Jimmy Ståhl

Fru talman! Det var som jag misstänkte; det var inga konkreta förslag.

Det var som sagt Socialdemokraternas fel att tonnageskatten infördes. Men det är en positiv grej, så det ska inte ledamoten ta alltför hård kritik gentemot sig själv för. Däremot var inte tonnageskattesystemet tillräckligt, och det är det som vi håller på och kämpar för att försöka åtgärda just nu.

Problemet är att vi har konkurrensnackdelar i Sverige. En av de stora nackdelar som uppstod när tonnageskattesystemet infördes var att man tog pengar från nettomodellen så att sjöfarten själv fick betala kostnaden för införandet av tonnageskattesystemet. Man utelämnade också andra viktiga delar som gjorde att det blev en konkurrensnackdel gentemot närsjöfart och fartyg som rör sig i svenska vatten. De behövde korsa gränsen till utländskt vatten, vilket också gav en konkurrensnackdel.

Nu håller regeringen på, mycket tack vare utredningen Vågade skatter – Navigering i sjöfartens förutsättningar. Och vi ska inte glömma Socialdemokraterna. De var med, och det är ett enigt utskott. Vi vill ju alla sjöfarten väl; det måste vi komma ihåg. Det är väldigt positivt!

Men nu lägger vi till andra delar, allt i promemorian Vågade skatter. Den utredning som gjordes var inte positiv. Stämpelskatten, som vi pratar om i dag, är en stor barriär för att göra skillnad för svenska fartyg. Om man inte har gemensamma lösningar med alla andra länder kommer inga fartyg att flagga svenskt. Då har vi ett problem, precis som ledamoten Marcus Andersson påtalade i talarstolen. Varför ska du ha en svensk flagga när du kan ha en dansk flagga?

Det är väldigt viktigt att vi gör de här förändringarna. Regeringen har lagt in ett bareboatregister, och vi inkluderar specialsjöfarten med mera.

Fru talman! Det är ganska glädjande att höra att Socialdemokraterna ändå pratar sjöfart. Tonnageskatten är en viktig del för att vi ska få en sund konkurrens, och stämpelskatten är bara det första steget.

Fru talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till Marcus Andersson avseende tonnageskatten, som Socialdemokraterna har lämnat ett särskilt yttrande om. Vad i tonnageskatten är det som Marcus Andersson och Socialdemokraterna vill göra ändringar i? Vi ska inte glömma att det faktiskt var Socialdemokraterna som införde tonnageskatten för svensk sjöfart.

Som tidigare ledamot i trafikutskottet ifrågasatte jag tonnageskattesystemet, inte som system utan varför man vid införandet av systemet inte gjorde det tillräckligt stort och tillräckligt inkluderande.

Jag ställde en fråga till dåvarande infrastrukturminister Tomas Eneroth om huruvida man skulle kunna utveckla och utvärdera tonnageskattesystemet. Problemet, fru talman, var att väldigt få fartyg, knappt några alls, valde att ingå i tonnageskattesystemet. Det gick därför inte att utvärdera systemet.

Därför, fru talman, vill jag ställa frågan till Marcus Andersson: Vilka förändringar vill Socialdemokraterna göra i tonnageskattesystemet?

Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till reservation nummer 4.

Skattesystemets huvudsakliga uppgift är att säkerställa skatteintäkter som ska finansiera välfärden. Tydliga regler bidrar inte bara till förståelse och legitimitet för skattesystemet utan minskar också den administrativa bördan för företag och privatpersoner. Om systemet är lätt att förstå minskar risken för fel, slarv och medvetet fusk.

Sverige tillämpar nedsättning av mervärdesskatter samt fullständiga undantag, där mervärdesskatten helt utgår för vissa varor och tjänster. Grunden för detta är EU:s skattepolitik, som vi i Sverige sedan tidigare har valt att anpassa vår mervärdesskattelagstiftning efter.

Detta medför dock vissa komplikationer för näringslivet och den offentliga sektorn, där både investeringar och välfärdstjänster kan utebli trots att avsikten har varit att utföra dessa. Följden av detta kan bli en sämre ekonomisk utveckling än vad som annars hade kunnat vara fallet, vilket i förlängningen leder till uteblivna arbetstillfällen och sannolikt sämre internationell konkurrenskraft.

Skulle undantagsnivåerna tas bort helt skulle den generella momsen kunna sänkas till 21 procent utan inkomstbortfall för staten. Det är dock inte en reform som man kan genomföra i en handvändning, och den kan inte göras utan en större generell översyn av skattesystemet.

Herr talman! Det behövs en översyn av dessa system för en ökad grad av harmonisering. Men frågan om mervärdesskatt är komplex, och det kan fortsättningsvis ändå finnas områden med behov av nedsatt mervärdesskatt.

Herr talman! Systemet med differentierade mervärdesskatter medför vissa problem när det gäller gränsdragningar och definitionsfrågor, som i vissa fall kan upplevas som ologiska eller djupt orättvisa.

Inom turism- och besöksnäringen finns flera exempel på ologiska skillnader i fråga om mervärdesskatt.

Ett sådant exempel är att den som åker lift i en skidbacke betalar 6 procent i moms på liftkortet medan den som, av någon konstig anledning, åker med hundspann uppför samma backe i stället betalar 25 procent i moms.

Vill man, när man är klar i skidbacken, ta sig ett dopp i badhuset är momsen för taxiresan dit 6 procent. Men väljer man att resa dit med hundspannet är momsen 25 procent. Om det endast är motionsbad i simhallen när man kommer dit är momsen på inträdet 6 procent. Men skulle det i stället finnas en vattenrutschkana är momsen helt plötsligt 25 procent.

Väljer du att åka till en campingplats för att tälta, bo i enklare stuga eller bo i husvagn betalar du 12 procent. Kör du och ställer din husbil på en ställplats i en gästhamn får du betala 25 procent. Och när du har campat klart för året och vill ställa husvagnen på vinterförvaring får du betala 25 procent.

Det är inte rimligt att det är så olika moms för så lika verksamheter.

(Applåder)

Herr talman! Om man går upp i talarstolen i Sveriges riksdag bör man inte fara med osanning. Osanning är precis det som Linus Sköld kommer med.

Carina Ståhl Herrstedt har aldrig sagt de orden som Linus påstår att hon sagt, aldrig någonsin. Det som har hänt var att hon saxade ett klipp på Facebook skickat till sin dåvarande man. Hon har aldrig sagt de orden, hon har heller aldrig skrivit dem.

Att hon är dömd för förtal betyder inte att hon har farit med osanning. Man kan få en dom om förtal även om man säger sanningen. Det beror på spridningen och hur känd personen är.

De här grejerna hände för många år sedan. Efter det har Carina gjort ett enormt arbete i riksdagen. Hon kommer att fortsätta med det när hon tillträder sin nya tjänst. Att påstå att hon är rasistisk och sådant är totalt felaktigt. Det är provocerande, Linus, mycket provocerande.

Hon är en person som kommer att ena länet. Hon är en hårt arbetande kvinna. Jag hoppas att Linus är med och följer denna utveckling. Nu bor inte Linus i Gävleborg. Men jag antar att du kommer att kunna följa det ändå genom dina kollegor.

Återigen: Stort grattis Gävleborg till en fantastisk kommande landshövding!

(Applåder)

Herr talman! Jag vill börja med att gratulera Linnéa Wickman och Gävleborg till en mycket kompetent landshövding. Linnéa Wickman behöver inte vara rädd: Hbtqi-certifieringen kommer att vara kvar.

Att Erik Slottner utsåg just Carina Ståhl Herrstedt till landshövding var inte förvånande. Carina Ståhl Herrstedt har varit riksdagsledamot sedan 2010. Hon har suttit i civilutskottet, utbildningsutskottet och socialutskottet. Hon har suttit i riksdagsstyrelsen, riksdagens valberedning och ledamotsrådet och är dessutom kvittningsperson. Hon har därtill medverkat i olika utredningar, till exempel Vårdansvarskommittén och Namnlagskommittén.

Att säga att Carina Ståhl Herrstedt inte har kompetensen är därför jättefel.

Dessutom har hon även haft kommunala uppdrag, hon har suttit i bolag och hon har suttit i nämnder. Hon har varit ordförande lokalt i Landskrona. Hon har också varit vice partiledare i Sverigedemokraterna, och hon var med och startade SD-kvinnor, där hon satt i många år innan hon lämnade.

Dessförinnan har hon varit egenföretagare och på senare tid, innan riksdagsinträdet, också arbetat som personlig assistent.

Carina Ståhl Herrstedt är mamma och farmor.

Det är ett hedervärt uppdrag som Carina har fått, och de kvalifikationer hon har kommer hon att förvalta. Det är ingen diktator som har valts utan en snäll, öm människa, som kommer att förvalta detta uppdrag mycket väl.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag skulle vilja påstå att jag blir förvånad om det kommer kritik mot hennes arbete. Jag tycker att det är mycket tråkigt att hon får en sådan här start, för Carina Ståhl Herrstedt kommer att förvalta detta uppdrag med bravur.

Vi har besökt länsstyrelsen, och det är underbar personal där. Carina Ståhl Herrstedt har blivit varmt, väl mottagen och i helgen flyttar hon in på slottet.

Carina Ståhl Herrstedt har öppnat för dialog med både partier och övriga. Det ska också sägas att hon inte kommer att ha uppdraget i egenskap av sverigedemokrat; hon kommer att vara landshövding, en enande person för länet. Det uppdraget kommer hon att sköta med bravur.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Två frågor om taxi - prisuppgiftsskyldig-heten och ålderskravet för taxiförarlegitima-tion

Herr talman! Vi debatterar två frågor om taxi i dag. Det är ett lagförslag där regeringen går taxibranschen till mötes i två delar: dels åldern för att ta taxilegitimation, dels beloppsgränsen, som man knyter till prisbasbeloppet i stället för en fast summa som över tid behöver justeras på grund av inflation med mera.

Det finns en hel del man kan säga om taxi. Blev det som det var tänkt sedan man avreglerat branschen efter 1990? Är tillgängligheten bättre? Blev det billigare att åka taxi? Är det tryggare i dag än förr? Får man den service man kan förvänta sig? Detta är frågor vi får ta upp i en annan debatt, då denna debatt handlar om prisuppgiftsskyldighet och sänkt ålder för att inneha taxilegitimation.

Alla partier är överens om att ändra prisinformationen från en satt summa till att knyta den till prisbasbeloppet, som bestäms årligen. Taxiföraren ska lämna en bindande prisuppgift om jämförpriset för taxiresan överstiger 680 kronor.

Herr talman! Vad gäller sänkningen av åldern för att kunna ta en taxilegitimation från 21 till 20 år har denna länge efterfrågats av branschen. Nu kommer denna sänkning, men det krävs fortsatt att man haft körkort i minst två år innan man kan få legitimationen.

S, V och MP anser inte att det är en bra idé att sänka åldern då de menar att man sänker kvaliteten inom branschen, medan vi ger fler möjligheten att komma ut i yrkeslivet tidigare. Det är viktigt att komma ihåg att vi inte har tagit bort kravet på körkort i två år, inte heller de teoretiska proven och inte heller körprovet. Alla krav är kvar; det är bara åldern som sänks med ett år. Vi känner ingen oro för att kvaliteten minskar av denna åtgärd.

Med anledning av detta vill jag yrka bifall till propositionen och avslag på följdmotionen från S, V och MP.

Fru talman! Jag tycker att vi jobbar jätteansvarsfullt. Grejen är att det är pågående upphandling av nattågen. Där valde vi att backa, och vi avvaktar upphandlingen. Om upphandlingen resulterar i något vi inte är nöjda med kommer vi att agera även där.

I frågan om förstatligande har vi aldrig varit övertygade om att staten ska ta 100 procent av underhållet. Vi har alltid tyckt att man ska införliva Infranord och Svevia i Trafikverket för att få in kunskap. Vi är inte helt omöjliga på att det kan gå den vägen.

Fru talman! Jag tycker att Linda W Snecker ska titta på Trafikverkets hemsida. Vi vill ge dem möjligheten. Om de inte levererar måste vi agera, och det är stor skillnad. Vi kommer aldrig att svika väljarna, och vi kommer att hålla ord. Sedan får vi se om ledamoten Linda W Snecker och Socialdemokraterna kommer att följa med nästa gång. Vi kommer att agera. Ingenting kan stoppa oss, förutom att Trafikverket vänder om och agerar så att det blir en järnväg i världsklass.

Vi är medvetna om att vissa delar kommer att ta längre tid än andra delar. Men vi förväntar oss att man ska börja med att reformera och strukturera om sitt eget bo och sedan leverera.

Fru talman! Jag begärde replik på Linda W Snecker för att diskutera lite trafikverk.

När man i utskottet för dialog med Tidöpartierna och Trafikverket kan man se nya öppningar. Vi vill ge Trafikverket möjligheten att förändra.

I mitt tidigare möte i talarstolen med Gunilla Svantorp glömde jag att berätta att Trafikverket på sin hemsida redan har gjort systemförändringar. Man försöker tydligt påvisa att verket ska ha en järnvägssida och en vägsida.

Jag är inte minister, och jag kan inte styra Trafikverket. Men jag kan ge en uppmaning. Jag driver en politik, och jag vill tydligt tala om för Trafikverket att om verket inte levererar kommer vi att agera i kammaren - denna gång med full kraft. Sverige måste fungera.

Jag vet att alla partier har framfört kritik. Den svåra frågan är hur vi ska nå framgång. Vi är beredda att ge Trafikverket en chans. Men om man inte är beredd att göra det, hur anser Linda W Snecker att vi ska göra? Ska vi inte tillåta Trafikverket att göra förändringar? Ska vi tvinga Trafikverket att göra någonting som kanske blir bra, kanske inte blir bra? Den föreslagna utredningen har dragits tillbaka.

Fru talman! Tack, Gunilla Svantorp, för ytterligare frågor! Vad gäller avregleringen kan jag säga att väldigt mycket har skett väldigt fort i Sverige. EU var inne och klampade på med olika järnvägspaket. Vi har i dag det fjärde järnvägspaketet. Sverige har också implementerat detta, vilket innebär att vi har fått enormt stor trafik på våra järnvägar. Det har lett till krav på att järnvägen ska fungera. Det har tyvärr också blivit bristfälligt underhåll.

Självklart ska man göra förebyggande underhåll innan saker går sönder. Jag håller med. Så ska det vara, och dit ska vi komma.

Vad gäller industrin hoppas jag att man också där börjar tänka om.

Järnvägen går inte inne i skogen. Varför tar man inte lastbilen ut till närmaste kaj - ofta ligger kajen nära - och kör de stora skogsprodukterna på fartyg? Jag tror att vi måste lära oss att tänka om. Järnvägen är superviktig. Vi ska bygga upp det som är trasigt. Vi ska trimma så att vi kan öka effektiviteten i järnvägen. Vi kommer också att bygga nytt, men inte så mycket som man hade velat.

Att ha en trasig järnväg är mycket dyrare än att bygga en ny järnväg. Därför är det viktigt att vi återhämtar underhållet så att vi kommer i kapp. Det finns inget värre än att stå och vänta på en perrong och få höra att tåget är försenat, först 5 minuter, sedan 10 minuter, sedan 20 minuter, och till sist kommer det inte alls. Vi kan inte ha ett sådant samhälle. Sverige är rikare än så.

Men jag lovar en sak, Gunilla: Levererar inte Trafikverket återkommer vi.

Fru talman! Tack så jättemycket för frågorna, Gunilla Svantorp! Jag ska vara ganska precis och svara ganska snabbt på dem.

Vi vill ha verksamhet nu, gärna i går. Vi har tagit ett beslut och vill ge Trafikverket möjlighet att ordna upp sin egen soppa. Roberto är hyfsat ny som generaldirektör. Han behöver rätt verktyg för att klara sitt uppdrag. Om Roberto, Francisca och Anna inte lyckas med sitt uppdrag lovar jag att vi kommer att vidta åtgärder.

Vi hoppas kunna se stora förändringar redan vid årsskiftet. Men om det dröjer för länge och om det inte sker kommer vi att agera. Då blir det förslag till ett utskottsinitiativ, och jag hoppas att vi får med oss andra på det. Vi vill ge dem en chans, och vi hoppas innerligt att de kommer att lyckas. Det här fungerar nämligen inte. Vi har inte ändrat åsikt, men vi har ändrat taktik.

Vad gäller marknaden är vi inte för att man privatiserar hela marknaden, och vi är inte för att hela marknaden är statlig. Vi tycker att det är en bra balans. I dag har vi, som Gunilla Svantorp vet, Infranord, som är ett statligt bolag, och vi har Svevia, som också är ett statligt bolag. Vi tycker att balansen är ganska bra.

Däremot har Trafikverket misslyckats med upphandlingarna. Vi vill se bättre upphandlingar, innovativa upphandlingar och snabba upphandlingar. Det ska vara upphandlingar som fungerar. I dag är problemet att upphandlingarna är så svåra och så små att till och med jag och Thomas Morell skulle kunna ta en traktor och byta kontaktledningar, även om vi egentligen inte vet hur man gör. Det är inte riktigt bra.

Vi måste få mer pang för pengarna. Där kommer vi att gå er till mötes.

(Applåder)

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 32 om gränsöverskridande infrastruktur. Men självklart står vi sverigedemokrater bakom våra övriga reservationer och de två särskilda yttranden som vi har i betänkandet.

För oss sverigedemokrater i trafikutskottet är det viktigt att man ser hela transportsystemet och förstår hur det fungerar. Det gäller alla former av logistik som vi har i dag med flyg, båt, väg och järnväg men också framtidens mobilitet, där nya innovativa transportslag kommer att ta plats i vår vardag.

Att tro att man kan ta bort eller försvåra för vissa transportslag leder inte till framgång. Vi måste i stället se till att försöka optimera och effektivisera transporterna för att skapa valmöjligheter så att passagerare och gods kan ta den mest effektiva resvägen - eller den minst effektiva om man så önskar - så länge behovet finns.

Den här regeringen ihop med Sverigedemokraterna kommer inte att lägga störst fokus på att klippa band på nya projekt. Vi kommer att satsa på att underhålla och bygga upp infrastrukturen, som under decennier har brutits ned.

Det är smärtsamt att se hur förfallet har tillåtits fortgå under så lång tid, och vi vet att det kommer att fortsätta om vi inte tar krafttag för att vända denna nedåtgående spiral. Åtskilliga är de som fått sina bilar förstörda av potthål och stenskott på vägarna, för att inte tala om dem som står på perrongerna och väntar på tåg som är sena eller inställda.

Fru talman! En fråga jag ofta ställer mig är om folk i allmänhet vet hur viktig infrastrukturen är. Den påverkar oss varje dag och kan göra vår vardag lättare eller svårare beroende på skicket. Vart ska jag, hur tar jag mig dit och när ska jag vara där? Finns det jag behöver när jag väl kommer fram? Jag tänker då på varor som levererats till butik men även våra arbeten.

Det har gått så långt att våra industrier i detta nu funderar på om de kan stanna i Sverige eller om de tvingas lämna landet för att få ekonomin att gå ihop - då med tanke på att transporter och leveranser fungerar sämre och sämre.

Att Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen kommer att satsa på underhållet är en självklarhet. Vi kommer dessutom att satsa på att trimma dagens infrastruktur, det vill säga att göra den mer effektiv så att man kan öka trafikflödena i befintlig infrastruktur.

Att inte underhålla befintlig infrastruktur så snart som möjligt kostar skattebetalarna mycket mer ju längre vi väntar. Det är klart att det hade varit roligare att klippa band på en ny järnväg eller väg, men utan massivt underhåll och trimningsåtgärder kommer arbeten garanterat att försvinna utomlands.

Fru talman! Det handlar inte bara om att pumpa in pengar i systemet för att få det att fungera. Pengar är självklart en viktig faktor när underhållsbehovet är så stort som det är just nu. Dessutom har Riksrevisionen påtalat att om det inte satsas stort på underhållet kommer infrastrukturen att fortsätta brytas ned. Men räcker det att pumpa in pengar för att få det underhåll vi behöver? Nej, vi behöver också en mer effektiv organisation som arbetar med underhållet och framtiden. Det är inte rimligt att det fortsätter som i dag när Trafikverket gång på gång får hård kritik av Riksrevisionen.

Vi sverigedemokrater har länge drivit frågan om att förändra Trafikverket genom en delning till gamla Banverket och Vägverket. Vi är inte nöjda med hur det nu fungerar, och vi har inte sett en positiv utveckling. Kostnaderna skenar för både underhåll och nybyggnationer. Vi sverigedemokrater arbetar aktivt med politik för att få till förändringar som ska leda till förbättringar.

Genom hårt arbete och dialog har Trafikverket påbörjat en process där det skapas systemansvar för väg respektive järnväg. Vi förutsätter att detta arbete prioriteras och att Trafikverket gör vad de kan för att banta ned onödiga verksamheter och att de sätter allt fokus på kärnverksamheten. Skattepengarna ska gå till infrastrukturen och inget annat. Arbeten ska gå snabbt, och störningar på befintlig infrastruktur ska minimeras så mycket som möjligt.

Vi kommer att ge Trafikverket denna chans att själva förändra arbetet, och vi kommer att vänta oss resultat. Det gäller att de inte drar fötterna efter sig. Om det inte sker förändringar som ger den effekt vi hoppas på kommer vi att agera för att få till förändringar. Det är upp till bevis nu, Roberto, Francisca och Anna.

Fru talman! Det får vara nog talat om Trafikverket; jag gissar att jag kommer att få fortsätta prata om det i replikerna.

Fru talman! Flyg och båt får nästan inget utrymme i debatten om infrastrukturen. En stor anledning är att de båda trafikslagens behov inte är så stora för att de ska klara sig. Dock får man inte glömma att det är viktigt att bygga infrastruktur till och från hamnar och flygplatser. Det gäller såväl väg- som järnvägsförbindelser. Vi bor i ett stort land med många hamnar och flygplatser. Men ofta finns det tyvärr inte tillfredsställande möjligheter att ta sig till dem. Järnväg saknas eller är så hårt belastad att det är svårt att frakta gods eller åka kollektivt dit.

När det gäller sjöfarten finns det stora möjligheter att avlasta vägar och järnvägar genom både inlandssjöfart och kustsjöfart. Det är infrastruktur som redan finns men som tyvärr inte nyttjas i någon större utsträckning. Det mest tragiska är att det inte behövs mycket för att få igång en konkurrenskraftig sjöfart då infrastrukturen redan finns på plats.

Varför utnyttjas inte sjöfarten mer, fru talman? Ofördelaktiga regelverk och kostnader hindrar sjöfarten att blomstra. Det måste vi råda bot på så snart det bara går. Trafikverket bör ges i uppdrag att göra en översyn av trafikflödena till och från hamnar och flygplatser för att se hur man kan förbättra infrastrukturen och tillgängligheten.

Vad gäller tillgänglighet bör vi också titta på hur vi kan öka och säkra våra gränsöverskridande transporter. Det finns dialoger om olika nya gränsöverskridande transportvägar. En som diskuterats länge är mellan Oslo och Köpenhamn. Det diskuteras även att bygga järnväg mellan Oslo och Stockholm. Att knyta ihop de nordiska länderna med infrastruktur är positivt för pendling men även för godstransporter. Göteborgs hamn är i dag Norges största hamn, och med en sådan lösning hade mycket av godset kunnat styras om till järnväg.

En annan viktig led är en ny förbindelse till Danmark. Nu när Fehmarn Bält-tunneln byggs mellan Rödby och Puttgarden skapas helt nya möjligheter att frakta gods till Sverige med järnväg. Europaspåret har en mycket kreativ lösning för transporten mellan Landskrona och Köpenhamn vidare ned mot Europa. Europaspåret är en tåg- och vägtunnel mellan Landskrona och Köpenhamn där allt från regionaltåg till fjärrtåg, godståg och vägtransporter kan köra. Denna förbindelse kan dessutom med fördel byggas med sänktunnelelement likt dem som i dag används i bygget av Fehmarn Bält-tunneln.

(Applåder)

Herr talman! Enligt tågstatistik har över 11 000 tågavgångar ställts in under december 2023 och januari 2024. Nästan 1 900 av dem har SJ som operatör. Dessa avbrott har drabbat tusentals resenärer runt om i landet. Vintern är inte över ännu, utan en bit återstår. SJ förväntar sig ändå att problemen med inställda tåg och minskad trafik kommer att fortsätta en bra bit in på våren.

Jag gissar att alla vi i kammaren och regeringen är överens och övertygade om att väl fungerande och pålitliga transportsystem och infrastruktur är avgörande för Sveriges ekonomiska och industriella utveckling liksom för medborgarnas välbefinnande.

Dessa omfattande störningar får inte bara kortsiktiga konsekvenser utan kan också påverka det övergripande förtroendet för tågtrafiken bland medborgarna och näringslivet. Hur avser ministern att agera för att förhindra liknande händelser i framtiden?

Herr talman! Vi står naturligtvis bakom alla våra reservationer, men jag yrkar bifall enbart till reservation 17.

Vi sverigedemokrater förstår, till skillnad från en del andra partier, att man under sitt liv har olika förutsättningar och möjligheter att klara sitt livspussel. Ibland kan det låta från vissa partier som att alla bor vid en tunnelbana, att solen ständigt lyser och värmer, att cykeln är Guds gåva till mänskligheten och att kollektivtrafiken ska vara näst intill gratis.

Herr talman! Ofta får man höra att gratis är gott, men vad är gratis? Någon betalar för det som är gratis för någon annan. Det vore naturligtvis bra om kostnaden för kollektivtrafik blev lägre, men det förutsätter att de som nyttjar kollektivtrafiken också betalar för att nyttja den och att förstörelsen av densamma upphör. Då tänker jag på klotter, förstörda hållplatser med mera.

Kollektivtrafik är dyrt. Vi måste försöka hitta ett sätt att minska kostnaden för att öka resandet och turtätheten, inte minst på landsbygd och glesbygd, där det stundtals är mer eller mindre obefintligt med kollektivtrafik.

Varje år betalar Sveriges regioner närmare 50 miljarder för kollektivtrafiken. Hälften av detta kommer från biljettintäkter och reklam och andra halvan från skattefinansiering. Dock varierar skattefinansieringen stort. Den varierar mellan 44 och 80 procent. Problemet med dagens kollektivtrafik är att ju fler som åker kollektivt, desto dyrare är det för regionerna. Det bör finnas smarta lösningar som gör resandet billigare ju fler som åker.

Det är dock glädjande att det sker en utveckling och ett nytänkande för att få ned kostnaderna och utnyttja kollektivtrafiken mer effektivt. Nu görs försök att på sina ställen ha kollektivtrafik on demand, det vill säga beställningskollektivtrafik. Det funkar ganska bra. Förhoppningen är att detta slår väl ut och att tillgängligheten till kollektivt resande ökar.

Herr talman! För att få fler att åka kollektivt måste det vara lätt att göra rätt. Det har under en längre tid pratats om att man ska försöka få till stånd ett nationellt biljettsystem, men ännu är detta inte infört. Det gjordes en utredning, och där kom man fram till att detta behövde utredas ytterligare.

Staten bör i samarbete med landets kollektivtrafikmyndigheter ta fram ett gemensamt bokningssystem för all kollektivtrafik i hela Sverige. Det finns goda exempel på hur nationella biljettsystem fungerar. Exempelvis var delar av utskottet i Schweiz för att se hur man hade lyckats där. Det fungerade väldigt väl, även om inte alla kollektivbolag var nöjda med lösningen eftersom de inte fick lika mycket som innan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kollektivtrafikfrågor

I samband med ett kommande införande - för jag hoppas innerligt att ett sådant kommer - bör man också se över möjligheten att biljettsystem och säljkanaler i så stor utsträckning som möjligt ska anpassas så att personer med olika funktionsnedsättningar ska kunna genomföra biljettköp utan hjälp av andra.

Låt mig återgå till det jag började mitt anförande med, att få ihop livspusslet. Vi sverigedemokrater vill göra det enklare att åka kollektivt genom att kommuner bygger trygga och säkra pendelparkeringar. Om man kan bör man även göra dessa till knutpunkter, där det går att välja mellan olika transportslag.

Bilen är för många ett viktigt transportslag för att få vardagen att gå ihop, inte minst när man har barn. Alla bor inte intill en hållplats, vilket gör att bilen eller cykeln är en del av resan. Inte minst gäller det dem som lämnar och hämtar barn, så att barnen ska slippa att vara hela dagen på förskolan.

Herr talman! Sjöfart är kanske inte det första man tänker på när man talar kollektivtrafik. Våra vattenvägar är alldeles för lågt utnyttjade, speciellt nu när ambitionen är att försöka öka kollektivtrafiken. Det finns redan i dag en del kollektivtrafik på vatten, men denna andel kan öka ganska mycket.

Vi var några som besökte Safety- & Navigationsgruppen för ett tag sedan. Där fick vi möjlighet att åka med en båt från Candela. Den är eldriven och drivs med bärplan. När båten ökar i fart lyfts båten upp, och endast bärplanen är i vattnet. Det gör att inga vågor och inget svall bildas. Med denna teknik har Candela fått dispens för att köra i 25 knop, det vill säga 46 kilometer i timmen, i stället för dagens 8 knop, ungefär 15 kilometer i timmen, vilket är fartgränsen för att det inte ska skapas för mycket svallvågor som i sin tur förstör för förtöjda båtar och annan trafik i farlederna.

Candela informerade om att man med denna dispens kan köra från Ekerö in till Stockholm på 25 minuter. Den sträckan tar med bil eller buss i dag 55 minuter.

Herr talman! Jag ska gå över lite till färdtjänsten. Vi har ett antal förslag för att förbättra för dem som har behov av färdtjänst.

Det handlar om en översyn av bland annat färdtjänstlagen för att identifiera hinder för dem som utövar parasport. Det gäller till exempel möjligheten att ta med sig specialrullstol, begränsning av antalet färdtjänstresor och möjligheten till personlig assistans i samband med idrottsutövandet.

Det handlar om att komplettera färdtjänstlagen med ett syfte där det tydligt framgår att färdtjänsten ska göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att bosätta sig, arbeta, studera och ha en aktiv fritid. Utan möjligheter att förflytta sig smidigt till en rimlig kostnad går det inte att vara aktiv och delaktig i samhället.

Det handlar om att komplettera färdtjänstlagen så att resenären har rätt att göra korta uppehåll under resan. Det kan exempelvis handla om att hämta och lämna barn i förskola och skola, hämta paket, besöka apotek och liknande. Det är något som annars skulle kräva nya resebokningar och ytterligare väntetider.

Det handlar om att se över möjligheten att lagstadga om rätt till färdtjänst i en annan kommun. Kommuner har möjlighet att erbjuda detta men ingen skyldighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kollektivtrafikfrågor

Det handlar om att regleringar av färdtjänsten återförs till socialtjänstlagen. Färdtjänsten ska vara individanpassad så långt som det bara är möjligt. Det duger inte att betrakta färdtjänsten som en samhällstjänst för funktionsnedsatta.

Det handlar om en översyn av färdtjänstens funktion och tillsyn samt om sanktioner och om kompensation till drabbade kunder. Villkoren för funktionshindrade skiljer sig åt beroende på var man bor, vilket gör att färdtjänsten inte fungerar som den ska. Det kan exempelvis vara färdtjänstbilar som aldrig dyker upp eller som är så sena att man missar bokade möten.

(Applåder)

Herr talman! Det nationella biljettsystem som Ulrika pratar om slutade i en utredning som kom fram till att man behöver utreda frågan ytterligare. Den slutade tyvärr i ingenting.

Vi sverigedemokrater är också mycket positiva till detta och driver frågan än i dag om att fortsätta utreda den, för vi behöver ett nationellt biljettsystem. Vi behöver göra det enkelt att resa i hela Sverige. Du ska kunna veta i Kiruna hur du köper biljetter i Göteborg eller Stockholm. I dag är det ett litet äventyr, och det är fruktansvärt.

Om man ser till innovativa lösningar är det inte busenkelt. Om det hade varit enkelt att skapa kollektivtrafik och göra alla nöjda hade det redan varit genomfört. Biljettsystemet är en del, men det handlar exempelvis också om att kunna ta sig till kollektivtrafiken genom att skapa pendelparkeringar. Man skulle i dessa pendelparkeringar, självklart närmare städerna, kunna skapa knutpunkter där man till exempel kan ha hyrcyklar, hyrbilar och olika typer av trafikslag i form av bussar, spårvagnar, tunnelbana och andra möjligheter att förflytta sig vidare. I dag är det nästan hopplöst att ens kunna åka med bil till en parkering för att få livet att gå ihop.

När det gäller förnybara drivmedel tycker vi också att det är positivt. Nackdelen är att detta med reduktionsplikten har drivit upp kostnaderna något enormt för alla transporter, inte minst för biljettpriserna i kollektivtrafiken.

Herr talman! Tack, Ulrika Heie, för möjligheten och nöjet att komma upp i talarstolen!

Ulrika Heie pratade om stängda gränser under pandemin. Om jag inte minns fel var Ulrika Heie en del av regeringen under den tiden och var med och stängde gränserna. Att gränserna stängdes fick konsekvenser av oerhört stora proportioner för dem som utestängdes, till exempel nere i Ystad. Det var väldigt många danskar som inte kunde komma från Danmark hem till Bornholm eller från Bornholm till Danmark.

Vi har haft uppe frågan om denna problematik, och även den som gällde den norska sidan. Vi måste ha bra dialoger med våra grannländer och hitta innovativa lösningar när vi tvingas att stänga gränserna för att skydda vårt land. Jag har stor förståelse för att man vidtog explicita åtgärder under pandemin när man greps av panik och inte visste vad pandemin skulle kunna ställa till med i samhället. Vi har alltså förståelse för att det fattades snabba beslut, men nu kan vi göra om och göra rätt.

Ulrika Heie pratade också om innovativ kollektivtrafik. Ulrika Heie och Centerpartiet har varit en del av den socialdemokratiska regeringen. Jag skulle gärna vilja höra från Ulrika Heie vilken innovativ kollektivtrafik Centerpartiet och den förra regeringen bidrog med under de år Centerpartiet var med.

Fru talman! Användningen av drönare har ökat kraftigt inom Sverige och EU under det senaste decenniet. Drönarsektorn är en framtidsbransch med stor potential när det gäller samhällsnyttiga tjänster, fler arbetstillfällen och miljömässigt hållbara lösningar på många av dagens och framtidens utmaningar. Det finns potential för stor samhällsnytta inom offentliga och privata verksamheter, till exempel blåljusverksamhet, inspektioner, kartering, logistik och transport.

För att kunna nyttja drönare i större skala än i dag måste det komma till nya regelverk, och nu arbetas det med ett EU-gemensamt regelverk, Uspace, som är tänkt att vara igång 2035. Det innebär att drönare i stor skala och på ett automatiserat och digitaliserat sätt ska integreras i luftrummet och bland annat kunna flyga bortom synhåll.

I dag ska operatören ha drönaren inom synhåll när den körs, men det kommer inom kort att göras flygningar med drönare där Sjöfartsverket skickar iväg drönare för att kontrollera prickar och märken och se om de är där de ska vara eller om de har flyttat på sig. Det är en mer effektiv metod än att åka ut med båt och kontrollera. Framöver finns nya möjligheter, där man till exempel vid larm om sjönöd automatiskt skulle kunna skicka iväg drönare som innan sjöräddningen kommer kan skicka information om hur det ser ut och identifiera var de i sjönöd finns med mera och kanske dessutom har med en livboj.

Får man ett bra regelverk på plats kommer drönare att underlätta för många, alltifrån mäklaren som fotograferar hus till stora logistikföretag. Ur ett svenskt perspektiv är det särskilt viktigt att beakta frågor om säkerhet, integritet och användningen av luftrummet. Det svenska särdraget med ett civilt och militärt integrerat luftrum måste tas hänsyn till. Det är också positivt att forsknings- och innovationsfrågor och frågor om civil beredskap och allmänhetens acceptans tydligt lyfts fram i den europeiska drönarstrategin.

Fru talman! I utredningen som gäller flygplatser har man verkligen plockat godiset ur påsen - de riktigt söta godisbitarna. De flygplatser som föreslås bli förstatligade i framtiden är de som går med vinst. Alla de andra vill man inte beröra. Jag tycker att det är ganska olyckligt, men nu ska vi se vad remissinstanserna säger.

Vad gäller utsläpp och så vidare har vi olika ställen vi plockar vår information ifrån. Jag har inte heller grottat ned mig, utan jag läser den information som jag söker och finner. Siffrorna är grymt olika; det kan vi konstatera. I och med att ingen av oss har forskat i detta kan vi lämna det därhän. Men jag reagerar i alla fall på de stora utsläpp som nämndes i anförandet, för det är inte alls den bild jag har.

Det finns också en annan fara: Vi lever i krigstider. Då är det bra att ha redundans. Vi måste kunna utnyttja försvaret, och vi måste kunna utnyttja ambulansflygen. Många av dessa delar har varit väldigt positiva under pandemin, när man snabbt har kunnat flyga folk till sjukhus.

Apropå att ta tåget till flyget, som jag önskar, har vi i närtid upptäckt hur sårbart tåget är. Arlanda Express spårade ur, och det lamslog hela möjligheten att ta sig fram. Flyget, däremot, har en annan möjlighet. Man kan välja en annan flygplats, och man har möjligheter att ställa om och styra om.

Jag tycker fortfarande att vi ska bygga all infrastruktur. Det är inte så att jag inte vill bygga järnväg. Men jag vill bygga flyg, jag vill bygga järnväg, jag vill bygga vägar och faktiskt också gärna cykelbanor.

Fru talman och Daniel Helldén! När jag satt och lyssnade på anförandet reagerade jag lite på mängden utsläpp som nämndes. År 2019 stod flyget för cirka 3 procent av trafikens utsläpp och mindre än 1 procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp. Det är inte jättemycket, och detta var före pandemin. Nu är det mycket mindre.

Fru talman! Jag kan glädja Daniel Helldén med något som jag inte tror att han kommer att hänga på dörren: SAS erbjuder redan nu bokning av flygstol på elflyg år 2028. Vi är alltså väldigt nära! Detta gör inte SAS om de inte tror på det och om de inte tror att de kan köpa in de här planen. SAS är en av de intressenter som kommer att köpa planen så fort de är till salu, och 2028 är inte jättelångt bort.

Fru talman! Jag reagerade ganska kraftigt när Daniel Helldén mer eller mindre tyckte att det var bra att man åker till Köpenhamn, för då slipper man utsläppen via Arlanda. Det gör mig väldigt bekymrad. Man vill lägga ned Bromma, och man bryr sig inte om Arlanda. Är det Miljöpartiets strategi att försvåra för flyget så långt att flygplatserna inte har råd att existera? Jag upplever det i alla fall så. Det är verkligen beklagligt.

Jag tycker att det är jättepositivt och bra att vi har ambulanshelikoptrar som kan flyga patienter och landa på taket på sjukhusen. Men vi har fortfarande behov av att transportera oss. Vi har även en hel del nysvenskar som kommer till Sverige. Men de ska uppenbarligen ta tåget hem till sina tidigare hemländer. Det rimmar väldigt dåligt.

Fru talman! Om vi hade byggt höghastighetsjärnvägen hade vi varit i graven för länge sedan. Jag fick inte höra någon tidsaspekt när det gäller det.

Sverige är ett avlångt land. Det stämmer bra.

Vad gäller prioriteringar sitter jag tyvärr inte i kommunstyrelsen i någon av köpingkommunerna och har därför ingen aning om vad de lägger sina pengar på. Men självklart ska skattemedel gå till välfärd. Det ska vara en service. Även infrastrukturen är en service.

Fru talman! Järnvägen bär inte sig själv. Järnvägen är också skattefinansierad. Järnvägen kostar miljarders miljarder, och intäkterna är pyttesmå.

Det låter ganska intressant att låna 700 miljarder. Frågan är bara hur de ska betalas tillbaka, fru talman. Det är inga småpengar. Hela satsningen på höghastighetsjärnväg borde i alla fall rymmas. Men sedan då? Hur ska vi betala tillbaka de pengarna, Linda W Snecker?

Om vi, enligt Vänsterpartiets modell, ska ha tio statliga flygplatser kan vi nästan lägga ned flyget. Visst har vi Arlanda och Landvetter. Men vad ska vi säga till alla som bor nära de mindre flygplatserna i inlandet i Sverige? De har ingen nytta av ett tåg som går mellan Stockholm, Göteborg och Malmö. Vi behöver stärka upp Inlandsbanan, bygga ut Ostkustbanan och Norrbotniabanan och stärka upp tvärbanorna. Det är hur mycket som helst. Ändå är det sjukt lång restid med tåg, fru talman.

Flyget behövs i alla fall. Vi ska inte lägga ned någonting. Jag tycker att vi ska satsa på mer infrastruktur.