Peter Kullgren

Fru talman! Jag tackar för denna debatt och för ledamotens engagemang i dessa frågor.

Även om idisslare släpper ut metan, främst via sina rapar när gräset har processats i magarna, har de många positiva effekter - inte bara genom de produkter vi får från dem, som mat, utan framför allt genom vad de de facto äter: gräs. Vallodlingen binder kol i rotsystemet, och när marken är bevuxen året runt minskar också risken för läckage av näringsämnen, som jag nämnde i mitt förra inlägg. Det finns många positiva effekter av att odla vall, men det kommer vi bara att göra om vi har kor.

Man kan bli lite brydd över hur debatten har utvecklats den senaste tiden, då kor har fått skit för i princip allting. Jag skulle vilja citera ledamotens tidigare partiledare Göran Persson, som konstaterade att det inte är kornas fel att vi har en klimatkris. Korna var här långt före bilar, flygplan och andra saker. Där ligger inte det stora problemet. De bidrar med mat, de bidrar med näring och de är en del av vad vi kan odla här i landet. De är en del av vår matkultur och tradition.

När det gäller att minska metan och lustgas från jordbruket finns det inga enkla lösningar. För mig och regeringen är det uppenbart att vi behöver arbeta utifrån flera målsättningar samtidigt. Globalt behöver vi producera mer livsmedel med mindre resurser. Vi behöver öka klimateffektiviteten i jordbruksprodukterna, men vi behöver också möta behovet av mer livsmedel.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag kan konstatera att vi har en tredubbel utmaning som vi behöver hantera. På en och samma gång behöver vi säkerställa global livsmedelsförsörjning för en växande befolkning, möta klimatutmaningarna - inklusive klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald - och ge möjlighet till en god levnadsstandard för jordbrukare och sysselsatta i hela livsmedelskedjan.

Kött och mjölk från idisslare är något som människor på många håll i världen får för lite av i sin kost. Kött och mejeriprodukter innehåller en mängd för oss viktiga närings- och proteinsammansättningar som till stor del åstadkoms genom vallgrödor och naturbete.

Naturbetesmarkerna är fullspäckade av biologisk mångfald. Vallodling ger många positiva effekter i Sverige och är viktigt i hela odlingssystemet. Det binder in kol i rotsystem, vilket är en stor kolsänka. Mark med åretruntbete minskar näringsförluster. Det är positivt för markstrukturen, och det sanerar från växtföljdssjukdomar, vilket är ett särskilt problem vid intensiv odling av baljväxter och proteingrödor.

Det är viktigt att jordbruket i sin klimatomställning är fortsatt konkurrenskraftigt. Alla hållbarhetsperspektiv måste hänga ihop. Det hjälper inte klimatet att vi minskar den klimateffektiva jordbruksproduktionen i Sverige och EU och ersätter den med importerade livsmedel.

Miljömålsberedningen och den tidigare regeringen har i propositionen om klimatramverket tydliggjort att det kommer att behöva finnas kvar utsläpp i form av metan och lustgas från jordbrukssektorn för att vi ska kunna bedriva en livsmedelsproduktion i Sverige över huvud taget.

Produktionstillväxten i Sverige har under de senaste 25 åren varit högre än genomsnittet för EU:s medlemsländer, samtidigt som det svenska jordbruket minskar sin miljöpåverkan i takt med att användningen av energi, vatten och gödningsmedel blivit alltmer effektiv. En uppdaterad livsmedelsstrategi med fokus på innovationer och konkurrenskraft ser jag som mycket viktig för jordbrukets klimatomställning.

Under ordförandeskapet leder vi förhandlingarna om ett reviderat industriutsläppsdirektiv, där frågan om djurhållningen är en viktig del bland annat därför att den bidrar till metanutsläpp, som ska begränsas. I mars uppnådde vi en allmän inriktning som kommer att bidra till mer likvärdiga produktionsförhållanden i djurhållningen inom EU, vilket är viktigt.

Biogasproduktion leder till minskade utsläpp, främst av metan men även av lustgas från både lagring och spridning av gödsel, samtidigt som kväveutnyttjandegraden ökar. Intresset för att bygga nya biogasanläggningar för rötning av gödsel är rekordstort. Denna positiva utveckling får tyvärr just nu ett kraftigt bakslag då EU-tribunalen upphävt Sveriges skattenedsättning för biogas, men vi jobbar hårt för att detta ska förändras.

Jag tror att många bönder som tittar på denna debatt tar till sig det du säger, Jytte Guteland, när jordbruket beskrivs som det svarta fåret och en gökunge. Jag tror att många reagerar ganska starkt på detta, och det gör jag också. Svenskt jordbruk ligger i framkant. Vi måste värna det, och vi måste minska importen av sämre livsmedel till Sverige. Jordbrukare är generellt sett väldigt måna om att hålla en hög cirkularitet och värna sina marker och jorden, för det är vad de lever av.

Fru talman! Det krävs ett helhetsperspektiv i jordbrukets klimatomställning. Vi kan inte lyfta ut en enskild fråga som metan- och lustgasutsläpp och hantera den enskilt. I den svenska livsmedelsstrategin har vi en tydlig grund och helhet. Vi ska öka den totala produktionen av livsmedel samtidigt som vi ska nå miljömål, skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till en hållbar utveckling i hela landet.

Såväl i Sverige som globalt är idisslare viktiga för livsmedelsproduktionen, men också för många andra värden och funktioner. Man kan inte bara fastna i klimatutsläppen från idisslare. Många människor vill kunna äta kött från idisslare och mjölkprodukter som ost, och det tycker jag att man som konsument ska kunna göra även framöver. Svensk livsmedelsproduktion har en viktig roll att fylla, med goda och hållbara livsmedel från ett jordbruk som ligger i framkant när det gäller både konkurrenskraft och klimatomställning.

Vi behöver självklart fortsätta att utveckla metoder för att minska metan- och lustgasutsläppen från jordbruket, men vi ska vara medvetna om att det handlar om biologiska processer som är en förutsättning för livsmedelsproduktionen. Förändring av foderstaten, nya fodertillsatser och avelsarbete är viktiga pusselbitar för att stärka jordbrukets klimateffektivitet. Vi ser exempelvis intressanta resultat från tillsatser med alger, vilket ser ut att kunna minska metangasen från idisslare väsentligt.

Vi kan inte vila, utan vi behöver förbättra produktiviteten, ge möjligheter till innovationer och förnyelse och fortsätta att stärka kompetensen i hela livsmedelskedjan. Det är helt avgörande för förbättrad produktivitet och resurseffektivitet. En anledning till lägre klimatutsläpp från mjölkproduktionen i Sverige är den höga avkastningen, som har medfört att det behövs färre djur och mindre mark för samma produktion. I Sverige har vi också ett systematiskt arbete för att förbättra effektiviteten i gödselhanteringen och minska växtnäringsläckage, vilket bidrar till minskade metanutsläpp.

Regeringen har påbörjat arbetet med att ta fram en ny klimatpolitisk handlingsplan. Som ett led i detta har vi haft rundabordssamtal med företrädare för jordbruket och andra viktiga delar av näringslivet. Det är viktigt att de åtgärder som vi genomför för att möjliggöra klimatomställning i jordbruket tar hänsyn till möjligheterna att bedriva jordbruks- och livsmedelsproduktion och till jordbruksföretagens perspektiv. Det är för mig angeläget att vi har jordbruket och bönderna med oss i de steg som vi behöver ta i klimatomställningen. Varje företagare kan sitt företag bäst, och vi ska ta vara på det engagemang och den utvecklingskraft som svenska jordbrukare har.

Fru talman! Jytte Guteland har frågat mig vilken strategi jag har för att minska utsläppen av metan och lustgas från det svenska jordbruket.

Jag har nyligen besvarat en skriftlig fråga på samma tema från Jytte Guteland, och jag upprepar därför delar av mitt svar på den.

Liksom jag påpekade där är den primära uppgiften för jordbruket att säkerställa en global livsmedelsförsörjning för en växande befolkning samtidigt som miljöutmaningar inklusive klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald hanteras. Avgörande är också att jordbruket ger god möjlighet till utveckling av jordbruksföretag och sysselsättning i livsmedelkedjan. Erfarenheterna från pandemin och den negativa säkerhetspolitiska utvecklingen tydliggör också jordbrukets vikt för en robust livsmedelskedja.

Som jag tidigare har tydliggjort behöver vi därför arbeta utifrån flera målsättningar samtidigt och ha en helhetssyn för ett hållbart jordbruk och livsmedelssystem. Vi behöver säkra produktiviteten, bidra till klimatomställningen och möta behovet av mer livsmedel. Vi behöver vidare arbeta med ny kunskap och innovationer, exempelvis genom att utveckla växter som är resistenta mot sjukdomar, kräver mindre gödsel eller är mer tåliga mot torka.

Regeringen arbetar systematiskt med att stärka det svenska jordbruket på ett sätt som bidrar till jordbrukets klimatomställning. Det inkluderar insatser som specifikt bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser, såsom stöd för rötning av gödsel och stöd till investeringar som minskar utsläppen av växthusgaser inom Klimatklivet.

Även insatser inom den strategiska planen för genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken 2023-2027 är viktiga, såsom investeringsstöd, ettåriga miljöstöd, informationsinsatser, innovation och rådgivning, vilka bidrar till att förbättra jordbrukets klimateffektivitet, inklusive utsläpp av lustgas och metan.

Vidare har regeringen gett Naturvårdsverket i uppdrag att tillsammans med bland andra Statens jordbruksverk ta fram förslag på hur Sverige kan uppnå och bidra till minskade utsläpp av metan i syfte att nå klimatmålen och åtagandet i den globala metandeklarationen. Detta uppdrag ska redovisas senast den 29 september 2023.

Som nyss diskuterades har regeringen också påbörjat en uppdatering av den svenska livsmedelsstrategin för att nå en ökad lönsamhet och produktion i livsmedelskedjan och för att förverkliga livsmedelsstrategins övergripande mål. Som jag tidigare påpekat är det min övertygelse att detta ytterligare kommer att stärka jordbrukets klimateffektivitet och bidra till jordbrukets klimatomställning.

Fru talman! Svenska jordbrukare, svenska livsmedelsföretag och svensk handel verkar på EU:s inre marknad, och det är fri rörlighet för dessa produkter. Därför kan vi inte ha lagstiftning, regler och pålagor på svensk matproduktion som inte finns på samma sätt i övriga Europa.

Ledamoten är välkommen att återkomma med interpellationer om reduktionsplikten till de statsråd som primärt hanterar den, men jag ska ta det ur detta perspektiv. Svenska bönder kan inte ha högre kostnader än de europeiska, för då kommer de inte att vara konkurrenskraftiga. Inom regeringsunderlaget är vi överens om att reduktionsplikten ska sänkas, bland annat för att öka det svenska jordbrukets konkurrenskraft.

Ledamoten kan tyvärr inte svara, så vi kanske får ta en särskild debatt om det. Vilken nivå tycker Socialdemokraterna att reduktionsplikten ska ligga på? Ser de inga konsekvenser med att det var mycket dyrare att tanka traktorn i Sverige än i de flesta andra europeiska länder? Detta får direkta konsekvenser. Jag tror att de flesta bönder känner sig lättade över att nu ha en regering som inte styrs av Miljöpartiet, som har en oanad höjd på procentsatsen vad gäller reduktionsplikten.

Det är angeläget att Sverige i tider av kris och krig har en robust livsmedelskedja med god lönsamhet, och den startar med en livskraftig primärproduktion. Det är viktigt att arbeta med storskalighet och effektivisering, men det är också viktigt att det finns småskaliga livsmedelsproducenter av hög kvalitet i Sverige.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Svensk jordbruks- och livsmedelsproduktion hör till de mest klimatsmarta i världen, så jag uppmanar med glädje alla att välja svensk mat när de handlar eller besöker en restaurang.

Regeringen har som sagt höga ambitioner när det gäller samtliga hållbarhetsperspektiv. Det ska handla om den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga hållbarheten i hela kedjan. Men vi vill också se en tydlig produktionsökning som skapar fler jobb och stärker vår försörjningstrygghet. Det är ingenting som kommer att ske av sig självt, och den ekonomiska dimensionen är viktig för att vi ska kunna öka produktionen eftersom vi verkar i en öppen marknadsekonomi med konkurrens inte bara inom landet utan även inom Europa och globalt.

Som jag sa tidigare har de blå näringarna självklart en tydlig plats i livsmedelsstrategin. Fisket och hela den förädlingsindustri som följer av fisket är viktiga delar som behöver stärkas, liksom fiskodling och ny innovation. Innovativ sjömat har en viktig roll i den framtida livsmedelsproduktionen. Den landbaserade fiskodlingen i Sverige är relativt ny men mycket intressant, och jag vet att det finns många initiativ på området.

Just nu är dock läget utmanande för många företag inom livsmedelskedjan. Även om lönsamheten för jordbrukssektorn generellt sett varit relativt god under 2021 och 2022 är variationen mellan sektorer och enskilda gårdar väldigt stor. Lönsamheten är samtidigt generellt alltför låg för att ge förutsättningar för en ökad produktion. Osäkerheten är stor även inför kommande år; räntekostnaderna fortsätter att öka, liksom priserna på flera insatsvaror, medan priserna på jordbruksprodukter har fallit.

Livsmedelsstrategin ska som sagt leda till fler och växande företag över hela vårt land, inte bara i de större städerna. Livsmedelsstrategin handlar om jobb och tillväxt i hela Sverige. Den är också viktig för en levande landsbygd eftersom mycket, ja, nästan all, matproduktion sker just där. Fokus kommer att ligga på stärkt lönsamhet och ökad produktion med bibehållen hög ambitionsnivå på miljö- och klimatområdet.

Fru talman! Vi ska vara medvetna om att det har gått fem år sedan riksdagen beslutade om en nationell livsmedelsstrategi. Det var ett besked som gladde många. Det skapade framtidstro i näringen, och nu är vi många som är otåliga och vill se mer resultat. Jag ska utveckla lite hur regeringen ska stärka den svenska livsmedelskedjan.

Livsmedelsstrategin innehåller tre strategiska områden, som ligger fast. På området regler och villkor behövs regelförenkling som ger en verklig och upplevd förenkling i företagen. Livsmedelsföretagen lyder som alla vet under en mängd olika lagar och regler som bör kunna analyseras och prövas i det här sammanhanget, både gällande innehåll och tillämpning och gällande myndigheternas bemötande.

Sveriges livsmedelsberedskap och en robust, anpassningsbar livsmedelskedja i förhållande till omvärlden är också viktig att utveckla. Inom området konsument och marknad vill regeringen fokusera på vägar för att öka svensk livsmedelsexport och öka den globala marknadsandelen för att stärka konkurrenskraften och lönsamheten i livsmedelsindustrin. Detta är en förutsättning för att livsmedelsstrategins mål ska kunna nås. Profilering av svenska mervärden, såsom hållbarhet på hemmamarknaden som grund för stärkt konkurrenskraft och lönsamhet, är också ett viktigt område.

Inom området kunskap och innovation krävs tydliga förslag för att förenkla och underlätta innovation i livsmedelsföretagen, såväl på nationell som på regional nivå. Det behöver också göras insatser för att underlätta för livsmedelsföretagen att identifiera och rekrytera de kritiska kompetenser som behövs för att företagen ska kunna utvecklas och lönsamheten stärkas även där. Livsmedelsforskningen måste fortsätta att stärkas.

Jag konstaterar att det finns ett stort engagemang i frågorna som rör den svenska livsmedelsproduktionen och att regeringen redan har fått in många intressanta förslag och inspel från aktörerna i livsmedelskedjan. Vi välkomnar också fler.

Jag känner själv en otålighet. Vi vill nu skapa verkstad och tydliga, konkreta förbättringar för den svenska livsmedelskedjan. Det är dock för tidigt att säga exakt vilka förslag vi kommer att gå vidare med, för arbetet startar ju med att vi pratar primärt med dem det berör. Alla aktörer - ja, vem som helst - kan komma in med förslag om sådant de ser påverkar deras verksamheter på ett negativt sätt och där det kan föreslås förändringar.

Detta är vad vi kommer att göra under det första halvåret, vilket börjar gå mot sitt slut. Därefter kommer den politiska processen naturligtvis att ta vid på de områden där aktörerna själva har konstaterat att de vill se förändringar. Men ja, vi har startat med att fokusera på dem som verkligen berörs - de som är ute i myllan och de som står i livsmedelsföretagens anläggningar och förädlar det som bönderna har producerat - och på dagligvaruhandeln i det här första läget.

Fru talman! Malin Larsson har frågat mig hur jag avser att agera för att säkerställa att den nya, uppdaterade livsmedelsstrategin får långsiktiga politiska mål som håller över både tid och regeringsskiften, hur jag ser på hållbarhet kopplat till ökad svensk livsmedelsproduktion, om jag avser att vidta några åtgärder utifrån min syn på frågan samt om jag avser att agera för att de blå näringarna ska vara en del av livsmedelsstrategin.

Livsmedelsstrategin är en proposition från 2017 som har antagits av riksdagen, och den ligger fast. Regeringen arbetar nu med att vidareutveckla genomförandet av livsmedelsstrategin. Sedan livsmedelsstrategin lanserades 2017 har en rad omvärldsfaktorer som har en tydlig påverkan på livsmedelskedjan förändrats. År 2018 drabbades jordbruket hårt av torka. Därefter kom coronapandemin, som påverkade leveranskedjor och konsumtionsmönster. Rysslands anfallskrig mot Ukraina har dessutom påverkat kostnadsläget och gett en negativ inverkan på den globala livsmedelsmarknaden samt en negativ säkerhetspolitisk utveckling.

Jag träffar regelbundet företrädare för olika politiska partier. Det råder enighet över blockgränserna om att dessa förändringar har tydliggjort behovet av en mer robust livsmedelskedja och att även livsmedelsberedskapen bör inkluderas i det vidare arbetet med livsmedelsstrategin. Min avsikt är att informera miljö- och jordbruksutskottet vartefter arbetet med uppdateringen av livsmedelsstrategin går framåt.

Regeringen har precis påbörjat arbetet med att vidareutveckla genomförandet av livsmedelsstrategin. Startskottet ägde rum med en kickoff i februari i år. En del i det fortsatta arbetet är att lyssna på vad näringslivet efterfrågar. Regeringen kommer att inkludera företrädare för hela livsmedelskedjan i arbetet - företag och organisationer som representerar primärproduktionen inklusive de blå näringarna, förädlingsledet, handeln och restaurangledet kommer att få möjlighet att framföra sina synpunkter. Företrädare för de blå näringarna var således inbjudna och deltog i den kickoff för livsmedelsstrategin 2.0 som hölls på Landsbygds- och infrastrukturdepartementet i februari.

Regeringen har höga ambitioner när det gäller samtliga hållbarhetsperspektiv - ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet krävs för att nå en konkurrenskraftig livsmedelskedja. Regeringen vill också se en tydlig produktionsökning som skapar jobb i hela landet och som stärker svensk försörjningstrygghet.

Den ekonomiska dimensionen är därför viktig för att kunna öka produktionen. Företag kommer att producera där lönsamheten finns och investera där kalkylen går ihop. Regering och myndigheter kan bidra genom att ta fram enkla och långsiktiga spelregler, vilket är en av de viktigaste delarna i en uppdaterad livsmedelsstrategi.

Jag vill samtidigt lyfta fram fyra områden där regeringen jobbar vidare inom ramen för livsmedelsstrategin för att säkerställa den svenska konkurrenskraften. Dessa områden är ökad livsmedelsexport, ökad innovationskraft, stärkt kompetensutveckling samt ökad regelförenkling och minskade administrativa kostnader.

Fru talman! I dag kretsar många diskussioner både på EU-nivå och i Sverige kring valet mellan ökad produktion och hållbar produktion. Det handlar inte om att välja det ena eller det andra, utan en hållbar livsmedelsproduktion är en förutsättning för ökad produktion och ökad lönsamhet samt för att trygga livsmedelsförsörjningen på sikt. För att fortsätta ett framgångsrikt arbete behöver aktörerna i värdekedjan dela en helhetssyn om hur konkurrenskraft kan uppnås samtidigt som djurhälsa, djurskydd och folkhälsa värnas.

Svensk mat är god, har låg klimat- och miljöpåverkan och skapar jobb i hela landet. Sverige behöver en stark livsmedelskedja.

Herr ålderspresident! Jag tackar ledamoten för en bra debatt. Jag upplever att vi alla i grund och botten .

(TJÄNSTGÖRANDE ÅLDERSPRESIDENTEN: Jag vill påminna om att kammarens överläggningar inte får störas av åhörare på läktaren.)

Herr ålderspresident! Jag upplever att vi alla i grund och botten vill ha samma sak - långsiktigt hållbara fiskbestånd som kan nyttjas av en konkurrenskraftig fiskerinäring, bestående av såväl större fartyg som av ett mer småskaligt kustnära fiske. För detta krävs att vi fortsätter att utveckla flera olika delar av fiskeriförvaltningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Rådgivningen från ICES är grunden för de förvaltningsbeslut som vi fattar inom EU, särskilt avseende nivån på de årliga fiskemöjligheterna. Att ICES har tillgång till relevanta data är därför helt avgörande och någonting som vi kontinuerligt arbetar med att förbättra.

Havs- och vattenmyndighetens uppdrag avseende orsakssambanden som påverkar strömmingen specifikt är ett exempel på detta, liksom att ministerrådet och EU-kommissionen åtagit sig att tillsammans med ICES förbättra kunskapsläget i samma fråga.

Utan en uppföljning av att förvaltningsbesluten efterlevs når vi inte våra mål. Därför måste vi också kontinuerligt utveckla fiskekontrollen. Detta pågår såväl på EU-nivå som nationellt och är ett arbete som regeringen prioriterar.

Under de sex månader som jag har suttit som landsbygdsminister har vi också utökat verktygen för HaV att vidta åtgärder som ska leda till att bestånden återhämtar sig på ett bättre sätt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr ålderspresident! Jag vill börja med att konstatera att regeringens övergripande målsättning är att förvaltningsåtgärderna ska beslutas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer.

Det är varken helt nytt för 2022-2023 eller någon hemlighet att fångstuppskattningar inte alltid stämmer. Det är en situation som både kommissionen och ICES är medvetna om och som ingår som en osäkerhetsfaktor.

Med detta sagt är det naturligtvis viktigt att rapporteringen förbättras och att brister i regelverket korrigeras. Därför är det arbete som Sverige för närvarande leder, i egenskap av ordförandeland i EU, med en översyn av EU:s regelverk för fiskerikontrollen viktigt. Bland annat ingår att det även i Östersjön införs en specifik toleransmarginal för uppskattning av artsammansättningen i en fångst, det vill säga att hantera det problem som HaV:s kontroller har visat på. Och regeringen stöder detta.

Men vi sitter inte still i båten. Även nationellt pågår ett utvecklingsarbete. Regeringen fortsätter med den budgetförstärkning för fiskerikontroll som riksdagen fattade beslut om 2022.

För att säkerställa korrekt rapportering av landad fångst vid osorterade landningar utvecklar HaV regelverket gällande vägning och artsammansättningsprov. HaV avser även att ta fram vägledningar och utveckla nuvarande kontrollrutiner för denna del av regelverket. Detta arbete sker, vilket är oerhört väsentligt, i samarbete med andra medlemsstater.

HaV har bland annat utvecklat och förtydligat kärnprocesserna vid uppgiftslämnande och grunddata, sjöövervakning, fältkontroll och administrativ kontroll men även vägledning och support. Beroenden internt och externt när det gäller samverkansmyndigheter har tydliggjorts.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Rådgivningen från ICES om bestånden i Östersjön presenteras någon gång i maj eller juni. Denna ligger sedan till grund för förhandlingarna och beslut vid ministerrådsmötet i oktober för fiskemöjligheterna 2024.

Den 17 oktober 2022, några dagar innan jag tillträdde som landsbygdsminister, enades ett enhälligt ministerråd om fiskemöjligheterna i Östersjön för 2023. Sverige verkade, i linje med den ståndpunkt som fått stöd i riksdagen, för kvoter som ska leda till livskraftiga bestånd i hela Östersjön.

SLU pekar de facto på att det är många faktorer som påverkar fiskbestånden och fiskets bedrivande.

Utöver fiske antas strömmingsbeståndens dynamik och utveckling påverkas av en rad olika faktorer, exempelvis övergödning, salthalt, förekommande konkurrerande arter till strömming och inte minst förekomsten av predatorer som säl, annan fisk och skarv.

Herr ålderspresident! Jag vill börja med att tacka för ledamotens stora intresse för fiske och fiskbeståndens situation.

Som jag nämnde i mitt inledande anförande gör HaV en översyn av rutiner och regler vid pelagiska landningar och genomför försök tillsammans med pelagiska fartyg för att förbättra möjligheterna för fiskare att uppskatta fångstsammansättningen redan ombord. Det är precis så jag vill att myndigheter ska göra - hjälpa företag att göra rätt. Det är positivt att Havs- och vattenmyndigheten genomför den typen av riktade kontrollinsatser. Fiskerikontrollen har som sagt hög prioritet för regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Till skillnad från vad interpellanten uttalar visar kontrollerna på en god uppskattning av den totala fångstmängden. Att inte uppskatta den totala fångsten rätt är en överträdelse. Att felaktigt uppskatta fördelningen mellan arter i en fångst är dock inte en överträdelse i Östersjön.

Pelagiska fångster förvaras i tankar ombord på fartyget. De fångster som ska användas till humankonsumtion sorteras normalt vid landningen, men de fångster som ska användas för industriändamål, till exempel djurfoder, sorteras inte.

Om sortering inte sker ska de olika arterna fastställas med hjälp av provtagning enligt en viss metod. Utmaningarna med denna provtagning och att fångster inte sorteras vid landningar delar vi med alla EU-länder som tar emot den typen av fångster.

Sill och strömming omfattas som ledamoten vet av den gemensamma fiskeripolitiken och nyttjas av många medlemsstater. Datainsamlingen och forskningsunderlaget för att kunna uppskatta fångstnivåer och de pelagiska beståndens status i Östersjön anses dock vara tillräckligt god, och ICES lämnar därför, som jag nämnde tidigare, årligen så kallad analytisk rådgivning om maximal hållbar avkastning för de pelagiska bestånden i Östersjön.

I ICES rådgivning ingår tillämpningen av försiktighetsansatsen och EU:s fleråriga plan för Östersjön, som ska säkerställa att fiskemöjligheterna är hållbara på lång sikt enligt maximal hållbar avkastning.

Jag uppfattar inte att interpellationen i sak handlar om strömmingen i Östersjön, men naturligtvis finns det kopplingar. Jag får i det sammanhanget upprepa det jag sagt i andra debatter här i kammaren: Vi ska vara medvetna om att strömmingsfrågan är komplicerad och att det fortfarande saknas kunskap. Övergripande är det viktigt att vi först får reda på vad som är orsaken eller, troligtvis, orsakerna till något för att därefter kunna vidta rätt åtgärder för att komma till rätta med eventuella problem.

Herr ålderspresident! Linnéa Wickman har frågat mig om jag tänker informera EU-ländernas fiskeriministrar om felrapporteringen inför kommande kvotsättning, om jag avser att vidta åtgärder med anledning av Havs- och vattenmyndighetens larm om systematisk felrapportering och om ja, vilka initiativ jag kommer att ta.

Herr ålderspresident! Fiskerikontrollen regleras till största del genom EU-lagstiftning, men det finns även nationella regler. De viktigaste målen för EU:s kontrollsystem är att säkerställa att endast tillåtna mängder fisk fångas, att nödvändiga uppgifter för att bedöma fiskemöjligheter samlas in och att regler och sanktioner tillämpas likvärdigt inom Europeiska unionen.

Det finns brister i EU:s nuvarande kontrollsystem, och regeringen stöder därför den översyn av regelverket som EU-kommissionen inledde 2018. Inom översynen av regelverket föreslås ett flertal åtgärder som förväntas komma att förstärka fiskerikontrollen och fångstrapporteringen. Nationellt prioriteras fiskerikontrollen också högt, och de ansvariga myndigheterna Havs- och vattenmyndigheten och Kustbevakningen har på uppmaning av regeringen identifierat en rad åtgärder för att förstärka fiskerikontrollen. Myndigheternas anslag har därefter också höjts för just detta ändamål.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För att komma till rätta med brister i efterlevnaden av landningsskyldigheten och för att förbättra fångstrapporteringen genomför Havs- och vattenmyndigheten ett pilotprojekt med kameraövervakning av fångsten ombord på fiskefartygen. Havs- och vattenmyndighetens pilotprojekt kommer att ge värdefull kunskap och erfarenhet av utrustningen inför att riskfartyg inom hela EU förväntas komma att utrustas med kameraövervakningssystem genom den reviderade kontrollförordningen.

I det storskaliga pelagiska fisket landas fångsten osorterad. Vid kontrolltillfällen i hamnar runt Östersjön har det visat sig att totalmängden i fångsterna stämmer förhållandevis väl med kontrollresultaten medan uppskattningen mellan olika arter, framför allt sill och skarpsill, varierar i högre utsträckning.

En rad åtgärder för att förbättra fångstrapporteringen i det pelagiska fisket genomförs för tillfället. Havs- och vattenmyndigheten har påbörjat en översyn av de regler och rutiner som är gällande vid pelagiska landningar och genomför försök tillsammans med pelagiska fartyg för att förbättra möjligheterna för fiskare att uppskatta fångstsammansättningen ombord.

Datainsamlingen och forskningsunderlaget för att kunna uppskatta fångstnivåer och de pelagiska beståndens status i Östersjön anses dock vara god, och Internationella havsforskningsrådet, ICES, lämnar därför årligen så kallad analytisk rådgivning om maximal hållbar avkastning för de pelagiska bestånden i Östersjön.

I ICES rådgivning inför beslut om TAC:er och kvoter, det vill säga totalt tillåtna fångster, ingår tillämpningen av försiktighetsansatsen och EU:s fleråriga plan för Östersjön, som ska säkerställa att fiskemöjligheterna är hållbara på lång sikt enligt maximal hållbar avkastning. Försiktighetsansatsen innebär att risken för att beståndet ska hamna utanför säkra biologiska gränser ska vara låg på lång sikt. ICES beaktar osäkerhetsfaktorer och andra svagheter i dataunderlaget om ICES bedömer att dessa riskerar att påverka bestånden negativt.

Efterlevnad av fiskets regler är en förutsättning för att fiskeriförvaltningens mål ska uppnås och för att beslutade fiskekvoter ska följas. Regelefterlevnad och fiskerikontroll har därför hög prioritet för regeringen.

Fru talman! Det är utan tvekan så att regelbördan på svenskt företagande, jordbruk speciellt, påverkar konkurrenskraften negativt. Som ett första steg har regeringen redan gjort justeringar i Livsmedelsverkets och Jordbruksverkets regleringsbrev så att de inom sina respektive verksamhetsområden ska redovisa vilka regler och villkor som skapar hinder.

Vi prioriterar arbetet för att ta fram en livsmedelsstrategi 2.0 där åtgärder för företagens konkurrenskraft är centrala och förenkling prioriteras. Målet är att produktionen i Sverige ska upp.

Som du nämner har vi tillsatt en utredning om konkurrenskraft och ett starkt djurskydd. Utredningen ska också utreda möjligheter till regelförenklingar, och det är fler processer igång för att titta på regelförenklingar. Vi väntar inte heller på utredningar utan har som sagt redan gett ändrade regleringsbrev till flera centrala myndigheter.

Fru talman! Det här är en fråga som inte heller den primärt ligger på mitt bord, men den gotländska produktionen av mat är såklart oerhört viktig ur mitt perspektiv.

Jag vet att vi bevakar situationen noga kring transportfrågan som ju är väldigt speciell på Gotland, eftersom det är just en ö och man är begränsad i sina transportmöjligheter.

Jag vet att min kollega Andreas Carlson på mitt departement har mycket uppsikt över just denna fråga för jordbrukets skull men också för persontransporter och andra transporter som är nödvändiga för Gotland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Först och främst: Livsmedels- och dricksvattenförsörjningen är något oerhört centralt ur beredskapsperspektiv. Utan mat är det svårt att få något gjort.

Livsmedelsberedskapen behöver byggas upp för att livsmedelsförsörjningen ska tryggas inför en säkerhetspolitisk kris eller en annan kris. Även dricksvattenförsörjningen behöver bli mer robust.

En viktig fråga för jordbruket är vårt lands stora beroende av insatsvaror som importeras. Vi har insatsvaror som gödselmedel som vi behöver få en starkare produktion av och egen rådighet över.

Vi har en lång rad av utredningar och uppdrag som pågår, inte minst Ingrid Peterssons utredning av beredskapsfrågorna där vi kommer att få delrapporter och slutrapport framöver. Men det mest grundläggande för att ha livsmedelsberedskap är att konstatera att det vi inte kan producera i fredstid kommer vi heller inte att kunna producera i tider av kris eller ytterst krig.

Fru talman! Mycket riktigt var vi inbjudna till miljö- och jordbruksutskottet i dag för att diskutera den här frågan. Tyvärr fick jag hastigt förhinder, men jag vet att ni fick en bra föredragning ändå.

Smittskydd och djurskydd är en högt prioriterad fråga för den här regeringen och har varit det också för tidigare regeringar. Vi har en stark djurskyddslagstiftning som omfattar även minkar.

Vi fick under 2020 hantera en helt ny zoonos i djurpopulationen, nämligen sars-cov-2 hos mink. Utbrottet belyste behovet av myndighetsövergripande kommunikation och samverkan. Men som konkret svar på ledamotens fråga pågår det för närvarande inget arbete i Regeringskansliet som innebär näringsförbud för den här sektorn - eller någon annan sektor heller, för den delen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Först vill jag konstatera att det är en mycket olycklig situation som vi hamnat i. Men att driva den här processen genom överklaganden och så vidare skulle, som också kommunicerats, inte vara fruktsamt.

Med det sagt vill jag också konstatera att det primärt är finansministern och energiministern som har hanterat den här frågan. Men det är ju i jordbruket som vi har stor potential för att öka produktionen av grön biogas, så det är klart att det är av största vikt även ur mitt politikområdes perspektiv att det blir en så snabb lösning som möjligt på den uppkomna situationen.

Därför har vi bland annat formulerat skrivelser till kommissionen. Vi har också haft bilaterala kontakter med kommissionen, och vi hoppas på en så snabb lösning som möjligt så att det här ska klaras ut.

Fru talman! Sverige ska ha, och har, ett högt djurskydd. Vi har gått före på många områden, och vi kommer troligtvis att fortsätta att göra det. Samtidigt ska man ha i beaktande att vi inte kan springa hur långt före som helst, och det är därför som vi lägger stor kraft från regeringens sida, och från min sida personligen, primärt i jordbruks- och fiskerådet, på att göra en kraftfull översyn och förändring av hela EU:s djurskyddslagstiftning. Det är bra för djuren och livsmedelsproduktionen, och det är bra i arbetet mot den höga antibiotikaanvändningen i vissa länder. Vidare är det bra för svensk konkurrenskraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Nej, det tror jag inte. Jag tror att jordbruket måste ses som en del av lösningen på de klimatproblem som vi de facto har. Jordbruket ska ta sitt ansvar och ska ställa om. Stora delar av jordbruket är redan mycket cirkulärt, och det som inte är det ska vi försöka att få ännu bättre.

För mig går den globala klimatomställningen och en ökad svensk konkurrenskraft i produktion hand i hand. Och det är givet den goda djurhållning vi har i Sverige, givet avsaknaden av fossila källor i vår energiproduktion och givet den låga antibiotikaanvändning som svenska bönder har.

I detta anförande instämde Staffan Eklöf (SD).

Fru talman! Jag kan väl konstatera att man kan bli ganska brydd över debatten och över hur frågan om svenskt jordbruk, inte minst frågan om nötköttsproduktion och mjölk, beskrivs och behandlas.

Detta är svenska livsmedel som har en central roll i vår folkförsörjning men också i den matkultur som vi har i detta land. Det är viktigt att konstatera att kor ger oss näringsriktig mat genom att vi får mjölk och kött. Mjölk innehåller nästan alla de näringsämnen som vi behöver få i oss dagligen. Men kor är också avgörande för den biologiska mångfalden. Betande djur ger öppna och artrika landskap.

Och kor mår faktiskt bra i Sverige. Vi har högt ställda djurhållningskrav, och de svenska bönderna använder minst antibiotika i hela Europeiska unionen. Korna bidrar också till matproduktionen genom att de äter sådant som vi människor inte kan äta.

Alla näringar måste tåla kritik, men det är klart att det måste vara relevans i kritiken.