Elin Nilsson

Fru talman! Jag är inte först här i kväll med att betona vikten av den jakt som bedrivs i Sverige. Jakten är en viktig del av naturvården. Den ger möjlighet till rekreation och naturupplevelser, och den är något som många värdesätter högt. Möjligheten att jaga är en del av många människors frihet.

Förvaltningen av viltstammarna i vårt land är helt beroende av att det finns jägare över hela landet och att tillräckligt många jagar. Precis som flera här har nämnt före mig i dag var jägarkårens insatser under utbrottet av afrikansk svinpest helt avgörande för den snabba hantering som vi såg.

När det gäller jakten och viltförvaltningen ska det bygga på vetenskapligt underlag och fungera på ett sätt så att människor och verksamheter som berörs uppfattar det som legitimt.

Jakten, alltså jägarnas insatser, är avgörande för balansen i ekosystemen. Utmaningarna med att nå den balansen varierar över tid, i takt med att viltstammarna ökar eller minskar. Vi har sett för många vildsvin. Nu ser vi hur stammarna minskar. Det har funnits för få älgar. Vissa menar att de är för många. Det är för stora skarvpopulationer. Vi ser en växande vargstam. Så här kan man hålla på länge.

Fru talman! Låt mig uppehålla mig något vid vargen. Jag bor i ett av Sveriges vargtätaste områden, i Örebro län. De senaste två åren har det bedrivits en ganska omfattande licensjakt i mitt område. När jag pratar om vargen är det viktigt för mig som liberal att betona att den är en del av den svenska faunan. Vi ska ha en livskraftig vargstam, och vi ska förvalta den klokt, hållbart och långsiktigt. När man nämner hållbart måste man se till alla tre hållbarhetsaspekter - ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Det innebär att det kan vara befogat med licensjakt, och vi måste ha en skyddsjakt som är effektiv.

Min uppfattning är att vi inte uppnår denna balans genom att ange ett exakt antal vargar. Det är bättre att fokusera på att få till en fungerande skyddsjakt. Här är Naturvårdsverkets nya riktlinjer, som presenterades i mars, en välkommen nyhet. De ger bättre förutsättningar för en effektiv skyddsjakt.

Fru talman! Vi ser nu hur vargen sprider sig söderut i vårt land. Då är skyddsjakten faktiskt helt avgörande. Den är avgörande för att förutsättningarna för att hålla tamboskap fortsatt ska vara goda - i Skåne, till exempel. Ett aktivt förvaltande med en effektiv skyddsjakt är alltså avgörande för en hållbar samexistens. Dessutom behöver man beakta de kostnader som är förenade med att sätta upp rovdjursavvisande stängsel. I södra Sverige, där andelen tamboskap är större än vad den är hemma i mitt län, kommer det att krävas mycket pengar och ansenliga arbetsinsatser, och statens kassakista är inte bottenlös.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

För att effekterna av att vargen sprider ut sig ska vara hanterbara måste vi se till att skyddsjakten är effektiv. Det är att ta ansvar för Sverige på flera sätt. Det är också ett sätt att öka acceptansen för varg och se till att vi fortsätter ha den i Sverige. Vi ska ha en livskraftig vargstam i Sverige - det är inte tu tal om det. Men hur många individer det ska vara måste vara en fråga för vetenskapen, och den bedömningen kommer att förändras över tid.

Det finns en intressant fråga i detta sammanhang. Den lyftes i den debatt vi hade för någon vecka sedan, där även vargen togs upp. Det gäller bristen på genetisk variation i stammen, det vill säga den höga graden av inavel. I det sammanhanget lyftes frågan om att flytta hit individer som inte är släkt med de vargar som vi har i Sverige. Det skulle kunna vara ett sätt att ha en mindre stam som faktiskt är mer livskraftig än den vi har i dag. Då skulle vi också kunna minska effekterna på tamboskapen. Det handlar om en lägre grad av inavel, en mer livskraftig vargstam men kanske färre individer. Min uppfattning är att detta inte ska uteslutas.

Nu är detta en fråga som är otroligt polariserad. Debatten spårar ofta ur. Man står i var sin ringhörna och sluggar mot varandra. Men jag tror att vägen framåt är att se vad som ger effekt och hur vi når framåt. När det gäller ökad samexistens och ökad tolerans är detta faktiskt det enda sättet att hantera denna fråga.

(Applåder)

Herr ålderspresident! Det betänkande som vi nu debatterar är lite som en påse lösgodis med både söta och sura karameller. En av de riktigt sura karamellerna är den om tillståndsprocesserna. Oavsett vilken bransch eller vilka företagare man talar med, i stort sett, kommer frågan om behovet av mer flexibla, mer effektiva och mer förutsägbara tillståndsprocesser på tal. Det är en fråga där frustrationen är påtaglig, och den är långt ifrån ny.

Berörda aktörer har länge efterfrågat och påtalat behovet av ett rimligare regelverk. Regeringen och Tidöpartierna ser behovet av ett rejält omtag i frågan, inte minst för att klara den gröna omställningen.

Herr ålderspresident! En effektiv och förutsägbar miljöprövning, tillsyn och vägledning är en förutsättning för hållbar tillväxt och för den gröna omställningen. Vi måste få till mer effektiva processer om vi ska kunna genomföra den gröna omställningen. Behovet av vägledning lyfts särskilt när man pratar med berörda aktörer.

Effektiva tillståndsprocesser är avgörande för genomförandet av klimatomställningen. Det är samtidigt viktigt för svensk konkurrenskraft. Onödigt regelkrångel gör att svenska företag riskerar att hamna efter internationellt. En ökad effektivitet i miljöprövningsprocesserna, däremot, skulle bidra till en snabbare klimatomställning, en ökad investeringsvilja och ett starkare Sverige internationellt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Miljökraven ska vara ändamålsenliga. Det här handlar inte om att montera ned ett starkt skydd för miljön. Men det är inte tu tal om saken; miljöbalkens tillstånds- och processregler behöver moderniseras och utvecklas. De är i dag ett hinder för svenska företags möjligheter att ställa om sina verksamheter. Därför arbetar vi målmedvetet för att få till förändring.

Herr ålderspresident! Några av oss som sitter här i kammaren i dag deltog vid det möte om den uppdaterade livsmedelsstrategin som hölls i förra veckan. Där fick vi bland annat en dragning av Miljötillståndsutredningen, som tillsattes av regeringen i juni förra året och som ska redovisa sitt förslag i slutet av innevarande år. Det här är bara en av flera saker som sker inom området just nu.

Någon här i talarstolen före mig i dag kallade det arbete som Tidöpartierna nu har inlett för den mest ambitiösa översyn av tillståndsprocesserna vi har sett. Och det stämmer.

Enligt direktivet till utredningen ska den se över och lämna förslag på just hur tillståndsprocesserna och tillståndsprövningen enligt miljöbalken kan förenklas och förkortas genom att göra prövningen mer flexibel, effektiv och förutsägbar - precis det som efterfrågas.

Slutligen, för att återknyta till den där godispåsen jag talade om i början av mitt anförande, ser i alla fall jag fram emot en riktigt fin pralin lagom till jul. Eller för att vara mer konkret, herr ålderspresident: Jag ser med tillförsikt fram emot att fortsätta att kratta manegen för nya Rominareaktorer och fler Pourmokhtariparker.

(Applåder)

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Ja, de långsiktiga effekterna är ju svåra att sia om här i kammaren, men det är klart att mer anslag hade varit önskvärt i den bästa av världar. Men nu står vi där vi står. Vi tar ansvar för Sverige. Vi bygger Sverige starkt. Vi gör också väldigt mycket för att hantera klimatutmaningarna. Vi ser till att få en stabil, utbyggd, fossilfri energiproduktion. Det är avgörande för att klara klimatutmaningen. Det är en viktig del i den politik regeringen för.

Jag vill också passa på att tacka ledamoten för den målande beskrivningen av pollinatörerna. Det är en fråga jag tycker behöver lyftas fram mer, men svaret på allt är inte alltid mer pengar. Det finns mer att göra.

(Applåder)

Herr talman! Tack, ledamoten Larsson, för frågan! Ledamoten lyfte fram miljöbevakning, skydd av värdefull natur och lite annat. Det är viktiga frågor. Vi prioriterar dem, men vi prioriterar dem i ljuset av ett ekonomiskt svårt läge för Sverige där vi ser enorma utmaningar för skolan, en brottslighet som breder ut sig och att människor bokstavligen avrättas kallblodigt på gatan. Vi har också ett omvärldsläge som gör att vi behöver prioritera försvaret, bland annat. I ljuset av det är de prioriteringar vi i regeringssamarbetet har gjort helt relevanta.

Jag skulle självklart gärna se ökade anslag till både miljöövervakning och skydd av värdefull natur, men i rådande läge där fokus varit på att trycka tillbaka inflationen för att bygga Sverige starkt är det de prioriteringarna man landat i.

Herr talman! I mitt anförande tänker jag uppehålla mig vid två områden: strandskyddet och vargen.

Strandskyddet är verkligen ett sorgebarn i dagens politik. Det är en fråga som engagerar, oavsett var i vårt land man befinner sig. Att prata om strandskydd med folk runt om i landet är lite som Nils Holgerssons resa i Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, denna klassiker av Selma Lagerlöf.

Herr talman! De som lyssnar kanske funderar över vad i hela friden Selma Lagerlöf har med strandskyddet att göra. Men låt mig förklara!

Selma var under sin livstid tongivande i den liberala kampen för kvinnlig rösträtt, kvinnors rättigheter och kvinnors ställning i samhället. Jag har henne och hennes medsystrar väldigt mycket att tacka för att jag i dag står här i talarstolen i Sveriges riksdag. Att kvinnor och män har lika rösträtt, arvsrätt och rätt till ägande är ett resultat av den svenska kampen för jämställdhet.

Herr talman! Den debatt vi har i dag om just strandskyddet handlar faktiskt i mångt och mycket om äganderätten, detta liberala grundfundament. Strandskyddet är en inskränkning av äganderätten. Det är inte tu tal om det. Det är vårt ansvar som beslutsfattare att väga olika intressen mot varandra. Vi måste se till att de inskränkningar som görs är proportionerliga, förutsägbara och har brett stöd i befolkningen.

Här har vi att väga rätten att nyttja och bruka sin egendom mot andra viktiga intressen. Det handlar om att främja den biologiska mångfalden, skydda hotade naturtyper, värna allmänhetens tillgång till stränder och natur och se till att även de som inte själva äger mark kan ta del av det naturen har att erbjuda.

Herr talman! Om Nils Holgersson hade flugit över Sverige i dag och börjat i Norrbotten, närmare bestämt i Arjeplog, hade han sett en kommun med i runda slängar 30 kilometer strand per invånare. Det är en kommun med nästan 9 000 sjöar och 2 600 invånare.

Om resan sedan hade gått vidare till de trakter där vi befinner oss i dag, alltså Stockholm, hade han i stället sett en bitvis kraftigt exploaterad skärgård. Där behöver man vara mer försiktig med ytterligare bebyggelse.

Samtidigt finns det här öar med fastboende där det med rådande regelverk inte kan byggas något alls. Företagare ute i skärgården vill men kan inte generationsväxla, eftersom de som ska ta över inte får tag på en bostad om inte föräldrarna flyttar från ön. Här innebär strandskyddet i stället bitvis en död hand över nödvändig samhällsutveckling. Det behövs reformer om man vill man se en levande landsbygd och en skärgård som lever även på vintern.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård

Herr talman! Jag återgår till Nils Holgersson. På sin flygtur längs kusterna skulle han förmodligen även se de viktiga ålgräsängarna. De tar upp stora mängder kol och fungerar som barnkammare åt en lång rad fiskar och som ett skydd mot stranderosion. Skyddet av dessa är självklart en annan viktig aspekt att beakta när man gör om strandskyddet.

Om han sedan hade styrt kosan vidare mot Närke och passerat mig i lördags när jag satt vid en sjö mitt ute i skogen hemma i Lekeberg hade han sett ett vidsträckt skogslandskap med en mosaik av mindre sjöar och vattendrag. Det är sjöar med ett, i mitt tycke, oproportionerligt starkt strandskydd. Att minska strandskyddet för dessa minskar inte, om jag får säga det, allmänhetens möjlighet att röra sig i skog och mark. Det kommer att fortsätta finnas möjlighet att vistas vid stränderna. Det finns strandlinje så att det räcker och blir över i vårt land.

Herr talman! När Selma levde var strandskydd nog inte det man talade om allra mest hemma vid köksbordet. Men det är det nu, i alla fall i mina trakter. Det är inte ovanligt att vi politiker i dag får frågan vad vi i politiken sysslar med. När kommer den där översynen av strandskyddet egentligen? När går ni från ord till handling?

Turerna har varit många. Det har flera talare före mig lyft upp i talarstolen i dag. Nu finns det, tack vare Tidösamarbetet, möjlighet att reformera strandskyddet. Det kommer vi att göra, inte minst för att bygga svensk landsbygd och glesbygd starkare.

Herr talman! Jag återgår till min skogstur i lördags. När jag satt där vid strandkanten befann jag mig i ett av Sveriges vargtätaste områden. De senaste två åren har det bedrivits en ganska omfattande licensjakt i mitt län, Örebro.

Liberalernas ingång i frågan är att vargen är en del av den svenska faunan och att vi ska ha en livskraftig vargstam som förvaltas klokt, hållbart och långsiktigt. Det innebär att det är befogat med licensjakt på varg och att skyddsjakten måste vara effektiv.

Min uppfattning är att den viktigaste frågan just nu när det gäller hållbar vargförvaltning är att fokusera på att få till en fungerande skyddsjakt. Här är Naturvårdsverkets nya riktlinjer en välkommen nyhet. I och med dessa uppdaterade riktlinjer för skyddsjakt på varg kommer det att bli lättare att få till stånd skyddsjakt. Det är mycket viktigt.

Herr talman! Nu ser vi nämligen att vargen sprider sig och etablerar sig söderut. Det kommer att leda till en del problem. En större mängd tamboskap än nu kommer att bli riven. Och det kommer att ta tid att få rovdjursavvisande stängsel på plats.

En av förutsättningarna för att det ska fortsätta vara lönsamt och fungera att hålla tamboskap är en effektiv skyddsjakt. Förutom att det kommer att ta tid att sätta upp rovdjursavvisande stängsel måste vi dessutom ta hänsyn till de stora kostnader som är förenade med att sätta upp dessa - det lyfts faktiskt inte fram särskilt ofta i debatten. Statens kassakista är inte bottenlös, och vi befinner oss i ekonomiskt bistra tider.

Att se till att skyddsjakten är effektiv är att ta ansvar för Sverige, på flera sätt. Och det gör vi nu.

(Applåder)

Fru talman! Jag är inte den första som säger detta i talarstolen i dagens debatt, men Sverige är och ska vara ett föregångsland när det gäller djurskydd. Vi ska tala med klar stämma i EU. Djurskyddet måste stärkas i hela unionen och även på internationell nivå.

Att ta väl hand om djuren är en värdemätare på hur det är ställt i ett samhälle. Ett starkt djurskydd ger inte bara djuren drägliga livsvillkor, utan det ger oss hälsosam mat och är en viktig pusselbit i att mota antibiotikaresistensen i grind. Frågan om djurskydd är långtifrån ny. Sverige fick sin första djurskyddslagstiftning i mitten av 1800-talet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Fru talman! I det betänkande vi nu debatterar finns mycket som jag skulle vilja fokusera på och lägga tid på, men jag väljer att lägga min tid på minkuppfödningen - eller pälsindustrin, om man så vill. Om jag är rätt underrättad har det funnits pälsfarmer i Sverige i drygt hundra år. Att hålla djur på en liten yta enbart för deras päls skull är enligt min mening fel och har ingen plats i ett modernt samhälle. Redan 1995 lämnades den första folkpartistiska motionen med en hemställan om att förbjuda pälsuppfödning i bur in i riksdagen. En ny lagstiftning 2001 gjorde att alla rävfarmer i Sverige successivt stängdes, och den sista chinchillafarmen i Sverige stängdes 2014.

När det gäller minkuppfödning har djurskyddskraven stegvis skärpts, men Sverige har inte varit det mest ambitiösa landet i Europa. Men nu ser vi faktiskt slutet även på minkuppfödningen. I årets budgetproposition avsätts 180 miljoner till frivillig avveckling av minkfarmer under detta och nästa år, och det ska ske planerat och ordnat. Stödet kommer att betalas ut till företag som frivilligt avvecklat sin verksamhet. Regeringen har även meddelat möjligheten att införa ett förbud om avveckling inte sker frivilligt. Branschen har redan meddelat att det är troligt att den sista minkfarmen stängs innan årets slut.

Fru talman! Människan har i alla tider hållit djur för matens, ullens och skinnets skull. Med detta följer ett ansvar för djurens välfärd. Att ta ställning för en avveckling av minknäringen handlar inte om att vara emot djurhållning; det handlar om djurskydd. Det betyder att en del djurhållning helt enkelt måste avvecklas för djurens skull, och så kommer nu att ske.

Fru talman! Jag tänker inte stå här och ta åt mig hela äran för detta, absolut inte. Frågan har drivits av många i och utanför politiken under lång tid. Men just nu är det faktiskt Tidöpartierna som styr landet och levererar politiken som gör att minknäringen kommer att avvecklas. För mig är detta en liberal seger och en seger för det sunda förnuftet och ett bättre samhälle. Men framför allt är det en seger för djurvälfärden. Detta om något visar på ett engagemang i djurrättsfrågan. Det spelar roll vilka som styr Sverige.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar statsministern för återrapporten.

Jag tänkte börja med att uppehålla mig lite vid Ukraina. Tullfriheten med EU är nu tyvärr borta från bordet. Som liberal hade jag, kanske föga förvånande, gärna sett en fortsättning på den. Att lyfta tullarna var ju mycket viktigt för den ukrainska ekonomin. När vi nu återigen förmodligen kommer att införa tullar kan man resonera om att man tar med ena handen och ger med den andra, men nu är vi där vi är.

Det är väldigt viktigt att vi står stadigt i stödet till Ukraina. Jag vill särskilt tacka statsministern för den tydlighet statsministern uttryckte i sin rapport. Vi måste fortsätta att stå på Ukrainas sida. Vi kommer att stå kvar.

Jag delar också statsministerns förvåning över Socialdemokraternas försök att måla upp en bild av oenighet här i riksdagen. Det är faktiskt obegripligt.

Detta var mest en reflektion. Nu till frågan jag tänkte ställa: Vid det öppna samrådet inför rådets möte lyfte jag frågan om FN:s rapport om sexuellt våld som skulle diskuteras vid mötet. Sexuellt våld används tyvärr mer som regel än som undantag i väpnade konflikter. Alldeles fasansfulla uppgifter finns i den här rapporten. Jag undrar om statsministern kan berätta något om vad som diskuterades i samband med den här punkten och hur frågan fortsatt kommer att hanteras.

Herr talman! Sveriges kuster och hav är på många sätt unika. Kusten och havet är inte bara synonyma med fantastiska naturupplevelser och levande kustsamhällen med traditioner och kulturarv. Haven bidrar även med värdefulla ekosystemtjänster och producerar syre, biologisk mångfald och livsmedel. Det är där vi hämtar många uppskattade livsmedel som vi gärna sätter på bordet.

Haven har genom åren hållit svenska folket vid liv. Men, herr talman, precis som vi har hört här i kväll är det svårt att undvika att beröra läget i Östersjön i en debatt som denna, och läget är inte gott. Vi måste komma till rätta med obalansen i de marina ekosystemen. Östersjön ska bli ett friskt hav igen. Det är viktigt för klimatet. Det är viktigt för ekosystemen, för den svenska ekonomin och för vår livsmedelsberedskap, för att bara nämna några saker. Tyvärr finns som bekant ingen quickfix som snabbt förändrar situationen.

Vi liberaler vill gärna att vi på allvar inför en ekosystembaserad havsförvaltning - en förvaltning där naturvärden bevaras och naturresurser utnyttjas miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart. Målet är att säkerställa att ekosystemen nyttjas inom sina gränser.

Det räcker inte att förvalta varje komponent var för sig. Vi måste ta hänsyn till helheten. Slår man ut ett bestånd av rovfiskar blir småfisken för vanlig. Får vi för mycket säl och skarv skapar det problem. Så här kan man hålla på och räkna upp sak efter sak som vi måste hålla koll på och se till att det är ordning på.

Vi måste ha en mer långsiktig fiskeriförvaltning som kombineras med en offensiv havspolitik som lagar Östersjön, för det är ett hav som är trasigt. Östersjön måste bli ett friskt och produktivt hav igen.

Herr talman! Vi måste se till att det finns fisk att fiska för den så viktiga småskaliga och kustnära fiskerinäringen. Bara genom ett hav i balans värnar vi just detta. Det är viktigt för det lokala näringslivet, för besöksnäringen, för kustbygderna - ja, för otroligt många saker.

Det svenska yrkesfisket är viktigt, och vi har ett ansvar att se till att det finns en framtid för branschen. Vi behöver skapa framtidstro, och vi måste få yngre fiskare att ta vid när de äldre slutar.

Herr talman! Jag tror att någon har sagt det före mig i kväll, men det är lätt att bli lite dyster när man diskuterar fiskeripolitiken. Det finns dock ljusglimtar. En sak som redan har nämnts i kväll är produktionen av sjömat. Här finns det en stor potential. Det finns både hopp och framtidstro. Här gör också vi i regeringsunderlaget mycket för att förenkla tillståndsprocesser och få fart på näringen, för Sverige behöver öka sin livsmedelsberedskap. Vi behöver göra det på ett sätt som är hållbart för klimatet. Här kan sjömaten spela en viktig roll.

(Applåder)

Fru talman! Ja, man kan stå här och säga att kärnkraften inte har någon klimatnytta, men det har den.

När kärnkraften är på plats kommer den att leverera fossilfri energi som är helt avgörande för omställningen som vi nu är inne i. Man kan inte bortse från det. Det kommer att ta viss tid att få den på plats, men den är helt nödvändig.

Den är dock bara en del. Jag delar uppfattningen att vi behöver ett brett spektrum av fossilfria energislag. Vi behöver mer vindkraft och mer solenergi, och vi behöver vattenkraften - och kärnkraften. Utan kärnkraften klarar vi inte den gröna omställningen.

Fru talman! Nu står vi här igen och debatterar rapporten om reduktionsplikten.

Sverige ska nå klimatmålen. Utsläppen ska bort, och klimatförändringarna måste stoppas. Vi ska nå nettonoll 2045. Det bygger på att tillgången till fossilfri energi byggs ut; det är grunden i själva klimatomställningen. Vi behöver både sol, vind och kärnkraft i stor skala, och vi behöver elektrifiering.

Den historiska erfarenheten av att hantera miljöproblem visar att omställningen bara lyckas om den görs i en ekonomi som växer. Det är fria människor i välmående ekonomier som löser miljöproblemen, och tillväxt handlar i grunden om smarta lösningar. Precis detta är också kärnan i klimatarbetet. Omställningen kräver pålitlig tillgång till fossilfri energi. Där har den stora svagheten i svensk klimatpolitik tidigare funnits. Nu har vi lagt om kursen. I detta är kärnkraften helt avgörande. Därför kan man inte lämna kärnkraften utanför den debatt vi för i dag.

En annan viktig faktor i sammanhanget är att den klimatpolitik vi genomför har brett stöd hos gemene man, även hos folk med små ekonomiska marginaler. Det är faktiskt var och en av oss här inne och ute i landet som har ansvar för detta gemensamt. För att omställningen ska bli av krävs att förutsättningarna finns på plats. En omställning som måste involvera hela samhället och som ska pågå under decennier måste ha ett brett stöd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reduk-tionsplikten för bensin och diesel

Åtgärderna och styrmedlen måste upplevas som vettiga och väl avvägda av det stora flertalet. Förändringarna måste ske kontrollerat. De får inte vända vardagen uppochned för folk eller driva i grunden sunda företag mot ruinens brant.

Fru talman! Vi har en verklighet utanför den här kammaren att hantera. Samtidigt som vi med kraftfulla medel möter klimatkrisen har vi ett svårt om än ljusnande ekonomiskt läge att ta hänsyn till, ett läge som gör det svårt för många att få ekonomin att gå ihop.

En del av detta har såklart sin grund i höga bränslepriser. Folk har haft svårt att ställa mat på bordet, och man har inte haft råd att köra sina barn till skola och fritidsaktiviteter.

Den verkligheten valde vi att hantera. Det genererade ökade utsläpp, beklagligt nog, men insatsen var till för att hushållens ekonomi inte skulle skjutas i sank och för att folk skulle få sin verklighet att gå ihop. Och det är inte på bekostnad av folk som ska få sin verklighet att gå ihop som man kan bedriva en verkligt långsiktig klimatpolitik som är hållbar.

Här, fru talman, hade jag först tänkt avrunda mitt anförande, men jag kom på andra tankar.

Till att börja med vill jag passa på att hälsa Björn Petersson välkommen till debatten. Jag vill också passa på att reflektera något över debattklimatet här i kammaren. Jag hade först tänkt säga något förmildrande om att det inte är så himla lätt att vara ny på jobbet och att jag såklart förstår att ledamoten mycket väl vet att Sverige styrs av en regering där Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna ingår och att den i vissa frågor samarbetar med Sverigedemokraterna.

Men, fru talman, tji fick jag. Ledamoten gläds alltså åt att hans - förlåt mig - rätt taffliga retoriska grepp väcker anstöt. Det är faktiskt helt ovärdigt det politiska samtalet. I min värld är det inte okej att kalla Sveriges regering "SD:s marionettregering".

Detta cementerar bilden av Socialdemokraterna som ett maktparti som sätter makten framför allt. Jag vet att det svider, men det är faktiskt ingen naturlag att Socialdemokraterna styr Sverige.

(Applåder)

Fru talman! Låt mig börja med att tacka regeringen för det goda samarbetet under ordförandeskapet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det svenska ordför-andeskapet i Euro-peiska unionens råd första halvåret 2023

Precis som många redan har sagt var målet tydligt när Sverige tog sig an ordförandeskapet: EU skulle bli säkrare, grönare och friare, och det lyckades vi med. Under denna period säkrades omfattande stöd till Ukraina. Det introducerades nya sanktionspaket, man enades om att leverera 1 miljon artillerigranater till Ukraina, det togs initiativ till att frysa ryska tillgångar för att finansiera Ukrainas återuppbyggnad och det förhandlades fram en tribunal för att utreda och lagföra ryska krigsbrott.

Jag är särskilt stolt över det arbete den liberala klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari utförde under ordförandeskapet. Hon tog världens mest ambitiösa klimatpaket i mål. Fit for 55 har förändrat spelplanen för klimatpolitiken, och EU har nu tagit på sig ledartröjan i klimatfrågan. Det var precis ett sådant steg vi behövde se för klimatet.

Fru talman! När vi nu har lämnat ordförandeskapet bakom oss och blickar framåt kan vi konstatera att EU, precis som tidigare, står inför stora utmaningar. Ryssland fortsätter urskillningslöst att skörda liv och frihetsdrömmar i Ukraina. Europas stöd till Ukraina är viktigare nu än någonsin. Ukraina måste vinna kriget, och Ryssland måste förlora.

Precis som EU har tagit på sig ledartröjan i klimatpolitiken ska EU vara Ukrainas främsta allierade till dess att de själva kan bli en del av den europeiska gemenskapen. Ett ukrainskt EU-medlemskap är centralt om vi ska säkra fred i Europa och stärka vårt gemensamma försvar. EU måste vara Europas måndagsrörelse.

Fru talman! Precis som jag redan har nämnt drev Romina Pourmokhtari under det svenska ordförandeskapet igenom en mycket viktig klimatöverenskommelse. EU måste vara världens viktigaste klimatorganisation. Men det är inte bara inom klimatpolitiken som vi måste arbeta gränsöverskridande. Dagens organiserade brottslighet är ett stort problem. Kriminella nätverk agerar över gränserna och drar nytta av att EU-ländernas brottsbekämpande myndigheter inte samarbetar tillräckligt. Det är bara genom ökat samarbete i EU och med resten av världen som vi med kraft kan bekämpa de här problemen.

Fru talman! Jag tänkte ta tillfället i akt att, som talare har gjort före mig, blicka framåt. Nu är Sverige äntligen medlem i Nato. Vi bygger säkerhet med likasinnade och bidrar med trygghet och stabilitet i vårt närområde.

Nästa naturliga steg för Sverige är att bli fullvärdig medlem i den europeiska gemenskapen. Det är dags att Sverige tar steget in från farstun och byter ut kronan mot euron. Självklart ska Sverige ha lika mycket att säga till om i alla forum på den europeiska nivån. För Liberalerna är det glasklart att Sverige hör hemma i EU fullt ut. Vi kräver nya tag i eurofrågan, för vår ekonomi och för vår säkerhet. Det är dags att uppgradera det svenska medlemskapet från bas till premium.

Fru talman! Gemensamma utmaningar kräver gemensamma lösningar. Det behövs mer, inte mindre, EU-samarbete - för klimatet, mot brottsligheten och inom utrikesområdet. Sverige behöver EU, och EU behöver Sverige.

Det svenska ordför-andeskapet i Euro-peiska unionens råd första halvåret 2023

Återigen: Stort tack till regeringen för ett gott samarbete!

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 8.)

Herr talman! Detta är verkligen en debatt som erbjuder ett smörgåsbord av områden att fokusera på. Livsmedel är nämligen mycket mer än bara den näring vi behöver för att överleva.

Det är förvaltandet av gammal kunskap och samtidigt bejakandet av banbrytande forskning för att hitta mer livskraftiga grödor. Det är den första färskpotatisen på sommaren. Det är svampen på hösten och Jansson på julbordet. Det är jakt och fiske och öppna landskap. Det är företagande och entreprenörskap. Det är kulturarv och traditioner. Det är en livskraftig landsbygd och ett pulserande stadsliv. Livsmedelspolitik är helt enkelt något som berör oss alla i vår vardag.

Herr talman! Det är också geopolitik, krisberedskap och i allra högsta grad en EU-fråga.

Vi behöver stärka vår inhemska livsmedelsproduktion; det är inte tu tal om det. Livsmedelsberedskapen behöver stärkas för att livsmedelsförsörjningen ska tryggas i tid av kris. Detta är något regeringen arbetar dedikerat med. Kopplat till detta pågår också en omfattande återuppbyggnad av det civila försvaret. Men detta - och det tål att betonas med emfas - innebär inte att vägen framåt är att gå i en mer protektionistisk riktning. Det hör man annars ofta i debatten, och det finns tendenser till det.

Kris efter kris visar tvärtom att det är just i tid av kris som vi behöver frihandel. Det är då vi behöver det internationella samarbetet, och det är då vi behöver EU som allra mest. Det här har både pandemin och kriget i Ukraina visat oss.

En högre grad av självförsörjning och frihandel går hand i hand för en bättre beredskap. Kriget i Ukraina är ett utmärkt exempel på detta. Öppna handelsflöden har stärkt Ukrainas motståndskraft. Veteexporten har inneburit ett helt avgörande tillskott både till världens livsmedelsförsörjning och till den ukrainska krigskassan. Stängda gränser hade varit helt förödande.

Herr talman! Jordbruket är inte bara en central näring för Sverige och något som är helt avgörande för livsmedelsförsörjningen; det är också nyckeln för att lyckas med den gröna omställningen. Här spelar EU en viktig roll, och Sverige spelar en viktig roll i EU.

Som exempel kan man ta dagens regelverk för genmodifierade grödor. De är för restriktiva, och de behöver liberaliseras. Att utnyttja GMO-teknik är ett måste för att spara på jordens resurser och för att stärka jordbrukets motståndskraft. Tack vare ny teknik kan genmodifierade grödor anpassa jordbruket till klimatförändringarna samtidigt som behovet av bekämpningsmedel minskar.

Här går faktiskt utvecklingen i rätt riktning, även om det går långsamt. De steg som nu tas inom EU för att tillåta nya genomiska tekniker är väldigt välkomna. Men vi behöver löpa linan ut och tillåta GMO fullt ut. Att utnyttja GMO-teknik är ett måste för att spara på jordens resurser och för att stärka jordbrukets motståndskraft. Här är det viktigt att Sverige står stadigt och talar med stark stämma.

Jag ska inte förlänga debatten, herr talman. För att knyta ihop säcken kan man säga att vägen framåt för en stärkt livsmedelsberedskap är att både ta till vara gammal kunskap som vi ärvt från tidigare generationer och våga bejaka de framsteg som görs inom forskningen. Liberalt bondförnuft, om man så vill.

(Applåder)

Fru talman! Skogen är avgörande för den biologiska mångfalden. Skogens ekosystemtjänster och bevarande av den biologiska mångfalden är helt nödvändiga för att vi ska klara att stoppa klimatförändringarna.

Skogen spelar också en viktig, för att inte säga avgörande, roll för vår ekonomi - lokalt och nationellt. Skogen är en strategisk resurs för ett robust Sverige. Skogsnäringen är viktig för välfärden, för jobb och för tillväxt i hela landet. Den har också helt omätbara värden för vårt välbefinnande och för folkhälsan.

Skogen är, precis som många före mig har sagt här i kväll, fantastisk. Den är, om man så vill, en gemensam nationalklenod, något som vi behöver vårda med eftertanke.

Sverige behöver och förtjänar en skogspolitik som säkerställer ett långsiktigt hållbart och konkurrenskraftigt skogsbruk och som stärker näringsfriheten och investeringsviljan i skogsbruket, samtidigt som vi tar de hänsyn som krävs för att främja den biologiska mångfalden. Ekosystemen och jordbruket behöver, måste och ska existera sida vid sida.

Fru talman! Den som förfogar över skog har ett ansvar att värna de gemensamma nyttor som skogen skapar. Som liberal värnar jag och mitt parti om skogsägarnas rätt till sin egendom. Äganderätten är ett liberalt fundament. Miljönyttan och äganderätten ska balanseras mot varandra. Vi tror på individens förmåga att fatta kloka beslut som är väl avvägda - frihet under ansvar, om man så vill.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Vi här inne har som lagstiftare ett ansvar att se till att de regelverk som finns är ändamålsenliga, rättssäkra och effektiva. Detta, mina vänner, är ingen liten uppgift.

Fru talman! Genom förbättrad skogsskötsel finns potential att öka den hållbara tillväxten för att möta den ökade efterfrågan på skogsråvara. Det finns samtidigt utrymme att förbättra både produktion och miljö i skogen. Men här finns också målkonflikter som kräver prioriteringar och medvetna beslut. Här finns ett arbete att göra, och arbetet är igång. Miljömålsberedningen måste nämnas; den är en viktig pusselbit i det hela. Skogsutredningen är en annan, liksom den utredning om artskyddet som är aviserad.

För att skogspolitikens miljömål och produktionsmål båda ska nås krävs samförstånd. Här finns det dock låsningar, och här finns mer att göra. Det avser vi i regeringssamarbetet att göra vad vi kan för att råda bot på. Miljövården har ställts mot behovet av produkter från skogen. Så kan vi inte fortsätta.

Skogsbruket kan och ska vara effektivt och skonsamt. Tillräcklig tillgång på skogsråvara är helt nödvändigt för att ett skifte bort från fossila råvaror ska förverkligas. Jag tror att lösningen finns i ett hållbart och aktivt skogsbruk med god tillväxt och nödvändiga produkter från förnybar råvara som ger högsta långsiktiga klimatnytta. Vi ser även ett behov av fortsatt förbättrad hänsyn till både natur- och kulturmiljövärden vid skötsel och brukande av skog.

Fru talman! Jag ska inte förlänga debatten här i kväll, men jag vill ändå avsluta med att göra en liten och högst personlig historisk exposé.

För snart 400 år sedan, alltså när drottning Kristina regerade det här landet, föll det sig så att ett ungt par beslutade sig för att bryta ny mark. De bosatte sig i en riskoja ute på en udde vid en sjö med det klaraste vatten min hembygd har att erbjuda, långt därinne i skogen på gränsen mellan Närke och Värmland. Historien förtäljer inte riktigt hur det gick till, men äganderätten övergick till paret. De byggde ett hus, av timmer förmodligen.

Detta par var den första av generationer i min släkt som vårdat, värnat, brukat och förvaltat skogen, brutit malmen, fångat fisken och jagat viltet, för sitt uppehälle och för framtida generationers välstånd.

Fru talman! Det jag vill ha sagt med det här är att det är just så vi behöver tänka när vi formar framtidens skogspolitik. Vi måste värna om både nuvarande och kommande generationers välstånd.

(Applåder)