Peter Kullgren

Fru talman! Jag tror att vi i grunden är väldigt överens i dessa frågor, och det är en styrka från svensk sida att vi generellt sett är överens. Sedan förstår jag att man från oppositionen gärna vill skapa en konflikt, men jag ser inte att den finns. Man griper efter varje halmstrå för att hitta någon möjlig spricka.

Så här är det: Den svenska djurvälfärden - djurs mående och välbefinnande - är oerhört viktig för interpellanten, vet jag, och även för mig och den svenska regeringen. Det är den även för regeringens samarbetsparti. Men man kan inte säga redan nu att alla regler ska se exakt likadana ut och att det ska vara på exakt samma sätt.

Det vi säger är att vi ska hålla nivån för djurs välbefinnande och djurvälfärden och att vi ska ha ett starkt djurskydd. Men om vi i dag har begränsningar i form av lagstiftning som blir teknikfientlig eller om vi kan hitta andra sätt att säkerställa djurvälfärden är det klart att vi måste titta på det. Det ska dock inte ske på bekostnad av djurvälfärden. Det är en väldigt stor skillnad. Jag kan inte lova att det inte blir några förändringar i någon detalj, men syftet ska inte vara - och målet är inte på något sätt - att minska djurvälfärden i Sverige.

Vi måste se de möjligheter som finns att öka konkurrenskraften, med bibehållna högt ställda krav på djurskydd. För mig är djurens mående det som är viktigt i detta. Om vi sedan har tekniska hjälpmedel som kan ge oss samma resultat och om det ökar lönsamheten för svenska bönder är det bara positivt.

Jag tackar för debatten och interpellationen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Vi kan konstatera att Sverige i många fall har mer detaljerade djurskyddskrav än övriga EU, i alla fall de allra flesta länder. Det har bidragit till vårt goda djurhälsoläge och ett minskat behov av antibiotika i djurhållningen - men inte sällan har detta skett på bekostnad av svenska bönders och svenska djurhållares konkurrenskraft.

Några exempel där Sverige går längre är krav på bedövning för slakt och kastrering, förbud mot näbbtrimning och förbud mot svanskupering. Vi ställer också i flera fall högre och mer detaljerade krav när det gäller till exempel utrymme. Vi ställer högre krav på tillgång till strömedel för grisar, som interpellanten nämnde, samt möjlighet till bete för mjölkkor. Även när det gäller transporter har Sverige strängare regler.

Jag vill ändå konstatera att Sverige i olika sammanhang och forum har framfört vikten av att det blir en genomgripande översyn. Vi har även arbetat aktivt tillsammans med likasinnade länder för att påverka utformningen av det kommande lagförslaget. I mitten av september skickade jag som sagt också ett brev till kommissionär Kyriakides och kommissionär Wojciechowski där jag framförde vikten av att reformen inte försenas utan genomförs inom utsatt tidsram.

Det är klart att det även i bilaterala möten ligger i svenskt intresse att man lyfter fram detta när man träffar rätt kommissionär, och det är klart att det är någonting jag kommer att fortsätta göra. Jag kommer att fortsätta prata med dem som är likasinnade, alltså de som har samma inställning här, så att vi håller uppe trycket på kommissionen. Vi ska försöka få fler medlemsländer att ställa sig bakom detta, för det är klart att det någonstans är så man ökar trycket - genom att vi blir fler som tycker samma sak. Det är oerhört centralt i all politisk verksamhet, och det gäller även verksamheten i EU.

När det gäller om, utifall, hur och att detta kanske och eventuellt inte kommer är det svårt att spekulera i det. Interpellanten frågar vad vi skulle göra om det inte blev en översyn och vad vi då gör för konkurrenskraften, och där vill interpellanten höra om någonting annat än utredningen. Men jag tänker fortsätta att hänvisa till utredningen, för vi har inga förslag presenterade därifrån än.

Det är inte utredningen i sig som är det centrala, utan det är just förslagen. Hur mycket påverkar den konkurrenskraften? Vilken effekt kommer utredningen att ge? Det måste vi ju börja med. Det finns ett ganska tydligt direktiv om vad vi vill åstadkomma med utredningen, och det handlar om konkurrenskraften men med ett bibehållet högt djurskydd. Detta är en utredning som det har beslutats om i enlighet med Tidöavtalet.

I utredningen pratas det dock om EU-nivån och vad mer vi från svensk sida kan göra för att fortsätta arbetet med att fler ska bli mer lika oss när det gäller djurskyddsregler och så vidare. Allt detta är självklart centralt för de svenska livsmedelsproducenterna och de svenska bönderna.

Fru talman! Sverige har länge påpekat behovet av att se över EU:s djurskyddslagstiftning. Exempel på frågor som vi prioriterar från svensk sida är bland annat att den rutinmässiga svanskuperingen av grisar ska upphöra, att fixering av suggor successivt ska upphöra och att man ska komma till rätta med djurskyddsproblemen förknippade med långa djurtransporter. Men vi tycker också att det är viktigt att det införs en specifik lagstiftning för djurkategorier där sådan saknas i dag, exempelvis för unghöns.

Som jag nämnde förut arrangerade vi under det svenska ordförandeskapet en konferens just för att lyfta fram djurskyddsfrågorna. Konferensen tog avstamp i frågor och områden som är aktuella i översynen av djurskyddslagstiftningen. Vid denna konferens presenterades även aktuell djurskyddsforskning och svenska exempel som visar på fördelar med ett gott djurskydd. Det är klart att det är en oerhört viktig del i arbetet och ett stöd från det svenska ordförandeskapet till kommissionen för att lyfta fram och diskutera dessa frågor som självklart är oerhört viktiga.

Jag kan konstatera att uppgifterna om att kommissionen överväger att försena, urvattna eller inte alls lägga fram lagstiftningsförslaget ännu är obekräftade. Men det vore högst olyckligt om reformen inte skulle genomföras, och det såklart av flera skäl.

Denna översyn är ett långsiktigt arbete i en ytterst nödvändig riktning. Behovet av en stabil och hållbar livsmedelsproduktion, både i Sverige och i Europa, är viktigare än på väldigt länge - om inte någonsin. I denna helhet är ett gott djurskydd en pusselbit som vi inte kan vara utan.

En skärpning av lagstiftningen inom EU skulle inte bara gynna välfärden, även om det är viktigt för våra djur, utan även svenska livsmedelsproducenters konkurrensvillkor, som interpellanten var inne på. För regeringen är det prioriterat att se över möjligheterna att balansera konkurrensförutsättningarna för våra svenska bönder och för våra svenska livsmedelsproducenter, men detta ska ske samtidigt som vi bibehåller de högt ställda svenska djurhållningskraven.

Sverige har en stark djurskyddslagstiftning som omfattar alla djur som hålls av människan och som syftar till att säkerställa ett gott djurskydd och främja en god djurvälfärd och respekt för djur.

Fru talman! Sofia Skönnbrink har frågat mig vad jag och regeringen gör här och nu för att förhindra att förslaget till ny djurskyddslagstiftning i EU stoppas. Sofia Skönnbrink har vidare frågat mig hur jag och regeringen kommer att agera om en uppdatering av lagstiftningen inte genomförs och på vilket sätt regeringen i så fall ska arbeta för att förbättra konkurrensvillkoren för svenska lantbrukare.

Fru talman! Jag skulle vilja inleda med att säga att jag är helt enig med Sofia Skönnbrink; den översyn av hela EU:s djurskyddslagstiftning som EU-kommissionen initierade i Från jord till bord-strategin är både angelägen och nödvändig. Djurskyddsnivån inom EU behöver höjas, och den nuvarande lagstiftningen behöver uppdateras.

Ett starkt djurskydd är av avgörande betydelse för god djurhälsa, vilket i sin tur minskar behovet av antibiotika. Vidare behöver vi komma till rätta med den ojämlika implementering och de brister i efterlevnad som finns i dag. Det kommer även att bidra till att möta konsumenternas förväntningar och ge bättre konkurrensförutsättningar för producenter och för hela livsmedelskedjan.

Kommissionen har aviserat att förslaget till ny lagstiftning ska presenteras under hösten. Jag har nyligen i ett brev till kommissionen framfört vikten av att reformen inte försenas utan genomförs inom utsatt tidsplan. Vidare arrangerades under det svenska ordförandeskapet en djurskyddskonferens i Uppsala, i syfte att lyfta djurskyddsfrågorna och stötta kommissionens arbete i EU-översynen.

Sverige har jämfört med många andra länder inom och utanför EU en omfattande och stark djurskyddslagstiftning. Det ska vi värna. För att se över möjligheterna att balansera konkurrensförutsättningarna för svenska livsmedelsproducenter och samtidigt bibehålla högt ställda svenska djurhållningskrav har regeringen tillsatt en utredning om stärkt konkurrenskraft och ett starkt djurskydd. Den utredningen ska redovisa sitt arbete senast den 30 juni 2024, och jag ser fram emot att ta del av utredningens analyser och förslag.

Avslutningsvis vill jag understryka detta: Att stärka djurskyddet inom EU är ett långsiktigt arbete i en nödvändig riktning. Behovet av en stabil och hållbar livsmedelsproduktion, både i Sverige och i Europa, är viktigare än någonsin. En uppdaterad djurskyddslagstiftning kommer att vara en av nyckelfaktorerna för att uppnå detta.

Fru talman! Det är i dag precis tre veckor sedan det första beslutet kopplat till smittan fattades. Sedan dess har det hänt väldigt mycket. Jordbruksverket och SVA startade snabbt sitt arbete i linje med de förberedelser man har ägnat sig åt under många år. Jägarkåren ställde mangrant upp för att bidra i sökarbetet, liksom andra delar av civilsamhället, som gjorde sin del. Lokala företagare som arbetar i de gröna näringarna har stöttat varandra och tittat på hur man kan hjälpa varandra genom att skjuta upp fakturor och bidra med likviditet tills ersättningsfrågorna klarnar.

Visst kan man önska att vi hade kommit ännu längre i en lång rad frågor, men det är också viktigt att det blir rätt från början. Att ta i lite extra, kanske till och med lite för mycket under en kort tid, är bättre än att blicka tillbaka med smittan spridd i landet och önska att man hade gjort mer.

Jag vill därför avslutningsvis vända mig till alla de människor vars liv kraftigt påverkas av restriktionerna till följd av smittan. Oavsett om du är privatperson, företagare eller engagerad i civilsamhällets organisationer har situationen gett kraftiga inskränkningar i det normala, och jag ber om ditt tålamod. Den uppoffring du gör nu är viktig och gör skillnad. Fortsätt hålla i och hålla ut!

Jag vill tacka alla deltagare för en bra debatt.

(Applåder)

Den särskilda debatten var härmed avslutad.

Fru talman! Tack, Daniel Bäckström, för det svaret!

Jag tycker faktiskt att man har ett ansvar, även som oppositionsparti, att försöka sprida lugn i sådana här allvarliga situationer - inte minst Centerpartiet, som är ett parti som har ett brett stöd bland Sveriges lantbrukare. Då kan jag vända mig lite emot att man har tagit i princip varje chans man haft att så osäkerhet om vilka ersättningar det finns rätt till. Det gynnar inte saken. Det minskar inte oron för dem som jag vet att vi båda värnar.

Epizootilagen är tydlig: De som är direkt berörda av myndigheters beslut som inskränker deras verksamheter har möjlighet till ersättning.

Sedan är det här ett speciellt läge. Vi behöver undersöka statsstödsregler så att vi inte gör bort oss i det här arbetet och så att det blir rätt och blir tydliga besked. Men beskeden ska komma så snabbt som möjligt, och jag vet att Jordbruksverket jobbar varje dag med att få fram dessa besked.

Fru talman! Jag tycker att jag har försökt svara Centerpartiet och Daniel Bäckström här att Jordbruksverket, som har hand om den här lagstiftningen och ska tolka den, har meddelat - inte bara till mig utan till hela svenska folket på ett otal presskonferenser - att man arbetar på så fort som möjligt. Man har också meddelat kontinuerligt via sina hemsidor och andra kanaler vad som gäller för ersättningar.

Tycker Centerpartiet att epizootilagen behöver ändras, eller hur ska jag tolka det som Centerpartiet säger? Vill man ha starkare skrivningar i epizootilagen än att den som är direkt berörd har möjlighet till ersättning? Vad är det som är problematiskt i det här - förutom att vi alla skulle vilja ha haft det klart redan innan det här utbrottet skedde?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om den afrikanska svinpesten

Fru talman! Det är en viktig aspekt, oavsett om det är Försvarsmakten som är ute i skog och mark eller om det är en jordbrukare. Har man varit i ett smittat land eller ett sådant område finns det noggranna regler för hur man ska ta hand om sin materiel och sin utrustning, sina skor, sina maskiner och allt vad det nu är. Följer man det ska det inte vara någon fara.

Jägarkåren har länge fått information som går ut på att har du varit i ett land där det här har funnits är det viktigt att du tvättar dina skor och sköter din utrustning. Den information och de regler som finns gäller naturligtvis för alla, även för försvarsövningar.

Fru talman! Tack så mycket, Emma Nohrén, för frågan!

Det här är väldigt viktigt. Tillsammans kan vi se till att komma ur den här situationen, men då måste också alla som är i närheten eller vistas i skog och mark i det här området ta ett väldigt, väldigt stort eget ansvar.

Jag vill också passa på att berömma informationen på myndigheternas hemsidor, där det är klart och tydligt hur man ska bete sig när man har varit i skog och mark och ska därifrån. Även de olika jägarförbunden som organiserar de allra flesta jägare i Sverige har gått ut med väldigt tydlig kommunikation kring detta. Följer man myndigheternas riktlinjer, som också har snappats upp av jägarorganisationerna, kan man med trygghet jaga i skog och mark. Det gäller naturligtvis inte i restriktionsområdet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om den afrikanska svinpesten

Fru talman! Svaret på frågan om när är: så snart som möjligt. Det är önskemålet, och det är det som Jordbruksverket säger. Men jag är också angelägen om att det blir rätt. Vi ska inte ta fram ett regelverk eller ge besked till drabbade som vi sedan behöver återkalla på något sätt. Det ska gå fort, men resultatet ska också bli rätt och riktigt.

Det är också viktigt att påpeka att det redan nu på Jordbruksverkets hemsida, dit jag vet att de allra flesta berörda är vana att vända sig, finns tydliga riktlinjer. När det gäller de 56 tamgrisar som tyvärr behövde avlivas vet de berörda verksamheterna att de får ersättning. Man får också ersättning enligt epizootilagen för det produktionsbortfall som man potentiellt får under tiden som restriktionerna ligger kvar.

En del är alltså redan glasklart, och annat behöver vi vänta lite på så att vi får det ordentligt utrett.

Fru talman! Jag börjar med ersättningsfrågan, så får vi se vad jag hinner med.

Epizootilagen är som sagt tydlig. När den används till djurbesättningar - det kan vara en hönsbesättning som får salmonella eller fågelinfluensa eller en grisbesättning - är det glasklart. Vi är inte ovana att hantera lagstiftningen vid dessa tillfällen. Därför blir det olyckligt om vi får en diskussion där vi gör dessa människor mer oroliga. Det vill jag verkligen inte. Där är det tydligt.

Men vi är inte vana vid att det potentiellt kan bli så stora värden som det blir när vi pratar om skog. Då har vi andra regelverk som träder in, till exempel EU:s statsstödsregler. Det måste vi se till att vi sköter på rätt sätt.

Jag har i flera intervjuer och annat sagt att det är klart att vi på Regeringskansliet har hög beredskap för att fatta beslut, om så skulle behövas, om den lagstiftning och det regelverk som vi har inte är tillräckliga.

Fru talman! Jag tycker att det är viktigt att vi som är offentliga ledare på ett eller annat sätt håller tungan väldigt rätt i munnen när vi pratar om det här så att inte vi skapar ytterligare oro i en redan ansträngd situation.

Epizootilagen är väldigt tydlig. Det är en lagstiftning som ger möjlighet till ersättning till dem som direkt drabbas av myndigheters beslut. Det är klart att denna rättighet går före huruvida ett budgetanslag tar slut eller inte. Det är då vi gör ändringsbudgetar.

Det har förekommit i den mediala diskussionen att olika politiker har varit ute och pratat om detta på ett sätt som har gjort att grisbönder efteråt har hört av sig till mig med en oro för att de inte ska få ersättning. Det är något som naturligtvis är helt felaktigt. Där har vi ett ansvar för att inte sprida mer oro än vad som redan finns i de här områdena.

(Applåder)

Herr talman! Anslaget är 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar, som ligger under utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Där ligger en grund varje år som de senaste åren har behövt höjas på grund av olika utbrott av salmonella, fågelinfluensa och så vidare. Ändringar av anslaget kan göras i ändringsbudgetar, vanligast höst och vår. Här blir det i vårändringsbudgeten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om den afrikanska svinpesten

Det finns år då vi inte har haft så stora och kostsamma utbrott, och då har inte hela anslaget behövt användas. Jag har god tilltro till våra myndigheter när det gäller planerna framåt och att man agerar utifrån de erfarenheter vi får av detta första utbrott av afrikansk svinpest.

Vi får ju hoppas att det inte blir fler, men om det kommer igen är det självklart att vi kommer att ha med oss erfarenheterna och vara än bättre förberedda på kommande utbrott. Då ska vi ha en om möjligt än bättre och effektivare bekämpning av afrikansk svinpest i Sverige.

Herr talman! Det här är det första fallet av afrikansk svinpest i Sverige. Det är första gången som våra myndigheter får arbeta med de smittbekämpande åtgärder som de tillsammans med branschen och övriga aktörer övat för i många år. Det är också första tillfället som den lagstiftning, epizootilagen, som reglerar ersättningar för denna typ av händelser ska testas för just det här scenariot med afrikansk svinpest.

Enligt epizootilagen har den som drabbas av produktionsbortfall eller inkomstförlust på grund av föreskrifter eller beslut vid ett sjukdomsutbrott av det här slaget möjlighet till ersättning. I normalfallet när ersättningar betalas ut enligt den här lagen handlar det kanske om en gård med en smittad djurbesättning. Men den afrikanska svinpesten och de restriktioner som den lett till har inte bara drabbat djurägare. Den berör exempelvis också skogsföretag, lantbrukare med flera. Därför undersöker våra myndigheter just nu vilka som har rätt till ersättning och hur det säkerställs att de ersättningar som betalas ut inte strider mot annan lagstiftning, främst EU:s statsstödsregelverk.

Jag som minister kan och får inte lägga mig i hur en myndighet tolkar en lagstiftning, men jag är naturligtvis mån om att det blir rätt. Jag vet att Jordbruksverket arbetar hårt med analysfrågan när det gäller ersättningar, och jag följer givetvis det här arbetet mycket noga.

Herr talman! Jag vill börja med att tacka för möjligheten att diskutera denna fråga inte bara i miljö- och jordbruksutskottet utan även här i kammaren. Det ger oss möjlighet att belysa den speciella situation som utbrottet av den afrikanska svinpesten har försatt Sverige i.

Afrikansk svinpest är en mycket smittsam virussjukdom som drabbar såväl tamgrisar som vildsvin. Dödligheten ligger nära 100 procent. Det är oklart hur smittan har kommit till Sverige och hur vildsvinen har kommit i kontakt med smittan, men den mänskliga faktorn har sannolikt haft betydelse.

Om smittan skulle sprida sig till andra delar av Sverige är det ett stort hot, inte bara mot vår grisuppfödning utan också mot stora delar av vår livsmedelsproduktion och vår handel. Därför har svenska myndigheter, i synnerhet Statens veterinärmedicinska anstalt och Jordbruksverket, under flera år arbetat med förberedelser för en tänkbar smitta. De startade snabbt upp den krisorganisation som krävs för att begränsa och bekämpa smittan.

Belgien och Tjeckien har lyckats bekämpa smittan. Vi i Sverige använder i vårt arbete de modeller som de har utvecklat för att begränsa och förhoppningsvis utrota smittan från vårt land. Men det kommer att ta tid. Det har i dag gått lite mer än tre veckor sedan det första positiva fallet. I Belgien tog det nästan två år innan landet förklarades fritt från svinpest.

Vi ska lära av andra länder. Under förra veckan hade vi besök av tre experter från andra medlemsstater som tillsammans med EU-kommissionen var här för att ge stöd och hjälp. De berömde våra myndigheter för att ha agerat helt i enlighet med den tillgängliga kunskap som finns för att ha störst chans att bekämpa sjukdomen.

Herr talman! I berörda kommuner ligger en nära 100 000 hektar stor zon med långtgående restriktioner. Det är restriktioner som behöver följas om vi ska kunna slå ut smittan innan den sprider sig. Men samtidigt skapas mycket oro och problem i lokalområdet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om den afrikanska svinpesten

Den 11 september besökte jag Fagersta och gjorde besök inom flera områden. Jag talade med bland annat grisproducenter, skogsentreprenörer, lantbrukare, kommunala företrädare, myndighetspersoner, jägare och skogsägare. Jag är glad att kunna konstatera att man lokalt sluter upp kring det gemensamma arbetet. Varje dag görs stora och goda insatser i restriktionsområdet för att bekämpa smittan. Jag vill tacka var och en som har varit med och dragit sitt strå till stacken.

Arbetet börjar ge resultat. Jordbruksverket och SVA har identifierat vad de kallar för ett kärnområde, det vill säga det område inom vilket smittan troligtvis startade. Att kunna isolera kärnområdet är ett första steg mot en snar återgång till ett normaltillstånd i större delar av området. Därför ska området på sikt avgränsas med stängsel och naturliga barriärer för att hålla smittade vildsvin inne och osmittade djur ute. Därefter kan myndigheterna på sikt ha möjlighet att ändra restriktioner utanför kärnområdet och tillåta vissa verksamheter.

Med ihärdigt och hårt arbete på alla nivåer och ett engagerat civilsamhälle kan vi bli helt fria från smittan. Vi är på rätt väg.

Herr talman! Jag tackar Malin Larsson för frågan.

Jag kommer inte i detta läge att gå in i en sifferexercis om procenttal när det gäller hur stor vildsvinsstam Sverige ska ha. Men som ledamoten säger har vildsvinsstammen minskat, delvis på grund av politiska åtgärder. Regeringen har också utökat paketet, bland annat för att jägare ska kunna avyttra vildsvinskött. Det ligger nog i de flesta jägares natur att när frysen är full slutar man skjuta. Men om köttet kan avyttras kan jakten möjligtvis öka. Man behöver också titta på de tekniska hjälpmedlen, för det är en komplicerad jakt.

Vi har kommit en bit, men är det möjligt att gå längre? Jag för just nu en dialog med departementet, och vi återkommer.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Regeringen skärper det uppdrag som Naturvårdsverket har haft för att svara på hur referensvärdet kan ligga i den lägre delen av det intervall som riksdagen har beslutat om, det vill säga 170-270 vargar. Just för att det ska kunna få effekt till jakten 2025 har regeringen också tidigarelagt detta uppdrag så att det ska redovisas den 30 juni 2024.

Som jag sa förut kan jag förstå frustrationen. Jag kan förstå ifrågasättandet när både riksdagen och regeringen har uttalat sig så tydligt. Vi i denna kammare vet dock hur detta fungerar. Man kunde ha lagt ut detta uppdrag betydligt tidigare - då skulle läget ha varit ett annat. Tidigare regeringar kunde ha gjort det.

Vi har lagt fram detta så snabbt vi har kunnat. Vi har också minskat tiden så att det ska kunna få effekt till 2025.

Herr talman! Tack så mycket för frågan, ledamoten!

Denna relativt nyligen aktualiserade fråga gör mig djupt bekymrad. Många gånger handlar det om oansvariga hundägare som orsakar olika hundrelaterade problem i vårt samhälle. Ett felaktigt beteende kan utvecklas hos alla hundraser, men det är klart att det finns raser, eller i det här fallet hybrider, som kan orsaka ännu större skada.

Alla djur är inte lämpliga att ha som sällskapsdjur på grund av deras egenskaper och naturliga instinkter. De lagar och bestämmelser som finns i dag syftar till att man inte ska ha varghybrider med alltför stor inblandning av varg. Hela tanken med regelverket är ju att det ska ske en utfasning, vilket Jordbruksverket har varit tydliga med i kommunikationen om detta.

Om Jordbruksverket anser att nuvarande regler inte lever upp till målet för regelverket är det klart att jag är öppen för att titta på det.

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Som ansvarig minister kommer jag självklart att fortsätta att ha en dialog med de myndigheter som ligger under mitt politiska ansvar och givetvis även med landshövdingarna. Jag kommer givetvis att ställa frågor om licensjakten, precis som jag gjorde förra gången när jag träffade landshövdingarna och följde upp vad som fungerat bra respektive mindre bra med den föregående licensjakten.

Hur många vargar som får fällas beslutas av länsstyrelserna, som grundar sina beslut på gällande regler, vilka Naturvårdsverket nu har fått i uppdrag att ändra. Jag varken kan eller får uttala mig om de beslut som fattats.

Däremot kan jag konstatera att regeringens vilja och politiska mål är att minska vargstammen, och det är just därför vi har gett nya uppdrag om detta.

Herr talman! Sverige har, som ledamoten vet, länge drivit på för hållbara och på vetenskaplig grund satta kvoter för fisket.

Vi kan också konstatera att sill- och strömmingsbeståndet även påverkas av andra saker. Fisket är en given del, men det handlar också om förekomsten av predatorer - det kan vara annan rovfisk, det kan vara skarv och det kan vara sälar och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi kommer att vara aktiva i förhandlingen och arbeta för hållbara kvoter i enlighet med den gemensamma fiskeripolitikens mål så att vi även i framtiden ska kunna ha surströmmingsberedning och ett kustnära fiske i Sverige. Det kommer att vara regeringens mål i de kommande förhandlingarna.