Peter Kullgren

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Nu har vi tagit fram detta stöd, som kommer att gälla under två år, så att dessa företag ska kunna ha en kontrollerad avveckling. När de två åren har gått - eller när lagstiftningen är på plats - finns det ingen möjlighet för de företag som avvecklas frivilligt att få några medel. Jag tror att det i sig också kommer att vara drivande. Nu är fönstret öppet för att få ersättning. Det är öppet en tid; sedan stängs det. Det är så vi har lagt upp denna modell, och jag tror att detta kommer att ha effekt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Torkan 2018, pandemin 2019, Rysslands anfallskrig i Ukraina och denna sommar med först torka och sedan väta, som har ställt till det, visar på vår sårbarhet. När handelskedjor bryts kan vi också konstatera att vi står sårbara i ett importberoende land. Därför är utredningar tillsatta. Jag och civilförsvarsministern har mycket dialog kring hur vi ska kunna stärka resiliensen, men det kommer vi också att återkomma till när utredningar etcetera är presenterade.

Herr talman! Jag tackar för frågan. Jag tror att livsmedelsstrategin 2.0 kommer att vara en bidragande orsak till att vi vänder denna utveckling. Sedan tror jag att grundinställningen från regering och riksdag har effekt - att vi nu tittar på och ändrar hur vi beskriver vårt svenska jordbruk. Vi går ifrån att beskriva det som miljöfarligt, så som det har målats ut i alltför många år. Det tror jag också har effekt. Det handlar om hur man ser på jordbruket i Sverige.

När det gäller livsmedelsstrategin 2.0 har jag i arbetet utgått från dem som berörs. Det är lantbrukare och resten av livsmedelskedjan som jag har bett komma in med så konkreta inspel som möjligt när det gäller hur vi ska kunna öka livsmedelsproduktionen i Sverige.

Vi har fått in ett omfattande material, haft många rundabordssamtal och så vidare. Just nu håller vi på att gå igenom alla de förslagen. Jag ser fram emot att få återkomma och presentera regeringens syn på de förslag som har kommit in.

Herr talman! Ja, det är klart att det finns en massa idéer om detta. De som är allra bäst på det är oftast lantbrukarna själva, som vet hur vattenflödena går i deras område, om det gäller översvämningar, och var de skulle kunna ha bevattningsdammar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Men grunden är att ett lönsamt jordbruk har möjlighet att investera i sin resiliens. Därför måste vi - gemensamt, hoppas jag - se till att vi ökar det svenska jordbrukets konkurrenskraft och därmed lönsamhet.

Herr talman! Tack så mycket, ledamoten, för en bra fråga! Det har verkligen varit ett hemskt år för Sveriges lantbrukare. Jag har varit och besökt de här åkrarna där man har paddlat kanot, och jag kände nästan, mitt i landet, en havsdoft när det började ruttna på de fält som skulle ha gett oss spannmål till våra brödlimpor till frukosten. Det är alltså ett tufft år.

Regeringen har gjort vad vi kan när det gäller det krisstöd som EU-kommissionen har beviljat Sverige. Vi har maximalt medfinansierat det stöd vi kan ge. Jag förstår att detta är en klen tröst för lantbrukare som blivit av med halva sin skördeintäkt. Men det är så regelverket ser ut, och det är det vi kan göra.

Det som är absolut viktigast för ett mer resilient jordbruk i Sverige är att vi fortsätter att arbeta för en ökad lönsamhet i jordbruket. Det gör vi genom att se till att det svenska jordbrukets konkurrenskraft ökar.

Herr talman! Tack, ledamoten, för följdfrågan! Grunden är att vi måste ge ett nytt uppdrag inför ett nytt beslut. Det behöver utredas hur vi kan leva upp till våra EU-rättsliga åtaganden med en mindre vargstam. Jag hade gärna sett att detta gjorts redan för åtta år sedan. Då hade vi kanske inte varit i den utveckling med en explosionsartad ökning av vargstammen som vi har sett de senaste två mandatperioderna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Förutom detta med licensjakten har vi också, som ledamoten mycket väl vet, gett ett uppdrag gällande förstärkningar av skyddsjakten.

Herr talman! Det kommer sig av att uppdraget till Naturvårdsverket om att följa det som riksdagen har sagt kom alldeles för sent. Det kom under det sista året av förra regeringens mandatperiod.

Detta är ett uppdrag som vi nu har förtydligat ännu mer för att vi ska kunna få ett regelverk på plats och därmed minska vargstammen. Vi skärper det tidigare uppdraget och förtydligar vad vi behöver göra för att ha en gynnsam bevarandestatus med en så pass liten vargstam. Uppdraget är dessutom tidigarelagt och ska redovisas den 30 juni nästa år.

Än så länge har vi ingen ändring, men det har vi tyvärr inte kunnat göra så mycket åt. Vi har pressat detta uppdrag så hårt vi har kunnat.

Fru talman! Upptäckten av svenska kräftor vars värden överstiger gränsvärdena för PFAS visar på den spridning som dessa ämnen har fått globalt och behovet av åtgärder. Både jag och regeringen ser som sagt allvarligt på denna spridning och arbetar aktivt med att minska den i miljön såväl nationellt som inom EU och globalt. Den breda och långvariga användningen av PFAS-ämnen har spritt detta ämne i vår miljö, och eftersom dessa ämnen är långlivade och svårnedbrytbara kommer vi tyvärr att behöva hantera konsekvenserna av dessa ämnen under lång tid.

Jag delar ansvaret för detta område med statsrådet Pourmokhtari. Inom mitt ansvarsområde är de främsta verktygen för hantering av PFAS-risker de gränsvärden som finns och våra tillsynsmyndigheters arbete för att upprätthålla en hög skyddsnivå för konsumenterna. Livsmedelsverket gör med jämna mellanrum så kallade matkorgsundersökningar, och dessa har visat att det inte finns höga halter av PFAS i maten i svenska butiker.

Det är viktigt för mig och regeringen att konsumenterna ska känna sig trygga med att den mat de äter är säker och att det vatten de dricker är säkert, och jag kan försäkra ledamoten att både jag och regeringen nära följer frågan om PFAS-ämnen i livsmedelskedjan och tar den på stort allvar. Tack för en bra debatt!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag tror inte att någon är betjänt av att vi försöker att måla ut det som att någon är för eller emot PFAS. Vi är alla emot det - ingen vill att dessa ämnen ska finnas. Det är därför den nuvarande regeringen, liksom den tidigare socialdemokratiska regeringen, arbetar hårt.

I Sverige sätter vi de strängaste möjliga gränsvärdena för detta. Det är på så sätt vi från statligt håll kan styra vad som kommer ut. Det är självklart viktigt att vi också har uppföljning och kontroll så att detta efterlevs, och det ligger på kommunala tillsynsmyndigheter, Livsmedelsverket med flera.

I Sverige är det kommunerna som har ansvar för den allmänna dricksvattenförsörjningen, och de har rätt att ta ut avgifter för att kunna finansiera leverans och övrig hantering. Kommuner är olika välinvesterade beroende på utbyggnadstakt av va-nät. En del har satsat mycket på underhåll och har bra vattenledningsnät och reningsverk medan andra ligger efter. Många kommuner och kommunala vattentjänstföretag är medlemmar i branschorganisationen Svenskt Vatten, och här har man ett kontinuerligt utbyte och hjälper varandra.

Många svenska myndigheter - Kemikalieinspektionen, Havs- och vattenmyndigheten, Livsmedelsverket, Naturvårdsverket, Sveriges geologiska undersökning, Statens geotekniska institut och Läkemedelsverket - arbetar aktivt med frågor om föroreningar och PFAS-ämnen i mark och vatten och samarbetar med varandra för att hantera PFAS-problematiken. Syftet med dessa samarbeten är att förbättra riskbedömning, regelutveckling, miljöövervakning, forskning, teknikutveckling och offentlig kontroll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har gett MSB särskilda medel för 2023 för att tillsammans med Naturvårdsverket fortsätta att arbeta med stöd och vägledning för hantering av kontaminerat släckvatten, skumvätskor med mera som innehåller PFAS.

Livsmedelsverket redovisar inom kort ett underlag för att ta fram förbud mot PFAS i papp och kartong som har kontakt med livsmedel. Jag ser fram emot att ta del av det.

Fru talman! Jag börjar med en motfråga: Om det inte skulle vara de som producerar livsmedlen eller våra tillsynsmyndigheter, exempelvis Livsmedelsverket, som har ansvaret för detta, vem skulle det då vara? Hur skulle det praktiskt gå till i den svenska förvaltningsmodellen?

Eftersom PFAS-ämnena kan vara skadliga, och eftersom de lätt sprids i miljön och är långlivade, är det viktigt att vi så långt som möjligt fasar ut användningen så att vi inte får ut mer av dessa ämnen i vår miljö, där de sedan kan ta sig in i livsmedelskedjan och till slut hamna på våra matbord och i våra kroppar. De främsta verktyg vi har för att skydda folket mot risker till följd av de PFAS-ämnen som redan har släppts ut i miljön, och som därmed kan förekomma i livsmedel, är gränsvärden och kostråd.

Livsmedelsverket beslutade i november i fjol om nya föreskrifter vad gäller dricksvatten med anledning av parlamentets och rådets direktiv om kvaliteten på dricksvattnet. För första gången finns EU-gemensamma minimikrav för högsta tillåtna mängd PFAS-ämnen i dricksvattnet, som ledamoten mycket väl vet. Livsmedelsverket har, som nämndes, valt att på nationell nivå sätta så stränga gränsvärden som det bara är möjligt.

I för stora mängder kan PFAS orsaka skador och öka risken för negativa hälsoeffekter. Självklart bör vi inte ha livsmedel som överskrider några gränsvärden. Regeringen är medveten om att det nya gränsvärdet för dricksvattnet kan komma att innebära utmaningar i form av ökade kostnader, särskilt för de mindre kommunerna. Det är självklart att regeringen kommer att följa upp detta och ha en dialog. Kommunerna samarbetar också väldigt mycket när det gäller vattenverksamheterna, och jag tror att erfarenhetsutbytet där kommer att vara av stor vikt.

Jag vill också upprepa att vi arbetar aktivt både inom EU och globalt för att begränsa PFAS-ämnen. Detta har gett resultat, exempelvis i form av ett EU-förbud mot 200 PFAS-ämnen som träder i kraft i år.

Fru talman! Jytte Guteland har frågat mig vad jag avser att göra inom mitt ansvarsområde för att skydda svenska folket från PFAS och se till att vi hamnar under de gränsvärden som EU har satt upp. Jytte Guteland har vidare frågat mig hur jag och regeringen underlättar för mindre kommuner så att deras vattenverk kan klara de gränsvärden som krävs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har förstås tagit del av nyhetsrapporteringen om att det har gjorts fynd av svenska kräftor som säljs i butik i vilka gränsvärdena i livsmedel för högfluorerade ämnen, så kallade PFAS-ämnen, överskrids. De testresultat som har rapporterats i massmedierna är beklagliga och visar på den spridning som dessa oönskade ämnen har fått globalt.

Vidare har jag noterat att resultaten anmälts till Livsmedelsverket och tillsynsmyndigheterna i de kommuner där fynden har gjorts. Jag vill avvakta dessa myndigheters bedömning och skaffa mig en tydligare bild av hur pass omfattande problemen med PFAS-ämnen i svenska kräftor är innan jag uttalar mig närmare.

Regeringen ser mycket allvarligt på spridningen av högfluorerade ämnen i miljön och i livsmedelskedjan där de kan utgöra en risk för konsumenternas hälsa. PFAS-ämnena är en stor och komplex grupp av ämnen, fler än 10 000, med varierande egenskaper och en bred användning i samhället. Vissa av dessa ämnen kan ha skadliga effekter, både för människor och för miljö. Gemensamt för dem är att de är syntetiskt framställda och att de inte bryts ned, eller bryts ned extremt långsamt till andra PFAS-ämnen. Många av ämnena är också vattenlösliga och mycket rörliga i mark, vatten och luft.

Arbetet med att skydda det svenska folket från exponering för PFAS-ämnen sker längs två parallella spår, dels genom att försöka begränsa fortsatt spridning, dels genom att på bästa sätt hantera konsekvenserna av tidigare spridning.

Regeringen fortsätter därför Sveriges aktiva arbete både inom EU och internationellt för att, i enlighet med EU:s kemikaliestrategi för hållbarhet, fasa ut all användning av PFAS-ämnen om det inte visas att den är nödvändig för samhället, för att på så sätt minska tillförseln av dessa ämnen i vår miljö så mycket som möjligt.

När det gäller de PFAS-ämnen som redan finns i vår miljö är dessa tyvärr långlivade, och de kommer att finnas i vår miljö under överskådlig tid, trots ansträngningar med sanering av mark och vatten. Genom närvaron i miljön kommer dessa ämnen att utgöra en risk i livsmedelskedjan. För att skydda konsumenternas hälsa finns det EU-gemensamma gränsvärden för PFAS i livsmedel och i dricksvatten. Sedan den 1 januari 2023 har vi gemensamma EU-gränsvärden för PFAS-ämnen i vissa animaliska livsmedel, däribland kräftor.

När det gäller dricksvatten har Livsmedelsverket sedan 2014 haft nationella åtgärdsgränser för PFAS-ämnen i vårt dricksvatten. Myndigheten beslutade i november i fjol om nya dricksvattenföreskrifter med anledning av Europaparlamentets och rådets direktiv om kvaliteten på dricksvatten. Direktivet fastställer bland annat minimikrav för högsta tillåtna mängd PFAS-ämnen i dricksvatten, vilket driver på teknikutvecklingen för att öka reningsgraden av PFAS-ämnen. Livsmedelsverket har valt att sätta ett så strängt gränsvärde som det är möjligt att göra. Det nya gränsvärdet omfattas av en övergångsperiod och ska börja tillämpas den 1 januari 2026.

Livsmedelslagstiftningen är utformad på så sätt att det är livsmedelsproducenterna som är ansvariga för att se till att de livsmedel som de släpper ut på marknaden uppfyller lagstiftningens krav, inklusive gällande gränsvärden för främmande ämnen. Livsmedelsverket och de kommunala tillsynsmyndigheterna kontrollerar att producenterna lever upp till sitt ansvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen är medveten om att det nya gränsvärdet för PFAS-ämnen i dricksvatten kan innebära utmaningar, särskilt för de mindre kommunerna. Enligt lagen om allmänna vattentjänster har kommunerna ansvar för den allmänna dricksvattenförsörjningen, och de har rätt att ta ut avgifter för att finansiera vattenförsörjningen. Det är angeläget att avgiftsutvecklingen i kommunerna över tid motsvarar investeringsbehoven, bland annat för att anskaffa erforderlig reningsteknik i dricksvattenproduktionen. Avslutningsvis vill jag nämna att Livsmedelsverket tillhandahåller vägledande information till stöd och hjälp för kommunernas och de kommunala vattentjänstföretagens tillämpning av dricksvattenföreskrifterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag anser att fiske- och vattenbruksverksamheterna ska vara miljömässigt hållbara på lång sikt och förvaltas på ett sätt som är förenligt med målen om att uppnå nytta ekonomiskt, socialt och sysselsättningsmässigt. Detta är förutsättningen för att de ska kunna bidra till och trygga livsmedelsförsörjningen som en del av ett hållbart livsmedelssystem samtidigt som det hållbara, småskaliga fiskets konkurrenskraft värnas.

Jag säger återigen att kommissionens förslag fortfarande analyseras i Sverige och i andra medlemsstater runt Östersjön. Men det är bara att konstatera att så som vi vet hittills är det fråga om ett förbud mot riktat fiske av torsk, sill och strömming. Om det skulle bli verklighet skulle det troligen medföra stora negativa konsekvenser för den svenska fiskerinäringen.

Östersjöns ekosystem påverkas utöver fiske också av en rad andra olika faktorer, exempelvis övergödning, salthalt, förekomst av konkurrerande arter till strömming och inte minst förekomsten av predatorer som säl, skarv och annan fisk. Det krävs ett helhetsgrepp i frågan, och därför genomför regeringen också parallella och kompletterande insatser.

Jag kommer att återkomma med hur regeringen avser att agera i förhållande till förslaget efter det att djupare analys avseende förslagets effekter för bestånden och de svenska fiskerinäringarna har genomförts.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Vi har kommit en bit in i den förhandlingsprocess som leder till nästa års fiskemöjligheter. Ices vetenskapliga råd för fisket i Östersjön för 2024 publicerades den 31 maj i år, och den 28 augusti kom som sagt förslaget till reglering.

Presentation och meningsutbyte avseende kommissionens förslag sker, som varje år, i rådsarbetsgruppen för fiskeripolitik. Kommissionens förslag analyseras ju inte bara i Sverige, utan analys pågår parallellt i samtliga medlemsstater runt Östersjön.

Det är också viktigt att påpeka att kommissionens förslag inte är fullständigt, och kommissionen kommer att komplettera förslaget i stora delar - vilket i sig är en ovanlig omständighet. Det gäller samtliga sill- och torskbestånd i Östersjön, skarpsill och rödspätta.

Kommissionens ofullständiga förslag beror framför allt på att kommissionen har beställt ytterligare vetenskapliga råd från Ices för vissa arter, som ännu inte har levererats. Det som vi vet hitintills analyseras fortfarande av regeringen. Därför är det svårt att redan nu komma fram till en exakt ståndpunkt om kommissionens förslag eftersom vi inte anser det vara fullständigt.

En slutlig diskussion om ställningstagande samt politisk överenskommelse kommer att göras vid jordbruks- och fiskerådet den 23-24 oktober 2023. Innan det kommer ledamoten Timgren att få möjlighet att i miljö- och jordbruksutskottet, och senare också i EU-nämnden, diskutera frågan innan den slutgiltiga svenska ståndpunkten antas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Den 28 augusti presenterade kommissionen förslaget till reglering av fiskemöjligheterna för vissa bestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön. Som jag nämnde tidigare analyseras det här förslaget fortfarande, men som vi ser det nu innebär det ett förbud mot riktat fiske av sill i västra Östersjön, sill och strömming i centrala Östersjön, sill och strömming i Bottniska viken och torsk i hela Östersjön och att endast oundvikliga bifångster är tillåtna av dessa bestånd.

Regeringens övergripande målsättning är att förvaltningsåtgärderna ska beslutas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer. När det gäller fiskemöjligheter anser regeringen att det är angeläget att nå mål om beståndsstorlek över den nivå som kan ge maximalt hållbar avkastning.

Det är också viktigt att den gemensamma fiskeripolitikens mål om landningsskyldighet möjliggörs, att den vetenskapliga rådgivningen och försiktighetsansatsen utgör grunden för besluten och att den fleråriga Östersjöplanen för torsk, sill och skarpsill ska tillämpas för de bestånd som omfattas av den här planen.

Givet att kommissionen har föreslagit ett förbud mot riktat fiske av torsk och sill i alla vatten, med undantag för sill i Rigabukten, kommer förslaget dock att leda till potentiellt stora negativa ekonomiska effekter för såväl fisket som beredningen och kustsamhällena i alla medlemsstater runt Östersjön.

Vi ska också vara medvetna om att strömmingsfrågan är komplicerad och att det fortfarande saknas stor kunskap. Det är först under de senaste åren som det rapporteras om en ökad andel småvuxen strömming, samtidigt som den storvuxna strömmingen minskat i de provfisken som nyligen genomförts i vissa områden av Östersjön. Det finns många faktorer som kan påverka beståndet och kustfiskets fångster, samtidigt som samma utveckling inte rapporteras från våra grannländer.

Med tanke på beståndssituationen för strömming har Sverige tydliggjort att vi önskar se försiktigt satta fiskemöjligheter för sill och strömming. Regeringen önskar finna ändamålsenliga och vetenskapligt välgrundade förvaltningsverktyg som ska kunna återhämta bestånden av sill och strömming i Östersjön. Regeringen har sedan tidigare meddelat att den står beredd att vidta åtgärder med utgångspunkt i att förvaltningen måste baseras på välgrundade vetenskapliga underlag.

Herr talman! har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att man på ett välgrundat vis genomför det förslag som garanterar bevarandet av strömmingsbeståndet i Östersjön utan att den svenska fiskerinäringen påförs onödigt stora konsekvenser.

Kommissionen presenterade den 28 augusti 2023 ett förslag till reglering av fiskemöjligheterna för 2024 för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön och i vissa andra vatten. Fastställande och fördelning av fiskemöjligheter i Östersjön görs genom att fastställa maximal tillåten fångst och kvoter samt därtill knutna villkor. Förslaget reglerar i Östersjön arterna torsk, sill, skarpsill, lax och rödspätta. Kommissionens förslag omfattar ett förbud mot riktat fiske av torsk och sill i västra Östersjön, sill i centrala Östersjön och sill i Bottniska viken. Om inte bestånden återhämtas riskerar situationen att fortsätta att skapa negativa effekter för havsmiljön, bestånden och fiskerinäringarna.

Regeringens övergripande målsättning är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer. När det gäller fiskemöjligheter anser regeringen således att det är angeläget att nå målen om beståndsstorlek över den nivå som kan ge maximalt hållbar avkastning, att den gemensamma fiskeripolitikens mål om landningsskyldighet möjliggörs, att den vetenskapliga rådgivningen och försiktighetsansatsen utgör grunden för besluten och att den fleråriga Östersjöplanen för torsk, sill och skarpsill ska tillämpas för de bestånd som omfattas av planen.

Regeringen anser således att fiske- och vattenbruksverksamheterna ska vara miljömässigt hållbara på lång sikt och förvaltas på ett sätt som är förenligt med målen om att uppnå nytta ekonomiskt, socialt och i sysselsättningshänseende. Därtill ska de bidra till att trygga livsmedelsförsörjningen som en del av ett hållbart livsmedelssystem, samtidigt som det hållbara småskaliga fiskets konkurrenskraft värnas. Särskilda insatser görs också för att flytta ut gränsen för storskaligt trålfiske i syfte att skapa bättre förvaltningsverktyg för sillen i Östersjön.

Kommissionens förslag är inte fullständigt, och kommissionen kommer att komplettera förslaget vad gäller sill i västra Östersjön, sill i centrala Östersjön, sill i Bottniska viken, skarpsill, rödspätta och torsk i västra Östersjön samt torsk i östra Östersjön. Att kommissionens förslag saknar dessa delar beror framför allt på att kommissionen har beställt ytterligare vetenskapliga råd från Ices för vissa arter. Dessa råd har ännu inte levererats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen analyserar fortfarande detaljerna i kommissionens förslag, och i det ingår en djupare analys avseende förslagets effekter för bestånden och de svenska fiskerinäringarna. Jag kommer därför att återkomma om hur regeringen avser att agera i förhållande till förslaget.

Fru talman! Det är min och regeringens utgångspunkt att den operativa viltförvaltningen så långt som möjligt ska vara decentraliserad. Älgförvaltningen ska vara lokal och regional. Jag vill att älgförvaltningen ska skapa en älgstam av hög kvalitet som är i balans med betesresurserna och tar hänsyn till viktiga allmänintressen som till exempel rovdjursförekomst, trafiksäkerhet, jordbruk, skador på skog och inverkan på den biologiska mångfalden.

Jag kommer att fortsätta följa myndigheternas arbete, forskningen och debatten när det gäller älg- och skogsförvaltning. Som jag sa i mitt svar på interpellationen bedömer jag att det finns skäl att invänta rapporteringen av uppdraget till Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen för att först därefter gå vidare med eventuella insatser.

Stort tack för debatten!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Mycket av det som Tomas Kronståhl säger delar vi uppfattning om. När vi tittar på framtiden är det givetvis viktigt att vi inte glömmer utmaningen med de skador som viltet de facto orsakar för människor, verksamhet och natur. Tack vare en oerhört duktig jägarkår har vi till stor del kunnat bemästra de skador som viltet orsakar. Den svenska jägarkåren fyller en oerhört viktig funktion när vi ska balansera täta viltstammar.

Jag är medveten om att frågan om älgförvaltningen och kopplingen till skogsskadorna är komplex och polariserad. Det är därför det är så viktigt att vi får till det här ömsesidiga och respektfulla samtalet och förståelsen för varandra. Jag inser också att ett alltför ensidigt fokus har satts på älgstammens storlek och de skador som älgarna bidrar till. Man behöver ta större hänsyn till alla klövviltsstammar, inte bara älgen. Jag förstår verkligen frustrationen och oron när det gäller både utbredningen av varg och älgstammens utveckling. Jag är medveten om att inte alla betesskador kommer från älg utan att andra viltslag också påverkar.

Utöver en duktig jägarkår är det även viktigt med en robust och ändamålsenlig myndighetsstruktur. Regeringen avser att inom kort tillsätta en utredning som ska utreda formerna för och föreslå en ny jakt- och viltvårdsmyndighet som ska ansvara för viltförvaltningen på nationell nivå.

Fru talman! Vi har sedan 2012 ett system med älgförvaltningsområden och att älgförvaltningen ska vara adaptiv, det vill säga att den ska vara lokalt förankrad och anpassas efter nya eller förändrade förhållanden som till exempel rovdjursförekomst eller skador på skog. Förvaltningen bör styra mot och följa upp de mål som satts inom ramen för älgförvaltningen. Det är viktigt att fortlöpande följa upp och analysera älgförvaltningen.

För närvarande har vi inga intentioner att ändra systemet. Vi följer självklart debatten och ser fram emot Skogsstyrelsens och Naturvårdsverkets redovisning av uppdraget om möjliga åtgärder för att åstadkomma eftersträvansvärd balans mellan klövviltstammar och fodertillgång.

Det är viktigt att vi för en kunskapsbaserad diskussion om älgförvaltningen. Även om stammen minskat under flera år betyder det inte automatiskt att älgen är hotad som art. Men naturligtvis kommer vi att följa utvecklingen och vad Artdatabanken rapporterar.

Frågan om älgförvaltning och kopplingen till skogsskador är komplex och mycket polariserad. Därför är det viktigt med samarbete mellan skogs- och jägarintressena. Jakträtten tillfaller fastighetsägaren, och det är min önskan att jägare och skogsägare samarbetar. Det är viktigt att det finns en respekt för varandras olika intressen. Det är därför jag har bjudit in de berörda organisationerna till ett möte med framåtsyftande inriktning med särskilt fokus på balans mellan vilt, foder och betesskador men också för att diskutera samarbetet när det gäller dessa frågor.

Fru talman! Tomas Kronståhl har frågat mig om jag och regeringen har någon avsikt att förändra älgförvaltningarnas uppdrag för att förhindra att den svenska älgstammen riskerar att ta skada.

Jag håller med om att alltför ensidigt fokus har lagts på älgstammens storlek och älgarnas skador. Helt nyligen har jag skickat ut en inbjudan till de olika aktörer som har intresse av klövviltsförvaltning. Ibland får älgen oförskyllt skulden för skador, framför allt inom skogsbruket. Jag anser att det totala vilttrycket måste tas med i beräkningen och att det ska finnas plats för en livskraftig och stark älgstam, samtidigt som skadorna för skogsbruket måste vara hanterbara. Det kommer att vara mitt budskap vid mötet.

På längre sikt bidrar även förbättrad ståndortsanpassning inom skogsbruket till förbättrad balans mellan klövviltstammarnas storlek och fodertillgång. Glädjande nog har vi här sett positiva resultat under de senaste åren, inte minst en ökad andel tallföryngringar i södra Sverige.

I linje med skogspropositionen från 2021 har Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen i uppdrag att senast den 30 september 2023 redovisa möjliga åtgärder och vid behov föreslå regelförändringar för att åstadkomma eftersträvad balans mellan klövviltstammar och fodertillgång och därmed minska skadenivåerna på skog. Propositionens inriktning är att en "tydlig minskning av klövviltpopulationerna utifrån lokala och regionala förhållanden bör ske i närtid samtidigt som skogsskötseln anpassas för ökade fodermängder".

Jag bedömer att det finns skäl att invänta rapporteringen för att därefter gå vidare med eventuella insatser.