Herr talman! Marcus Andersson har frågat mig om hur jag tänker verka för att säkerställa personalförsörjningen och materieltillgången till brigaderna.

Krigsförband och krigsförbandsproduktion tar sin utgångspunkt i personal, materiel, infrastruktur och övning. Samövade krigsförband som är personellt och materiellt uppfyllda är en förutsättning för Försvarsmaktens samlade förmåga. Som ett resultat av det senaste försvarsbeslutet 2020 är Försvarsmaktens krigsorganisation under omorganisering och tillväxt i perioden fram till 2030. Krigsorganisationen växer från cirka 60 000 till drygt 100 000 befattningar plus reserver. Det är nära nog en fördubbling, och det kräver att personal- och materielförsörjningen fungerar. Det ställer också krav på att grundorganisationen har förutsättningar för att kunna producera krigsförband.

Armén tillväxer och omorganiseras också. Armén ska i huvudsak bestå av tre mekaniserade brigader, en reducerad motoriserad brigad och en förstärkt mekaniserad bataljon. Till detta kommer en rad fristående och stödjande förband. Armén utvecklar även förmågan att kunna strida i division där flera brigader ingår.

Återaktiveringen av skyldigheten att fullgöra grundutbildning med värnplikt var ett svar på behovet av att kunna personalförsörja krigsorganisationen. Med återaktiveringen följer också en ökad rekryteringsbas till försörjning av officerare och anställda gruppbefäl, soldater och sjömän.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Armén tillförs också materiel kontinuerligt med utrustning, bland annat luftvärn, granatgevär, lastbilar och soldatutrustning. Därtill renoveras och modifieras stridsvagnar och stridsfordon.

Samtliga återetableringar av grundorganisationen inom armén är invigda, och verksamheten vid dessa är under uppbyggnad. Samtliga bedöms vara klara under perioden 2026-2030. Förutom återetablering fortgår andra infrastrukturprojekt inom armén vid existerande regementen för att möjliggöra krigsförbandsproduktion.

Försvarsmakten har fått politisk styrning och ekonomiska medel för att kunna inrätta beslutad krigsorganisation. Det är nu Försvarsmaktens ansvar att producera krigsförbanden. Jag och regeringen följer denna fråga nära.

Herr talman! Jag instämmer gärna i Marcus Anderssons tack till samtliga soldater. Jag vet att Marcus Andersson har varit anställd soldat, och det är bra att det finns riksdagsledamöter som tar in erfarenheter från Försvarsmakten. Det uppskattar jag, och det är värdefullt.

Två riksrevisionsrapporter har lagts fram. En gäller brigaderna, som pekade på en del brister. En annan rapport som lades fram i fjol pekade på de problem som fanns med anställda soldater och K-soldater och hur de var organiserade. Jag kan inte ta alltför mycket ansvar för dem, men jag har varit med och fattat beslut kopplat till försvarsbeslut 2020 - perioden 2016-2020. Det riktas en del kritik dels mot Försvarsmaktens egen organisation, dels mot den förra regeringens styrning av Försvarsmakten.

Det vi har gjort i bred politisk samsyn, som jag tycker är bra, och här ger jag gärna heder till den förra regeringen, är att inrätta försvarsgrenarna och att stärka försvarsgrenschefernas rådighet över den egna verksamheten. Det är väldokumenterat att det ibland har funnits problem på förbanden - det känner säkert Marcus Andersson till - kopplat till tillgängligheten till personlig utrustning ute på förbanden. Det är bra att arméchefen får en större rådighet över den verksamheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Också kopplat till detta är att vi har följt upp frågan i regleringsbrevet. Där står uttryckligen att Försvarsmakten ska återrapportera hur det går med utvecklingen av tilldelningen av personlig utrustning till soldaterna. Det är angeläget att den frågan belyses av Försvarsmakten. Det är bra att vi får rapporten.

Båda försvarsbesluten 2016 och 2020 syftade till att komma till rätta med det som kallas basplattan. Där är tillgängligheten till materiel, övning och träning viktigt. Vi har lagt kraft på det, men det finns säkert skäl att vidareutveckla. Sedan kommer mer resurser i form av Nordic Combat Uniform och andra typer av persedlar och utrustning till soldaterna. Det är viktigt och angeläget.

Sedan finns frågan om personalförsörjning. Grunden för vår personalförsörjning är värnplikten. Den är naturligtvis till för att bemanna krigsorganisationen, och den är också av helt central betydelse för personalförsörjningen i övrigt. Människor ska kunna fortsätta och gå vidare till att läsa till officer eller, precis som Marcus Andersson har gjort, till att arbeta som soldat. Det är viktigt.

Samtidigt har vi den ordningen i Sverige att det finns en delegering av arbetsgivaruppgifter. Det ligger inte på politikens bord, utan sedan 1994 är det delegerat ned till myndighetsnivå. Myndigheten avgör löner, personalförmåner, kompetensförsörjning med mera.

Frågorna är mycket viktiga. Vi har också tagit del av Försvarsmaktens budgetunderlag. Inför budgetåret 2024 pekar man på de viktiga personalfrågorna och de villkor som de anställda soldaterna, officerarna, sjömännen, och gruppbefälen har, och de värnpliktiga ska naturligtvis också ha bra villkor.

Herr talman! Tack, Marcus Andersson, för frågan!

Kopplat till brigaderna tycker jag att det finns skäl att ta åt sig det som Försvarsmakten tidigare har påpekat, och det är obalansen mellan verkansförband och stödförband, det vill säga att det finns en balans mellan till exempel manöverbrigaderna men också när det gäller logistik och underhåll. Det är helt avgörande för att Försvarsmakten ska ha uthållighet. Vi arbetar ju i dag med målstyrning av Försvarsmakten, där vi sätter ett antal tider som Försvarsmakten ska kunna agera utifrån. Då är uthållighet avgörande, och det tycker jag att man bör ta fasta på.

Det andra som vi arbetar mycket med nu är naturligtvis att färdigställa de tre brigaderna, som jag nämnde, men det handlar också om divisionsledningsförmåga, något som jag tror är väl så viktigt att beakta kopplat till den aspekten.

När det gäller materiel i övrigt kommer det naturligtvis en hel del materiel nu också, och det har att göra med att vi har en stor tillväxt. Bland annat kommer ett nytt uniformssystem, Nordic Combat Uniform, och det kommer även nya kroppsskydd, hjälmar och eldhandvapen, för att nämna några av dem.

På en mer övergripande nivå var det nog så att det förra försvarsbeslutet, 2020, hade fokus på armén. Det var rätt att det var så. Armén var den försvarsgren som var allra mest eftersatt, och det var väldigt svårt att bedriva verksamhet med två brigader. Nu vet ju Marcus Andersson att vi ska gå upp till tre brigader plus en reducerad mekaniserad hjulgående brigad. Vi ska även ha en bataljon.

Armén växer alltså. Vi kommer också att återetablera många organisationsenheter, vilket Marcus Andersson väl vet. Inom armén handlar det om I 13 i Falun, I 21 i Sollefteå och A 9 i Kristinehamn. Vi återetablerar även K 4 i Arvidsjaur som en egen organisationsenhet. I Östersund har vi ett detachement kopplat till I 21. Vid sidan av det sker saker på den marina sidan genom återetablering av Älvsborgs amfibieregemente Amf 4, och vi har även en flottilj i Uppsala.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Grundorganisationen växer alltså, och då gäller det naturligtvis att materieltilldelningen följer och vidareutvecklar detta.

Ytterligare en dimension som är viktig och som jag vill lyfta in är det nära förestående Natointrädet. Det kommer att påverka vår grundorganisation och krigsorganisation. I grunden handlar detta om att vi både ska kunna få och ge försvarsgarantier. Andra allierade inom Nato kommer, på förekommen anledning, att ha synpunkter på hur vi utformar vår försvarsmakt. Vi ska inte ju försvara Sverige ensamt utan tillsammans med andra, och då finns det inom ramen för Natos gemensamma försvarsplanering också ett antal förmågekrav som man tittar på.

Därför tror jag att det inför det kommande försvarsbeslutet kan finnas skäl att beakta det som Försvarsmakten säger i sitt förstanovemberunderlag, nämligen att det kanske finns skäl att gå från tre bataljoner till fyra bataljoner i varje armébrigad. Det kan även finnas skäl att se över ledningsstrukturer, allt i akt och mening att vi också ska kunna anpassa vårt försvar till de förväntningar som finns bland de andra allierade inom Nato.

Herr talman! Tack, Marcus Andersson, för den här debatten!

Låt mig ta det från ett tillväxtperspektiv, för det tycker jag är viktigt. Vi befinner oss mitt uppe i en historisk upprustning, och då gäller det naturligtvis att vi får ut effektivitet och operativ effekt i ljuset av det allvarliga säkerhetspolitiska läget. Det är liksom grunden för det.

FMV växer ordentligt i dag. De har rekryterat närmare 200 personer och kommer att växa med ytterligare 100 personer. Det är naturligtvis viktigt att vi inte skapar flaskhalsar i vårt ekosystem för tillväxt. Det är jag mycket väl medveten om. Vi har också i regleringsbrev till FMV lagt in ett uppdrag att de också ska återkomma med hur de arbetar med effektiviseringen av leveranser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan är det inte alltid på FMV som skon klämmer, om uttrycket ursäktas, utan det handlar också om industrins leveransförmåga. Den har till del påverkats av ett antal brister som finns i dag när det kommer till alltifrån halvledare till olika delkomponenter. Vi kommer ut ur en pandemi som också påverkade förutsättningarna för leverans.

Avslutningsvis vill jag verkligen uttrycka min djupa uppskattning till Försvarsmakten men också till FMV när det gäller stödet till Ukraina, något som också påverkar förutsättningarna för tillväxt. Jag tycker att vi ska vara ärliga och säga att det gör det. Det är en risk som vi från politikens sida ytterst får ta.

FMV har ett centralt uppdrag i att stötta Ukraina med upphandlingen av försvarsmateriel i Sverige i och med olika ramavtal men även olika utbildningar till Ukraina. Även Försvarsmakten bedriver ett mycket uppskattat och framåtlutat arbete kopplat till att stödja Ukraina med både utbildning och vapenleveranser. Där har de gjort mycket bra, och det finns all anledning att känna stolthet inför det.

(TALMANNEN: Jag påminner stillsamt om att vi inte brukar säga "du" till varandra över golvet här, utan vi talar via talmannen i tredje person.)

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.