Torsten Elofsson

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Bohlin om vår beredskap. Vårt samhälle blir mer och mer digitaliserat, och denna trend lär fortsätta framöver. Det finns många fördelar med det. Vi kan gå och handla och betala med kort, vi tankar vår bil med kort och vi betalar våra räkningar via nätet. Nu har vi Swish också som vi kan betala med.

I takt med detta minskar också kontanthanteringen, och de kontanter som vi har i omlopp i vårt samhälle i nuläget krymper hela tiden.

Samtidigt har vi en orolig omvärld med ett stort säkerhetshot mot Sverige. Det ligger för närvarande på en 3:a, och det lär inte minska. Frågan är vad som händer med vår digitala infrastruktur om den skulle haverera.

Det finns erfarenheter från andra länder att människor blir lite oroliga. Då vill de ta ut sina tillgodohavanden från banken och står och köar för att få ut sina pengar.

Min fråga till statsrådet Bohlin är: Hur säkrar vi en fungerande vardag även i de fall den digitala infrastrukturen slås ut i en cyberattack?

Fru talman! Vi har ett förhöjt säkerhetsläge i vårt land. Många säger att läget bedöms som det allvarligaste sedan andra världskriget. Det är ett hot som vi måste ta på största allvar.

Vladimir Putins och Rysslands oprovocerade och grymma krig mot Ukraina utgör ett hot inte bara mot Ukraina utan även mot länder gränsande till Ryssland eller i dess närområde. Sverige påverkas i hög grad av kriget och utsätts för attacker, nu senast i form av överbelastningsattacker mot myndigheter och företag för bara några dagar sedan. Risken att personer som är bosatta i Sverige eller som kommit med flyktingströmmarna är ryska agenter eller sympatisörer har ökat.

Ytterligare en sak är att Sveriges Natoansökan och till den kopplade provokationer har lett till omfattande demonstrationer i muslimska länder och så även bland muslimer boende i Sverige, vilket givetvis ökat risken för terrorattentat riktade mot svenskar och svenska objekt. De publika koranbränningar som genomförts runt om i landet vid flera tillfällen - påskupploppen inte att förglömma - har bidragit till att Sverige upplevs som ett legitimt mål för terrorattentat, antingen av enskilda radikaliserade aktörer eller i form av planerade attentat utförda av kända terrororganisationer.

Sedan 2015 har ett stort antal människor från länder med en hög närvaro av våldsbejakande islamistiska grupper anlänt hit, och stor vaksamhet är därför av största betydelse.

Den redogörelse som nu är aktuell baseras på lagen om särskild utlänningskontroll från 1991. Den ersattes den 1 juli 2022 av lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar. Sett över tid har den förra lagen använts ytterst sparsamt med enstaka årliga fall, dock med en ökning de senaste åren. Genom åren handlar det enligt redogörelsen om ensiffriga tal varje år, och flera år har det inte skett någon utvisning över huvud taget med stöd av den lagen.

Det kan alltså finnas en missuppfattning att det förekommer massutvisningar med denna lag som stöd, men så är inte fallet, åtminstone inte att döma av redogörelsen. Det var en viss ökning 2018 och 2019, men det var fortfarande ganska låga tal.

Som har påpekats tidigare hade den lagen stora brister. Och nu, sent omsider, har den nya införts. Med den nya lagen ökar möjligheten att utvisa utlänningar som utgör ett kvalificerat hot mot rikets säkerhet. Den tydliggör också möjligheten att ta personen i fråga i förvar. Målsättningen har hela tiden givetvis varit att lagen ska vara förenlig med ett väl fungerande skydd för grundläggande fri- och rättigheter.

Den lag som man nu har implementerat är ett steg i rätt riktning, men jag tror att det finns mer att göra och att den kanske bör kompletteras och stärkas i vissa avseenden. Föregående talare var också inne på den frågan.

Säkerhetspolisen och övriga handläggande myndigheter har ett grannlaga men oerhört viktigt uppdrag att skydda vårt land mot terrorangrepp och andra hot mot rikets säkerhet. Att dessa ärenden är omgärdade av hög sekretess är naturligt. Men alla ärenden prövas i flera instanser, och den som berörs är berättigad till ett offentligt biträde, vilket talar för att aktuella fall får en rättvis bedömning.

Från Kristdemokraternas sida känner vi oss trygga med att den process som nu är för handen uppfyller de krav på rättssäkerhet som finns i dessa fall. Som man också har varit inne på är det i hög grad mycket känslig information som ligger till grund för utvisningarna, och man kan inte offentliggöra delar av den på något sätt.

Sammanfattningsvis vill jag tacka regeringen för redogörelsen och välkomna den nya lagen, som ger bättre möjligheter och verktyg för oss att säkra ett tryggare Sverige.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet: att skrivelsen ska läggas till handlingarna.

Fru talman! Det fanns en tid när brottsoffer, vittnen och andra var villiga att tala med polisen om brott som inträffat. Det fanns en tid när svensk polis hade hög uppklaring av grova våldsbrott. Det fanns en tid när brotten ofta kunde klaras upp med vanliga förhör och traditionell spaning.

Det fanns en tid när gärningsmännen oftast agerade ensamma eller kanske med någon kumpan. I stort sett var det solitärer som agerade ute. Det fanns helt enkelt en tid när organiserad brottslighet och kriminella nätverk var okända begrepp i vårt land. Sådant fanns i andra länder men inte här.

Det var otänkbart att vi skulle få det. Jag var själv med när man resonerade om det. Det verkade helt främmande för oss i Sverige att vi skulle få den typ av brottslighet som kanske karakteriserar länder som USA och Italien.

Det fanns också en tid när vi trodde att vi kunde förebygga brott med god välfärd och sociala skyddsnät. Det fanns en tid när särskilt utsatta områden var ett i stort sett okänt begrepp. Om det fanns något var de ett storstadsfenomen, i den mån de existerade.

Fru talman! Tyvärr är den tiden förbi. Nu breder den organiserade brottsligheten ut sig som en cancersvulst i samhällskroppen. Nu har vi en grov våldsbrottslighet med skjutningar och sprängningar som hela tiden eskalerar.

Nu har vi omfattande angrepp på våra välfärdssystem där miljarder försvinner ned i fickorna på kriminella. Nu har vi äldre som systematiskt luras på stora belopp. Bedrägerierna är omfattande.

Vi har nu en narkotikahandel som är på väg att flytta från gatan in på nätet. En stor del av den gatulangning som tidigare skedde sker nu på Tiktok, Snapchat och andra typer av plattformar. Nu sker människohandel och sexualbrott mot barn digitalt.

Nu har vi fått en tystnadskultur i det här landet där varken brottsoffer eller vittnen vill eller vågar berätta och än mindre peka ut gärningspersoner, något som självklart leder till en låg brottsuppklaring. Vi har en brottsuppklaring för grova våldsbrott i gängmiljö som numera ligger runt 20-25 procent. Det är såklart inte acceptabelt över huvud taget.

Det är bara att konstatera att den grova och systematiska brottsligheten är näst intill omöjlig att komma åt utan hemliga tvångsmedel. Krypterade chattar som Encrochat, Sky och Anom indikerar omfattningen.

Svensk polis fick god hjälp av utländsk polis när det gällde uppklaringen, som föregående talare var inne på. Vi kan konstatera att utan den hjälpen hade man inte klarat upp så många våldsbrott som man nu gjorde.

Man kunde via de avkrypterade chattarna konstatera att den narkotikahandel som förekom och den narkotikasmuggling som fanns och som förde in narkotika i landet var betydligt mer omfattande än vad vi tidigare trott. Den statistik som bland annat CAN baserat sig på visade sig vara väl i underkant.

Fru talman! Mot den bakgrunden är det givet att brottsbekämpande myndigheter och då främst polisen avsätter mer resurser till underrättelseverksamhet och spaning på nätet.

Den redovisning som vi talar om här i dag visar att avlyssning och andra tvångsmedel ger goda resultat och att beslut och godkännande prövas noggrant. Av egen erfarenhet vet jag att ingen är beredd att ödsla tid och resurser på ärenden med en dålig prognos.

Problemet svensk polis har i dag är närmast att bland det smörgåsbord av ärenden man har välja ut ärenden som man har bäst möjlighet att klara ut och som ger bäst utfall. Ingen ödslar tid på ärenden som är i stort sett omöjliga. Man vill ha en hög träffsäkerhet. Redovisningen visar att man sköter det på ett bra sätt.

Med detta sagt tackar jag regeringen för en bra och fyllig redovisning. Jag välkomnar regeringens initiativ att nu föreslå möjligheten att använda tvångsmedel i preventivt syfte och även ge polisen möjlighet att använda överskottsinformation.

Överskottsinformation är något som vanligtvis genereras när man använder hemliga tvångsmedel som avlyssning och där får man reda på andra brott som inte är direkt kopplade till det brott som var orsaken till att man fick använda tvångsmedel. Den ska nu bli möjlig att använda med det förslag som ligger. Jag ser fram emot att vi ska få den möjligheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2021

Brottsligheten och övergången till en alltmer digitaliserad värld och ökade krav på bevisning kräver även en omställning av det brottsbekämpande arbetet. Vi kan nog därför förvänta oss ett ökat behov av hemliga tvångsmedel och en ökad kapacitet för att svara upp mot behovet.

Jag tror att de brottsbekämpande myndigheterna till stora delar måste ställa om och satsa mer på spaning på nätet - om vi ska kalla det så - i stället för spaning på gatan. Båda sakerna behövs, men det kommer att krävas stora resurser.

Om vi ska klara upp den brottslighet som vi nu har att hantera tror jag att vi måste - fast man kan tycka att det är tråkigt att det är så - acceptera att vi har ett samhälle där hemliga tvångsmedel är av stort värde för den brottsbekämpande verksamheten. På sikt är det den enda möjligheten för att vi ska få bukt med den grova och organiserade brottsligheten.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Den nu framlagda budgetpropositionen innehåller anslagsförstärkningar till samtliga sektorer inom rättsväsendet och flera bra förslag på välkomna reformer. Regeringen ökar rättsväsendets anslag med fem miljarder för kommande år. Det är en satsning som kommer att stärka hela rättskedjan. De brottsbekämpande myndigheterna behöver rustas bättre för att hantera en allt grövre, mer omfattande och mer utmanande kriminalitet.

Vi vet alla i den här kammaren att Sverige haft en brottsutveckling som i många delar saknar motstycke i våra grannländer och även i vissa avseenden sticker ut i ett europeiskt perspektiv - särskilt vad gäller dödsskjutningar och sprängningar, där Sverige faktiskt ligger i topp. Medan skjutningarna minskar i övriga Europa ökar de i Sverige. Det nämndes här att det varit 60 dödsskjutningar hittills i år. Det är rekord och en högstanivå som är anmärkningsvärd.

Dessa våldsbrott är egentligen bara ett synbart och påtagligt tecken på en organiserad brottslighet som likt en cancersvulst breder ut sig i vårt land och har nära koppling till invandring och bristande integration. Våldsverkarna är det vi ser och det som skapar rubriker. Det är händelser som i stor utsträckning påverkar känslan av otrygghet hos oss.

Men det finns mer under ytan. Om vi pratar med polisen kan vi konstatera att barn rekryteras in i den kriminella miljön och att välutbildade med kriminella kopplingar infiltrerar myndigheter, banker och företag. På toppen av allt residerar personer med stort inflytande i kriminella kretsar, som systematiskt med sina nätverk angriper enskilda, företag, samhället och våra välfärdssystem. I förlängningen utgör detta inte bara ett hot mot människors trygghet och den svenska rättsstaten utan även ett reellt hot mot vår välfärd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Det nämndes att vi har 60 utsatta områden spridda över landet. Där breder nu ett skuggsamhälle ut sig, och kriminella har inverkan på lokalsamhället. De som begår brott är inte så många i förhållande till de människor som bor där, men de har en väldigt stor och negativ påverkan och skapar otrygghet.

Satsningen på rättsväsendet är därför både välkommen och behövlig. Det behövs en fullständig och genomgripande översyn av straffrätten och regelverket för val av påföljd. Straffen måste bli mer rättvisa och stå i proportion till den kränkning som människovärdet utsätts för.

Detta kräver även en samverkan med andra aktörer. Ett myndighetsgemensamt arbete mot organiserad brottslighet måste stödjas och underlättas. Informationsutbytet mellan aktörerna måste förbättras genom en förändrad sekretesslagstiftning. Viktigt är då att berörda offentliganställda får ett stärkt straffrättsligt skydd, något som också är en del av politikens inriktning de kommande åren.

I grunden har brottsutsatta i stort positiva erfarenheter av polisens och rättsväsendets bemötande. När det gäller brottsutsattas syn på polisens effektivitet haltar det däremot betänkligt. Bara en av fem känner sig nöjd med polisens effektivitet. Här finns mer att göra nu när fokus skiftas från gärningsman till brottsoffer. Brottsuppklaringen måste öka, och brottsoffer måste få bättre stöd. Brottsoffermyndigheten och Brottsofferjouren har där en viktig roll och har fått ökade anslag för det.

Det nämndes även tidigare att det finns problem inom Kriminalvården. Vi behöver bygga ut våra fängelser och höja kapaciteten. Sverige har i dag närmare 2 600 fängelsedömda som är på fri fot på grund av platsbrist. En dömd kan vänta uppemot 100 dagar på inställelse - 100 dagar med risk för återfall i brott och fler förstörda liv för brottsoffer.

Minst lika viktigt som ökad lagföring och skärpta straff är det brottsförebyggande arbetet. Det är helt avgörande för att inte bara vända utvecklingen utan också lösa roten till problemen. Förebyggande insatser krävs för att färre ska hamna i kriminalitet. Trygga familjer med goda värderingar utgör själva grunden för ett gott samhälle. Föräldrar ska få stöd i sitt föräldraskap, och mer behöver göras för att unga ska klara skolan. Vi behöver även stärka civilsamhället och föreningslivet, så att barn och unga kan få en meningsfull fritid.

Det handlar också om värderingar och om att bekämpa hedersstrukturer. Alltför många lever i det tysta och utsätts dagligen för övergrepp som hot, misshandel, tvångsäktenskap och barnäktenskap. En rapport från min hemstad Malmö visar att hedersnormer förekommer bland barnen redan i förskolan på 12 av 13 förskolor. Det här är väldigt allvarligt och anmärkningsvärt.

Parallellt med en satsning på brottsbekämpning med ökad brottsuppklaring och lagföring kan ett effektivt brottsförebyggande arbete ha en långsiktig effekt. Att få bort parallella samhällsstrukturer i utsatta områden måste få hög prioritet. Gott brottsförebyggande arbete bygger på lokal närvaro, hög tillgänglighet, god lokalkännedom, god personkännedom, gott samarbete med kommunen och inte minst kontinuitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Det är därför glädjande att regeringen avser att bedriva ett ambitiöst arbete med att förbättra Polismyndighetens effektivitet och resultat liksom att verka för en stark lokal polisiär närvaro i hela landet. I dag har vi den tredje lägsta polistätheten i Europa. Det håller inte. Det inser alla och envar. Genom fler poliser och förbättrad effektivitet kan vi bryta mönster och ta tillbaka tryggheten. Rättsstaten ska inte längre tillåtas tryckas tillbaka i våra utsatta områden. Sverige ska vara ett tryggt land att leva i.

Därför yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Herr talman! För någon vecka sedan besökte jag en mellanstor svensk stad och träffade polisområdeschefen.

Staden är hårt drabbad av gängkriminalitet som skapar otrygghet och är systemhotande. Trots goda insatser från polisen pågår en ständig nyrekrytering bland unga till gängen. Polisen har identifierat 50 unga som är på väg att bli tungt kriminella. Egentligen borde de omhändertas, men platser saknas.

Riktigt oroande är att det finns en växande skara barn, i flera fall under tio års ålder, som dras till gängen och är predestinerade att bli kriminella om inget görs. I grunden handlar det om bristande integration och osunda värderingar som präglar barnen.

Hur påverkar vi barnen att tänka i andra banor och se utbildning och jobb som vägen till ett gott vuxenliv? Vad avser regeringen att göra för att förhindra att barn dras in i den kriminella miljön?

Fru talman! Jag tackar för svaret.

Jag har en följdfråga som berör åtkomsten till personuppgifter på nätet. Kriminella kan i lugn och ro kartlägga tänkbara offer genom enkla sökningar på diverse sajter. Med enkla knapptryck får man fram namn, adress, telefonnummer, ålder, om man är ensamstående med mera. Sajterna har utgivningsbevis och därmed grundlagsskydd. Men att enskilda hängs ut och därmed löper risk att utsättas för brott väcker frågor.

Jag undrar om justitieministern har några tankar i den delen som skulle kunna förebygga brott.

Fru talman! Låt mig först säga att den satsning som nu sker från regeringen med skärpta straff och insatser mot gängkriminalitet och organiserad brottslighet är välkommen och behövlig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Något som däremot oroar i det här sammanhanget är den kraftiga ökningen av bedrägeribrott, som i många fall har en nära koppling till den organiserade brottsligheten. I en stor del av dessa återfinns brottsoffer som utgörs av värnlösa och utsatta äldre.

Den tekniska utvecklingen med en ökad digitalisering och internetanvändning har gjort äldre särskilt sårbara; de kan inte värna sig mot förslagna och samvetslösa kriminella. Man kan också konstatera att uppklaringsprocenten för den här typen av brott är försvinnande låg, runt 6 procent.

Dessa bedrägerier och brott påverkar starkt tryggheten för våra äldre, men även anhöriga oroar sig för detta.

Vad avser justitieministern att göra för att förebygga bedrägerier mot äldre och öka brottsuppklaringen?

Herr talman! Vi lever i en digitaliserad värld. Allt fler myndigheter, banker och företag stänger ned traditionell kundservice och lägger över ansvaret på den enskilde när det gäller att uträtta ärenden med digitala hjälpmedel i form av dator, smartphone, bank-id med mera. I många avseenden är den här utvecklingen såklart positiv; den möjliggör för flertalet av oss att klara av myndighetskontakter, bankärenden och annat oavsett var vi befinner oss, så länge vi har en bra uppkoppling.

Tanken är god, men det kräver dels att den digitala lösningen fungerar, dels att användaren har tillgång till adekvat utrustning samt inte minst kapacitet och förmåga att hantera verktygen. Så är inte alltid fallet.

Den digitalisering som nu sker utelämnar två stora grupper i vårt samhälle: dels många äldre, dels personer med olika former av funktionsnedsättning. En övergång till renodlad digitalisering kan därför ses som diskriminerande, då personer riskerar att utestängas från berättigad service, oavsett om det gäller myndigheter eller privata företag.

I mitt uppdrag som god man möter jag personer som saknar de här nödvändiga verktygen. De kanske inte får köpa utrustning på grund av låg kreditvärdighet eller har kanske - likt en person som jag hjälper - en form av nervskada som gör att de inte kan hantera verktygen även om de intellektuellt förstår hur de fungerar.

Den tidigare regeringen hade det uttalade målet att svensk offentlig sektor skulle vara bäst i världen på att ta till vara digitaliseringens möjligheter. Ambitionen fanns säkert, men när OECD jämförde den digitala mognaden i medlemsländernas offentliga förvaltningar hamnade Sverige på sista plats.

Även EU-kommissionen konstaterar att Sverige halkar efter övriga länder. Detta är ett problem i sig, men vad som är riktigt allvarligt är att en usel digital service kopplat till en nedstängning av traditionell kundservice innebär näst intill oöverstigliga hinder för grupper i vårt samhälle.

Riksrevisionen lämnade en granskningsrapport, RiR 2021:8, där de konstaterade att var tredje granskad myndighet har orimligt långa väntetider i telefon och att endast ett fåtal myndigheter som tar emot besök följer upp väntetiden via kontroller.

Det måste finnas alternativ för enskilda som av skilda skäl inte kan uträtta sina ärenden eller sköta nödvändiga myndighetskontakter digitalt. Inte minst har myndigheter ett krav på likvärdig service och likvärdigt bemötande, även för dem som befinner sig i ett digitalt utanförskap.

Vi kristdemokrater vill bygga samhället nedifrån och upp och hyllar subsidiariteten, en princip som bland annat handlar om att en högre nivå ska arbeta stödjande för den lägre nivån. Utifrån den principen kan man enkelt dra slutsatsen att den enskilde ska ha rätt att förvänta sig att en myndighet är digitalt nåbar. Men en myndighet har absolut inte rätt att ställa krav på att den enskilda invånaren ska använda digitala verktyg. Det är alltid den enskildes rätt att själv välja hur den vill kommunicera med en myndighet som ska styra. Det är myndighetens skyldighet att möta den enskilde där denne befinner sig.

Samhället är till för alla, och alla har rätt att inkluderas på sina villkor utan att behöva förklara sig eller försvara sig.

(Applåder)