Peter Kullgren

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Nej, men det som regeringspartierna och samarbetspartiet är överens om är att vi ska minska reduktionsplikten. Jag förstår att ni tar det till intäkt för att vi inte bryr oss om frågan. Men vi kan också konstatera att den politik som Sverige förde vad gäller reduktionsplikten gjorde att vi till ett väldigt högt pris dammsög hela Europas produktion och även andra delar av världens produktion av biodrivmedel. Vi vill få igång en produktion i Sverige. Vi har inga som helst problem med biodrivmedel i tankarna, men vi måste få igång en produktion, så att produkten finns i Sverige först.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan, som kom väldigt lägligt! I går tog jag å regeringens vägnar emot bioekonomiutredningens första delbetänkande, som behandlar just biodrivmedelsproduktion i Sverige. Precis som ledamoten säger har vi ju stor potential i våra restprodukter från skogen och andra jordbruksnäringar som kan göra att vi kan ställa om vår transportsektor på ett bra sätt. Jag tog emot den utredningen i går. Den kommer att beredas enligt gängse rutiner i Regeringskansliet, och vi kommer att återkomma i frågan.

Herr talman! Jag vill tacka ledamöterna för en mycket viktig debatt. Vi kan konstatera att strömmingsfrågan är komplicerad och skapar en svår situation för många av våra kustfiskare. Det är viktigt att vi kommer vidare i denna fråga så snabbt som möjligt, med en förvaltning som är baserad på välgrundade vetenskapliga underlag.

Givet att även andra medlemsstaters fiske ska omfattas bedöms det snabbaste sättet vara att rikta in sig på att utvärdera de områden där det pelagiska fisket bedrivits och reglera det över en längre tid, samtidigt som andra orsaksfaktorer utreds. Detta är i linje med vad myndigheterna har föreslagit, och regeringen anser att det är viktigt med ett helhetsgrepp och en möjlighet att inkludera alla förvaltningsområden för strömmingen i Östersjön.

Samtidigt pågår en rad olika åtgärder och insatser. Utöver uppdraget till myndigheten pågår insatser för att stärka livsmedelsförsörjningen inom ramen för Jordbruksverkets uppdrag. Dessutom vidtas åtgärder för att andra orsakssamband ska kunna utvärderas. Det handlar bland annat om redskap och uppföljningar av jakten på säl och skarv.

Regeringen är, som nämnts tidigare, beredd att vidta åtgärder under uppdragets genomförande, men utgångspunkten ska vara att förvaltningen måste baseras på välgrundade vetenskapliga underlag.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Enligt SLU är det svårt att göra en fullständig bedömning av de biologiska effekter som en utflyttning av fisket utanför tolv nautiska mil skulle ge. SLU pekar på att många faktorer påverkar fiskbestånden och fiskets bedrivande. Utöver fiske antas strömmingsbeståndets dynamik och utveckling påverkas av en rad olika faktorer, exempelvis övergödning, salthalt, förekommande konkurrerande arter och inte minst förekomsten av predatorer, till exempel säl, annan fisk och även skarv.

Havs- och vattenmyndighetens uppdrag ska omfatta samtliga berörda förvaltningsområden för sill och strömming i Östersjön. Myndigheten förväntas under våren 2023 ta fram förslag på områden där det pelagiska fisket begränsas. HaV har aviserat att man avser att inkludera andra medlemsstater i sitt arbete, vilket såklart är fullständigt avgörande. Regeringen förstärkte inför 2023 Havs- och vattenmyndighetens befintliga uppdrag, som jag har nämnt tidigare. Syftet är att man ska ta ett helhetsgrepp i frågan för att vi ska kunna göra rätt från början.

Vid de svenska stationerna har förekomsten minskat jämfört med vid provfisket 40 år tidigare, särskilt vad gäller de större individerna. Men samma nedgång har som ni vet inte kunnat noteras vid provtagning kring Åland. Vad denna skillnad beror på hoppas jag att vi ska få veta genom uppdragets upplägg.

Arbetet inom Jordbruksverkets projekt förväntas medföra ett ökat samarbete mellan aktörer och att vi kan undvika konkurser, samtidigt som produktionsvolymen av surströmming under 2023 kan återställas så att den tidigare bristen i butikerna åtgärdas.

Regeringens övergripande målsättning är att förvaltningsåtgärderna ska beslutas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer. Den 17 oktober 2022, alltså dagen innan jag hade förmånen att tillträda som landsbygdsminister, enades ett enhälligt ministerråd om fiskemöjligheterna i Östersjön 2023. Sverige verkade då, i linje med den ståndpunkt som hade fått stöd i riksdagen, för kvoter som ska leda till livskraftiga bestånd i hela Östersjön.

Jag vill redan nu tacka för jättebra och intressanta inspel. Självklart bejakar jag inspel kring Rigabukten och kommer naturligtvis att titta närmare på detta i samarbete med mina landsbygds- och fiskeriministerkollegor i respektive länder som är aktuella.

Herr talman! Vi ska vara, och jag tror att vi är, medvetna om att strömmingsfrågan är komplicerad och att det fortfarande till stor del saknas kunskap.

Det är först under de senaste åren det i olika sammanhang har rapporterats om en ökad andel småvuxen strömming samtidigt som den storvuxna strömmingen minskat i de provfisken som nyligen genomförts i vissa områden i Östersjön. Det finns många faktorer som kan påverka beståndet och kustfiskets fångster. Samtidigt har samma utveckling inte rapporterats från våra grannländer.

Sveriges lantbruksuniversitets senaste rapport bekräftar att förekomsten av strömming kan skilja sig åt mellan områden. Men det saknas tydliga orsakssamband, då samma utveckling inte syns vid Åland trots att samtliga provfiskelokaler finns i södra Bottenhavet.

Vi är medvetna om att en minskad förekomst av stor strömming i kustfiskets fångster har medfört lägre intäkter samtidigt som surströmmingsindustrins råvaruförsäljning har försvårats. Därför är det viktigt att finna och genomföra rätt åtgärder som leder till att stor strömming åter fångas i kustfisket. Men vi måste först få reda på vad som är orsaken eller orsakerna för att därefter kunna vidta de rätta åtgärderna och därmed lösa de problem vi står inför.

Det pågående arbetet är inriktat på frågeställningarna avseende strömming utan att skapa en pseudodebatt om andra länders tillträde och i linje med förslagen från HaV:s och SLU:s tidigare återrapporteringar. Det krävs ett helhetsgrepp i den här frågan, och därför genomförs det parallella och kompletterande insatser. Jordbruksverkets pågående insatser inom havs, fiskeri- och vattenbruksprogrammet förväntas kunna bidra till att minska de negativa effekterna för berörda fiskare och företag.

Regeringen önskar finna ändamålsenliga och vetenskapligt välgrundade förvaltningsverktyg som ska kunna återhämta bestånden av sill och strömming i Östersjön. Regeringen är även beredd att vidta åtgärder under uppdragets genomförande med utgångspunkt i att förvaltningen måste baseras på välgrundade vetenskapliga underlag.

Herr talman! Tomas Kronståhl har frågat mig om jag och regeringen ämnar vidta några åtgärder för att försöka rädda strömmingen i Östersjön och därmed det kustnära fisket.

Havs- och vattenmyndigheten arbetar sedan förra året med ett regeringsuppdrag att på prov genomföra fiskeriförvaltningsåtgärder som motsvarar en utflyttning av trålgränsen. Myndigheten ska genomföra ett tidsbegränsat vetenskapligt projekt som motsvarar en utflyttning av trålgränsen för fartyg som fiskar efter pelagiska arter i Östersjön i syfte att utvärdera effekterna på sill- och strömmingsbeståndens biomassa samt deras storleks, bestånds- och åldersstruktur.

Regeringen har beslutat att utöka det pågående uppdraget till Havs- och vattenmyndigheten att genomföra åtgärder som motsvarar att flytta ut trålgränsen till att omfatta resterande delar av svenskt territorialvatten i Östersjön. Ändringen syftar till att inkludera samtliga berörda förvaltningsområden för sill och strömming i Östersjön och medför ett helhetsgrepp kring förekommande frågeställningar. Detta är ett ambitiöst tidsbegränsat vetenskapligt projekt som förväntas innebära konkreta regleringar för det pelagiska fisket i Östersjön samtidigt som effekterna av detta utvärderas. Under den tid då det pelagiska fisket begränsas i dessa områden ska även andra orsakssamband utvärderas för att vetenskapligt försöka klargöra effekter och orsakssamband av de många faktorer som påverkar fiskbestånden och fiskets bedrivande.

Syftet med det utökade uppdraget är att finna förvaltningsverktyg som kan återhämta bestånden av sill och strömming i Östersjön. Inte bara vi människor använder resursen, utan sillen spelar en central roll i Östersjöns ekosystem. En återhämtning av sill- och strömmingsbestånden leder dels till en förbättrad havsmiljösituation, dels till förbättrade möjligheter till ett fortsatt kustnära fiske och ett fiske för direkt användning som livsmedel.

Jordbruksverket arbetar samtidigt med att utreda mottagnings- och fiskberedningskapaciteten i Sverige. Detta är tillsammans med tillgången till en hållbar resurs som råvara viktigt för att kunna öka produktionen av fiskprodukter, stärka beredskapen och bidra till en växande bioekonomi. I tillägg till detta uppdrag arbetar Jordbruksverket med att ta fram en färdplan för att främja surströmmingsindustrins råvaruförsörjning där även det kustnära fisket ingår.

Herr talman! Regeringen följer noga uppdragets genomförande i att finna ändamålsenliga och vetenskapligt välgrundade förvaltningsverktyg som ska kunna återhämta bestånden av sill och strömming i Östersjön och förbättra den långsiktigt hållbara förvaltningen av dessa bestånd. Senast i april kommer regeringen att få en uppdatering avseende Havs- och vattenmyndighetens arbete med att genomföra sitt uppdrag.

Herr talman! Jag ser naturligtvis allvarligt på all produktion som innebär att djur lider. Sverige är ett föregångsland när det gäller djurskydd. Här har vi en stor uppgift. Vi ska arbeta för att djurskyddsnivån höjs inom hela EU och globalt.

Förhoppningsvis kan även påverkan på konsumenter och organisationer leda till förändring. Den kan möjligtvis ske innan EU-lagstiftningen är på plats. Det vore det allra bästa.

Det har som jag förstått visat sig även i den här frågan att man kommit en bra bit på vägen i Sverige men även på andra håll runt om i Europa. Det gäller inte minst efter att det har uppmärksammats av djurskyddsorganisationer. De har mycket riktigt producerat den här filmen.

Den isländska regeringen har agerat genom att utreda frågan. Man inför vissa skärpningar, men det är inte nog. Man har också aviserat att verksamheten åter ska utvärderas inom något år.

Slutligen hoppas jag att det stämmer att det arbetas på flera håll på flera olika fronter med att få fram alternativ till detta. Det är något som Sverige kan vara ett föregångsland i inte minst genom vår grisuppfödning.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Mitt intresse blir varken svalare eller varmare oavsett hur många gånger som ledamoten hävdar att jag har ett svalt intresse för just denna fråga. Det har jag inte.

På tal om intresse kan man konstatera att detta hormon har använts sedan någon gång på 1980-talet. Om jag inte missminner mig satt ledamotens parti i regeringsställning under åtta år. Ledamoten får gärna redogöra för alla fantastiska insatser mot detta hormon som skedde då.

Det som vi har gjort är att vi har tillsatt en utredning som har som mål att stärka konkurrenskraften för svenska bönder. Som ledamoten mycket riktigt påpekar kan det enligt vissa vara en konkurrensfördel, enligt andra inte, att använda denna metod. Men det är just detta som denna utredning sätter fingret på, också ur ett EU-perspektiv. Hur ska vi få EU att ta än mer efter Sverige vad gäller våra högt ställda djurskyddskrav? Så intresset finns. Sedan förstår jag den politiska dimensionen att man vill uppmärksamma detta. Jag tycker att det är bra. Det kan leda till att fler tar efter.

Men det handlar inte om att vi som ordförandeland nu skulle gå in och styra processen när vi har ett pågående arbete i EU-kommissionen om ny djurskyddslagstiftning, som vi verkligen hoppas jättemycket på.

Sverige ska vara aktivt och en bidragande del i arbetet. Vi kommer att vara ett gott exempel för många andra länder och andra medlemsstater när vi ska diskutera de här frågorna. Det är vägen framåt. Jag hoppas mycket på det.

Dessutom har vi utredningen som ännu mer ska belysa hur vi ska ta denna fråga och andra djurskyddsfrågor framåt i en europeisk kontext.

Herr talman! Sverige har en stark djurskyddslagstiftning som vi ska vara mycket stolta över. Jag anser, precis som jag sa i mitt svar, att den väg som bland annat grisbranschen har tagit när det gäller användningen av detta hormon bör man också ta i resten av EU och globalt.

I Sverige har man framgångsrikt utnyttjat avel för att lösa det som PMSG har använts till, precis som ledamoten är inne på - för att synkronisera brunst och så vidare.

Vi arbetar aktivt för att inkludera djurskyddsaspekter i så stor omfattning som möjligt i de förhandlingar om handelsavtal som vi har med tredjeländer. Man ska, som sagt, inte underskatta att det också har effekt. I Sverige har, som sagt, grisbranschen hittat andra lösningar, och det borde fler göra.

På många områden har Sverige varit ett föregångsland för djurskyddsfrågor och djurvälfärdsfrågor. Regeringen vill höja djurskyddsnivån inom EU och globalt. Den utredning som jag nämnde förut ska bland annat föreslå åtgärder för att höja djurskyddsnivån inom EU och globalt. Mig veterligen klarar sig många branscher väldigt bra utan detta hormon. Och förhoppningsvis tar fler efter, förhoppningsvis också snabbare än med den ganska omfattande process som EU-lagstiftning är.

Men precis som ledamoten var inne på är det inget tvivel om min åsikt i denna fråga. Däremot är det inte lika lätt som det kan låta, att man bara skriker om förbud hela tiden.

Eftersom EU-kommissionen håller på att arbeta med en ny djurskyddslagstiftning hoppas vi naturligtvis att vi ska kunna vara en aktiv del även i detta arbete och ta oss an det när det kommer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror inte att vi åsiktsmässigt står särskilt långt ifrån varandra i själva sakfrågan. Och jag vill redan nu passa på att tacka för en mycket intressant interpellation.

Herr talman! Sofia Skönnbrink har ställt flera frågor till mig om produktion och import av hormonet PMSG.

Djurskydd är en fråga som jag och regeringen prioriterar. Vi har en stark djurskyddslagstiftning i Sverige som på flera områden ställer högre krav än andra länders lagstiftning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen vill höja djurskyddsnivån inom EU och globalt. Den 9 februari i år beslutade regeringen om kommittédirektiven för stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd (dir. 2023:19). En särskild utredare ska bland annat föreslå åtgärder för att höja djurskyddsnivån inom EU och globalt och analysera hur det påverkar konkurrenskraften för svenska livsmedelsproducenter. Det övergripande syftet med utredningen är att hitta lösningar för att, med bibehållna högt ställda djurskyddskrav, stärka konkurrenskraften för svensk livsmedelsproduktion.

Som jag tidigare har uttryckt håller jag med om att framställningen av hormonet PMSG är problematisk och inte förenlig med vad vi i Sverige anser är ett gott djurskydd. Det finns dock olika sätt att påverka andra länder i en mer djurskyddsvänlig riktning. Det är inte alltid givet att lagstiftning och förbud är den mest effektiva vägen. Man ska till exempel inte underskatta marknadens kraft. I Sverige har grisbranschen hittat andra lösningar för brunstsynkronisering och använder inte PMSG.

Europaparlamentets resolution är något som står för just Europaparlamentets ståndpunkt i frågan. Regeringens forum för att primärt påverka EU:s regler är i första hand Europeiska unionens råd. Det handlar till exempel om att delta aktivt i rådets förhandlingar om lagstiftningsförslag från Europeiska kommissionen. På djurskyddsområdet kommer det att ske under den kommande översynen av hela EU:s djurskyddslagstiftning. I lagstiftningsprocessen deltar också Europaparlamentet.

Fru talman! Alla djur som människan har i sin vård ska behandlas med respekt, och en god djurvälfärd ska säkerställas. Detta gäller i allra högsta grad de djur som vi håller för offentlig förevisning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det inträffar oförutsedda händelser som kan innebära fara, inte bara för djuren utan även för anställda, besökare och allmänhet, är det givetvis högst olyckligt. Det är viktigt att utreda orsakerna och hur det kan förhindras att något liknande inträffar igen. Det är också vad som pågår för närvarande, och jag kommer att följa frågan vidare.

Jag vill återigen understryka att vi har en stark djurskyddslagstiftning i Sverige. Djurparker och liknande anläggningar är föremål för kontroller och en omfattande detaljerad reglering, och jag har förtroende för våra myndigheters arbete.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Precis som jag konstaterade i slutet av mitt förra inlägg vad gäller djurskyddsaspekterna med mera har Jordbruksverket aviserat att man kommer att göra en översyn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ledamoten kommer med många idéer och tankar. Vissa av dem kan säkert vara bra, men det är inte något som jag kan gå in och kommentera på förhand i detalj här och nu, utan det får vi återkomma till. Men jag kan avslöja att jag tyckte att några av tankarna var intressanta.

Jag tror att vi i grunden har lite olika syn på syftet med eller inställningen till djurparker. Jag tror att dessa kan ha en viktig uppgift, inte minst för barn och ungdomar som har ett stort intresse för djur och som vill lära sig mer och kunna se djur som de aldrig annars skulle ha möjlighet att se. Det kan väcka ett intresse och en vilja att ge sig hän åt yrken eller livsval som är viktiga för vårt samhälle och, inte minst, för djur i framtiden. Det är en viktig del som djurparkerna bidrar med.

Min grundinställning även här är att man vill göra rätt och göra det så bra som möjligt, oavsett om man är bonde och håller djur eller om man driver en djurpark och håller djur.

Återigen: När olyckshändelser sker och situationer uppstår som kan vara till fara för såväl människor som djur är det oerhört viktigt att det utreds noga och att regelverket ses över om det skulle visa sig behövas.

Fru talman! Som interpellanten nämner har det på senaste tid varit stor uppmärksamhet kring djurparker, inte minst kring det som inträffat i Furuvik. Det är förståeligt, och den här typen av händelser berör och engagerar många människor, även mig.

Jag kan inte uttala mig om enskilda incidenter, men det är givetvis beklagligt, och det är viktigt att ta reda på orsakerna när sådana här situationer uppstår för att man ska kunna förhindra att något liknande inträffar igen. Men vi har en stark djurskyddslagstiftning i Sverige. Den nuvarande djurskyddslagen gjordes om och beslutades av riksdagen så sent som 2018. Den omfattar alla djur som människan har i sin vård, även djur i djurparker, och den ska säkerställa ett gott djurskydd och främja en god djurvälfärd och respekten för djur.

De här incidenterna till trots anser jag att vi har ett tydligt och omfattande regelverk. Jag känner mig trygg med att anläggningar som följer lagstiftningen också håller en hög djurvälfärd. Kontroller visar, precis som nämnts, att det finns brister, liksom i väldigt många verksamheter som stat, kommuner, regioner och länsstyrelser kontrollerar. Det är också viktigt att de kontrollerna leder till åtgärder och att vi har fungerande kontrollsystem.

Jag vill knyta an till den sista frågan. Det är självklart viktigt att vara öppen för att vid behov göra justeringar. Jag vet att Jordbruksverket planerar att se över de nuvarande detaljerade föreskrifterna gällande djurhållning i djurparker under kommande år. Det kommer att visa om myndigheten identifierar områden eller bestämmelser som är i behov av uppdatering på ett eller annat sätt.

Herr talman! Rebecka Le Moine har frågat mig vad jag tänker göra för att se till att djurvälfärden stärks i de svenska djurparkerna.

Jag vill börja med att understryka att Sverige har en stark djurskyddslagstiftning som omfattar alla djur som hålls av människan och som syftar till att säkerställa ett gott djurskydd och främja en god djurvälfärd och respekt för djur.

När det gäller djurparker och andra anläggningar som förevisar djur offentligt finns detaljerade regler. Alla djurparker måste godkännas av länsstyrelsen innan de tas i bruk. Bestämmelserna på djurskyddsområdet innefattar bland annat krav som syftar till att säkerställa att utrymmen och inredning uppfyller djurens behov samt att personalen har rätt utbildning. Om anläggningen har djur av vilda arter behövs ett separat tillstånd från länsstyrelsen för detta. Länsstyrelserna ansvarar för att kontrollera att djurskyddslagstiftningen följs och utför regelbundet inspektioner på samtliga djurparker i Sverige.

Det är olyckligt när det inträffar händelser som kan innebära fara för både människor och djur, men jag känner mig trygg med myndigheternas arbete på det här området. Jag kommer givetvis att fortsätta följa frågorna noga.

Herr talman! Ja, det finns 344 myndigheter, tror jag - jag litar på dig. Och det är väl ytterligare ett lysande argument för varför vi inte ska ha en till. Det finns myndigheter som har ett utpekat ansvar för djurskydd och djurvälfärd i Sverige, och så ska det fortsätta vara. Att man också har en bredare kompetens ser jag inte som en nackdel.

Jag vill avslutningsvis återigen säga att regeringen värnar och prioriterar ett högt djurskydd. Sverige har högt ställda djurskyddskrav som syftar till att skydda djuren, och dessa höga krav tillsammans med Sveriges generellt goda djurhälsoläge och ansvarsfulla antibiotikaanvändning utgör också värdefulla mervärden för svensk livsmedelsproduktion.

Vår höga djurskyddsnivå är som sagt något vi vill slå vakt om. Vi vill också arbeta för att höja djurskyddsnivån inom EU och globalt. Att ha en myndighet med gedigen erfarenhet och kunskap om djurskyddsfrågor bakom sig i det arbetet känns tryggt och bra. Jag ser ingen anledning att ändra på en väl fungerande verksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag rekommenderar ledamoten att återkomma med interpellationer så att vi kan diskutera varje djurslag för sig. Nu har du dock ställt frågan om den här regeringen tänker införa en särskild djurskyddsmyndighet, och det är den jag tänker uppehålla mig vid. Svaret på den frågan är som sagt nej, för vi tycker att Jordbruksverket är den myndighet som är bäst lämpad att göra detta.

Jag kan också konstatera att regeringen värnar om det höga svenska djurskydd vi har, att det i Sverige finns omfattande och långtgående lagstiftning på plats för att skydda djur och att regeringar på senare år har vidtagit många åtgärder som syftar till att stärka djurskyddet än mer. Jag är självklart uppmärksam på om det uppstår behov av att även ta tag i nya frågor.

Jag konstaterar återigen att det är Jordbruksverket som har längst och bredast erfarenhet av att arbeta med djurskyddsfrågorna. Där finns en bred kompetens som är till nytta för djurskyddsarbetet.

Jag är också glad över det arbete som just nu pågår inom Europeiska unionen. Vi får hoppas att det också landar bra. Vi har från svensk sida länge varit aktivt pådrivande för att nivån på djurskyddet ska höjas i flera europeiska länder och nya regler om djurskydd antas på europeisk nivå. Detta är bra framför allt för djuren och djurhållningen, och det är också bra för kvaliteten på livsmedel. Det är bra för att minska antibiotikaresistens.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

På det senaste ministerrådet diskuterade vi framför allt de långa djurtransporterna. Sverige och flera andra länder har påpekat att detta är något vi behöver arbeta mer med. Men det finns olika åsikter hos olika medlemsstater. Som svar på den skrivelse som bland annat Sverige undertecknat har det förts diskussioner om att man inte bör gå för fort fram.

Jag kommer att följa denna utveckling noga och fortsätta driva den svenska linjen för djurens välfärd och djurskydd i ett större område och i Europa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag ska inleda med lite om varför jag tycker att Jordbruksverket är rätt myndighet att ha hand om djurskyddsfrågorna.

Djurskyddsfrågorna och djurhälsofrågorna är nära kopplade till varandra, och i många fall är djurskydd och djurhälsa ömsesidigt beroende. Därför är det fördelaktigt att ansvaret för båda frågorna vilar på samma myndighet.

För att nå ett gott resultat i arbetet med djurskydds- och djurhälsofrågor är det också viktigt att ha med de här frågorna i ett tidigt skede så att de beaktas och, när så är möjligt och lämpligt, integreras med andra samhälleliga målsättningar.

Jordbruksverket har ett samlat ansvar för att följa och bidra till Sveriges utveckling inom jordbruk, djurhållning, fiske, rennäring, trädgård och landsbygd. Man gör bland annat analyser och sammanställer statistik inom områdena. Myndigheten har dessutom ett tätt samarbete med EU inom sina ansvarsområden.

Vidare har verket i uppdrag att förebygga, hantera och motverka samhällsstörningar inom lantbruket vid exempelvis allvarliga smittsamma djursjukdomar och förorenat djurfoder. Om en samhällsstörning ändå inträffar arbetar man på myndigheten för att minska konsekvenserna av den.

Verket har den bredaste erfarenheten - och lång erfarenhet - av frågor som djurskydd och djurhälsa och av andra frågor som rör eller gränsar till djurhållning och animalieproduktion. Det ger de bästa förutsättningarna för att integrera djurskyddsfrågorna med andra, närliggande frågor.

Ledamoten avslöjar en intressant bild av svenska djurhållare och en syn på dem där det återigen bara är ekonomi och pengar som styr precis allt.

Sveriges djurhälsa är i topp. Tittar vi på mjölkkor, till exempel, ser vi att den är i absolut världstopp. Vi använder näst intill minst antibiotika i hela världen, för friska djur behöver inte mediciner. Och ja, det är positivt för det ekonomiska utfallet för dem som lever på att hålla oss andra med livsmedel. Det är positivt om man har friska djur. Det ligger i samma riktning, inte i motsatt riktning, att djurhållare och bönder vill se till att deras djur har det bra eftersom det också är deras levebröd. Det hänger ihop.

Jag vill alltså invända mot bilden att man bara för att man har ekonomiska intressen i att hålla djur per definition inte vill ta hand om djuren. Jag är helt övertygad om att svenska bönder håller med mig när jag säger att det är precis tvärtom.

Vi fick också en släng om att vi skrotat Miljödepartementet. Det har vi inte; vi har bildat ett nytt departement som med större bredd och kompetens kan ta hand om våra stora samhällsutmaningar. I övrigt tänker jag inte gå in mer i den diskussionen.

Herr talman! har frågat mig hur jag ställer mig till frågan om att inrätta en särskild myndighet med helhetsgrepp för djurens bästa.

Regeringen värnar att det svenska djurskyddet håller en hög nivå. Jag kan försäkra interpellanten om att djur inte betraktas enbart som ekonomiska enheter. I Sverige har vi en mycket omfattande djurskyddslagstiftning. Jag tycker att det framgår tydligt att lagstiftningen tillerkänner djur ett egenvärde och ser djur som skyddsvärda individer. Som framgår av första paragrafen i djurskyddslagen är syftet med lagstiftningen att säkerställa ett gott djurskydd och att främja en god djurvälfärd och respekt för djur.

Jag tror att det bästa sättet för regeringen att säkerställa att de höga krav som finns på djurskyddsområdet genomförs och efterlevs är en effektiv myndighetsorganisation. Statens jordbruksverk, Jordbruksverket, är den myndighet som ansvarar för djurskyddsfrågor. Det faktum att Jordbruksverket även ansvarar för andra frågor som rör primärproduktionen ser jag som en fördel. Det ger bra förutsättningar för att integrera djurskyddsfrågor med andra intresseområden.

Regeringen vill fortsatt slå vakt om den höga nivån på det svenska djurskyddet och vill även arbeta för att höja djurskyddsnivån inom EU och globalt. Enligt regeringens bedömning har Jordbruksverket den kunskap och erfarenhet som krävs för att arbeta med dessa frågor. Regeringen anser därför inte att det finns någon anledning att ändra på den nu gällande organiseringen av verksamheten.

Herr talman! Jag har inget till övers för vare sig tjuvfiskare eller tjuvjägare i något sammanhang. Jag tycker att man ska följa lagen. Jägare eller inte jägare ska man följa de lagar och regler som finns. Det är inget snack om något annat. Så är det med det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om det finns indicier på att man i något jaktlag jagar varg har vi sett att polisen uppenbarligen prioriterar de brotten. Jag har inte sett sambandet mellan licensjakt och att tjuvjakten skulle öka, så långt som det låter som att Rebecka Le Moine har belägg för.

Vi kan återigen konstatera att på 20 år har den svenska vargstammen ökat med närmare 700 procent. Om det skulle råda den enormt omfattande tjuvjakt som beskrivs borde inte vargstammen ha ökat så relativt kraftigt som den har gjort den senaste tiden. Då är det kanske tvärtom så att både skyddsjakt och licensjakt förhoppningsvis bidrar till en större acceptans för vargen, det vill säga en större acceptans för att vi måste leva sida vid sida.

Vår politik syftar till att skapa trygghet och frihet för alla som bor och lever i Sverige, men vi lever också i en tid där vargen smyger sig allt närmare in på människors trygghet och frihet. Vi måste se den ökande trenden av att vargstammen de senaste 20 åren inte har påverkats mer påtagligt än tidigare.

Vi ska ha varg i Sverige, och den ska finnas långsiktigt i Sverige. Men regeringens politik är att stammen bör vara mindre än vad den är i dag.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag tror att jag och Rebecka Le Moine kan slå olika organisationer som får bidrag av svenska staten i huvudet på varandra resten av hela den här debatten och flera andra interpellationsdebatter. Därför tänker jag inte kommentera de organisationer som Rebecka Le Moine stöder.

Jag, Kristdemokraterna och regeringen anser inte att vi ska utrota vargen i Sverige. Det handlar om att ha en kontrollerad jakt och om att man vill skydda sin egendom, sina djur och ytterst sig själv från ett rovdjur, som inte är någon sagofigur, som är ett rovdjur med kapaciteter som rovdjur har, som kan vara oerhört skrämmande, framför allt i områden med hög vargkoncentration, där problemet blir påtagligt. Det är påtagligt för den lantbrukare som inte längre vågar hålla sina djur på lite avstånd från den direkta gårdsmiljön för att man är rädd för vargattacker. Det kan vara antingen för att djuren de facto rivs eller för att de skräms ut i skogen och blir borta för alltid.

Det här har gått så långt i vissa delar av Sverige att det påverkar bönders företagande oerhört negativt. Det påverkar i sin tur den livsmedelsförsörjning som vi behöver stärka i vårt land av en mängd anledningar, inte minst det säkerhetspolitiska läget.

Jag funderar ibland över när det är nog för Miljöpartiet. De senaste 20 åren har vargpopulationen ökat med närmare 700 procent i Sverige. I Europa anser naturvårdsinstitutioner att vi har en hyfsad utveckling vad gäller vargen. I flera EU-länder ökar populationen av varg. Här pratar Rebecka Le Moine om tusentals vargar. Är då beskedet från Rebecka Le Moine i dag att vi ska ha varg i renskötselområden? Ska det vara fullständig utbredning av varg i Skåne och i Mälardalen? Den börjar komma nu men inte på samma sätt som i Dalarna och Värmland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tätheten mellan djurgårdarna i Skåne är en helt annan än vad den är i exempelvis mitt hemlän Värmland. Vi har förvisso ibland stora problem med skador på tamdjur och så vidare, men i fråga om att leva sida vid sida bävar jag faktiskt för den dag det finns än fler revir och än högre täthet av varg i södra delarna av Sverige. Där håller bönderna djuren betydligt tätare än på andra ställen där vargen finns.

Vi kommer att få stora problem om vi inte kan hålla vargstammen på en hanterbar nivå. Det kommer annars att få konsekvenser för svensk livsmedelsförsörjning, och det är inte jag beredd att ställa upp på.

Birgitta Karstensson och Karl-Erik Keck från Torsby har insett vikten av en generös skyddsjakt på varg. De skriver i ett gemensamt uttalande: Skyddsjakten borde bli mer generös allteftersom vargstammen växer. Snart borde vi kunna komma dithän att varenda varg som angriper tamdjur tas bort snabbt och effektivt genom skyddsjakt i någon form. Då kan vi minska angreppen på både hundar och får.