Marcus Andersson

Fru talman! I dag debatterar vi skatteutskottets betänkande 9 Inkomstskatt. Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 28 för tidseffektivitet i ärendets hantering.

Sverige står i ett tufft ekonomiskt läge. Arbetslösheten ligger på häpnadsväckande 10 procent, och matpriserna har på några år ökat med upp till 30 procent. Hur var det med Magdapriserna? Hur var det med att få ordning på ekonomin? Vart tredje hushåll kämpar nu för att få ekonomin att gå ihop. Varannan ensamstående förälder med låg inkomst har inte råd att ställa näringsrik mat på bordet. Barn oroar sig för familjens ekonomi. Sverige tappar i jämlikhetsindex. Man kan fråga sig hur Moderaterna och Sverigedemokraterna tänker med skattesänkningar för dem som redan har det väldigt bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Fru talman! I dag bidrar en svensk löntagare 28 gånger mer till det gemensamma än vad någon med förmögenhet gör. Samtidigt uttrycker sig statsråden i medierna helt slentrianmässigt, utan att ha någon verklighetsförankrad skattepolitik för vanligt folk. När vanligt folk tvingas välja bort fritidsaktiviteter för sina barn uttrycker statsministern att man får bita ihop. Vi har en finansminister som ger tips om att handla billigare mat när vi ser hur barnen äter mer skolmat på måndagar och fredagar för att föräldrarna inte har råd att handla i samma utsträckning.

Fru talman! Det är i sådana tider som Moderaterna och Sverigedemokraterna sänker skatten markant för dem som tjänar över 66 000 kronor i månaden.

Samtidigt som dessa stora skattesänkningar sker väljer Moderaterna och Sverigedemokraterna att beskatta folk som oturligt nog har råkat få en permanent sjukdom eller slitit ut sig på jobbet. Den så kallade funkisskatten innebär att de som uppbär sjuk- och aktivitetsersättning betalar högre skatt än de som arbetar. Man kan inte tro att det är sant. Inte nog med att de redan tampas med sin sjukdomsbild ska de också bli straffade med en högre skatt.

Fru talman! Den svenska arbetsmarknaden har lett oss till ett fantastiskt välstånd, vilket är unikt i världen. Den har gynnat företag, innovationer och arbetstagare. Fler arbetstillfällen med bra löner har gett oss en stark välfärd. Utöver detta har partsförhållandet mellan fack och arbetsgivare tillsett att vi har haft en stabil modell där det inte förekommer en massa vilda strejker. En hög organisationsgrad hos facken kommer att fortsätta att stärka den modell som har burit oss till det välstånd vi har i dag.

Fru talman! År 2018 infördes en skattereduktion för fackföreningsavgiften, men 2019 avskaffades den av de högerkonservativa partierna. Vi vill att skattereduktionen för det fackliga medlemskapet ska återinföras, inte minst för att vara likvärdigt med arbetsgivarens avdragsrätt för serviceavgiften till arbetsgivarorganisationerna.

Under hösten 2024 gav regeringen i uppdrag till en utredare att se över beskattningen av särskild vinstandel, det vill säga carried interest. Låt mig tala klarspråk: Regeringen gav i uppdrag att sänka skatten för riskkapitalister. Nu när utredaren har presenterat sitt förslag innebär det mycket riktigt att riskkapitalisterna ska få sänkt skatt. Bland dem som gynnas av förslaget finns också en av Moderaternas största bidragsgivare.

Fru talman! Sverige behöver ett skattesystem som är tydligt, förutsägbart och okomplicerat. Vi behöver ett rättvist skattesystem med vanligt folk i fokus. Men den här regeringen gör tvärtom, nämligen belönar de redan rikaste. I tider av internationell ekonomisk osäkerhet och krig i vårt närområde behöver vi stabila statsfinanser. Är det då verkligen rimligt och rättvist att de som tjänar mindre är de som ska bidra mest? Samtidigt rapporterar nyheterna om svenska privatjet och jetsetliv för rika gymnasieelever i Alperna. Detta sker samtidigt som vi står inför det största säkerhetshotet sedan andra världskriget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Försvaret behöver växa. Samhällsberedskapen ska bli mycket mer robust. Har Sverige verkligen råd att inte jämna ut skatten så att de som har ett extremt överflöd kan bidra i större utsträckning? Det är av denna anledning som vi socialdemokrater anser att en skattereform ska se över långsiktigt hur de med stora tillgångar och de med de högsta inkomsterna kan bidra mer till Sveriges välfärd, försvarsmakt och övriga delar av totalförsvaret. Detta skulle gynna vanligt folk, Sveriges säkerhet, våra finanser, och det skulle även öka skattesystemets legitimitet. I tider som dessa behöver vi ett ledarskap som ser till hela Sveriges befolkning, inte en regering som bara ser till att sänka skatten för riskkapitalister.

(Applåder)

Herr talman! Vi har brist på bostäder, och vi har byggnadsarbetare som förlorar jobben, den högsta arbetslösheten på tio år, en sjukvårdskris och rekorddyr mat.

I stället för att ta tag i dessa problem väljer regeringen med Sverigedemokraterna att sänka skatten för dem som redan har det väldigt bra. Finansministern anser att det är mer aktuellt att prioritera en särskild skattesänkning för dem som tjänar över 66 000 kronor. Det är ineffektivt för att skapa jobb och rentav ett hån mot de medborgare som kämpar i vardagen.

Därför vill jag fråga finansministern: Hur tänker ministern att skattesänkningarna för de mest välbärgade ska lösa problem som bostadsbrist, arbetslöshet och skenande matpriser?

Fru talman! I dag hanterar vi utskottsbetänkandet Samhällets krisberedskap. Det är en viktig fråga som sträcker sig över många horisonter, alltifrån cybersäkerhet och räddningstjänst till SOS Alarm.

Jag vill börja med att säga att vi socialdemokrater står bakom våra reservationer. Men jag väljer utifrån tidseffektivitet att yrka bifall endast till reservation nummer 3.

Fru talman! Vi går in i en ny period av vad samhället behöver prövas emot. Vi har en stärkning av totalförsvaret, och civilplikt ska införas.

Många komponenter ska klaffa för att det ska ge samhället den krisberedskapsförmåga som krävs för att säkerställa Sveriges invånares trygghet vid olika händelser.

I det nuvarande säkerhetspolitiska läget med erfarenheter från Ukraina och kringliggande EU-länder ser vi tydligt hur krig i ett land direkt skapar kriser i andra länder. Det är migrationskriser, elkriser och försörjningskriser.

Detta ställer krav på civilsamhällets egen krisberedskap under båda korta och intensiva utmaningar där kraftsamling, mobilitet samt verkan är av yttersta vikt. Men det gäller tillika långa och utdragna händelser som kräver redundans, uthållighet och långsiktig planering även om samhället i sig inte befinner sig krig.

Herr talman! Ett flertal civila aktörer kommer att behöva rustas och utbildas för att nå den dimension som efterfrågas. Många av dessa aktörer kommer att behöva en personalutökning för att skapa en sammanhållen motståndskraft och kunna möta naturkatastrofer, hybridhot och, i värsta fall, ett fullskaligt krig.

Sverige som nation behöver kunna möta upp olika scenarier som kommer att behöva samordnas mellan statliga myndigheter, kommuner, regioner och länsstyrelser. Alla dessa delar är helt väsentliga för totalförsvarets förmåga i händelser av katastrofer eller krig.

Herr talman! Det civila försvaret håller nu på att anpassa sig efter den förändrande omvärlden, och många utmaningar ska mötas i fredstid med sikte på att dimensioneras för krigets krav. Når vi förmågan om krigets krav för samhällets krisberedskap kommer vi också att kunna hantera översvämningar, snöoväder, skogsbränder och cyberangrepp.

Sjukvård inom regionen och räddningstjänst inom kommunen är first responders - aktörer som är avgörande för att kunna hantera kommande kriser. Båda dessa har i dag en utmaning i att bemanna sina ordinarie verksamheter i ett normalläge. Vid höjd beredskap samt i ett läge med gråzonshändelser kommer dessa verksamheter att behöva ha en uthållighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällets krisberedskap

Herr talman! Räddningstjänsten behöver kunna vara närvarande i hela Sverige, och det måste finnas förutsättningar för detta. Det betyder att det ansvar som nu ligger på kommunerna för att leverera i samordning med MSB och möta den efterfrågan som finns nationellt kommer att kräva åtgärder.

Herr talman! Ungefär två tredjedelar av bemanningen av svensk räddningstjänst består av deltidsanställda brandmän - räddningspersonal i beredskap. Vid mer än hälften av landets brandstationer bemannade med deltidsbrandmän råder bemanningssvårigheter, vilket hotar tillgången till effektiva räddningsinsatser. Så står det i MSB:s årsredovisning.

Räddningstjänsten och dess personal, både heltidsanställda och deltidsanställda, har en central roll. För att få en bra effekt av räddningsinsatsen kommer en god personalförsörjning att vara helt avgörande samtidigt som det är viktigt att kompetensutveckla och utbilda nuvarande anställda.

Det är viktigt att även deltidsanställda får möjlighet till den typen av kompetensutveckling. Men det handlar också om att öva och utföra kvalificerade uppgifter för att skapa och bibehålla kompetens.

Herr talman! För att få en effektiv verksamhet behövs materieltillgång och möjligheter att öva. Här finns behov av övningsfält, skolor och övningsanläggningar, då räddningstjänster behöver utöka sina förmågor med fokus på civil beredskap. Ett exempel är ökad nederbörd, som medför fler ras och skred.

Detta innebär att räddningstjänsterna behöver stärka sin basförmåga. En sådan förmåga är till exempel NUSAR, MSB:s nationella förstärkningsresurs för urban sök och räddning, som är särskilt utrustad och tränad att söka efter och rädda människor vid räddningsinsatser med kollapsade byggnadskonstruktioner orsakade av till exempel naturhändelser, olyckor, terrordåd eller krig.

Erfarenheterna från Ukraina påvisar också att hanteringen av oexploderad ammunition och mass casualty-incidenter under fullskalig konflikt ställer ytterligare krav på räddningstjänsten. Men det gäller även tillgängligheten till skyddsrum för just räddningspersonalen för att kunna söka skydd då strid eller fientlig bekämpning pågår.

Herr talman! För att räddningstjänsterna ska kunna möta upp alla utökade förmågor och sin infrastruktur och tillväxt behöver ledning och styrning vara tydliga. Framförhållning och planering av förutsättningarna för att realisera det önskande målet är av vikt då kommuner och kommunalförbund ska budgetera samt planera verksamheten.

Här finns mer att efterfråga, och förutsättningarna i Sverige ser olika ut för de olika räddningstjänsterna. Det handlar om alltifrån vad som innefattas i deras upptagningsområde rörande specialiserade förutsättningar, som till exempel hamnar, kärnkraftverk och stora städer, till omfattande skogsområden. Här spelar också de lokala rekryteringsförutsättningarna en stor roll för att man ska kunna ha en fungerade verksamhet.

Sammanfattningsvis, herr talman, ser vi socialdemokrater att det finns möjligheter att stärka räddningstjänsten och att ge kommunerna och regionerna förutsättningar att klara samhällets krisberedskap.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällets krisberedskap

(Applåder)

Herr talman! Tack återigen, Pål!

Jag tycker att det är bra att du belyser just ledningsstrukturer och hur vår försvarsmakt behöver integreras i det kommande Natointrädet. Givetvis finns det säkert tid att återkomma i de frågorna framöver; det är jag övertygad om.

Jag skulle som sagt vilja gå tillbaka till nuläget. Återigen, du är helt inne på viktiga saker, och jag delar mycket av det du säger. Men jag skulle också vilja djupdyka lite grann i FMV:s årsredovisning. Det man benämner där och som jag tycker är viktigt kopplat till interpellationen är indelningen i externa och interna risker. Där pratar man bland annat just om leverantörernas förmåga att leverera det som är avtalat men även vad vi liksom får ut i materielbeställningarna. Vi har varit inne på tidigare gällande det här med bnp.

Jag skulle även vilja höra en kommentar angående risker och FMV:s roll i det hela. FMV har ju en superviktig roll i hela systemet. De har gjort ett fantastiskt bra jobb, och de fortsätter att göra det. Men de behöver utöka för att kunna bemöta Försvarsmaktens ökade behov.

För att påvisa just komplexiteten gällande försörjning och materieltillgång till våra kommande och nuvarande verksamma brigader men även kring divisionskonceptet skulle jag vilja be försvarsministern redogöra för sin bedömning och vilka indikationer han tittar på när han följer frågan, som han säger i svaret. Det får han gärna specificera.

Herr talman! Tack, försvarsministern!

Precis som du var inne på är ju framför allt anställningsformen GSS ett beslut som fattades även innan er regering, så det är jag helt införstådd med. Jag är också helt införstådd med Arbetsgivarverket och delegationen, men jag ville belysa det just utifrån brigadkonceptet. Sedan är jag väl medveten om partsförhållandet på arbetsmarknaden.

Som sagt var detta en viktig fråga för oss när vi satt i regering, och vi märker givetvis att det är en viktig fråga även för den nuvarande regeringen.

Du nämnde budgetunderlaget, och precis som du beskriver står det tydligt: "Den personella uthålligheten behöver tryggas för att, utan beslut om höjd beredskap, kunna hantera olika former av hot och påtryckningar under en längre tid. Av detta följer att mängden omedelbart tillgängliga resurser, inom alla personalkategorier, på såväl central som regional nivå, behöver öka."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som vi just har pratat om finns det flera dimensioner här, och jag nämnde två i min interpellation. Den ena är personal- och kompetensläget och värnpliktsformen med KFÖ. Det är en väldigt viktig aspekt och en fråga som absolut behöver belysas.

Det andra som jag skulle vilja gå in på lite grann, kopplat till materielförsörjningen, är det som även Riksrevisionen beskriver som en av anledningarna till att till exempel GSS inte väljer en vidareanställning, nämligen att man har fått indikationer om att värnpliktiga inte har fulltalig utrustning och så vidare.

Jag skulle vilja ställa en fråga till försvarsministern som rör logistikkedjan. Logistikkedjan är i grund och botten för vår del, som vi har pratat om, från industrin och hela vägen ut till stridstrossen. Vi har även ett steg däremellan, serviceförråden på regementena, som liksom är grundorganisationen. De har en väldigt viktig funktion att fylla, och vi ser att det kan bli flaskhalsar på de här serviceförråden.

Har försvarsministern någon uppfattning om, inom brigadkonceptet, hur materielförsörjningen och logistiken fungerar både vid planerad övning och beredskapskontrollerna? Ser försvarsministern att några åtgärder behöver genomföras?

Herr talman! Jag skulle vilja börja med att tacka alla som tjänstgör i Försvarsmakten. De politiska beslut som vi har fattat både i den tidigare regeringen och i den nuvarande gör verkligen att vi bygger upp vår förmåga igen. Det gäller inte bara Försvarsmakten, utan det gäller även sådant vi har debatterat tidigare, till exempel stödfunktioner och industrier. Det är ett viktigt arbete, och precis som det beskrevs i svaret måste vi fortsätta att bygga mot en horisont.

Det känns bra att detta görs nu och att Försvarsberedningen arbetar med frågorna. Dokumentet för försvarsbeslutet 2020 är också aktuellt. Däremot skulle jag vilja fortsätta att belysa det som sker här och nu, och det är intentionen med min interpellation.

Låt mig ta som ett exempel Riksrevisionens rapport om GSS-K:s personal. I sammanfattningen framgår att man inte uppnår målen, det vill säga att det är fråga om att en begränsad mängd materiel, infrastruktur för officerare hämmar tillväxten eftersom det inte har funnits tillräckligt mycket för både anställda och värnpliktiga.

Det finns flera dimensioner i detta. Jag skulle vilja höra försvarsministern resonera om den bild som Riksrevisionen ger, framför allt hur det påverkar brigadens nuvarande förmåga att vara duglig enligt krigsorganisationens krav.

Hur är statusen i den nuvarande brigaduppfyllnaden för de verksamma brigaderna?

Herr talman! Jag har en fråga till civilförsvarsministern.

Upprustningen av det civila försvaret är av yttersta vikt. Civilförsvaret behöver ha uthållighet i hybrid- och gråzonsproblematik, i krig, i höjd beredskap och även i katastrofer. Allt detta ställer krav på en robust och tålig räddningstjänst.

För att möta dessa scenarier har räddningstjänsten en central roll att värna om befolkningen, skydda samhällsviktig infrastruktur och stödja Försvarsmakten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Många av dessa frågor handlar om kontinuitetsplanering, rekrytering och prioritering. Detta ska ske samtidigt som nuvarande uppdrag utförs.

Erfarenheterna från Ukrainas räddningstjänst är att de får tilläggsuppdrag som röjning av oexploderad ammunition, vilket ställer ytterligare krav på utbildning.

Hur tänker civilförsvarsministern verka för att säkerställa räddningstjänstens behov av och tillgång till personal, både heltidsanställd och deltidsanställd?