Johan Forssell

Herr talman! Tack, Fredrik Ahlstedt, för frågan! Det stämmer bra att vi för bara några dagar sedan presenterade en helt ny handelsstrategi. Till skillnad från den tidigare strategin, som bara fokuserade på export, lyfter den här strategin export men också import. Den lyfter investeringar till Sverige. Den tar ett helhetsgrepp kring vår globala konkurrenskraft.

Detta behövs, för vi har förmånen att leva i ett land som har några av världens absolut bästa, världsledande företag. Men de förutsättningar de har är inte de allra bästa. Där kan vi göra mer.

Många andra länder vässar sig nu, och vi måste följa med. Vi måste helt enkelt ge våra företag bättre stöd för att de ska kunna bidra till jobb och tillväxtskapande. Vi pekar också på vikten av att bygga synergier, till exempel med biståndet kopplat till grön omställning eller hälsovård. Vi pekar på just grön omställning och digitalisering som två helt avgörande områden framöver och också att Sverige måste ha en starkare närvaro i Asien, för det är där som väldigt mycket av tillväxten under kommande decennier förväntas ske.

Herr talman! Jag tackar Gudrun Brunegård för frågan.

Vi har i dag presenterat vår reformagenda för biståndet; jag har den här i min hand. Det är ett viktigt dokument eftersom det styr den långsiktiga inriktningen för svenskt bistånd.

Det finns flera prioriteringar här som skiljer sig från den tidigare regeringens, till exempel att biståndet ska ses som en del i en mycket större helhet. Men det handlar även om det som Gudrun Brunegård pekar på, nämligen att en större andel ska kanaliseras via civilsamhällesorganisationer. Detta är viktigt inte minst mot bakgrund av att en tydlig prioritering i agendan är att säkerställa att svenska biståndsmedel alltid ska uppnå så goda resultat som möjligt. Det gör att vi måste jobba på ett lite annat sätt.

Jag kan konstatera att många civilsamhällesorganisationer har ett stort engagemang och ofta verkar i väldigt svåra kontexter. De är oftast de första som finns på plats. Detta är ett viktigt engagemang, och vi som regering sätter stort värde på det. Därför vill också prioritera det tydligare i biståndet framöver.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Anna Lasses för frågan. Det stämmer att vi har bett Sida att göra en ordentlig genomlysning av utvecklingsbiståndet till Palestina, och det är tyvärr på goda grunder.

Det som är centralt för oss i detta är att säkerställa att svenska biståndspengar alltid går till rätt saker. Vi vill aldrig vara med och finansiera eller på något sätt stödja aktörer som inte har en glasklar syn mot terror. Det får inte förekomma. Det är inte bara för svenska skattebetalares väl och ve. Framför allt är det för människorna i Gaza och att de ska veta att det bistånd som kommer till dem går till dem och inte hamnar hos aktörer som slirar på denna väldigt viktiga frågeställning.

Sedan är det viktigt att betona att det handlar om organisationer som ska ta avstånd, inte om enskilda personer naturligtvis. Vi har också humanitära principer att utgå från. Och dem kommer vi att fortsätta att respektera.

Nu stämmer det att Sida kommer att få i uppdrag att göra den genomlysning som vi bad dem att göra och granska alla organisationer och inte bara de organisationer som de har granskat, alltså en handfull.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

(Applåder)

Fru talman! Det finns naturligtvis väldigt många olika saker i biståndspolitiken som vi tycker är oerhört viktiga. SRHR är en sådan. Det framgår också i flera av de dokument som vi har pekat på och i de olika strategier som vi har lagt fram. Men det gäller inte denna interpellation, så jag har inte uppehållit mig så mycket kring det utan mer kring de frågor jag har fått i interpellationen.

Handel och bistånd är en viktig prioritering för oss, för vi ser att det finns en oerhört stor potential i att modernisera biståndet och att göra det mer effektivt. Som jag har sagt handlar det om att mobilisera privat kapital men också om att få in mer av handel och investeringar i mottagarländerna, som de ju själva efterfrågor.

Men, fru talman, det är naturligtvis inte vår enda prioritering. SRHR är en sådan, och vi har förstärkt det humanitära stödet. När vi ser en omfattande svältkatastrof, till exempel på Afrikas horn, har vi ökat det humanitära stödet. Vi har ökat satsningarna på demokrati och människorättsförsvarare, det som vi kallar för demokratimiljarden. Det finns väldigt många olika delar i vår biståndspolitik.

Vi har skurit bort en del annat. Informationsanslaget nämndes av Lotta Johnsson Fornarve. Man kan tycka olika om det och om det var den viktigaste prioriteringen eller inte. För regeringen är det självklart - det var inget svårt beslut - att 155 miljoner kronor gör större nytta i Ukraina, för att öka det humanitära stödet eller för satsningar på SRHR än för att användas till informationsinsatser i Sverige om bistånd. 155 miljoner kronor är väldigt mycket för att göra informationsinsatser om bistånd i Sverige. Se där ett exempel på hur man kan använda resurser mer effektivt än tidigare! Det är inte bara hur mycket pengar man lägger som är det viktiga utan också hur man använder dem.

Vi har haft flera interpellationsdebatter, och vi hade ett möte om detta i utrikesutskottet i dag. Jag är helt övertygad om att debatten om reformagendan kommer att fortsätta med oförminskad styrka framöver.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Regeringens politik innebär att vi inte bara ställer oss frågan: Hur kan vi göra av med så mycket pengar som möjligt på bistånd? Man kan nästan få intrycket att det är det övergripande målet för Vänsterpartiet, som det har varit tidigare. Snarare är frågan: Hur ser vi till att använda de resurser vi har på ett så effektivt sätt som möjligt?

Vi lämnade enprocentsmålet. Samtidigt kan man konstatera att Sverige är ett av fem länder globalt som når upp till FN:s mål om 0,7 procent. Att ge intryck av att vi på något sätt skulle ha någonting att skämmas för är helt enkelt inte sant. Vi är fortfarande i en helt annan liga än de allra flesta länder i hela världen i den delen.

Fru talman! Lotta Johnsson Fornarves svar här att bistånd och handel ska ses som olika delar förvånar mig inte. Det är möjligen ett uttryck för den biståndspolitik som har gällt i Sverige under så många år och som jag invänder emot.

Det finns väldigt goda grunder att göra det. Jag menar att det är en väldigt förlegad syn på bistånd. Det är väldigt gammalmodigt. Det har inte heller uppnått de resultat vi vill att det ska göra.

Det är inte bara min uppfattning. Man kan tittat på många av de utvärderingar som har gjorts. Till exempel har Expertgruppen för biståndsanalys tittat noggrant på detta. Det har inte bara gällt några av de största mottagarländerna under några år eller två utan till och med under flera decennier. Vi kan tyvärr se att på flera sätt har just effekterna på fattigdomsbekämpningen inte varit tillräckligt bra. De har ibland inte ens varit mätbara.

Då har man som ansvarig politiker ett val att göra. Antingen fortsätter man på samma sätt som tidigare med just den gamla biståndspolitiken, fortsätter att fokusera på enprocentsmål och så vidare. Eller så ställer vi oss frågan: Finns det verkligen inte utrymme för förbättringar? Finns det inte utrymme för att göra förändringar? Kan vi till exempel använda de världsledande svenska företag vi har på ett mer aktivt sätt i vårt utvecklingssamarbete? Kan vi hitta synergier med biståndspolitiken? Kan vi uppmuntra till mer av företagande och entreprenörskap?

För en sak vet vi, fru talman: Bistånd kan vara effektivt för att lindra fattigdom, men för att bygga en väg till välstånd - vilket måste vara målet för hela vår utvecklingspolitik - handlar det om satsningar på marknadsekonomi, företagande, entreprenörskap, innovation, forskning och utveckling. Det visar historien med all önskvärd tydlighet.

Det intressanta är också att när man träffar representanter för de här länderna är det väldigt ofta precis detta de efterlyser allra först: mer av handel och företagande och att inte vara beroende av svenskt utvecklingsbistånd år ut och år in. Det är precis detta vi ska lägga fast i reformagendan.

Jag vill bara återigen till Lotta Johnsson Fornarve, för vad jag tror är fjärde eller möjligen femte interpellationsdebatten, understryka det jag har sagt tidigare. Att Sverige väljer vilka länder vi vill samarbeta med står naturligtvis inte på något som helst sätt i motsats till ett effektivt bistånd och innebär inte heller att vi skulle bryta mot några riktlinjer. Det är vi i Sverige själva som avgör vilka länder vi vill samarbeta med och vilka faktorer vi vill väga in i beslutet. Det är vårt beslut.

Det är ingen mänsklig rättighet att få bistånd av Sverige, utan det är vi som avgör detta utifrån en lång rad olika beslut. Det handlar till exempel om att stater respekterar den folkrättsliga förpliktelsen att ta emot sina egna medborgare. Att länderna motarbetar korruption är ett annat exempel. Den typen av krav kommer vi att förstärka framöver i vår reformagenda.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för interpellationen.

Jag ske ge Lotta Johnsson Fornarve rätt på en punkt: Vi vill förändra det svenska biståndet. Det var ju detta mandat vi fick av svenska folket i valet. Vi vill förändra biståndet och ta det bort från det ensidiga fokus som har präglat mycket av vänsterns biståndspolitik och som väl i ärlighetens namn fortfarande gör det.

Det har handlat för mycket om hur mycket resurser vi kan lägga på bistånd och alldeles för lite om vad vi egentligen uppnår. Vilka resultat når vi? Hur ser vi till att de 56 miljarder kronor som svenska skattebetalare - läkare, lärare, sjuksköterskor, poliser och brandmän - arbetar ihop varje år och som läggs på bistånd används på ett så effektivt sätt som möjligt?

Hur ser vi till att biståndet, varje satsad krona, gör så stor skillnad ute i världen som möjligt? Det gäller för flickan som inte får gå i skolan, den svältande pojken, att kunna möta klimatförändringarna etcetera. Det är det stora paradigmskiftet i detta. Vi ska bort från det ensidiga fokuset på hur mycket resurser vi gör av med och mer se till vad vi egentligen vill uppnå. Hur ser vi till att uppnå just den kvaliteten och effektiviteten?

Med det sagt kan man säga att Sverige kommer att fortsätta att vara en mycket generös biståndsgivare. Tittar man på biståndsramen i fjol, i år och även nästa år, den treårsperioden, ser man att de årliga avsättningarna till bistånd uppgår till 56 miljarder kronor.

Sverige lägger faktiskt mer på bistånd de tre åren än under de tidigare tre åren med socialdemokratisk regering stödd av Vänsterpartiet. Man kanske ska hyfsa diskussionen något här. Men visst står Vänsterpartiet upp för enprocentsmålet och budgeterar för det. Det är ärligt.

Sedan kan man konstatera att med den retorik som Lotta Johnsson Fornarve har finns det ingenting som hindrar att lägga 2 procent om man vill det, eller 3, 4 eller 5 procent. Behoven är i den delen oändliga.

Fru talman! Jag och regeringen ser en väldigt stor potential i att modernisera biståndet. Det gäller inte minst att hitta viktiga synergier med handelspolitiken. Jag kan konstatera att det är hela den diskussion som präglar väldigt mycket av egentligen alla internationella sammanhang man kommer till.

Det gäller kanske inte så mycket den här typen av interpellationsdebatter. Vi har haft ett antal om ungefär samma frågor, och Lotta Johnsson Fornarve har fått ungefär samma svar. Men tittar man till exempel på generalförsamlingens öppnande i New York för bara några veckor sedan ser man att detta var frågan.

Hur ska vi se till att kunna mobilisera mer av privat kapital, mer av innovationer, och mer av företagande? Det är en utopi att tro att de behov som finns i världen skulle kunna fyllas bara med bistånd. Det är möjligt att man kan stå i riksdagens talarstol och säga sådant. Men det har egentligen ganska lite att göra med den verklighet vi möter därför att behoven är så enormt stora.

Här ser vi som regering en väldigt stor potential. Vi kommer att presentera våra steg framåt i den reformagenda som vi har adresserat och som vi har informerat om. Det gjorde vi så sent som i dag i utrikesutskottet, där jag fick en del frågor om detta.

Jag ska korrigera Lotta Johnsson Fornarve på en punkt. Det här är ingen lagstiftning och ingen proposition. Det har det inte heller varit tidigare i den delen.

För det fall det skulle bli lagstiftning om det framöver kommer förslaget naturligtvis att skickas ut på remissrundor, landa i riksdagen och behandlas enligt konstens alla regler. En reformagenda är vad vi har utlovat väljarna. Det kommer vi också att presentera under höstterminen.

Fru talman! Lotta Johnsson Fornarve har ställt flera frågor om regeringens reformagenda för svenskt bistånd.

Regeringen har i budgetpropositionerna för 2023 och 2024 aviserat att en reformagenda för biståndet tas fram med fokus på långsiktighet, transparens och effektivitet. Jag ser fram emot att presentera den under hösten.

Utrikesutskottet har informerats om arbetet, och samtliga partier har varit inbjudna till konsultationer på UD.

Reformagendan är ingen lagstiftning. Blir det fråga om lagstiftning i ett senare skede kommer det naturligtvis att gå via riksdagen. Med den omvärld vi har i dag, och med ett krig i vårt närområde, måste vi kunna ställa om biståndet snabbt.

I svenskt bistånd, som uppgår till 56 miljarder kronor, ingår kostnader som klassificeras som offentligt utvecklingsbistånd (ODA, Official Development Assistance). Biståndet står således inte i konflikt med OECD-Dacs regelverk. Svenska biståndsinsatser har fortsatt som huvudsyfte att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Att regeringen exempelvis väger in migrationspolitiska faktorer i valet av mottagare av svenskt bistånd står inte i konflikt med OECD-Dacs regelverk för ODA. Varje givare har rätt att välja med vem, var och hur man ingår utvecklingssamarbete.

Sverige är en stark röst för demokrati, mänskliga fri- och rättigheter och rättsstatens principer i syfte att öka människors frihet och för att bekämpa förtryck, lindra nöd och bygga välstånd.

Fru talman! Tack, Aida Birinxhiku, för frågan! Detta är en viktig fråga för regeringen. Det stämmer att vi har gett Kommerskollegium i uppdrag att ta fram en analys av detta. Kunde detta uppdrag ha getts tidigare? Ja, möjligen. Men samtidigt ska man komma ihåg att denna statistik förändras från månad till månad och från vecka till vecka. Det är viktigt att kunna se på läget över lite tid för att kunna dra slutsatser; det förändras alltså löpande.

Uppdraget har getts. Jag var på Kommerskollegium i förrgår och diskuterade detta, bland annat. Arbetet pågår, och det kommer att presenteras för regeringen när det är klart. Vi är måna om att denna analys sker noggrant och samlat.

Vilka åtgärder kan då komma att bli aktuella? Det beror naturligtvis på vad som framgår av analysen. Jag tänker inte spekulera i det nu. Men det är viktigt för regeringen att vi säkerställer att inga svenska företag gör affärer med Ryssland på det sätt som har beskrivits.

Fru talman! Tack, Olle Thorell, för frågan! Det stämmer att vi har beslutat oss för att göra en paus i utvecklingsbiståndet, mot bakgrund av att vi har en helt ny situation efter den 7 oktober. Det är viktigt att vi kvalitetssäkrar det svenska biståndet så att det inte går till fel aktörer eller till aktörer som inte har en glasklar syn på terror.

Samtidigt som detta sker pågår det humanitära stödet; det är inte pausat. Vi är också en del av den europeiska unionen, som häromdagen bekräftade att man kommer att öka de humanitära biståndsinsatserna i landet. Vi tittar naturligtvis alltid på möjligheterna att från svensk sida öka detta ytterligare i ljuset av de behov som finns, men det är komplicerat. Det handlar inte bara om att anslå medel utan också om möjligheten att nå fram till människor med dessa biståndsmedel. Vi har även i medierna kunnat ta del av rapportering som visar att de möjligheterna tyvärr är fortsatt rätt begränsade. Vi hoppas att detta ska förändras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, Catarina Deremar, för frågan!

Jag får väl inleda med att bara konstatera att jag som biståndsminister inte fattar beslut om varje enskild organisation eller varje enskilt anslag i den delen. Jag får gå tillbaka till departementet och titta på just det här anslaget.

Vi samarbetar med flera hundra olika organisationer, och det är väldigt många olika anslag. Men vi lever i en värld där vi har ett bistånd som är generöst. Sverige är ett av fem länder i världen som når upp till FN:s mål om 0,7 procent av bni. Men det är inte obegränsat. Vi måste hela tiden göra olika prioriteringar.

En sådan prioritering för oss har varit ett kraftfullt men också långsiktigt stöd till Ukraina. Det är lätt att säga, men det är svårare att göra. Ska man genomföra det i praktiken måste man skära i andra utgifter. Så ser verkligheten ut, annars går inte ekonomin ihop. Vi gör hela tiden olika avvägningar i detta för att få en så bra helhet som möjligt utifrån de tydliga prioriteringar vi har gjort.

När det gäller just den fråga som Catarina Deremar ställer får jag gå tillbaka till departementet och återkomma senare.

Fru talman! Tack, Yasmine Eriksson, för frågan!

Den översyn vi nu gör gäller hela biståndet, både det humanitära biståndet och utvecklingsbiståndet. Vi gör den för att vara helt säkra på att svenska biståndsmedel inte går till aktörer vars syn på terror inte är glasklar. Här finns inget utrymme för att vela, utan detta är helt grundläggande och fundamentalt - både för att svenska skattebetalare ska känna sig trygga med att deras 56 miljarder, som biståndsbudgeten faktiskt uppgår till i år, används på ett effektivt sätt och framför allt för de människor som ska få ta del av dessa pengar.

Det finns kritik mot UNRWA. Detta kommer att analyseras i rapporten, som ska vara klar den 1 december. Ibland är exemplen från ganska många år tillbaka i tiden, men vi kommer att titta på detta noggrant och stå redo att fatta mer långsiktiga beslut efter att vi fått rapporten den 1 december.

Fru talman! Jag tackar Stefan Olsson för frågan.

Vi gör en form av omprövning redan nu genom att en ordentlig översyn görs. Det gäller både utvecklingsbiståndet och det humanitära biståndet. Men den paus vi har pekat på gäller enbart utvecklingsbiståndet. Varför det är viktigt att behålla det humanitära biståndet är uppenbart för alla, oavsett vems "fel" det är. Vi pekar naturligtvis på terrororganisationen Hamas, men det finns också enskilda saker, till exempel sjukhuset, där det ännu inte finns mer information. I ett svårt läge måste vi hjälpa människor som far illa.

När översynen är klar är vi redo att fatta mer långsiktiga beslut. Jag vill inte föregripa det beslutet i dag. Vi har bett Sida att inkomma med information senast den 1 december. Då kommer vi noggrant att analysera detta.

Vi vill inte fatta den typen av viktiga beslut i affekt, utan vi vill ha fakta och klarhet på bordet. När vi får det ska vi värdera informationen och fatta beslut framåt.

Fru talman! Det UD har gjort sedan den 7 oktober är att vi har försökt nå ut till och har varit i kontakt med svenska företag. Flera av dem har påverkats direkt av den urskillningslösa raketbeskjutningen. Vi försöker hjälpa svenska företag på plats att verka så normalt det går i den exceptionella situationen.

Israel är ett framstående land vad gäller forskning och utveckling och har några av världens allra mest tekniskt avancerade företag. Jag hoppas att vi inom en snar framtid ska kunna återgå mer till det normala och lägga fokus på hur vi ska kunna utveckla det samarbetet.

Fru talman! Tack för frågan, Eric Palmqvist!

Jag som utrikeshandelsminister och vi som regering ser alltid positivt på mer handel och mer forskningssamarbeten över nationsgränserna. Som ett litet, handels- och exportberoende land sitter det i vårt dna.

Just nu har vi dock arbetat mer med den akuta situationen - över hundra personer är tagna som gisslan, och alla har sett de fruktansvärda bilderna från sjukhuset häromdagen. Vi har försökt kanalisera stöd, få ett stopp på Hamas fruktansvärda terror och hjälpa svenskar på plats med en säker återresa tillbaka. Det har varit vårt främsta fokus just nu.

Framgent kommer vi naturligtvis att se över möjligheterna till ytterligare forskningssamarbeten, till exempel med Israel. Men just nu är det viktigt att prioritera.

Fru talman! Tack för frågan, Joar Forssell!

Vi har tillsammans fattat beslut om en paus av utvecklingsbiståndet. Samtidigt ska vi göra en översyn, och det är befogat. Jag har varit inne på skälen till det. Mycket av diskussionen har förts utifrån en svensk kontext, att vi ska veta att våra pengar inte går till fel ändamål. Jag vill dock lyfta en annan aspekt som är minst lika viktig: Människor i dessa områden ska veta att våra biståndspengar når fram till dem och inte hamnar i fickorna på terrorister eller hos personer som inte har en glasklar syn i dessa helt fundamentala frågor.

Vi gör nu en översyn av både det humanitära biståndet och utvecklingsbiståndet för att se till att vi arbetar på rätt sätt. Vi kommer också att arbeta väldigt noga tillsammans med våra övriga europeiska och nordiska partner för att hitta gemensamma svar i de här viktiga frågorna.

Fru talman! Det är den formulering som står i uppdraget som gäller. Sedan kan man diskutera hur man ska göra detta inte minst i en tid där vi ser en väldigt svår situation på gator och torg.

Poängen med detta är väldigt enkel, rak och tydlig. Precis som man har gjort i Tyskland och Danmark, och som även EU-kommissionen gör, ska vi säkerställa en sak. Vill man jobba med Sverige och få del av svenska biståndsmedel måste man vara väldigt klar och tydlig med kopplingen till Hamas. Vi kan aldrig acceptera terror som politisk metod.

Fru talman! Tack, Anna Lasses, för frågan!

Vi ser såklart positivt på att även Centerpartiet tycker att det är viktigt att vi kvalitetssäkrar det svenska biståndet. Mycket av diskussionen tidigare har enbart handlat om: Stöder svenskt bistånd Hamas eller inte?

Vad vi vill göra med det här uppdraget, till skillnad från de tidigare kontrollerna, är att säkerställa att pengar inte går till aktörer som inte är glasklara om detta.

Sedan pekar Anna Lasses på en försvårande omständighet. Man kan inte alltid uttrycka sina uppfattningar på det sätt vi önskar att man skulle kunna göra i Palestina. För den situationen bär också den palestinska myndigheten ett ansvar. Där har vi påpekat de bristerna tidigare.

Samtidigt ser vi ändå lyckligtvis att det finns aktörer i dag som vågar tala öppet med klarspråk om till exempel bristen på demokrati och mänskliga rättigheter. I den delen är vi ändå förhoppningsfulla.

Vi kommer naturligtvis att följa detta väldigt noggrant framöver.

Fru talman! Det är fruktansvärt med så många civila som har drabbats på sjukhuset. Men man ska vara väldigt försiktig med att peka på vem som har gjort det. Vi vet fortfarande inte det. Det är viktigt att vi inte sprider obekräftade påståenden.

Jag har väldigt svårt att se hur det på något sätt skulle gynna terrororganisationen Hamas att vi är glasklara med att svenskt bistånd aldrig ska komma i närheten av organisationer som inte har en glasklar syn på detta. Jag tycker att det är helt uppenbart. Vi kommer att se till att höja kvaliteten i det svenska biståndet även på den punkten.

Fru talman! Tack, Lotta Johnsson Fornarve, för frågan!

Regeringen fördömer reservationslöst attackerna mot Israel genomförda av terroristorganisationen Hamas. I denna väldigt svåra stund står vi sida vid sida med Israel i kampen mot terrorism. Man har en rätt enligt folkrätten att försvara sig mot terrorism och urskillningslös raketbeskjutning.

Vad gäller biståndet till Palestina har vi sagt att vi kommer att göra en paus i det i likhet med många andra länder, till exempel både Danmark och Tyskland. Det gör vi för att säkerställa att det inte når fram till aktörer som inte har en glasklar syn på terror som politisk metod. Vi kan aldrig acceptera någon form av mellanting här.

Jag vill dock påminna om en sak. Pausen omfattar inte det humanitära stödet. Det fortsätter precis som tidigare för att hjälpa människor i Palestina i en svår situation.