verkar vara ett mycket olyckligt misstag är att personer födda 1957 inte omfattas av det förhöjda grundavdraget. Alla andra som uppnått riktåldern för pension omfattas av det förhöjda grundavdraget. Ibland blir det fel, men då måste politiken ta sitt ansvar och åtgärda det. Vi har föreslagit att så ska ske.

Det är inte rimligt att 57:orna ska betala högre skatt än andra personer som uppnått pensionsåldern. Tyvärr verkar regeringen mer intresserad av att skylla ifrån sig än att åtgärda problemet. Att regeringen inte tar detta på allvar hotar i förlängningen förtroendet för det svenska pensionssystemet. Det är väldigt oroande. Regeringen borde sluta skylla ifrån sig och i stället komma med förslag på hur situationen kan rättas till.

Herr talman! Vi miljöpartister har länge sett grön skatteväxling som ett viktigt verktyg för att uppnå ett mer hållbart samhälle. Grön skatteväxling innebär att man höjer skatt på sådant som förorenar och är skadligt för klimat och miljö och att man i andra änden växlar detta mot sänkt skatt på arbete eller sådant som minskar utsläpp och miljöförstörelse. Grön skatteväxling kommer att spela en viktig roll i arbetet med att uppnå en cirkulär ekonomi, där resurser återvinns och återanvänds. Återvunnet material kräver ofta mer arbetskraft och måste bli mer konkurrenskraftigt för att främja omställningen till en hållbar och cirkulär ekonomi.

Inkomstskatt

Levande landsbygder är viktigt för hela landet. Hela Sverige ska leva. Vi förstår att den ekonomiska situationen kan bli tuff när man är beroende av bilen och bränslepriserna går upp. Därför tycker vi att skatten ska sänkas för personer som bor på landsbygden. Det är ett betydligt mer effektivt sätt att stötta personer på landsbygden under rådande kostnadskris än att öka fossila subventioner. Den nuvarande kostnadskrisen visar att vårt beroende av fossila bränslen är en stor ekonomisk risk för svenska hushåll. Därför måste vi accelerera den gröna omställningen i stället för att fördjupa vårt beroende av de bränslen som orsakat krisen från början.

När vi befinner oss i en tuff ekonomisk situation krävs det politiker som klarar av att prioritera det som är viktigt. Därför måste den ekonomiska politiken stötta de hushåll som har störst behov i stället för att göra stora skattesänkningar för höginkomsttagare. Det är en prioritering som jag tror att de allra flesta kan hålla med om är rätt och riktig.

Jag står självklart bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall till endast reservation nummer 5.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)

Herr talman! Det är förstås helt oacceptabelt om politiska inlägg, beslut och engagemang kan misstänkas vara otillbörligt påverkade eller till och med betalda med gåvor eller pengar.

Miljöpartiet har konstaterat att en större öppenhet är en nödvändig pusselbit. Vi ledamöter behöver bli tydligare med vad vi gör här i riksdagen, vilka vi träffar och vad vi representerar. Det gäller även ledamöter inom EU och i regioner och kommuner. Miljöpartiet vill därför införa ett transparensregister och har föreslagit att detta utreds skyndsamt, inte minst mot bakgrund av Qatargate i EU alldeles nyligen. I avvaktan på lagstiftning kan frivilliga lösningar fungera, till exempel Excelfiler. Detta borde inte vara en partipolitisk fråga utan en självklarhet.

Vi känner alla till politikerföraktet och behöver därför lyfta fram att vi också gör bra saker, till exempel att berätta hur vi får våra pengar och vilka vi träffar.

Ett hot mot lokalt politiskt arbete är förstås om grupper tar över i lokalavdelningar eller på annat sätt i syfte att komma åt beslutsfunktioner i kommuner för att utnyttja dem för egen vinning. Det är en känd maffiastrategi, apropå tv-serier.

Låt mig också nämna att just upphandlingar lyfts fram i både Transparency Internationals korruptionsindex och EU-kommissionens rättsstatsrapport. Här krävs en större motståndskraft som omöjliggör fel sorts övertaganden och överföringar, eller stölder om man så vill, av skattebetalarnas pengar avsedda för barn, brukare i kommunal omsorg och andra angelägna och demokratiskt beslutade insatser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om otillbörlig påverkan på demokratiska institutioner

Herr talman! Vi har inom Miljöpartiet också diskuterat detta med anonyma partibidrag och transparens. Jag skulle bara vilja nämna det inför den fortsatta debatten här.

Det förefaller ju som att det kunde vara vettigt att öka transparensen en aning när det gäller både partibidragen och vilka vi inom ramen för vårt riksdagsuppdrag träffar, möter och har utbyte med på andra sätt. Jag tänkte bara höra om ministern har någon tanke på att inkludera den typen av frågor i den kommande partiövergripande diskussionen.

Herr talman! Tack för inbjudan till partiövergripande samtal, ministern!

Det är ibland lite otacksamt att vara sist med sitt replikskifte, för man får stryka de frågor som redan har ställts. Men jag tänkte att jag ska försöka ställa någon annan fråga.

Vi har konstaterat att många partier har fått nya medlemmar under senare tid men att vi är långt ifrån de glansdagar vi såg på 60- och 70-talen. Det innebär ju sådana praktiska saker som att det blir färre närvarande vid årsmöten och i praktiken lättare att ta över och kanske bygga upp en dominerande ställning - vilket i förlängningen kan leda till otillbörlig påverkan på en kommun eller region, med bedrägerier, hot vid upphandlingar och allt det andra vi hört om.

Vi som är här ska naturligtvis inte ha någon som helst åsikt om hur partierna gör för att skaffa fler medlemmar, men det kunde ändå vara intressant att höra lite om hur ministern ser på detta i förhållande till det jag nämnde tidigare om ett starkare samhälle och kanske stöd till organisationer, studieförbund, folkhögskolor och andra som visar engagemang i samhället.

Herr talman! Vi ser oroväckande tecken på infiltration och påverkan i Sverige som vi bara sett i tv-serier tidigare. När de serierna sändes var den sortens våld och maktmetoder inte så kända hos oss, men nu tycks de förekomma alltmer även i Sverige. Det är personer och nätverk med våldskapital som får tjänstepersoner att kanske i sin myndighetsutövning fatta andra beslut än vad de annars hade gjort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om otillbörlig påverkan på demokratiska institutioner

På samma sätt är det dessvärre med politiker. Det finns just nu ett hårresande exempel från Bryssel, där det självständiga landet och FN-medlemmen Qatar till synes har köpt sig både fotboll och goodwill genom frikostiga gåvor.

Det är alltså piskor och morötter. Hot om våld eller löften om belöningar får vanligtvis ordningsamma människor att göra sådant de inte vill eller inte borde ägna sig åt.

Så här ska vi inte ha det. Vi får inte låta den här sortens mönster och maktrelationer växa till och förstöra tillit och förtroende. Att detta är olagligt och ska leda till utredning och påföljder är självklart, men det krävs mer än så.

Herr talman! Vi behöver bygga vårt samhälle mer robust och motståndskraftigt. Vi behöver starka offentliga organisationer, tydliga rutiner, trygg personal och närvarande och lyhörda chefer. Riksrevisionen har rekommenderat regeringen att inrätta en funktion som kan stödja myndigheter, kommuner och regioner med praktiska råd och verktyg. Det tycker vi i Miljöpartiet vore ett bra steg på vägen.

Vi behöver ett välutvecklat internt säkerhetsarbete med robust stöd för utsatt personal. Även en mindre kommun, som den jag kommer ifrån, rapporterar om allt fler försök till bedrägerier och annat. Till detta hör om inte direkt våld så betydande obehag och en arbetsmiljö för dem som utsätts som är långt ifrån godtagbar.

Vi vill införa meddelarskydd även för anställda i statliga bolag och anställda i företag som utför tjänster som upphandlats av statliga myndigheter. Det är viktigt för att stärka den enskildes ställning och för möjligheten att avslöja missförhållanden.

Vi behöver också en närvarande och väl resurssatt polis. Det gäller särskilt den lokala polisen, som kan samverka med andra myndigheter och aktörer i lokalsamhället och som kan ge prioritet åt frågor om otillåten påverkan.

Vi måste bygga ett närvarande samhälle som arbetar nära civilsamhällets organisationer och människor för en större och starkare kollektiv förmåga. Till det ska vi stödja professionell hantering av ärenden och tillsättning av personal. Det handlar till exempel om att vara varsam och sparsam med lösningar där personer anställs främst på lokala meriter.

Sammanfattningsvis: ett starkt fokus på ledarskap, samordning och närvaro.

Jag ställer mig i välkomstkommittén för den parlamentariska utredning som sträcker sig över det uppdrag som den tidigare hade och kanske lite nya också.

Herr talman! Kulturarvet är en allmän resurs som har möjlighet att vara en angelägenhet för alla människor. Själv tänker jag ofta på det som spår eller uttryck från det förflutna som får ett värde, men det kan också vara kommentarer från konstnärer som rör min samtid som gör det användbart för mig i min vardag, även under namnet arv.

Kulturarvet kan bidra till gemenskap och skapa förståelse för samhällets utveckling, vår kultur och vår historia, men det kan som sagt också vara en utgångspunkt för kritik av olika samhällsskeenden.

Hur kulturarvet definieras är inte en politisk fråga. Det definieras i stället av hur det uppfattas och används. Det är institutionernas samlingar, våra gemensamma kulturskatter, enskilda människors språk och levnadssätt, vårt civila samhälle, våra traditioner och mycket annat som tillsammans utgör kulturarvet. I den mån det behöver definieras och avgränsas ska detta göras av professionen och forskningen.

Politiken ska skapa de organisatoriska ramarna och finansiera kulturarvsinstitutionerna, medan expertisen svarar för förvaltningen av kulturarvet. Museiinstitutionerna ska stå fria från politisk innehållspåverkan. Armlängds avstånd är ett helt centralt begrepp här.

Den nya museilagen, som beslutades under Miljöpartiets tid i regering, slår fast museernas oberoende från politiken och formaliserar principen om armlängds avstånd. I lagen stärks också museernas status som kunskapsinstitutioner. Detta var en viktig reform. En första uppföljning gjordes 2019. Då pekades bland annat behov av ökad kunskap och utbildning om lagen ut som ett utvecklingsområde. Hur museilagen har tillämpats och efterlevts sedan dess bör under denna mandatperiod vara föremål för en ny genomlysning inklusive en bedömning av om ytterligare åtgärder krävs för att säkra museernas oberoende i framtiden.

Herr talman! Det som görs i dag kan vara kulturarv i morgon. Därför måste den kultur som skapas i dag förvaltas omsorgsfullt, så att den kan komma nya generationer till del. De samlingar som de statliga museerna förvaltar bör komma så många som möjligt till del.

Reformen om fri entré för statliga museer har möjliggjort för nya grupper att ta del av de statliga museernas verksamhet och samlingar. Nu har reformen rullats tillbaka, vilket har gjort det svårare för människor att ta del av vårt gemensamma kulturarv. Miljöpartiet tycker att detta är fel väg att gå. Reformen bör i stället permanentas.

Kulturarvet är och förblir en angelägenhet som ska göras tillgänglig för alla människor, var vi än bor. Den möjlighet som digitaliseringen öppnar och som skapar förutsättningar för fler att ta del av museernas samlingar utan att fysiskt besöka museerna ska tas till vara och utvecklas.

Jag vill göra ett litet tillägg här och uppmärksamma museernas roll som neutrala mötesplatser för medborgare, politik, forskning, näringsliv och andra som vill och kan delta i vårt samhälles omvandling. Få platser är bättre lämpade än museer att vara värdar för så angelägna möten. Detta är också helt i linje med hur den internationella museivärlden genom ICOM, som den Unesco-relaterade organisationen heter, ser på det hela.

Vi i Miljöpartiet vill genomföra ett kulturarvslyft för att öka tillgängligheten till kulturarvet, både genom upprustning av fysiska miljöer och genom en digitaliseringssatsning. I budgeten för 2022 fick Miljöpartiet igenom en startsumma. Nu behöver medel tillsättas för att ge verksamheterna möjlighet att planera och genomföra ett storskaligt arbete.

Arkiven fyller en oerhört viktig roll för informationshantering och bevarande av kulturarvet och därmed också för vår demokrati. År 2019 lämnade Arkivutredningen över sitt betänkande Härifrån till evigheten. Betänkandet har därefter varit ute på remiss. Det digitala bevarandet är en stor fråga, liksom utformningen av en ny arkivlag. En del steg har tagits, exempelvis i form av stärkta anslag till Riksarkivet, men fler steg behöver tas. Vi i Miljöpartiet är måna om att arbetet med arkivutredningen kommer vidare.

Herr talman! Museer och kulturarvsinstitutioner ska finnas spridda över landet. Sveriges länsmuseer spelar en viktig roll bland annat i att lyfta fram det regionala och lokala kulturarvet, vårda och tillgängliggöra samlingar och bidra med kompetens kring kulturmiljöer samt som öppna mötesplatser för kultur och bildning.

Det finns i dag ingen lag som skyddar de regionala museerna, samtidigt som deras arbete ofta tas för självklart. Vi tycker att det är viktigt att länsmuseernas långsiktiga möjlighet att uppfylla sitt breda uppdrag för såväl nuvarande som kommande generationer säkras och menar att möjligheten att skriva in länsmuseerna i museilagen bör prövas.

Slutligen, herr talman, vill jag säga att civilsamhällets insatser för kulturarvet är utomordentligt viktiga. Människors engagemang för frågorna ska tas till vara och uppmuntras. Detta gäller både det materiella och det immateriella kulturarvet. Vi i Miljöpartiet bidrog under vår tid i regering till att stärka anslagen till ideella kulturarvsaktörer och vill gärna fortsätta att göra det.

De nationella minoriteternas kulturarv ska förstås också uppmärksammas - inte minst det samiska kulturarvet behöver ta lite större plats i vårt offentliga rum. Våra kulturarv ska vara fria och tillgängliga för alla.

Jag står givetvis bakom alla Miljöpartiets reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall till reservation 8 om museifrågor. Det är där vi talar om museernas oberoende av politiken, om armlängds avstånd och om museernas roll som kunskapsinstitution.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 9 mars.)

Herr talman! Min partikollega Ulrika Westerlund förklarade alldeles nyss att Amanda Lind är på resa och har fått ersättas av inte en utan två personer, och den andra är jag.

Sveriges folkrörelser och civilsamhälle bidrar till demokratin, folkhälsan, integrationen, lokaler att träffas i, ett rikt kulturliv, en levande landsbygd och en meningsfull fritid för barn och unga - för att nämna bara några exempel. I föreningslivet och civilsamhället möts människor med vitt skilda bakgrunder och förutsättningar och får möjlighet att växa och förbättra sitt lokalsamhälle samtidigt som man övar på demokratiskt beslutsfattande.

Miljöpartiet vill ge det demokratiska civilsamhällets organisationer ännu bättre förutsättningar genom stärkta och långsiktiga stöd, tydliga och skärpta demokrativillkor samt minskat regelkrångel - allt för att frigöra den kraft som skapas när människor jobbar tillsammans, för det gemensamma.

I vår budgetmotion för 2023 pekade vi ut det demokratiska civilsamhället som prioriterat. Vi vill komma bort från tillfälliga satsningar och projektstöd och i stället satsa på sådant som stärker förutsättningarna på sikt. Det är också viktigt för återhämtningen efter pandemin. Vi behöver fler mötesplatser och fler aktiviteter där vi möts och gör saker tillsammans - inte färre.

Herr talman! För civilsamhället innebär tungrodd administration att många kan dra sig för att ta på sig förtroendeuppdrag. Det riskerar att ta resurser i onödan. Det är ett skäl till att vilja komma bort från för mycket projektstöd och i stället övergå till mer långsiktiga verksamhetsstöd. Att årligen behöva söka nya medel skapar både krångel och stor osäkerhet i planeringsförutsättningarna. Det borde vara möjligt att i högre grad övergå till fleråriga verksamhetsstöd utan att tumma på kontroll och uppföljning.

Det bör även göras en översyn för att se om gränser mellan olika bidragsförordningar kan harmoniseras i syfte att underlätta för föreningslivet. I det här sammanhanget ska jag också lyfta att vi bland dessa organisationer naturligtvis väldigt gärna ser att många av de kvinnojourer som i dag drivs av ideella krafter kan komma i fråga för den typen av längre stöd.

Värt att nämna är också, även om det inte är något som hanteras i detta betänkande, att vi vill jämna ut skatteskillnaderna mellan idrotten och det övriga ledarledda civilsamhället när det gäller sociala avgifter. I dag finns ett undantag i socialavgiftslagen som innebär att organisationer som är medlemmar i Riksidrottsförbundet kan engagera ledare för upp till ett halvt basbelopp utan att behöva betala sociala avgifter för ledarens ersättning.

Detta undantag gäller inte för friluftsorganisationer som inte är medlemmar i RF eller för ungdomsorganisationerna, som samordnar och genomför likvärdiga ledarledda aktiviteter. Detta bör åtgärdas omgående; det skulle underlätta för föreningslivet och skapa bättre möjlighet till fritidsaktiviteter, inte minst för barn och unga, och det till en mindre kostnad.

Vi tycker också att det var bra att regeringen tog vidare frågan om internmomsen, men vi är liksom stora delar av föreningslivet osäkra på om åtgärden är tillräcklig.

Herr talman! Miljöpartiet har i regering jobbat med framtagandet av nya demokrativillkor för det civila samhället. Vi är, liksom övriga partier i riksdagen, angelägna om att en ny lagstiftning kommer på plats som uppfyller sitt syfte - att inga antidemokratiska verksamheter ska tilldelas offentliga stöd - samtidigt som lagstiftningen ska kunna tillämpas av det breda, demokratiska civilsamhället.

Den förra S-regeringen lade i somras fram en proposition som delvis kritiserats av civilsamhället då den i vissa avseenden riskerar att få oproportionerliga konsekvenser samt att det finns en risk för otydlighet i implementeringen. Nuvarande regering har dragit tillbaka propositionen för förnyad process - detta har flera talare talat om redan. Miljöpartiet har förordat att man genomför några mindre justeringar av den tillbakadragna propositionen i syfte dels att säkra tillämpbarheten för civilsamhället, dels att bredda förbudet mot så kallade omvändelseförsök till att även omfatta vuxna. Vi förordar att regeringen intensifierar dialogen med civilsamhället inför färdigställandet av propositionen.

Vi vill också framhålla vikten av att regeringen tar vidare förslaget som väckts av Säpo om att inrätta en stödfunktion för bidragsgivande myndigheter, något vi i S-MP-regeringen tog vidare och gav som ett tilläggsdirektiv till den då pågående utredningen om personuppgiftshantering att utreda. Säpo har framhållit att detta är viktigt för att stödgivande myndigheter samt kommuner och regioner ska kunna få erforderligt stöd. Utredningen presenterade ett förslag i början av 2022 som även remitterats. Vi hoppas att den nya regeringen snarast presenterar förslag inom detta område.

Herr talman! Varken otydliga regler, kortsiktig politik eller odemokratiska aktörer ska stå i vägen för ett starkt och rikt föreningsliv i hela landet.

Jag står givetvis bakom samtliga Miljöpartiets reservationer, men för tids vinning yrkar jag bifall endast till reservation 2, som handlar om stöd till och utökad samverkan med civilsamhället, under punkt 1.

Fru talman! Jag är sist ut, och en hel del bra saker har sagts. Detta är ett ärende som vi är överens om ska läggas till handlingarna. Jag har några små reflektioner kring saker som kanske inte har sagts tidigare.

Fru talman! Utskottet föreslår att riksdagen lägger Justitieombudsmännens ämbetsberättelse 2021/22 till handlingarna. Bakom den sakliga och aningen torra formuleringen finns en 200-årig tradition och tusentals och åter tusentals timmars arbete av en dedikerad och särdeles kompetent grupp människor, med de fyra justitieombudsmännen i ledningen. Vi är dem ett stort, varmt och hjärtligt tack skyldiga.

Det är de som har vårt uppdrag att utöva offentlig tillsyn och, inte minst viktigt, tillhandahålla ett system för klagomål, öppet för alla som på ett eller annat sätt uppfattar sig som missförstådda eller som helt enkelt inte har fått något tillfredsställande svar från andra myndigheter. Detta system har numera förenklats så att det är möjligt att skicka klagomål via ett formulär på hemsidan.

Samtidigt har antalet klagomål ständigt ökat, till och med kraftigt. Detta kan ha flera orsaker. En är förstås att det, som jag precis nämnde, har blivit avsevärt enklare att skicka in ett klagomål. Ett annat är pandemin och senare vaccinationskampanjerna, som utlöste en lång rad likartade klagomål.

Det är alltså inte alls säkert att ett ökat antal klagomål faktiskt speglar ett stigande missnöje med hur saker och ting sköts i det offentliga Sverige. Det är naturligtvis viktigt att i efterhand söka klarhet i vad det egentligen är som fler anmälningar uttrycker.

Fru talman! Jag vill uppehålla mig ett par minuter vid en typ av ärenden som är särskilt intressanta och viktiga ur rättvisesynpunkt.

I ämbetsberättelsen finns ett specifikt ärende som rör ett LSS-boende, en brukare och brukarens syster, som vid två tillfällen uppfattat att hennes bror blivit inlåst och att han även för övrigt hade stora begränsningar i sin rörelsefrihet. JO uppmärksammade fallet och genomförde en undersökning av hur Ivo, Inspektionen för vård och omsorg, agerat utifrån de klagomål som brukarens syster lämnat in.

En frågeställning för min del rör det förhållande att Justitieombudsmannen genomför en utredning avseende den granskning som Inspektionen för vård och omsorg gjort av det specifika boendet, alltså det som sker när granskaren granskas. JO konstaterade, vilket framgår av ämbetsberättelsen, att Ivo brustit i sin granskning såtillvida att de protokoll som upprättades egentligen inte gjorde det möjligt att avgöra om granskningen varit rimlig.

Fru talman! Detta leder mig tillbaka till min första mening om att utskottet föreslår att ämbetsberättelsen läggs till handlingarna. Det är självfallet helt korrekt och rimligt, och jag har inga andra förslag eller synpunkter på detta.

Men det finns en inneboende risk i att rapporter läggs till handlingarna. Jag har tidigare sett på kommunal nivå att relevanta och välformulerade iakttagelser av verksamheter, till exempel på särskilda boenden, blir till rapporter som också läggs till handlingarna. I de fallen är det förstås oftast de kommunala revisionsnämnderna som utfört arbetet, men principen är densamma.

I förlängningen finns det alltså som jag ser det en uppenbar risk för att brukare på våra olika boenden helt enkelt inte får det de har rätt till. Och när detta eventuellt påpekas av föräldrar, syskon eller andra leder det inte alltid någonvart. Saker och ting består helt enkelt, trots genuina ambitioner och regelverk. Rapporter läggs till handlingarna, och ingen har längre något ansvar för vad som sker.

Ingen skugga ska falla på Justitieombudsmannen i frågan. JO gör det som JO ska göra. Men ingen undersöker om Ivo, som i det nämnda fallet, gör sitt eller om kommunen som äger boendet har gjort sitt.

Med detta sagt, fru talman, är ämbetsberättelsen en guldgruva som fler borde ta del av, och det är ett nöje att föreslå att den läggs till handlingarna.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)

Herr talman! Många av frågorna i betänkandet har redan diskuterats mycket förtjänstfullt av mina kollegor i utskottet. Jag ska ändå göra några korta kommentarer som vi möjligen kan ta med oss framöver.

Till att börja med vill jag understryka att en tillstyrkan av betänkandet inte nödvändigtvis innebär att vi för framtiden kan tänkas godta de punkter som utskottet diskuterat i år. En sådan punkt handlar om tider i olika sammanhang - tiden mellan en författnings offentliggörande och dess ikraftträdande, tiden i inhibitionsärenden och tiden i andra sammanhang.

Det är viktigt och nödvändigt att den tid som fastställs, inte minst vad gäller tiden mellan en kungörelse och ett ikraftträdande, är tillräcklig för att man ska kunna anpassa sig och svara på frågorna och att ingen lider skada, något som togs upp tidigare avseende jakt. Detta säger jag för övrigt utan att ha några synpunkter på typen av ärende.

Regeringens remissunderlag ägnas ett ganska omfattande kapitel. Utskottet påpekar förvisso att det är regeringen som väljer vilket underlag och vilka remisser som behövs för att kunna presentera väl underbyggda förslag. Det tycks som om antalet underlag som tas fram internt på Regeringskansliet har ökat i antal under senare år. Detta är inte nödvändigtvis någon nackdel, men för egen del tycker jag att det finns anledning att hålla ett öga på den fortsatta utvecklingen.

Vi har i Sverige en tradition av gedigna utredningar genomförda av parlamentariskt sammansatta kommittéer, som för all del kan ta tid men som garanterar en allsidig belysning, låter många röster komma till tals och där många perspektiv kan behandlas.

I en nära framtid kommer direktiv för en utredning avseende public service-tillstånd för kommande åtta år efter att nuvarande avtal går ut. För vår del ser vi det som självklart att så pass viktiga direktiv som berör väldigt många människor också behandlas av en parlamentariskt sammansatt kommitté.

Slutligen vill jag säga några ord om beredningen av förslag till EUförordningar. Valet av beredning av svenska ståndpunkter bör vara grundat på samma sätt som beredningen av regeringsärenden. Även detta har diskuterats tidigare i dag, och jag har inga invändningar mot det här. Men tidsramarna inom förvaltningarna i Bryssel lägger ibland hinder i vägen. Man ska komma ihåg att begreppet midsommar och svenska semesterperioder är något mer eller mindre okänt inom EU-byråkratin i Belgien. Det gäller att hantera detta på ett ändamålsenligt sätt, och det måste dokumenteras på ett rimligt sätt.

Det förefaller som att vi kommer att ha anledning att återkomma till detta. Redan i dagarna har vi diskussioner om hur saker och ting går till när det gäller tider - återigen - exempelvis i hanteringen av eventuellt EU-stöd för utbyggnad av svenska stambanor.

Allra sist vill jag lägga till något som togs upp angående länsstyrelsernas styrning. Det är ett medskick som jag har fått från länsstyrelsen där hemma, den i Halland. Efter mötet med dem stod det klart för mig att det faktiskt läggs väldigt mycket mer resurser på att hantera kärnkraftsfrågor än vad jag trodde; Halland är ju ett kärnkraftslän. Mycket tid och resurser läggs där på säkerhetsfrågor. Det görs även i de kommuner som ligger närmast.

På ett sätt är det betryggande att mycket tid läggs på dessa frågor. Men det är också oroande eftersom det betyder att det inte är helt säkert. Annars hade det inte krävts så mycket av förberedelser, genomgångar och andra ärenden för att man ska kunna hantera det hela.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservationerna 1 och 2.

Denna debatt handlar som bekant om elförbrukningen i halva vårt avlånga land under en tolvmånadersperiod och huruvida det är lämpligt att sekretessbelägga denna ändå rätt begränsade del av våra privatliv, nu när Försäkringskassan ska ta hand om utbetalningar och allt plötsligt egentligen skulle bli offentliga handlingar.

Offentliga eller allmänna handlingar och rätten att ta del av sådana, den så kallade offentlighetsprincipen, utgör en av hörnstenarna i vårt demokratiska statsskick. Rätten att ta del av dessa handlingar får begränsas bara om det krävs med hänsyn till vissa intressen som anges i tryckfrihetsförordningen.

Man brukar säga att genom tillgången till allmänna handlingar underlättas en fri åsiktsbildning, en fri och på fakta grundad debatt i skilda samhällsfrågor liksom den medborgerliga kontrollen av den offentliga maktutövningen.

Det krävs alltså väldigt goda skäl för att begränsa allmänhetens, mediernas och forskares rätt till insyn i offentlig verksamhet. När det övervägs att införa en ny sekretessbestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen måste det därför göras en noggrann avvägning mellan insynsintresset och det aktuella skyddsintresset.

Herr talman! Vi anser att det finns ett starkt intresse av att kunna ta del av uppgifter om elförbrukning och elstöd. Detta är nödvändigt för att granska vilka effekter elstödet får. Forskare och medier måste kunna utvärdera utfallet av denna rekordstora utbetalning till hushåll och enskilda. Detta handlar om att det, om vi ska arbeta oss fram mot en fördubbling av elanvändningen framöver, kan vara käckt att veta hur den fördelar sig nu över områden och på andra sätt, åtminstone i den här delen av landet till att börja med.

De skäl som regeringen har angett för att det bör råda sekretess hos Försäkringskassan för dessa uppgifter är helt enkelt inte tillräckliga för att motivera att en ny sekretessbestämmelse införs. Vi noterar att Lagrådet har gjort samma bedömning. Dessutom anser vi, liksom Lagrådet, att det under alla förhållanden saknas skäl för ett omvänt skaderekvisit, det vill säga med en presumtion för sekretess.

Mot denna bakgrund avstyrker Miljöpartiet regeringens förslag om sekretess hos Försäkringskassan för uppgift om enskilds personliga förhållanden i ärenden om stöd till elanvändare. Miljöpartiet anser vidare att underlaget för beslut om sekretess för att identifiera elektriska anläggningar är undermåligt och avstyrker därför även denna punkt. Vi yrkar alltså bifall till reservationerna 1 och 2.

Herr talman! Det handlar alltså om elräkningar. Det är för de allra flesta en rätt trivial del av vardagen, även om det senaste årets priser har överträffat alla gissningar och ställt hushållsbudgeten på ända för väldigt många. Men faktum kvarstår. Ur integritetssynpunkt är ett års elräkningar inget som ska beläggas med sekretess. Det är inte precis sjukjournaler, vad vi handlar i mataffären eller vem vi ringer eller sms:ar till som det handlar om här. Det har som bekant även Lagrådet kommit fram till, tillsammans med andra tunga remissinstanser.

Utan sekretess får vi kanske räkna med att granskas som riksdagsledamöter eller rentav som KU-ledamöter, men jag förmodar att vi alla klarar det med integriteten i behåll.

Det är viktigt att använda erfarenheterna från ett sådant gigantiskt projekt. Hur fördelar sig förbrukningen på enskilda områden? Är det stora skillnader? Inför en förväntad fördubbling av energibehovet inom några år är det förstås ovärderliga kunskaper. Att veta hur skattemedel används är en förutsättning för att kunna utvärdera om vi använt dem på rätt sätt.

När det eländiga kriget äntligen är över och Europas energiförsörjning ska landa i en ny balans med förnybart och fossilfritt, med teknik som ska utvecklas och med komplicerade prissättningsmekanismer, är det viktigt att ha data tillgängliga så att riskerna minimeras både för kommande beslut och för fler prischocker framöver.

Sammanfattningsvis noterar vi de i vårt tycke oskäligt korta beredningstiderna och kommer att följa utvecklingen framöver. Vi säger nej till sekretess för både kunder och elanläggningar därför att intrånget i enskildas integritet är begränsat och vikten av öppenhet för medier och forskare är viktigare.

Fru talman! Sverige präglas av höga energipriser, inflation, klimatkris och en kraftig förlust av biologisk mångfald, vilket skapar stora parallella utmaningar. Samtidigt pågår ett krig i Europa och svältkatastrofer och extrem fattigdom i andra delar av världen.

Miljöpartiets budget för 2023 visar att det går att tänka nytt. Sverige kan nå klimatmålen trots tuffa ekonomiska tider och en osäker omvärld samtidigt som man ökar jämlikheten, stärker jämställdheten och tar tag i de stora välfärdsutmaningarna. Miljöpartiet vill bygga ett nytt, grönt folkhem. Att alla ska med och att ingen ska lämnas utanför är ord som beskriver tron och övertygelsen om att demokratin och delaktigheten är nycklarna till framtiden.

Vårt budgetförslag ska ses som en helhet, och då det har fallit i förhållande till den stora rambudgeten kommer vi att avstå från att ha några ytterligare synpunkter, men jag kommer lite snabbt att redogöra för de punkter där Miljöpartiets förslag skiljer sig från regeringens budget när det gäller utgiftsområde 1. Jag kommer att lägga viss tyngdpunkt på begreppet demokrati.

Vi kommer att minnas år 2022 framför allt för det brutala och opåkallade ryska angreppet på Ukraina. Utan att på något vis vilja förminska andra händelser, som protesterna i Iran eller våldet på våra egna gator, har vi sett hur demokratin skadas och hur lögner och fake news använts för andra syften än demokrati, delaktighet och möjligheter att påverka.

Demokratin minskar i världen. För tio år sedan levde nära hälften av alla människor i länder som kallades demokratier. I dag är den andelen mindre än en tredjedel. Det är en alarmerande utveckling som uppmärksammas inte minst inom EU. Demokratin i Europa kommer därför att vara tema för en av de stora konferenser som anordnas i Sverige under ordförandeskapet första halvåret 2023, till min glädje med konstitutionsutskottet som värd.

Fru talman! Miljöpartiets budgetmotion för utgiftsområde 1 innehåller ett antal förstärkningar jämfört med regeringens förslag. Vi föreslår inledningsvis att anslaget till Sametinget ökas med 24 miljoner kronor. Min partikamrat och goda vän Amanda Lind kommer att diskutera detta lite mer i detalj alldeles strax.

Miljöpartiet föreslår också att anslaget till Regeringskansliet med mera ökas med 15 miljoner kronor. Detta ska inte på något vis tolkas som att vi ändrat åsikt i fråga om Nato, kärnvapen eller annat. Men vi vill tydliggöra behovet av en långsiktig finansiering av de svenska kulturråden utomlands. De spelar en viktig roll för dialog och för att göra Sverige mer tillgängligt. Vi tycker också att en modell för finansiering på lite längre sikt bör utvecklas.

För att bland annat stärka genomförandet av klimat- och energiomställningen på lokal och regional nivå tycker vi att anslaget 5:1 för länsstyrelserna bör ökas med drygt l00 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

Vi vill även öka anslaget 6:1, som ni vet gäller allmänna val och demokrati, med 47,9 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Vi tänker att det är viktigt att ta till vara de ungas engagemang.

Ett instrument för att öka ungdomars deltagande i demokratin är att sänka rösträtten från dagens 18 år till 16 år. Det har redan genomförts i flera länder och också föreslagits för EU-val. Miljöpartiet vill sätta av resurser i budgeten för en försöksverksamhet i ett antal kommuner inför valet 2026. Vi menar att det är nödvändigt att engagera fler i arbetet för en starkare demokrati, särskilt nu med de utmaningar vi står inför.

En nationell demokratifunktion, som har föreslagits av kommittén Demokratin 100 år, bör förverkligas. Vi i Miljöpartiet tänker att länsstyrelserna är lämpliga regionala kontakt- och samverkanspunkter för det.

Fru talman! Den senaste tiden har det varit en hel del tal om de så kallade hågkomstresorna. Till min glädje har vi alla här samma uppfattning, och utskottet har tagit med hågkomstresor i betänkandet. Hågkomstresor gör det möjligt för gymnasieungdomar att besöka minnesplatser för Förintelsen, till exempel Auschwitz. Det är viktiga resor som efter vad tonåringarna själva berättar ger nya insikter och en större förståelse för vikten av tolerans och att stå upp för sina åsikter. Det är bra att regeringen slutligen gav besked att man avsätter lika mycket som vi gjort tidigare för hågkomstresor även 2023. Det är dock beklagligt att beskedet kom sent och att det bara handlar om ett ettårigt stöd. Miljöpartiet förutsätter att det blir långsiktigt i nästa budget.

Slutligen bör anslaget 8:1, mediestöd, ökas med 50 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag för att ytterligare stärka förutsättningarna för oberoende, granskande journalistik. Mediebranschen utmärks av en tilltagande koncentration med ett antal allt större ägare. Vi måste därför fortsätta att bidra till mångfalden och bland annat bygga bort så kallade vita fläckar, det vill säga områden i landet med svag journalistisk bevakning, så att lokala medier får bättre förutsättningar att verka.

Fru talman! Ja, det är korrekt. Tack för frågan!

Fru talman! Den resa som vi har gjort försökte jag beskriva i anförandet. Det började under en period då det talades om IS, al-Qaida och Finland, om jag är rätt underrättad - inga jämförelser i övrigt. Det var en period då antalet tänkbara kontakter var ganska begränsat.

Som jag sa hade vi då inte en susning om det här med Nato. Det är inte det som är det avgörande. Men det innebär att möjligheterna till förtroendebrister i en relation med en annan stat eller en mellanstatlig organisation ökar väldigt mycket. Likaså ökar möjligheterna när det gäller sakers förhållanden, missförhållanden, oegentligheter och andra tillfällen som vi skulle vilja uppmärksammas. Det ökar kanske inte exponentiellt men ganska kraftigt med antalet tänkbara partner, både länder och organisationer. Det var väl det vi var ute efter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utlandsspioneri (vilande grundlags-förslag m.m.)

När det gäller processen som ledde fram till att jag och vår riksdagsgrupp vill säga nej till propositionen har den många fler dimensioner. Dem tänker jag kanske inte gå in på här. Men bland de viktigaste har vi förstås det publika deltagandet i diskussionen, som inte fanns tidigare. Medierna och civilsamhället har uppvaktat inte bara oss utan jag misstänker även alla er. Vi fann det då för gott att omvärdera situationen utifrån det förändrade läget.

Fru talman! Tack, ledamoten, för dina invändningar! Jag beklagar verkligen om jag inte gjorde skillnad på försvarlighetsundantaget och syfte och uppsåt här. Det är klart att jag vet det.

Men detta belyser lite det jag var ute efter. Vi i den lagstiftande församlingen har inte varit tillräckligt duktiga på att förklara den ganska komplicerade juridik som ligger bakom förslagen. Och det blir inte enklare av att vi kastar in ett vilande förslag, som är ännu svårare att förklara.

Jag tror inte att vi kan använda det i grundlagsfrågorna, precis som ledamoten påpekade. Det kan däremot gälla frågorna 2 och 3 eller b) och c), som handlar om förändringar och tillägg i brottsbalken och rättegångsbalken.

Jag tänker att om det här skulle bifallas måste hela processen tänkas om. Grundlagsändringen i sig räcker inte för att åstadkomma det som var avsikten med den här propositionen.

Fru talman! Utredningen som ledde fram till den föreslagna lagen om utlandsspioneri presenterades under S-MP-regeringens tid för några år sedan. Det var alltså långt före Rysslands anfallskrig i Ukraina och långt innan diskussionerna om Natomedlemskap över huvud taget fanns på agendan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utlandsspioneri (vilande grundlags-förslag m.m.)

Vid den tiden handlade det mer om hur IS slutgiltigt skulle besegras och hur vi skulle undvika att känslig information hamnade i händerna på al-Qaida. Förslaget till ny lagstiftning kom därmed att handla om att kriminalisera den sortens informationsöverföring till främmande makt eller liknande organisation med syfte eller risk att skada svenska samarbeten och samarbetspartner.

För att möjliggöra journalistiskt arbete och visselblåsande med avsikt att uppmärksamma oegentligheter eller andra missförhållanden i samarbeten med andra länder infördes ett "försvarlighetsundantag" för att göra det möjligt att publicera uppgifter om exempelvis övergrepp eller andra brister inom svenska internationella samarbeten. Utifrån det underlaget presenterades den proposition som vi nu har på bordet för en första av två omröstningar i våras, till den del det gäller grundlagar för tryckfrihet och yttrandefrihet.

Med all respekt för dem som engagerade sig då kan man kanske ändå säga att debattens vågor inte gick så väldigt höga vid den tiden. Förslaget antogs också, som ni alla vet.

Fru talman! Även Miljöpartiet röstade ja till förslaget i det första av de två beslut som krävs för att ändra eller göra tillägg i en grundlag, framför allt med avsikt att täppa till hål i den befintliga spionerilagstiftningen, med det nämnda försvarlighetsundantaget. Detta var våren 2022, alltså för bara några månader sedan.

Inför den andra och slutliga omröstningen som ska hållas i kammaren senare i dag, med justering i KU förra veckan, har debatten däremot tagit rejäl fart.

De som ser förslaget som rimligt har hävdat att det i huvudsak har haft till syfte att komplettera befintlig lagstiftning med likartade regler också för internationellt samarbete med andra stater och liknande. De risker för självcensur och att angelägen information om missförhållanden därmed inte kommer fram antas av lagens tillskyndare och förespråkare vara begränsade.

Men det har också uttryckts en stor oro kring avgränsningar, otydligheter och tolkningar av den föreslagna lagtexten. Exempel på hur lagen skulle komma att tillämpas saknas också.

Kritiker har framhållit att inskränkningarna i yttrande- och tryckfrihet trots försvarlighetsundantaget är mycket långtgående och inte tillräckligt väl motiverade. Andra har tagit upp de gränsdragningsproblem som skulle kunna leda till en situation där journalister och civilsamhällets organisationer väljer att avstå från att publicera uppgifter av rädsla för rättsliga efterverkningar.

Fru talman! Miljöpartiet har stor förståelse för invändningarna. Transparens, öppenhet, försvar av delaktighet och tillgänglig information är viktiga värden för oss.

Vår förnyade avvägning av för- och nackdelar utifrån de förändrade förutsättningarna har landat i att vi i dag kommer att rösta nej till förslaget. Vi finner att det drastiskt förändrade läget i världen med det ryska anfallskriget i Ukraina och i synnerhet Sveriges ansökan om medlemskap i Nato har skapat förutsättningar för internationella relationer som varken till antal eller komplexitet hade kunnat förutses vid tiden för propositionens tillkomst.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utlandsspioneri (vilande grundlags-förslag m.m.)

Vi har också uppmärksammats på att förslaget har brister i tydlighet, särskilt när det gäller det så kallade försvarlighetsundantaget. Det är tänkt som en sorts ventil som gör publiceringar och andra offentliggöranden lagliga så länge syftet inte är att skada Sverige och våra relationer med andra stater och mellanstatliga organisationer.

För Miljöpartiet är det självklart att vi ska ha en robust lagstiftning mot spioneri. Samtidigt är det viktigt att medier och civilsamhälle är trygga med att deras granskande verksamhet inte är hotad. Den källa som sitter på känsliga uppgifter om missförhållanden ska våga tala fritt. Det är inte de som ska vara måltavlan här. Udden ska riktas mot dem som vill skada Sveriges och våra samarbetspartners säkerhet.

Fru talman! Här hade jag tänkt yrka avslag på propositionen. Det ska jag också göra. Med de uppgifter och inlägg i debatten som har kommit de senaste dagarna tycker jag att vi har en del att fundera över. Det skulle kunna motivera mitt och vårt förslag, det vill säga att ge det här ytterligare betänketid.

Det handlar delvis om oss som lagstiftare. Vi har kanske inte helt gjort vår läxa i alla sammanhang. Vi har haft svårt att förklara för dem som har varit kritiska eller undrande. Vi har kanske haft lite bråttom med att få igenom detta med bara några månaders mellanrum mellan första och andra förslaget.

Vi kan också fundera över medierna, som har varit sena på bollen, som man säger. Det har inte heller varit lyckosamt för diskussionen. Allt detta har kommit de senaste veckorna.

Så kan vi inte ha det. Vi kan inte ha ett samhälle där medierna inte litar på lagstiftaren och där lagstiftaren inte lyssnar på medierna eller civilsamhällets organisationer. Medierna får här betyda en stor grupp, medierna och civilsamhället.

Jag tycker att det är i allra högsta grad rimligt att öppna för möjligheten att detta får ta ett år till, precis som vi har föreslagit som reservalternativ, genom att till att börja med avslå propositionen. Om det till äventyrs inte skulle bifallas har vi tillsammans med Vänsterpartiet lämnat in en begäran om en vilandeförklaring. Om den bifalles innebär det att vissa delar i propositionen skulle kunna förklaras vilande i minst ett år. Detta skulle ge plats åt ytterligare beredning och en levande debatt, som är viktig vid stora förändringar, inte minst av våra grundlagar, och i den debatt som nu har sett dagens ljus.

I detta anförande instämde Jacob Risberg (MP).

Fru talman! Jag måste först säga att det är med väldigt stor glädje och med ännu större stolthet jag står här i dag. Jag såg inte riktigt detta komma, om man säger så. Detta är något som har vuxit fram under de senaste åren, att få hamna här i relativt vuxen ålder.

I Miljöpartiet arbetar vi för att det att ha ett hem, att ha tak över huvudet, är något alla ska ha rätt till. Vi är inte ensamma om det på något sätt: Till 2030 ska alla människor kunna ha tillgång till en bostad som är säker, överkomlig i pris och med grundläggande samhällelig service. FN:s medlemsländer antog detta som mål 11.1 bland de globala målen i Agenda 2030 år 2015.

Vi har också en samhällelig segregation att arbeta med, där bostaden är en avgörande pusselbit. En bostadspolitik utan den dimensionen är inte fullständig.

Våra bostäder står dessutom för en betydande del av vår gemensamma klimatpåverkan, och det är nödvändigt att väga in hur ett omfattande bostadsbyggande med en angelägen integration kan genomföras med största möjliga klimatnytta.

Fru talman! Jag kommer att så långt mina fyra minuter räcker säga något om vår syn på bostäder för hemlösa och studenter, något om segregation och sedan något om klimatanpassningar och energieffektivisering och kanske något om trä till slut.

Att inte ha eller kunna få en bostad är mycket dålig livskvalitet med betydande risker för tillkommande sociala och hälsomässiga problem. Antarktis pingviner kan ställa sig tätt tillsammans för att hålla värmen. Det kan inte vi göra, och ingen ska tvingas att sova utomhus på nätterna.

Bostad först är en ansats som bygger på tanken att bostaden är en avgörande faktor för att kunna klara andra förändringar av livsstil. Genom Bostad först erbjuds hemlösa bostad med stöd för att klara boendet och för att kunna förändra det som de i övrigt behöver klara för att kunna få ett bättre liv. Modellen har provats i Sverige, bland annat av Stadsmissionen och några kommuner, och i andra länder har den visat mycket goda resultat. Vi fortsätter gärna den utvecklingen.

Att kunna erbjuda studenter bostäder på studieorterna är en del av en helhet. Att säga att vi ska bygga fler och billigare bostäder är kanske att göra det lite enkelt för sig. Det är förvisso en viktig del av svaret, men det kan samtidigt finnas skäl att se över om det också är andra förändringar som behöver göras, så att insatserna verkligen når dem de är avsedda för.

Segregationen är skadlig. Det handlar inte bara om förorter och eftersatta områden utan också om en fungerande arbetsmarknad, där bristen på lämpliga bostäder blir ett hinder för människor att söka nya jobb eller ett hinder för företagen att rekrytera, som vi har hört nämnas vid flera tillfällen här i dag. Det kan innebära att man inte kan lämna en dålig relation för att det inte finns nånstans att ta vägen. Det är alldeles nödvändigt att ha ett bostadsutbud som speglar samhällets intentioner.

Vi i Miljöpartiet vill bryta bostadssegregationen. Vi vill bygga fler billiga hyresrätter i villaområden och fler bostadsrätter och småhus i områden där de flesta bor i hyresrätt i dag. För att kunna åstadkomma detta måste vi ha krav på social hållbarhet i kommunernas översiktsplaner. Då kan vi få en mer blandad bebyggelse.

Vi vill bygga mer i trä. Trähus är mer klimatsmarta än betonghus. Trä binder koldioxid, medan tillverkning av betong skapar utsläpp. När råvarorna finns alldeles i närheten bidrar vi också till fler arbetstillfällen utanför de stora städerna.

Tyvärr togs stödet till energieffektivisering bort i den budget som röstades igenom förra hösten. På orter med snabb tillväxt, till exempel i norra Sverige, har den sortens stöd stor betydelse för produktion av lägenheter med lägre kostnader, som kan vara möjliga att hyra för de som vill flytta dit där de nya jobben finns. Den sortens rapporter har vi hört i dag, till exempel från Skellefteå.

(Applåder)