Fru talman! Sofia Skönnbrink har frågat mig vad jag och regeringen gör här och nu för att förhindra att förslaget till ny djurskyddslagstiftning i EU stoppas. Sofia Skönnbrink har vidare frågat mig hur jag och regeringen kommer att agera om en uppdatering av lagstiftningen inte genomförs och på vilket sätt regeringen i så fall ska arbeta för att förbättra konkurrensvillkoren för svenska lantbrukare.

Fru talman! Jag skulle vilja inleda med att säga att jag är helt enig med Sofia Skönnbrink; den översyn av hela EU:s djurskyddslagstiftning som EU-kommissionen initierade i Från jord till bord-strategin är både angelägen och nödvändig. Djurskyddsnivån inom EU behöver höjas, och den nuvarande lagstiftningen behöver uppdateras.

Ett starkt djurskydd är av avgörande betydelse för god djurhälsa, vilket i sin tur minskar behovet av antibiotika. Vidare behöver vi komma till rätta med den ojämlika implementering och de brister i efterlevnad som finns i dag. Det kommer även att bidra till att möta konsumenternas förväntningar och ge bättre konkurrensförutsättningar för producenter och för hela livsmedelskedjan.

Kommissionen har aviserat att förslaget till ny lagstiftning ska presenteras under hösten. Jag har nyligen i ett brev till kommissionen framfört vikten av att reformen inte försenas utan genomförs inom utsatt tidsplan. Vidare arrangerades under det svenska ordförandeskapet en djurskyddskonferens i Uppsala, i syfte att lyfta djurskyddsfrågorna och stötta kommissionens arbete i EU-översynen.

Sverige har jämfört med många andra länder inom och utanför EU en omfattande och stark djurskyddslagstiftning. Det ska vi värna. För att se över möjligheterna att balansera konkurrensförutsättningarna för svenska livsmedelsproducenter och samtidigt bibehålla högt ställda svenska djurhållningskrav har regeringen tillsatt en utredning om stärkt konkurrenskraft och ett starkt djurskydd. Den utredningen ska redovisa sitt arbete senast den 30 juni 2024, och jag ser fram emot att ta del av utredningens analyser och förslag.

Avslutningsvis vill jag understryka detta: Att stärka djurskyddet inom EU är ett långsiktigt arbete i en nödvändig riktning. Behovet av en stabil och hållbar livsmedelsproduktion, både i Sverige och i Europa, är viktigare än någonsin. En uppdaterad djurskyddslagstiftning kommer att vara en av nyckelfaktorerna för att uppnå detta.

Fru talman! Sverige har länge påpekat behovet av att se över EU:s djurskyddslagstiftning. Exempel på frågor som vi prioriterar från svensk sida är bland annat att den rutinmässiga svanskuperingen av grisar ska upphöra, att fixering av suggor successivt ska upphöra och att man ska komma till rätta med djurskyddsproblemen förknippade med långa djurtransporter. Men vi tycker också att det är viktigt att det införs en specifik lagstiftning för djurkategorier där sådan saknas i dag, exempelvis för unghöns.

Som jag nämnde förut arrangerade vi under det svenska ordförandeskapet en konferens just för att lyfta fram djurskyddsfrågorna. Konferensen tog avstamp i frågor och områden som är aktuella i översynen av djurskyddslagstiftningen. Vid denna konferens presenterades även aktuell djurskyddsforskning och svenska exempel som visar på fördelar med ett gott djurskydd. Det är klart att det är en oerhört viktig del i arbetet och ett stöd från det svenska ordförandeskapet till kommissionen för att lyfta fram och diskutera dessa frågor som självklart är oerhört viktiga.

Jag kan konstatera att uppgifterna om att kommissionen överväger att försena, urvattna eller inte alls lägga fram lagstiftningsförslaget ännu är obekräftade. Men det vore högst olyckligt om reformen inte skulle genomföras, och det såklart av flera skäl.

Denna översyn är ett långsiktigt arbete i en ytterst nödvändig riktning. Behovet av en stabil och hållbar livsmedelsproduktion, både i Sverige och i Europa, är viktigare än på väldigt länge - om inte någonsin. I denna helhet är ett gott djurskydd en pusselbit som vi inte kan vara utan.

En skärpning av lagstiftningen inom EU skulle inte bara gynna välfärden, även om det är viktigt för våra djur, utan även svenska livsmedelsproducenters konkurrensvillkor, som interpellanten var inne på. För regeringen är det prioriterat att se över möjligheterna att balansera konkurrensförutsättningarna för våra svenska bönder och för våra svenska livsmedelsproducenter, men detta ska ske samtidigt som vi bibehåller de högt ställda svenska djurhållningskraven.

Sverige har en stark djurskyddslagstiftning som omfattar alla djur som hålls av människan och som syftar till att säkerställa ett gott djurskydd och främja en god djurvälfärd och respekt för djur.

Fru talman! Vi kan konstatera att Sverige i många fall har mer detaljerade djurskyddskrav än övriga EU, i alla fall de allra flesta länder. Det har bidragit till vårt goda djurhälsoläge och ett minskat behov av antibiotika i djurhållningen - men inte sällan har detta skett på bekostnad av svenska bönders och svenska djurhållares konkurrenskraft.

Några exempel där Sverige går längre är krav på bedövning för slakt och kastrering, förbud mot näbbtrimning och förbud mot svanskupering. Vi ställer också i flera fall högre och mer detaljerade krav när det gäller till exempel utrymme. Vi ställer högre krav på tillgång till strömedel för grisar, som interpellanten nämnde, samt möjlighet till bete för mjölkkor. Även när det gäller transporter har Sverige strängare regler.

Jag vill ändå konstatera att Sverige i olika sammanhang och forum har framfört vikten av att det blir en genomgripande översyn. Vi har även arbetat aktivt tillsammans med likasinnade länder för att påverka utformningen av det kommande lagförslaget. I mitten av september skickade jag som sagt också ett brev till kommissionär Kyriakides och kommissionär Wojciechowski där jag framförde vikten av att reformen inte försenas utan genomförs inom utsatt tidsram.

Det är klart att det även i bilaterala möten ligger i svenskt intresse att man lyfter fram detta när man träffar rätt kommissionär, och det är klart att det är någonting jag kommer att fortsätta göra. Jag kommer att fortsätta prata med dem som är likasinnade, alltså de som har samma inställning här, så att vi håller uppe trycket på kommissionen. Vi ska försöka få fler medlemsländer att ställa sig bakom detta, för det är klart att det någonstans är så man ökar trycket - genom att vi blir fler som tycker samma sak. Det är oerhört centralt i all politisk verksamhet, och det gäller även verksamheten i EU.

När det gäller om, utifall, hur och att detta kanske och eventuellt inte kommer är det svårt att spekulera i det. Interpellanten frågar vad vi skulle göra om det inte blev en översyn och vad vi då gör för konkurrenskraften, och där vill interpellanten höra om någonting annat än utredningen. Men jag tänker fortsätta att hänvisa till utredningen, för vi har inga förslag presenterade därifrån än.

Det är inte utredningen i sig som är det centrala, utan det är just förslagen. Hur mycket påverkar den konkurrenskraften? Vilken effekt kommer utredningen att ge? Det måste vi ju börja med. Det finns ett ganska tydligt direktiv om vad vi vill åstadkomma med utredningen, och det handlar om konkurrenskraften men med ett bibehållet högt djurskydd. Detta är en utredning som det har beslutats om i enlighet med Tidöavtalet.

I utredningen pratas det dock om EU-nivån och vad mer vi från svensk sida kan göra för att fortsätta arbetet med att fler ska bli mer lika oss när det gäller djurskyddsregler och så vidare. Allt detta är självklart centralt för de svenska livsmedelsproducenterna och de svenska bönderna.

Fru talman! Jag tror att vi i grunden är väldigt överens i dessa frågor, och det är en styrka från svensk sida att vi generellt sett är överens. Sedan förstår jag att man från oppositionen gärna vill skapa en konflikt, men jag ser inte att den finns. Man griper efter varje halmstrå för att hitta någon möjlig spricka.

Så här är det: Den svenska djurvälfärden - djurs mående och välbefinnande - är oerhört viktig för interpellanten, vet jag, och även för mig och den svenska regeringen. Det är den även för regeringens samarbetsparti. Men man kan inte säga redan nu att alla regler ska se exakt likadana ut och att det ska vara på exakt samma sätt.

Det vi säger är att vi ska hålla nivån för djurs välbefinnande och djurvälfärden och att vi ska ha ett starkt djurskydd. Men om vi i dag har begränsningar i form av lagstiftning som blir teknikfientlig eller om vi kan hitta andra sätt att säkerställa djurvälfärden är det klart att vi måste titta på det. Det ska dock inte ske på bekostnad av djurvälfärden. Det är en väldigt stor skillnad. Jag kan inte lova att det inte blir några förändringar i någon detalj, men syftet ska inte vara - och målet är inte på något sätt - att minska djurvälfärden i Sverige.

Vi måste se de möjligheter som finns att öka konkurrenskraften, med bibehållna högt ställda krav på djurskydd. För mig är djurens mående det som är viktigt i detta. Om vi sedan har tekniska hjälpmedel som kan ge oss samma resultat och om det ökar lönsamheten för svenska bönder är det bara positivt.

Jag tackar för debatten och interpellationen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.