Fru talman! Jytte Guteland har frågat mig vilken strategi jag har för att minska utsläppen av metan och lustgas från det svenska jordbruket.

Jag har nyligen besvarat en skriftlig fråga på samma tema från Jytte Guteland, och jag upprepar därför delar av mitt svar på den.

Liksom jag påpekade där är den primära uppgiften för jordbruket att säkerställa en global livsmedelsförsörjning för en växande befolkning samtidigt som miljöutmaningar inklusive klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald hanteras. Avgörande är också att jordbruket ger god möjlighet till utveckling av jordbruksföretag och sysselsättning i livsmedelkedjan. Erfarenheterna från pandemin och den negativa säkerhetspolitiska utvecklingen tydliggör också jordbrukets vikt för en robust livsmedelskedja.

Som jag tidigare har tydliggjort behöver vi därför arbeta utifrån flera målsättningar samtidigt och ha en helhetssyn för ett hållbart jordbruk och livsmedelssystem. Vi behöver säkra produktiviteten, bidra till klimatomställningen och möta behovet av mer livsmedel. Vi behöver vidare arbeta med ny kunskap och innovationer, exempelvis genom att utveckla växter som är resistenta mot sjukdomar, kräver mindre gödsel eller är mer tåliga mot torka.

Regeringen arbetar systematiskt med att stärka det svenska jordbruket på ett sätt som bidrar till jordbrukets klimatomställning. Det inkluderar insatser som specifikt bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser, såsom stöd för rötning av gödsel och stöd till investeringar som minskar utsläppen av växthusgaser inom Klimatklivet.

Även insatser inom den strategiska planen för genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken 2023-2027 är viktiga, såsom investeringsstöd, ettåriga miljöstöd, informationsinsatser, innovation och rådgivning, vilka bidrar till att förbättra jordbrukets klimateffektivitet, inklusive utsläpp av lustgas och metan.

Vidare har regeringen gett Naturvårdsverket i uppdrag att tillsammans med bland andra Statens jordbruksverk ta fram förslag på hur Sverige kan uppnå och bidra till minskade utsläpp av metan i syfte att nå klimatmålen och åtagandet i den globala metandeklarationen. Detta uppdrag ska redovisas senast den 29 september 2023.

Som nyss diskuterades har regeringen också påbörjat en uppdatering av den svenska livsmedelsstrategin för att nå en ökad lönsamhet och produktion i livsmedelskedjan och för att förverkliga livsmedelsstrategins övergripande mål. Som jag tidigare påpekat är det min övertygelse att detta ytterligare kommer att stärka jordbrukets klimateffektivitet och bidra till jordbrukets klimatomställning.

Fru talman! Det krävs ett helhetsperspektiv i jordbrukets klimatomställning. Vi kan inte lyfta ut en enskild fråga som metan- och lustgasutsläpp och hantera den enskilt. I den svenska livsmedelsstrategin har vi en tydlig grund och helhet. Vi ska öka den totala produktionen av livsmedel samtidigt som vi ska nå miljömål, skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till en hållbar utveckling i hela landet.

Såväl i Sverige som globalt är idisslare viktiga för livsmedelsproduktionen, men också för många andra värden och funktioner. Man kan inte bara fastna i klimatutsläppen från idisslare. Många människor vill kunna äta kött från idisslare och mjölkprodukter som ost, och det tycker jag att man som konsument ska kunna göra även framöver. Svensk livsmedelsproduktion har en viktig roll att fylla, med goda och hållbara livsmedel från ett jordbruk som ligger i framkant när det gäller både konkurrenskraft och klimatomställning.

Vi behöver självklart fortsätta att utveckla metoder för att minska metan- och lustgasutsläppen från jordbruket, men vi ska vara medvetna om att det handlar om biologiska processer som är en förutsättning för livsmedelsproduktionen. Förändring av foderstaten, nya fodertillsatser och avelsarbete är viktiga pusselbitar för att stärka jordbrukets klimateffektivitet. Vi ser exempelvis intressanta resultat från tillsatser med alger, vilket ser ut att kunna minska metangasen från idisslare väsentligt.

Vi kan inte vila, utan vi behöver förbättra produktiviteten, ge möjligheter till innovationer och förnyelse och fortsätta att stärka kompetensen i hela livsmedelskedjan. Det är helt avgörande för förbättrad produktivitet och resurseffektivitet. En anledning till lägre klimatutsläpp från mjölkproduktionen i Sverige är den höga avkastningen, som har medfört att det behövs färre djur och mindre mark för samma produktion. I Sverige har vi också ett systematiskt arbete för att förbättra effektiviteten i gödselhanteringen och minska växtnäringsläckage, vilket bidrar till minskade metanutsläpp.

Regeringen har påbörjat arbetet med att ta fram en ny klimatpolitisk handlingsplan. Som ett led i detta har vi haft rundabordssamtal med företrädare för jordbruket och andra viktiga delar av näringslivet. Det är viktigt att de åtgärder som vi genomför för att möjliggöra klimatomställning i jordbruket tar hänsyn till möjligheterna att bedriva jordbruks- och livsmedelsproduktion och till jordbruksföretagens perspektiv. Det är för mig angeläget att vi har jordbruket och bönderna med oss i de steg som vi behöver ta i klimatomställningen. Varje företagare kan sitt företag bäst, och vi ska ta vara på det engagemang och den utvecklingskraft som svenska jordbrukare har.

Fru talman! Jag kan konstatera att vi har en tredubbel utmaning som vi behöver hantera. På en och samma gång behöver vi säkerställa global livsmedelsförsörjning för en växande befolkning, möta klimatutmaningarna - inklusive klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald - och ge möjlighet till en god levnadsstandard för jordbrukare och sysselsatta i hela livsmedelskedjan.

Kött och mjölk från idisslare är något som människor på många håll i världen får för lite av i sin kost. Kött och mejeriprodukter innehåller en mängd för oss viktiga närings- och proteinsammansättningar som till stor del åstadkoms genom vallgrödor och naturbete.

Naturbetesmarkerna är fullspäckade av biologisk mångfald. Vallodling ger många positiva effekter i Sverige och är viktigt i hela odlingssystemet. Det binder in kol i rotsystem, vilket är en stor kolsänka. Mark med åretruntbete minskar näringsförluster. Det är positivt för markstrukturen, och det sanerar från växtföljdssjukdomar, vilket är ett särskilt problem vid intensiv odling av baljväxter och proteingrödor.

Det är viktigt att jordbruket i sin klimatomställning är fortsatt konkurrenskraftigt. Alla hållbarhetsperspektiv måste hänga ihop. Det hjälper inte klimatet att vi minskar den klimateffektiva jordbruksproduktionen i Sverige och EU och ersätter den med importerade livsmedel.

Miljömålsberedningen och den tidigare regeringen har i propositionen om klimatramverket tydliggjort att det kommer att behöva finnas kvar utsläpp i form av metan och lustgas från jordbrukssektorn för att vi ska kunna bedriva en livsmedelsproduktion i Sverige över huvud taget.

Produktionstillväxten i Sverige har under de senaste 25 åren varit högre än genomsnittet för EU:s medlemsländer, samtidigt som det svenska jordbruket minskar sin miljöpåverkan i takt med att användningen av energi, vatten och gödningsmedel blivit alltmer effektiv. En uppdaterad livsmedelsstrategi med fokus på innovationer och konkurrenskraft ser jag som mycket viktig för jordbrukets klimatomställning.

Under ordförandeskapet leder vi förhandlingarna om ett reviderat industriutsläppsdirektiv, där frågan om djurhållningen är en viktig del bland annat därför att den bidrar till metanutsläpp, som ska begränsas. I mars uppnådde vi en allmän inriktning som kommer att bidra till mer likvärdiga produktionsförhållanden i djurhållningen inom EU, vilket är viktigt.

Biogasproduktion leder till minskade utsläpp, främst av metan men även av lustgas från både lagring och spridning av gödsel, samtidigt som kväveutnyttjandegraden ökar. Intresset för att bygga nya biogasanläggningar för rötning av gödsel är rekordstort. Denna positiva utveckling får tyvärr just nu ett kraftigt bakslag då EU-tribunalen upphävt Sveriges skattenedsättning för biogas, men vi jobbar hårt för att detta ska förändras.

Jag tror att många bönder som tittar på denna debatt tar till sig det du säger, Jytte Guteland, när jordbruket beskrivs som det svarta fåret och en gökunge. Jag tror att många reagerar ganska starkt på detta, och det gör jag också. Svenskt jordbruk ligger i framkant. Vi måste värna det, och vi måste minska importen av sämre livsmedel till Sverige. Jordbrukare är generellt sett väldigt måna om att hålla en hög cirkularitet och värna sina marker och jorden, för det är vad de lever av.

Fru talman! Jag tackar för denna debatt och för ledamotens engagemang i dessa frågor.

Även om idisslare släpper ut metan, främst via sina rapar när gräset har processats i magarna, har de många positiva effekter - inte bara genom de produkter vi får från dem, som mat, utan framför allt genom vad de de facto äter: gräs. Vallodlingen binder kol i rotsystemet, och när marken är bevuxen året runt minskar också risken för läckage av näringsämnen, som jag nämnde i mitt förra inlägg. Det finns många positiva effekter av att odla vall, men det kommer vi bara att göra om vi har kor.

Man kan bli lite brydd över hur debatten har utvecklats den senaste tiden, då kor har fått skit för i princip allting. Jag skulle vilja citera ledamotens tidigare partiledare Göran Persson, som konstaterade att det inte är kornas fel att vi har en klimatkris. Korna var här långt före bilar, flygplan och andra saker. Där ligger inte det stora problemet. De bidrar med mat, de bidrar med näring och de är en del av vad vi kan odla här i landet. De är en del av vår matkultur och tradition.

När det gäller att minska metan och lustgas från jordbruket finns det inga enkla lösningar. För mig och regeringen är det uppenbart att vi behöver arbeta utifrån flera målsättningar samtidigt. Globalt behöver vi producera mer livsmedel med mindre resurser. Vi behöver öka klimateffektiviteten i jordbruksprodukterna, men vi behöver också möta behovet av mer livsmedel.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.