Peter Kullgren

Fru talman! En harmoniserad och stark djurskyddslagstiftning inom EU är ett viktigt steg mot ett mer hållbart livsmedelssystem där god djurvälfärd är en självklarhet - och där konsekvenserna av en god djurvälfärd är minskad antibiotikaanvändning och en hög livsmedelssäkerhet. Jag tror också att det bidrar till förmågan att möta konsumenters förväntningar och ge mer likvärdiga konkurrensförutsättningar för livsmedelsproducenter i olika medlemsstater.

Återigen: Regeringen är angelägen om att kommissionens lagstiftningsförslag presenteras i sin helhet och att det sker så snart som möjligt. Jag är också, återigen, glad att notera Socialdemokraternas stöd för denna position.

Vi har från svensk sida under lång tid arbetat med djurskyddsfrågorna för att påverka resten av EU. Därför såg vi detta som ett väldigt välkommet initiativ från kommissionens sida. Vi har redan lagt ned mycket arbete och engagemang på denna fråga och kommer självklart inte att släppa den. Djurskyddet är och förblir viktigt, och vi vill som sagt att djurskyddsnivån höjs i hela EU.

Jag vill också passa på att tacka Sofia Skönnbrink för interpellationen och Jytte Guteland för debatten. Det är viktigt att lyfta dessa frågor ofta.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag tackar Jytte Guteland för kompletterande frågor.

Det är alltid viktigt att poängtera att Sverige, jämfört med många länder inom och utanför EU, har en starkare och mer omfattande djurskyddslagstiftning. Det första som jag vill konstatera är att vi ska fortsätta att värna detta.

Vi ser just nu i princip i Europas alla länder omfattande protester från lantbrukare, och i många länder ses försök från EU att öka djurskyddet som pålagor på jordbruket med direkta och negativa konsekvenser. Den tid som vi nu lever i - det är bara att erkänna - gör det inte lättare att gå fram med denna typ av förslag. Då tror jag att vi har ett ännu större ansvar från vårt lantbruks sida, som lyckas producera med högre krav än i snart sagt varje annat EU-land, att visa att vi klarar av att hålla en djurvälfärd och att vi klarar av att hålla produktionen uppe samtidigt som vi har ett riktigt gott djurskydd.

Men det tror jag också ställer krav på EU i andra delar. Det är nämligen ofrånkomligen så att livsmedelsproduktionen i hela EU har fått sig en törn den senaste tiden. I grunden är det ett långsiktigt problem med för låg lönsamhet i vår viktiga livsmedelssektor, inte minst på primärproduktionssidan - för våra europeiska bönder.

EU sträcker ju ganska långa fingrar in i jordbruket. Till del ska man också göra det eftersom jordbrukspolitiken är EU-gemensam, men man har över tid ökat det administrativa trycket på enskilda jordbrukare när det gäller grundvillkoren och sådant som växtföljdsordning - att EU ska vara inne och detaljstyra och ha koll på exakt vad vi odlar på vilken åker och vilken växtföljd vi har. Jag tror att vi kan hitta andra effektiviseringar i EU-byråkratin som minskar regelkrångel och kostnader för Europas lantbruk i stället för att gå på djurskyddsfrågorna eller underlåta att sträva efter djurskydd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Man kan anlägga många aspekter på detta. De självklara är de rent djuretiska, och de ligger högt upp på agendan även för mig. Men tittar man på detta med mänskligheten som utgångspunkt ser man också att antibiotikaanvändningen är ett riktigt stort hot mot mänskligheten, om man får använda så stora ord. Det är faktiskt så, för det faktum att vi använder så mycket antibiotika i onödan - precis som ledamoten säger - gör att resistensen ökar även hos oss människor. Vi skulle kunna få sjukdomslägen där vi behöver antibiotika men det kanske inte biter. Det om något tycker jag borde bita.

Jag tror att Sverige måste göra många saker för att visa att vår modell är bättre än deras. Bland annat ska vi marknadsföra våra produktionsmetoder. Vi ska försöka producera mer animalier, det vill säga ha en större animalieproduktion i Sverige - eftersom den är så mycket bättre än många andras - och se till att fler köper av oss i stället. Vi använder nämligen väldigt lite antibiotika och väldigt lite växtskyddsmedel, och vi tar ett stort miljö- och klimatansvar i vårt svenska lantbruk. Det är en väg.

Som jag sa i mitt förra inlägg är detta också ett politiskt hantverk. Det gäller att bygga upp kontakter och nyttja de kontakter man har för att driva saker framåt i EU, och det tänker jag göra.

Fru talman! Sofia Skönnbrink och jag debatterade detta ämne i höstas, och redan då poängterade jag att regeringen och Socialdemokraterna är eniga. Det är bra att vi är eniga i dessa frågor. Det är en styrka med samsyn här.

Det står utom allt rimligt tvivel att djurskyddsnivån, precis som Jytte Guteland säger, behöver höjas inom EU. Den nuvarande lagstiftningen behöver också uppdateras. Därför är regeringens ståndpunkt att samtliga förslag måste presenteras i den översyn som kommissionen har aviserat och utlovat och som vi har haft bilateraler om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är inte bara Sverige som driver denna linje, utan det finns ett gäng föregångsländer varav Sverige troligtvis är det främsta inom EU när det gäller djurskydd. Vi har såklart ett ansvar inom EU och inom djurhållningen i hela världen att visa att livsmedelsproduktion kan gå hand i hand med ett gott djurskydd, och med en väldigt låg antibiotikaanvändning som följd av det.

Vi har, som sagt, i olika sammanhang och i olika forum framfört vikten av en genomgripande översyn och att den helst skulle ha genomförts inom utsatt tidsplan.

Även om hoppet ska vara det sista som överger en är jag beredd att hålla med om att det inte ser ut som att det kommer att komma några fler förslag på detta område. Jag har ännu inte haft möjlighet att ha något enskilt möte med ansvarig kommissionär men kommer såklart att söka den möjligheten så snart tillfälle ges. Det är på det sättet som vi driver frågor framåt i EU. Det handlar om att vi ska ha tillräckligt många på vår sida. Det handlar om att ha goda och upparbetade kontakter med andra medlemsländer, och det handlar om att ta sig tid att prioritera och se till att få möten med ansvariga kommissionärer för att gå framåt.

Jag vill avsluta med det som jag började detta inlägg med, nämligen att jag redan har konstaterat att jag tycker att det är bra att vi har en stor enighet i denna fråga i kammaren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! har frågat mig hur jag tänker agera för att se till att kommissionens översyn av djurskyddslagstiftningen färdigställs i sin helhet och presenteras för medlemsländerna samt hur jag och regeringen tänker agera om en fullständig uppdatering av lagstiftningen inte genomförs.

Först och främst vill jag lyfta upp att Sverige länge har arbetat för att djurskyddet inom resten av EU ska stärkas. Att kommissionen tog initiativ till en översyn av EU:s djurskyddslagstiftning var därför mycket välkommet. En harmoniserad och stark djurskyddslagstiftning inom EU är ett viktigt steg mot ett hållbart livsmedelssystem med god djurvälfärd, minskad antibiotikaanvändning och hög livsmedelsäkerhet. Det bidrar även till att möta konsumenternas förväntningar och ge mer likvärdiga konkurrensförutsättningar för livsmedelsproducenter i olika medlemsstater.

Kommissionen har tidigare aviserat att de nya förslagen skulle omfatta fyra förordningar. Som interpellanten nämner presenterades dock endast ett av dessa förslag i december förra året, nämligen förordningen om skydd av djur under transport, samt ett tidigare oaviserat förslag om hundar och katters välfärd och spårbarhet på den inre marknaden.

Kommissionen har inte meddelat om eller när övriga delar ska presenteras. Regeringen är angelägen om att kommissionens lagstiftningsförslag på djurskyddsområdet presenteras i sin helhet så snart som möjligt.

Jag har i ett brev till berörda kommissionärer under hösten 2023 betonat vikten av att denna reform genomförs och att den genomförs inom utsatt tidsplan. Detta är en ståndpunkt som jag även framförde i jordbruks- och fiskerådet i december förra året.

Sverige har, jämfört med många länder inom och utanför EU, en omfattande och stark djurskyddslagstiftning. Detta har bland annat bidragit till vår goda djurhälsa och låga användning av antibiotika inom livsmedelsproduktionen. Att djurskyddsnivån harmoniseras inom EU är viktigt för svensk del, både ur ett uppenbart djuretiskt perspektiv, för att stärka skyddet för det enskilda djuret, och ur ett konkurrenskraftsperspektiv.

Vi är stolta över Sveriges höga djurskyddsnivå, men nivåskillnaden har också skapat en nackdel i form av högre produktionskostnader gentemot de delar av EU som har andra krav på djurskydd eller där tillämpning och efterlevnad av lagstiftningen ser annorlunda ut. Min och regeringens fortsatta ståndpunkt är därför givetvis att kommissionens översyn av djurskyddslagstiftningen ska färdigställas i sin helhet och att detta ska ske så snart som möjligt.

Då interpellanten anmält att hon var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav andre vice talmannen att Jytte Guteland i stället fick delta i interpellationsdebatten.

Fru talman! Bekämpningen av smittan står i det främsta rummet. Ju snabbare vi kan förklara hela zonen säker, desto bättre för alla inblandade - för alla företag, för alla privatpersoner, för alla föreningar och för alla kommuner i det drabbade området.

Ett viktigt besked fick vi i går: Man bedömer att det var det sista vildsvinet inom detta 10 000 hektar stora område som fälldes i går. Jag vill återigen rikta ett stort tack till alla som har lagt timme efter timme, dag efter dag, vecka efter vecka på att utföra detta oerhört viktiga arbete. Det är många som ska vara tacksamma till er för detta.

Det här kommer att fortsätta i den utvidgade zonen, det stora området, så att vi minimerar risken för omtag av spridningen.

Som jag var inne på tidigare ska vi självklart försöka lära av det vi har varit med om och det vi är med om nu och se hur vi bättre kan ta oss an detta i framtiden, för tyvärr är detta en sjukdom som återkommande verkar kunna poppa upp både här och där.

Vi för också diskussionen, som i och för sig är parallell men lika viktig när det gäller spridningen, om den vildsvinsstam vi har i Sverige. Hur stor ska den vara, och vilka verktyg kan vi få fram för att begränsa den ytterligare?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller ersättningsfrågan har jag återigen en uppmaning: Känner du dig direkt berörd som boende eller verkande i området är det epizootilagen som är på plats nu, och regeringen följer frågan oerhört noga.

Jag vill passa på att tacka båda debattörerna för en bra debatt som sätter ljuset på denna viktiga fråga.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Tack för kompletterande frågor och också för engagemanget i den här saken!

Jag upprepar igen att jag har den största förståelse för den osäkerhet och otrygghet som man kan känna som näringsidkare, förening eller för den delen kommun i det här läget.

Det regelverk vi har på plats nu utgår från epizootilagen. Där är min uppmaning: Anser du dig vara direkt berörd, sök. Det gör att man kan få sin sak prövad enligt den lagstiftning som vi nu har på plats.

Vi för självklart en dialog inom regeringen i de här frågorna. När det gäller statlig närvaro har både SVA och Jordbruksverket, som är delar av staten, en ständig närvaro.

Med det sagt: Det är mycket inriktat på bekämpningen. Bekämpningen är det centrala uppdrag som mina myndigheter har i detta. Det handlar också om lagstiftningen kring ersättning när man är direkt berörd.

Jag har också hört exempel där man inte har sett att man har möjlighet att få ersättning. För att göra det hela lite mer verkligt: Ta till exempel ett jaktlag som inte får jaga. De betalar sitt arrende ändå, för det tycker markägaren att de ska göra, men de får inte det de har betalat för. Är jaktlaget då direkt berört? De har uppenbarligen haft en kostnad för någonting som de inte har fått en tjänst av. Men är de direkt berörda? De äger ingenting på marken, utan de hyr marken för att få göra en sak.

Nej, jaktlaget kanske inte är direkt berört. Men markägaren kan ju vara det - markägaren som underlåter att ta in sitt arrende eller som får betala tillbaka arrendet för att man inte kan låta jaktlaget jaga på marken. I det läget har markägaren en direkt förlust, som han eller hon kan söka ersättning för enligt epizootilagen.

Så ja, systemet är krångligt. Men det är många system i det här landet som är krångliga. Grunden till att det krävs att man kan leda saker i bevis är att vi alla vill vara väldigt rädda om skattebetalarnas pengar.

Grunden är alltså: Sök stöd om du anser dig vara direkt berörd eller om det finns någon annan som är direkt berörd som du kan kräva pengar av eller underlåta att betala pengar till, som i sin tur kan söka pengar! Så ser systemet ut.

Självklart är jag inte stoltare än att jag kan säga att det vore jättebra om alla frågetecken i lagstiftningen hade varit uträtade inför en sådan här händelse. Det tror jag att vi alla tycker. Jag tror att den förra regeringen också kan titta i backspegeln och se att man kanske skulle ha tänkt mer på hur lagstiftningen utformades med tanke på att svinpest har varit aktuell i så många europeiska länder. Men nu gjorde vi inte det. Vi hann inte på vårt år, och man hade inte gjort mer tidigare. Då får vi laga efter läge.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Självklart ska vi ta vara på alla erfarenheter - positiva såväl som negativa - inför detta. Det är tyvärr rätt som båda ledamöterna säger: Det är inte en fråga om om utan om när detta händer igen. Det är min absoluta ambition att vi ska vara ännu bättre förberedda då.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vet att ansvariga myndigheter följer händelseutvecklingen mycket noga och gör kontinuerliga bedömningar av rådande situation. På mitt bord är det fråga om myndigheter som primärt vidtar smittspridningsbekämpande åtgärder. Precis som både interpellanten och Anders Karlsson nämnt har vi sett ett fantastiskt engagemang från enskilda människor, civila frivilligt engagerade - inte minst jägare, som har gjort en enorm insats för att få oss att komma till det läge som vi är i nu.

Vi får beröm i ett europeiskt snitt för att vi har hanterat situationen bra. Men med allt det sagt om själva smittspridningen är det klart att jag har full förståelse för den oro som många näringsidkare, föreningar och så vidare känner.

Det är ett enormt ingrepp man gör när man stänger av ett sådant stort område. Bara kärnområdet är 10 000 hektar stort som det är ett stängsel runt. Det blir ett enormt ingrepp. Med det följer oron.

Jag tror att flera i kammaren, inklusive mig själv, eftersom vi inte har varit med om detta togs lite med storm när det väl hände. Det blir omfattande restriktioner och stora inskränkningar för människor i dessa områden.

Det är också första gången epizootilagen prövas skarpt i den här typen av läge. Som jag sa vid frågestunden i går används den ofta om vi har ett sjukdomsutbrott i djurstallar. Det är då ganska enkelt att beräkna kostnader. Det är ganska tydligt att den lantbrukaren är direkt berörd av det.

Epizootilagen säger, om jag nu håller mig till den, att du ska vara direkt berörd av de restriktioner som staten har lagt i ett område. Du ska ha direkta förluster eller inkomstbortfall som självklart också måste kunna bevisas på ett eller annat sätt.

Jag tror att ingen av oss i den här debatten tycker att det ska vara på något annat sätt. Vi måste hålla ordning på statens pengar. Det måste vara tydligt, och man måste kunna leda i bevis att man på något sätt har lidit en direkt skada.

Det nämns här att det är fyra som har fått ja. Det är fler. Det har kommit in ungefär 55 ansökningar. Nu kan det ha hänt saker de senaste dagarna. De senaste uppgifterna jag har är att det har kommit in 55 ansökningar varav 23 har beviljats. I det finns det också en del ansökningar som inte är fullständiga som man jobbar vidare med. Jag har inte hört - men det kan ha hänt på senare tid, eller att jag har felaktig information - att någon kommun sökt pengar från Jordbruksverket enligt epizootilagen.

Det är väl en uppmaning som vi samlat kan ge. Känner du dig direkt berörd och har lidit direkt skada av de restriktioner som staten har satt i området, se då till att formulera en ansökan till Jordbruksverket så att vi får de sakerna prövade. Därefter får vi se om det finns delar i gränslandet som vi behöver titta vidare på, som också har nämnts.

Herr talman! Malin Larsson har frågat mig hur jag ser på ersättningsfrågan samt vilka initiativ eller åtgärder jag tänker vidta för att mildra effekterna för de drabbade företagen, föreningarna och kommunerna.

Den 6 september 2023 konstaterades för första gången någonsin den mycket allvarliga sjukdomen afrikansk svinpest i Sverige. Utbrottet i sig var allvarligt, och en fortsatt spridning av smittan riskerade att innebära ytterligare konsekvenser. Kraftfulla åtgärder var därför nödvändiga i det inledande skedet av bekämpningen.

Epizootilagen (1999:657) och EU-bestämmelserna på djurhälsoområdet innebär skyldigheter för Jordbruksverket att besluta om åtgärder och restriktioner för att bekämpa allvarliga djursjukdomar, som afrikansk svinpest. Dessa åtgärder innebär oundvikligen konsekvenser för de företag och privatpersoner som berörs, och därför finns det också bestämmelser om ersättning i epizootilagen. Det är i första hand dessa bestämmelser om ersättning som bör tillämpas.

Den som anser sig ha drabbats av kostnader eller förluster till följd av Jordbruksverkets beslut har möjlighet att ansöka om ersättning. Jordbruksverket ska pröva ersättningsanspråken, och den som är missnöjd med Jordbruksverkets beslut har möjlighet att överklaga besluten till förvaltningsdomstol. Genom Jordbruksverkets och domstolarnas prövning kan det klargöras vilka som har rätt till ersättning enligt epizootilagens bestämmelser, och regeringen följer den prövning som pågår.

I takt med att inkomna ansökningar hanteras av Jordbruksverket klarnar bilden av vilka aktörer och näringsgrenar som omfattas av rätten till ersättning i enlighet med epizootilagstiftningen. Först när det finns en tydlig bild av vilka som inte omfattas kan frågan om ytterligare stöd utöver ersättning enligt epizootilagen övervägas.

Konsekvenserna av utbrottet är omfattande, och hanteringen sträcker sig över flera delar av regeringen. Jag vill därför vara tydlig med att det även pågår andra insatser för att stödja drabbade aktörer. Almi i Västmanland har öppnat en företagsjour dit länets företag kan vända sig för att få stöd, råd eller hjälp med de utmaningar de har fått på grund av svinpestens utbredning.

Hittills har utbrottsbekämpningen varit lyckad, något jag är otroligt glad över. Vi ska inte glömma att myndigheterna kontinuerligt gör en bedömning av situationen utifrån risken för smittspridning. Sedan bekämpningsåtgärderna infördes i september har betydande lättnader kunnat genomföras i restriktionerna och restriktionszonen minskats. Det innebär att vissa områden som tidigare omfattades av zonen nu är helt fria från restriktioner samt att vissa aktiviteter nu får utföras i den smittade zonens ytterområde, vilket är fördelaktigt för företag, föreningar och kommuner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jordbruksverket har också möjlighet att bevilja undantag från restriktionerna för sådan verksamhet som bedöms kunna utföras inom den smittade zonen om det finns särskilda skäl. Regeringen välkomnade exempelvis Jordbruksverkets besked att Engelbrektsloppet alldeles nyligen kunde genomföras i sin helhet. Det är i utmanande tider som samverkan sätts på prov, och det är positivt att Jordbruksverket, berörda kommuner och idrottsrörelsen gemensamt kunde finna en lösning som gjorde att Sveriges näst största längdskidtävling kunde genomföras. När det gäller föreningslivet ser vi framför oss en fortsatt god regional samverkan för att stötta föreningslivet i området, men vi utesluter inte möjligheten att även se över om ytterligare insatser behövs för att stödja föreningar som har drabbats.

Vi ser framför oss en fortsatt god regional samverkan för att stötta företag och föreningsliv i området. Regeringen fortsätter att följa denna fråga noggrant.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Kommersiell service, livsmedelsbutiker, är viktigt för att man ska kunna bo, leva och verka i hela landet. Det var bland annat därför som regeringen förra året, som var tufft för många butiker inte minst på landsbygden, såg till att skicka ut mer pengar i systemet. Det var något som togs emot med öppna armar. I ett läge där inflationen är hög, elpriserna är höga och viss handel går ned är detta ett viktigt tillskott för handlarna runt om i landet.

Jag kommer inte att spekulera i var regeringen kommer att landa, men jag tycker att det är bra att uppdraget finns och att vi kan se över formerna för den här typen av stöd. Jag ber att få återkomma i frågan när vi har kommit längre.

Frågestunden var härmed avslutad.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Jag ser den som god, men det krävs åtgärder. Vi har ett fantastiskt lantbruk med potential att öka produktionen i Sverige, om rätt förutsättningar ges och om konkurrenskraften och lönsamheten blir bättre. Det är där någonstans som man måste börja, för det är bara att konstatera: Den mat som vi inte kan producera i fredstid kommer vi aldrig att kunna producera i tider av kris eller, ytterst, krig.

Staten ska göra sitt, och regioner och kommuner behöver göra sitt. Men varje enskild medborgare i detta land behöver också göra sitt. Det absolut enklaste man kan göra varje dag är att välja den svensktillverkade maten och leta efter de symboler som säkerställer att den produkt man väljer kommer från en svensk bonde. Då gör man det bästa man kan för att vi ska ha en livsmedelsberedskap och stärka försörjningstryggheten i Sverige.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Regeringen anser att försäljning av sälprodukter från jakt ska tillåtas på samma sätt som produkter från annat vilt. Precis som ledamoten är inne på bär det emot för de allra flesta jägare att fälla ett vilt men inte ta hand om det efteråt.

Förbudet är kontraproduktivt, och detta har jag varit tydlig med gentemot mina kollegor i Bryssel på rådsmöten. Kommissionen kommer i år att inleda en utvärdering av förordningen om handel med sälprodukter och av direktivet om handel med samma produkter.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Ett väldigt tydligt medskick i utredningen är att vi i regeringen står bakom skogspolitikens ambition om jämställda mål för miljö och för produktion. Detta är något som ska fortsätta.

Det har snarare varit tvärtom, att de nya förslagen och regelverken från EU har lagt mer och mer tryck på skogsägarna och att det blir allt otydligare hur man, kanske i andra, tredje, fjärde eller femte generationen, ska kunna se till att skogen och dess möjligheter finns kvar för kommande generationer. Det är för många otydligheter, och detta behöver vi arbeta med att reda upp.

Miljöperspektivet kommer alltid att vara viktigt i skogsbruket. Det är det för regeringen, men det är det också för väldigt många skogsägare. Det är de som kan sin skog, och de borde få mer att säga till om.

Fru talman! Tack, Stina Larsson, för frågan!

Med all respekt tror jag att skogsägare runt om i landet är betydligt tryggare med den här regeringen än med den förra, som Centerpartiet stödde.

Visst har det hänt saker. Precis som jag var inne på tidigare är det klart att vi måste göra en ny utredning om vi har utredningar där frågan har varit fel ställd och där vi inte tycker att vi har fått de svar vi vill ha, så att skogen inte kan nyttjas fullt ut och vara med och bidra till klimatomställningen och till jobb och tillväxt i hela landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är ett ganska högt tempo, något som vi har fått beröm för. Det första delbetänkandet ska vara klart redan vid årsskiftet, och sedan ska hela utredningen vara klar en bit in på 2025.

Jag och klimat- och miljöministern har dessutom varit väldigt tydliga med att artskyddsfrågorna och ersättningen kopplat till dem ska komma i ett parallellt spår. Om vi hade klumpat ihop dem i samma utredning hade det garanterat tagit ännu längre tid.

Fru talman! Jag kan svara för det som ligger under mitt ansvarsområde. Jag håller med Emma Nohrén om att detta har genomförts på ett bra sätt. Myndigheter och inte minst jägare och civilsamhälle har ställt upp på ett fantastiskt sätt.

Jag tackar också för möjligheten att uppmana dem som anser sig vara direkt berörda att de facto söka dessa pengar. Detta är nämligen en ny företeelse i Sverige. Vi har epizootilagen. Om det blir ett salmonellautbrott i ett djurstall någonstans är det ganska enkelt att beräkna detta. Men här är det nya verksamheter som potentiellt kan vara direkt berörda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Men när vi tittar på detta, och jag har talat med Jordbruksverket, ser vi att det är relativt få som har sökt och fått sin sak prövad. Därför tycker jag att man i ett första läge ska börja där utifrån epizootilagen. Det är det som jag har ansvar för i fråga om detta och som jag kan säga här i dag.

Fru talman! Jag tackar Anders Karlsson för frågan.

Regeringens inställning är att vi vill se en betydligt mindre vargstam än den vi har i dag. Vi har tagit fasta på de tillkännagivanden som riksdagen ett otal gånger har lämnat till tidigare regering och försöker komma till rätta med detta.

Men jag tycker att det är ett bra perspektiv. Jag möter ganska många bönder som helt enkelt konstaterar att de väljer att inte utvidga sin verksamhet eftersom de har en stor närvaro av varg. De flyttar sina djur närmare gårdens centrum för att de är rädda för angrepp. De vill se till att de har bättre koll på sina djur. För att inte tala om alla fårbönder. Lammproduktionen är alldeles för liten i Sverige med de goda förutsättningar som vi egentligen har för det. Många av dessa bönder konstaterar att det beror på att vargen är för nära och att det påverkar dem för mycket.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Vi har relativt nyligen fått ta del av detta uppdrag som den förra regeringen gav och har därför inte tagit någon slutgiltig ställning i regeringen till hur vi ska hantera detta förslag.

Däremot kan jag konstatera att när vi har diskuterat de nordiska näringsrekommendationerna inom ramen för Nordiska ministerrådet har regeringen varit väldigt tydlig med att man måste väga in fler aspekter när man pratar om kostråd. Beredskapen är en aspekt.

Sverige är ett land som har väldigt goda förutsättningar för att hålla djur av många olika anledningar. Vi kan inte odla i hela vårt land. Men någonting som växer i princip i hela vårt land är gräs. Och då är kor väldigt viktiga. De äter gräs och omvandlar det till näringsriktig mat för oss människor.

Detta är regeringens ställningstagande i denna fråga.

Fru talman! Jag tackar Elin Nilsson för frågan. Ja, det är lite tidigt; budgeten började gälla vid årsskiftet. I budgeten finns pengar för en kontrollerad avveckling av den här typen av verksamheter. Men när staten ska betala ut pengar ska det vara ordning och reda. Det behövs en förordning för hur det ska gå till. Just nu är det detta arbete som pågår.

Det finns pengar i budget för 2024 och 2025, så att de här företagarna ska kunna göra sina avvecklingar under den tidsperioden. Därefter kommer det inte att finnas några mer pengar. Det tror jag gör att många av företagarna kommer att avveckla sin verksamhet under 2024 och 2025. Men för att extra tydliggöra det här har vi parallellt kommunicerat att vi ska titta på ett förbud mot den här verksamheten efter detta.