Peter Kullgren

Herr talman! Jag håller med ledamoten om att den mat vi inte kan producera när allt är frid och fröjd kommer vi inte heller att kunna producera när det kör ihop sig, i ett krisläge eller ytterst när vi befinner oss i krig. Ett starkt fredstida jordbruk är alltså den bästa garanten för att vi ska ha mat även när det kör ihop sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Man måste se alla åtgärder som regeringen vidtar i ett paket, och det försöker vi göra genom att införa livsmedelsstrategin. En strategi ska peka ut riktningen, det vill säga regeringens och Sverigedemokraternas vilja i dessa frågor. Men man måste också se vad som föreslås i budgetpropositionen, nämligen att vi bland annat förstärker primärproduktionen och håller ned kostnaderna för lantbruket genom nedsättning av priset på jordbruksdiesel.

Forsknings- och innovationspropositionen visar ut riktningen. Vidare satsar vi på att skapa robusthet i den svenska livsmedelskedjan genom civilförsvarssatsningar.

Herr talman! Emma Nohrén vet mycket väl hur den gemensamma fiskeripolitiken fungerar. Det absolut viktigaste tillfälle vi har att vidta åtgärder är vid kvotförhandlingarna.

Jag delar bilden att kvoterna blev för högt satta vid den förra kvotförhandlingen. Vi ville ha dem betydligt lägre. Däremot sticker jag inte under stol med att jag är nöjd med att vi för första gången hamnade på den lägsta nivån i Ices rådgivning och att vi därigenom förhindrade att minst 15 000 ton fisk togs upp ur Östersjön. Det var ett steg framåt, men mer behöver göras.

Herr talman! I morgon träffar jag som sagt fiskerikommissionären på Gotland. Mitt budskap kommer att vara väldigt tydligt. Det handlar om återhämtning. Det handlar om att förklara utifrån vårt perspektiv, som är väl underbyggt, hur situationen är i Östersjön, inte minst för sill- och strömmingsbeståndet, och mana till försiktighet. Vi kommer att ha diskussioner om Ices rådgivning, träffa småskaliga fiskare och så vidare.

Det är mycket bra att parlamentarikerna är i Simrishamn i dag och träffar kommissionären där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Regeringen har lagt fram en havsmiljöproposition, den första i sitt slag på 15 år. Vi genomför nu ett försök med utflyttad trålgräns, ungefär 40 mil, längs Östersjöns kust. Det kommer också att fattas beslut om utökade trålförbud i marina skyddade områden här i dag, om jag inte är fel underrättad.

Herr talman! Vi ställde självklart frågor om vad livsmedelskedjan kan göra för att påverka priser. Vi fick en del svar, och vi fick också en hel del medskick.

Jag skulle ändå vilja påpeka för Vänsterpartiet att jag inte tror ett dugg på att era förslag på lösningar för lägre matpriser kommer att leda till det. Att pristak, höjda skatter med 95 miljarder kronor och borttagande av nedsättningen av dieselskatten, vårt mest träffsäkra sätt att gynna primärproduktionen i Sverige, inte skulle ha påverkan på matpriserna finns inte.

Vi har sett nog av brödköpolitik runt om i världen, vilket statlig kontroll över matpriser och marknader leder till.

Detta är ett allvarligt problem. Vi ska sätta alla klutar till. Det kommer självklart att hända saker, inte minst på produktionssidan, så att vi får stabil livsmedelsproduktion och därmed stabila priser.

(Applåder)

Herr talman! Den uppdaterade livsmedelsstrategin är en viktig vägvisare framåt. Produktionen måste upp. Köttskatt är inte aktuellt för regeringen. Vi har prioriterat extra nedsatt jordbruksdiesel i alla budgetar som vi tillsammans har lagt fram just utifrån att det är en träffsäker reform som gynnar produktionen.

Regeringen har tagit del av den klimatrapport som ledamoten nämner, och den kommer naturligtvis att analyseras.

Det pågår ett ständigt arbete med att se över och uppdatera åtgärder för att främja såväl produktion som jordbrukets klimatomställning. Vi har en våg framför oss av ny teknik och ny kunskap som kommer att leda vägen framåt. Regeringen kommer att fortsätta att utveckla klimatpolitiken framåt och att utveckla jordbrukspolitiken både på nationell nivå och på EU-nivå.

Herr talman! Jag kan konstatera att den här regeringen till skillnad från den socialdemokratiska regeringen har premierat primärproduktionen även ekonomiskt. Vi skickar 746 miljoner kronor i vårt budgetbeslut till bönderna. Det är pengar som Socialdemokraterna i stället lät stanna i statens ficka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag kan också konstatera att Socialdemokraterna i sitt regeringsunderlag har bland annat Vänsterpartiet, som vill höja skatten med 95 miljarder. Det kommer också att påverka livsmedelspriserna åt fel håll.

Herr talman! Det råder ingen tvekan om att många har det väldigt tufft till följd av den inflation som vi har sett i Sverige under många år. När vi tog över låg inflationsnivåerna på 10 procent. Som tur är verkar vi ha lyckats bryta detta. Men vi ser att matpriserna fortsätter att stiga på grund av ökade priser på framför allt vissa varor.

Detta ser regeringen allvarligt på, och jag kallade därför tillsammans med finansministern in hela livsmedelskedjans aktörer för att diskutera problemen. Vad ser de själva att de kan göra för att påverka priserna i rätt riktning? Och vad har de för medskick till regeringen?

Min grundinställning är att stabil livsmedelsproduktion ger stabila priser över tid. Därför har regeringen många konkreta och betydligt vassare åtgärder i den nu presenterade livsmedelsstrategin än vad som var fallet i den tidigare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Regeringen ser allvarligt på de risker till följd av trafikolyckor med ren som Eric Palmqvist tar upp. Vi ser ett behov av fortsatt förbättrad samordning och arbete för att minska antalet kollisioner med ren och förbättra också den praktiska hanteringen när dessa ändå sker.

Vi kommer att fortsätta följa framför allt Trafikverkets arbete efter myndighetens redovisning av regeringsuppdraget om uppföljning av trafikolyckor.

Jag vill också passa på att tacka för aftonens interpellationsdebatt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Rennäringsfrågorna ligger på mitt bord. Jag vill inleda med att säga att jag förstår den frustration som finns kring den praktiska hanteringen av kollisioner med ren. Generellt är trafikolyckor både med ren och med andra djur som rör sig fritt i naturen – vilt eller inte – något vi ser allvarligt på ur flera aspekter. Det handlar om trafiksäkerhet och såklart också om ett djurperspektiv.

Trafikverket fick i uppdrag år 2022 att genom en rapport redogöra för utvecklingen av just viltolyckor. Ren inkluderas i det uppdraget. Man kan se ett tydligt samband med trafiktillväxt, både vad gäller vilt och renar. Även infrastrukturens utformning och hastighet är faktorer som har betydelse på nationell nivå. På lokal och regional nivå påverkar självklart också viltstammarnas och renstammarnas storlek antalet olyckor.

Trafikverket tar en betydande hänsyn även till renen i sitt arbete med förebyggande åtgärder. Det finns också ett gott informationsutbyte med samebyarna. Regeringens förhoppning är att detta arbete ska ge resultat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Som konstaterats är vi medvetna om problemen som uppstår till följd av det ökade antalet trafikolyckor med ren. Men för att tydliggöra ytterligare: att ansvaret för omhändertagande av påkörda renar åligger berörd sameby står helt klart.

Jag bedömer att det viktigaste att fokusera på är hur vi kan förhindra kollisioner. Men vi måste också se till att samebyarna kan ta sitt ansvar när olyckan ändå är framme.

Det är rent utopiskt att tro att vi kan få till ett hundraprocentigt system fritt från olyckor, även om strävan självklart bör vara däråt. Hur får man då till det? Jag tror att det är genom dialog. Kanske till och med genom att man uppmärksammar problemet i en interpellationsdebatt i Sveriges riksdag och att det här blir allmänt känt och tydliggjort.

Herr talman! Nu drog jag igenom mycket av det som sker, men jag vill ändå upprepa att Trafikverket i närtid har genomfört en kunskapsöversyn kring hur renen och renskötseln påverkas av vägar och järnvägar. Man har också presenterat en färdplan framåt i syfte att utvecklingsarbetet med renskötsel och transportinfrastruktur ska bli mer systematiskt.

Mitt fokus, och regeringens fokus, är att vi bör jobba på att förhindra kollisioner och se till att samebyarna kan ta sitt ansvar när olyckan ändå är framme.

Herr talman! Eric Palmqvist har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förtydliga såväl renens status som djurhållarnas ansvar att omhänderta skadad och dödad ren på eller intill våra vägar.

Jag är medveten om att trafikolyckor med ren har ökat under de senaste åren på samma sätt som trafikolyckor med vilt. Ökningen av antalet viltolyckor över tid har ett statistiskt säkerställt samband med trafiktillväxt. Ofta dödas flera renar vid samma tillfälle.

Renen strövar och beter sig i landskapet som ett vilt djur. Ett eftersök av ren till följd av kollisioner i trafiken liknar ett eftersök efter en viltolycka, men den administrativa hanteringen är inte densamma. I juridisk mening är renen ett tamdjur, och den omfattas därför inte av reglerna i jaktlagen (1987:259) om eftersök av trafikskadat vilt. Renar omfattas således inte heller av den landsomspännande organisation av eftersöksjägare som finns för att omhänderta vilt som varit inblandat i en trafikolycka. Renen har till skillnad från viltet en ägare, och ansvaret för omhändertagande av påkörda renar åligger berörd sameby.

År 2020 presenterade Trafikverket rapporten Renskötsel och Infrastruktur – Förslag till färdplan (2020:116), där myndigheten redogör för hur frågan om transportinfrastruktur och renskötsel kan utvecklas och hanteras övergripande. Man identifierar kunskaps- och utvecklingsbehov samt föreslår åtgärder. I arbetet ingår även en kunskapsöversyn av sakområdet, vilken sammanfattas i rapporten Renskötsel och Infrastruktur – En kunskapssammanställning av forskning och utvecklingsprojekt (2020:117) som presenterades samma år. Trafikverket har därefter tagit fram en uppdaterad rutin för djurpåkörningar på väg (TDOK 2023:0214) som gäller för hela landet, där också hanteringen av renar som skadats eller dödats i trafiken framgår.

Trafikverket vidtar åtgärder i den statliga infrastrukturen för att förhindra olyckor med djur inblandade. Till exempel förbättras befintliga stängsel, nya byggs där behoven är som störst och faunapassager anläggs som möjliggör för planfria passager för ren och vilt samt för det rörliga friluftslivet. I rapporten Redogörelse för utveckling av viltolyckor (TRV 2021/147091:2) framgår att Trafikverket tar betydande hänsyn även till renen i sitt arbete med åtgärder för att förhindra olyckor mellan djur och motorfordon samt spårbundet fordon i infrastrukturen. Samebyarna har också möjlighet att vända sig till Trafikverket med frågor, synpunkter och önskemål om åtgärder för att förebygga trafikolyckor med ren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Sammantaget kan jag konstatera att det inte finns några oklarheter kring renens juridiska status och vem som är ansvarig för att omhänderta skadad eller dödad ren. Däremot finns det ett behov av fortsatt förbättrad samordning och arbete för att minska antalet kollisioner med ren och förbättra den praktiska hanteringen av dessa. Regeringen kommer fortsatt att följa Trafikverkets arbete i dessa frågor.

Herr talman! Hur gärna jag än skulle vilja svara på alla frågor tror jag att det är bäst att jag håller mig till mitt område. Därför blir jag kanske något mer generell i svaren om de explicita näringslivssatsningarna, som till en del inte ligger på mitt bord.

Mycket av det som ligger på mitt bord handlar i grunden om företagande, primärt skogsbruk och jordbruksföretagande. Där skulle jag ändå säga att vi i regeringen och samarbetspartiet gör stora och avgörande satsningar för att våra jordbrukare och skogsägare, som många gånger är motorerna på landsbygden, ska få en bättre tillvaro. Det jobbar måhända inte jättemånga direkt på mjölkgården eller i skogsbruksföretaget, men kringtjänsterna är många gånger betydligt fler än dem som jobbar på själva stället. Det blir olika servicetjänster och hantverkartjänster runt omkring.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker att vi i den senaste budgeten tydligt pekar ut att vi tror på svenskt jordbruk och svenskt skogsbruk. För första gången på väldigt länge väljer vi att öka medlen till den gemensamma jordbrukspolitiken och den svenska strategiska planen så att ytterligare 750 miljoner kronor går till våra svenska bönder. Vi tittar också på nya reformer för den strategiska planen med mera.

Jag tror att det måste vara nyckeln till och drivkraften som gör att det blir fler människor på landsbygden. Det går inte att skicka bidrag för att få liv i landsbygden, utan det måste ske genom företagande och människors engagemang. Allt hänger ihop. Man kan alltid ha en diskussion om hönor och ägg, men om människor har en utkomst och råd att bedriva sin verksamhet och bo på en plats finns det också underlag för butiken, skolan och vården.

Jag tror att det är viktigt att konstatera att vi kommer att ha olika nivåer av service beroende på var i landet man bor. På samma sätt som den boende på Södermalm inte kan sticka näsan utanför dörren och helt plötsligt befinna sig i en tyst och vacker skog kommer det inte att finnas ett 7Eleven eller en vårdcentral bakom varje träd på landsbygden. Detta är inte främmande för dem som väljer att bo där – de vet om det.

Förutsättningarna måste dock vara rimliga, och man måste känna att man får valuta för sina skattepengar och att det finns en grundservice som gör att man kan ha ett gott liv i hela Sverige.

Herr talman! Sveriges landsbygder ser väldigt olika ut; det måste man ha med sig när man diskuterar landsbygdsfrågor. Faktum är att det är fler som flyttar ut från Stockholms län än som flyttar in. Många ser värden i att inte bo i stora städer, värden som är viktiga för dem.

Precis som ledamoten säger producerar landsbygden många av de produkter och varor som vi som inte bor på den direkta landsbygden dagligen behöver. Jag tänker framför allt på mat men också på energi, som många gånger produceras just där. Därför tycker jag att en viktig åtgärd är det som jag nämnde i min inledning, nämligen ersättningen vid vindkraftsetableringar. Det är ett litet sätt.

Under 2023 och 2024 satsade vi 300 miljoner kronor på att stärka vården på landsbygden, en satsning som fortsätter även 2025. Vi beviljade också Norra sjukvårdsregionförbundet medel för 2019–2025 för det pågående projektet Samordnad utveckling för god och nära vård i glesbygdsperspektiv.

Regeringen har i Polismyndighetens regleringsbrev för 2025 angett att myndigheten ska förstärka arbetet med en lokalt synlig och trygghetsskapande polis och en god service till medborgarna.

En viktig del i arbetet med att stärka landsbygden är att stödja också de små dagligvarubutikerna och drivmedelsstationerna i serviceglesa landsbygder. Många gånger är det ju dagligvarubutikerna och drivmedelsstationerna på landsbygden som erbjuder många andra tjänster, såsom post, apotek och systembolagsombud. Där är varje serviceställe oerhört viktigt.

Vi har genomfört en reformering av reduktionsplikten som bidragit till att dieselpriset är närmare 10 kronor lägre än vid toppen under föregående styre, vilket framför allt har gynnat invånare på landsbygden, inte minst i Norrlands inland.

För perioden 2018–2027 finns 75 miljoner kronor per år avsatta för en satsning på 30 socioekonomiskt eftersatta kommuner. Det handlar framför allt om kommuner på landsbygden, däribland flera kommuner i norra Sverige. Som jag nämnde har det efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 avsatts medel för vindkraftsetablering. Detta är aktuellt inte minst för många landsbygdskommuner i norra Sverige.

Det generella företagsklimatet och en aktiv näringspolitik är självfallet centralt för att alla företag och verksamheter ska kunna blomstra, oavsett om de befinner sig på landsbygden, i glesbygden eller i lite mer centrala delar och städer.

Herr talman! Sara Gille har frågat mig hur jag och regeringen arbetar för att säkerställa att små landsbygdskommuner i norra Sverige, såsom Dorotea, får rätt förutsättningar att utvecklas och stärkas och vilka insatser jag och regeringen planerar för att stödja näringslivet och arbetsmarknaden i dessa kommuner.

Regeringen har ett tydligt landsbygdsfokus, och vi arbetar målmedvetet för att förbättra förutsättningarna för Sveriges alla landsbygdskommuner. Regeringen anser att hela Sverige ska fungera och att villkoren för att kunna bo, leva och verka i hela landet ska stärkas.

Trots att statens budgetar för 2023 och 2024 behövde vara återhållsamma för att bekämpa inflationen har de generella statsbidragen till kommunsektorn förstärkts med sammantaget 16 miljarder kronor. Förstärkningarna är permanenta och fortsätter därmed att stärka kommunsektorns ekonomi 2025 och framåt.

Efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 har medel avsatts för en ersättning till kommuner med vindkraftsetableringar. Fördelningsnyckeln för ersättningen bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Regeringen beslutade den 28 juni 2024 om en samlad strategi för nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen i Norrbottens och Västerbottens län. Nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen i de norra länen kommer att pågå under lång tid och kräver långsiktighet och uthållighet. Strategin innehåller insatser inom sju områden som regeringen bedömer som särskilt viktiga för att nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen ska gå i takt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som ytterligare ett led i arbetet med att stödja landsbygderna genomför Landsbygds- och infrastrukturdepartementet för närvarande en översyn av den samlade landsbygdspolitiken. Syftet är att lägga fram förslag som ska stärka landsbygdernas förutsättningar.

Avslutningsvis vill jag nämna att regeringen dessutom har tillsatt en utredning för att se över den framtida regionala utvecklingspolitiken och landsbygdspolitiken (dir. 2024:69). Ett slutbetänkande ska lämnas senast den 1 juni 2026.

Fru talman! Givetvis vill jag besöka Älvkarleby, inte minst eftersom den forskningsstation som ligger där har en lång historia. Stationen har tidigare genomfört forskning men används i dag i hög grad som en vattenbruksanläggning för att producera havsöring och lax som sätts ut i älven som kompensation.

Jag tog emot kommunföreträdarnas brev i början av februari och kan säga att jag ser allvarligt på de risker som kommunen tar upp när det gäller betydelsen av havsöring och lax för de fiskande intressenterna, ekosystemet och den lokala ekonomin.

Jag har visst fog för att säga detta, för jag är uppväxt ett stenkast från Forshagaforsen i Klarälven och känner därför väl till betydelsen av ett levande fiske. Jag har spenderat ett otal timmar i vadarbyxor där.

Vi delar bedömningen att det är viktigt att kunna säkra ekonomi och organisatoriska förutsättningar för fortsatt kompensationsutsättning av havsöring till dess att naturlig reproduktion av livskraftiga bestånd säkrats. Det är Havs- och vattenmyndigheten som ansvarar för förvaltningen av lax och öring, och detta är som sagt frågor som våra myndigheter för närvarande diskuterar. Parallellt följer dock regeringen detta noga.

Fru talman! Som jag nämnde i mitt inledningsanförande är regeringen medveten om den problematik som uppstått till följd av den bristande finansieringen. Bakgrunden är vid det här laget klar. Fondmedlen är nästan slut. Havs- och vattenmyndigheten har ansvarat för fondmedlen sedan Fiskeriverket upphörde 2011. Ansvaret för forskningsstationen flyttades från Fiskeriverket till Sveriges lantbruksuniversitet. Därför blir frågan ganska komplex, men jag kan försäkra att den diskuteras för närvarande av myndigheter och intressenter.

Myndigheterna har haft återkommande samtal med vattenkraftsbolaget för att undvika negativa effekter fram tills den nationella planen för moderna miljövillkor för vattenkraftsel har genomförts i Dalälven. Det är också därför det pågår ett arbete för att finna en lösning på utsättningsproblematiken fram till dess att den nationella planen för omprövning av vattenkraft har genomförts.

Jag kan inte lova att myndigheterna finner en sådan lösning. Därför jobbar regeringen aktivt och parallellt med att se över andra möjligheter.