Elin Nilsson

Fru talman! Jag har en fråga till landsbygdsministern. Sverige har ett av världens bästa djurskydd. Med de steg som nu tas av regeringen mot ett permanent avskaffande av minkuppfödningen kommer djurskyddet att bli ännu bättre i Sverige. Djur ska inte hållas under förhållanden där de inte får utlopp för sina naturliga beteenden. Det är någonting som vi liberaler har kämpat för länge. Vi har också kämpat väldigt länge för en avveckling av pälsindustrin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Nu finns det ett ekonomiskt stöd på plats för en sådan avveckling. I samband med att detta stöd presenterades i höstas ställde jag en fråga till landsbygdsministern här i kammaren avseende vad ministern gjorde för bedömning av stödets effekt. Nu vill jag följa upp den frågan. Vi är bara inne i februari, så frågan är väldigt tidigt ställd, men jag undrar om landsbygdsministern redan nu ser några effekter av regeringens politik.

Herr talman! Tack, statsministern, för återrapporten!

Europeiska rådets beslut avseende Ukraina är minst sagt välkommet - en lättnad, var det någon som sa, och så är det verkligen. Det är också, precis som statsministern sa, en viktig och stark signal, inte bara till Ukraina och USA utan kanske främst till Ryssland. EU:s stöd är helt oumbärligt för att säkerställa att Ukraina inte bara lyckas stå emot Rysslands aggression utan också faktiskt vinner kriget. I ett geopolitiskt läge där USA har svårigheter att samla majoritet för mer stöd till Ukraina är det viktigare än någonsin att EU står enat.

Men det är uppenbart att processen med att få igenom stödet till Ukraina är sårbar även inom EU. Ett enskilt medlemsland kan genom sin vetorätt förhindra viktiga utrikespolitiska ställningstaganden. Vid det öppna EU-nämndsmöte som föregick det möte som statsministern sedan var på i Bryssel frågade min partikollega Joar Forssell om synen på kvalificerad majoritet eller, om man så vill, vetorätten. Liberalerna har under lång tid drivit på för ett avskaffande av vetorätten i utrikespolitiken. Men så länge nuvarande ordning råder står EU i ett läge där situationer som den vi nu har sett kan uppstå igen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 1 februari

Med tanke på att fler beslut om stödet till Ukraina och sanktioner mot Ryssland kommer att behöva tas i framtiden och europeisk enighet är av största vikt undrar jag lite hur vi kan undvika att sådana situationer uppstår i framtiden. Statsministern var lite inne på detta i inledningen av sin återrapport men får gärna utveckla resonemangen något.

Herr talman! De frågor vi debatterar här i kväll kan man tala länge och innerligt om, men min röst bär inte, så jag nöjer mig med ett väldigt kort inlägg i kväll.

Jag vill lyfta fram en liten del av budgeten, nämligen satsningen på att avveckla minkfarmer. Det kommer att ske planerat och ordnat.

Vi ska inte föda upp djur under betingelser där de inte får utlopp för sina naturliga beteenden. Pälsindustrin är ett sådant exempel. Därför är Liberalerna såklart extra nöjda med just denna del av budgeten. Det här har vi kämpat för. Det här har vi väntat länge på. I denna riktning har vi strävat länge, och detta kommer att göra skillnad för djurvälfärden i Sverige.

Jag yrkar bifall till förslagen i utskottets betänkande.

(Applåder)

Fru talman! Ledamoten Söderberg talade om landsbygden i sitt anförande. Låt mig berätta om landsbygden! Jag har sett den. Jag har växt upp på den, jag lever där och jag älskar den. En avgörande del av min politiska gärning har på ett eller annat sätt varit kopplad till just landsbygden.

Där måste man ha bil. Där är ofta utbildningsnivån och inkomsten låg, och arbetslösheten är på sina håll väldigt hög. Där lever många just nu på marginalen. Man hade det tufft redan före inflationen, de höga bränslepriserna och det ekonomiska läge som Sverige just nu befinner sig i - och för detta tar vi nu ansvar. Min fråga till ledamoten är: Vad gör Miljöpartiet här och nu för att hjälpa dessa människor?

(Applåder)

Fru talman! Det beslut vi tar i morgon kommer att leda till ökade utsläpp. Vi tycker inte att ökade utsläpp är bra, men det finns en ekonomisk realitet att ta hänsyn till. Vi behöver se till att vanliga människor på landsbygden och i städerna i hela Sverige har råd att sätta mat på tallriken och ta sig till och från jobbet, träningen och fritidsaktiviteterna.

Vi är i ett läge där många har svårt att få ekonomin att gå ihop. Det här är ett sätt att möta det. Det är också att ta ansvar för Sverige.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Elin Söderberg, för frågorna! Ja, vi vill väldigt mycket. Vi gör också väldigt mycket.

Vårt absolut viktigaste mål är nettonoll 2045. Det tar vi sikte på. Det ska vi klara. År 2030 jobbar vi såklart också mot, men det blir svårare. Så är det.

Sedan gäller det förnybar energi. Vi behöver energi på plats snabbt. Vi behöver ny energiproduktion i Sverige. Vid sidan av kärnkraften byggs mycket vindkraft och solkraft. Och det är faktiskt så att regeringen under sin korta tid vid makten har godkänt mer havsbaserad vindkraft än vad den förra regeringen gjorde under hela sin tid vid makten. Det stämmer alltså inte att vi inte gör någonting.

Fru talman! Jag delar bilden att det är problematiskt att utsläppen ökar. Det är därför vi vill vidta kraftfulla åtgärder. Elektrifiering är ett viktigt steg i detta, men det handlar också om hela den gröna omställningen, om industrialiseringen och om att skapa nya jobb så att folk får det bättre, så att de kan fatta bättre beslut och så att de kan köpa en elbil. Där är kärnkraften jätteviktig.

Angående remissvaren har jag inte tillräcklig kunskap för att svara på den frågan, så detta får jag lämna osagt. Jag får återkomma i en annan diskussion. Sedan kanske jag missade något.

(Applåder)

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Ja, vad vill regeringen egentligen? Vi vill få ned utsläppen. Vi vill hitta långsiktiga lösningar. Vi har höga ambitioner. Och vi har, precis som ledamoten Storckenfeldt sa tidigare, lagt om kursen ordentligt. Vi vill öka den fossilfria energiproduktionen. Vi går därför fram med att bygga mer kärnkraft.

Angående uppgifterna i medierna kan jag varken dementera eller bekräfta. Det finns ännu inget faktiskt förslag att ta ställning till. Jag har inte tagit del av nyheten. Dessutom ska man vara lite försiktig med sådant man läser i medierna som inte är bekräftat. Jag har ingen aning om ifall det stämmer eller inte. Det återstår att se.

Fru talman! Sverige ska nå klimatmålen. Utsläppen ska bort, och klimatförändringarna måste stoppas. Och klimatomställningen kan bara lyckas när den genomförs av fria människor i en växande ekonomi.

Tillgången till fossilfri energi är grunden i klimatomställningen. Vi behöver både solenergi, vindkraft och kärnkraft i stor skala, och vi behöver elektrifiering.

Den historiska erfarenheten av att hantera miljöproblem visar att omställningen bara lyckas om den görs i en ekonomi som växer. Det är fria människor i välmående ekonomier som löser miljöproblemen, och tillväxt handlar i grunden om smartare lösningar.

Precis detta är också kärnan i klimatarbetet. Omställningen kräver pålitlig tillgång till fossilfri energi. Där finns den stora svagheten i svensk klimatpolitik. Därför är kärnkraften helt avgörande. Därför är det beslut vi fattade tidigare i kammaren här i dag mycket viktigt. Därför kan man inte lämna kärnkraften utanför den debatt vi för här ikväll.

En annan viktig faktor i sammanhanget är att den klimatpolitik vi genomför har ett brett stöd hos gemene man, även hos folk med små ekonomiska marginaler. För det är faktiskt var och en av oss här inne och ute i landet som har ansvar för detta gemensamt.

För att omställningen ska bli av krävs att förutsättningarna finns på plats. En omställning som måste involvera hela samhället och som ska gå pågå under decennier måste ha ett brett stöd. Åtgärderna och styrmedlen måste upplevas som vettiga och välavvägda av det stora flertalet. Förändringarna måste ske kontrollerat. De får inte vända vardagen upp och ned för folk eller driva i grunden sunda företag mot ruinens brant.

Fru talman! Vi har en verklighet utanför den här kammaren att hantera. Samtidigt som vi med kraftfulla medel möter klimatkrisen har vi ett svårt ekonomiskt läge att ta hänsyn till, ett läge som gör det svårt för många att få ekonomin att gå ihop.

En del i detta är självklart de höga bränslepriserna. Folk har svårt att ställa mat på bordet, och man har inte råd att köra sina barn till skolan eller till fritidsaktiviteter. Det är en verklighet som vi nu väljer att hantera. Att det genererar ökade utsläpp är beklagligt, men insatsen är till för att hushållens ekonomi ska gå ihop och för att folk ska få sin verklighet att gå ihop. Och det är inte på bekostnad av folk som ska få sin verklighet att gå ihop som man kan bedriva en verkligt långsiktig klimatpolitik som är hållbar. Därför lägger vi fram det här beslutet nu.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman! Tack, statsministern, för föredragningen!

Jag vill uppehålla mig något vid frågan om Ukraina, men innan jag går in på det vill jag passa på att tacka för statsministerns tydlighet i fråga om antisemitismen. Det är otroligt viktigt att vi står enade och gör allt vi kan för att bekämpa den.

Jag vill också passa på att berömma regeringen för den aktiva roll man har tagit i fråga om att driva Ukrainas kommande medlemskap i EU framåt.

Vi väntar väl båda med spänning på morgondagens EU-utvidgningsrapport, där Ukrainas och andra kandidatländers reformarbete inför utvidgningen av unionen utvärderas. Där kommer man med största sannolikhet att rekommendera att medlemskapsförhandlingar med Ukraina inleds, och det vore såklart ett högst välkommet besked.

Liberalerna vill betona vikten av att Ukraina kan börja förhandla så snart som möjligt för att om några år bli fullvärdig medlem i EU utan att vi gör avsteg från de krav som ställs på alla nya medlemsländer.

Samtidigt diskuteras nu, både i flera EU-länder och i andra forum, olika institutionella EU-reformer som ska anpassa unionen till att innefatta fler medlemmar. Sådana reformer kommer att behövas för att EU ska kunna fortsätta det arbetet.

Dock vet vi att det finns länder som inte har ett lika stort intresse av att driva på för en anslutning. Därför blir min fråga till statsministern vilken hans uppfattning är av andra medlemsländers inställning till Ukrainas anslutning till unionen i relation till diskussionerna om EU-reformerna. Anser statsministern att det finns risk för att Ukrainas medlemskap villkoras eller fördröjs av detta reformarbete?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om den afrikanska svinpesten

Fru talman! Mycket har sagts här i dag. Jag tänkte ta tillfället i akt att i mitt sista inlägg i denna debatt lyfta vikten av kunskap, bildning och internationellt samarbete i detta sammanhang. Detta är viktigt särskilt för ett samhälles förmåga att möta och hantera smittsamma sjukdomar; det såg vi inte minst under covid-19-pandemin. Kunskap är viktigt för att vi ska stå väl rustade mot felaktig information, som lätt får spridning, och för att våra myndigheter ska stå väl rustade att hantera framtida sjukdomar med hög risk för smittspridning.

Att se till att barn och unga får en god utbildning bygger samhället starkt på många plan, så även när det gäller vår beredskap att hantera smittsamma sjukdomar på sikt. Utan lärare, läkare och veterinärer - listan kan göras lång - står vi sämre rustade för framtida utmaningar. Och allt pekar på att vi kommer att behöva vänja oss vid att hantera pandemier och smittsamma sjukdomar. Därför är skolan viktig att lyfta även i den debatt vi för här i dag.

En annan viktig fråga i sammanhanget är att vi behöver ha ett gott internationellt samarbete. Mycket lärdom finns att dra av erfarenheter från andra länder i vårt närområde som har hanterat utbrott av afrikansk svinpest under ganska lång tid nu.

Fru talman! Smittsamma sjukdomar känner inga landgränser. Internationellt samarbete är av stor vikt för att hantera och bekämpa smittutbrott. Här har EU en viktig roll att fylla, och EU har fyllt den rollen. EU är viktigt även i detta sammanhang, för ensam är inte stark - ensam är bara ensam.

(Applåder)

Herr talman! När nyheten kom om att afrikansk svinpest konstaterats var vi många som behövde stanna upp för att samla tankarna. Även om vi länge vetat att detta låg i farans riktning är det ändå först när något sådant här sker som man känner allvaret i situationen. Hur omfattande är spridningen? Vad innebär den? Hur kommer den att påverka oss i vardagen? Bor man som jag bara knappt 15 mil från den plats där smittan konstaterades är det lätt att tankarna rusar iväg. Vad innebär det för möjligheten att vistas i naturen? Vad händer med jakten och skogsbruket? Hur ska det gå för jordbruket, fläskproduktionen och föreningslivet? Kommer allemansrätten att sättas ur spel?

Herr talman! Mycket av det jag just räknade upp är avgörande för att livet på landsbygden ska fungera. För många är det faktiskt själva grunden för att man väljer ett liv utanför städerna. Det är stora värden som står på spel, både ekonomiska och själsliga. De restriktioner som med all rätt infördes har påverkat allt detta. Om det skulle ske ett större utbrott hotas i förlängningen arbetstillfällen och svensk konkurrenskraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om den afrikanska svinpesten

Som väl är verkar åtgärderna som vidtagits ge effekt. Beredskapen har varit god. Maskineriet har fungerat som det ska. Det känns hoppfullt. Jägares arbete har redan lyfts fram här i kammaren i dag, och det förtjänar stor uppmärksamhet. Men än är vi inte i mål. Ett stort mått av tålamod och uthållighet kommer att krävas, både av jägarkåren och av alla som bor i området.

Herr talman! Slutligen kan vi alla hjälpas åt att förhindra nya utbrott. Lämna inte matrester i skogen! Rapportera in döda djur! Ta ansvar! Det är bra för oss alla.

(Applåder)

Herr talman! Jag har en fråga till landsbygdsminister Peter Kullgren. Sverige har ett av världens bästa djurskydd, men ännu finns mer att göra. Minkuppfödningen är just ett sådant område. Här är kritiken ur ett djurskyddsperspektiv tydlig.

Vi i Liberalerna har under lång tid drivit på för att minkuppfödningen ska avvecklas. Det handlar om att minkar, som är vattenälskande och rörliga djur, inte får utlopp för sina naturliga beteenden när de hålls i bur - för att nämna något. Det är därför mycket glädjande att det nu finns ekonomiskt stöd för frivillig avveckling av minkuppfödning i den senaste budgetpropositionen.

För oss liberaler är detta ett viktigt första steg mot en permanent avveckling av minkuppfödningen i Sverige. Med anledning av detta blir min fråga till statsrådet: Vad gör statsrådet för bedömning avseende stödets effekter? Kommer antalet minkar som föds upp för sin päls att minska till följd av detta?

Fru talman! Mat är kultur och tradition. Det är tätt sammankopplat med företagande och entreprenörskap, besöksnäring och en levande landsbygd. Det är också sammankopplat med höga miljövärden, djurskydd och myllrande hagmarker.

Jag gissar att det är fler än jag som har många fina minnen kopplade till en särskild måltid: sillen på midsommar, skinkan på julbordet och köttbiten på grillen. Sverige är en matnation, och måltiden spelar stor roll i våra liv. Många av oss väljer råvaror med omsorg, och många väljer gärna ekologiskt och lokalproducerat.

Fru talman! Vårt jordbruk producerar viktiga produkter för både vår inhemska marknad och den internationella marknaden. Svensk mat är klimatsmart. Den produceras med hög grad av djuromsorg och miljöhänsyn. Det är en konkurrensfördel som vi behöver värna. Bra djurskydd leder också till att mindre antibiotika används.

Vissa pekar på att ekologisk odling måste främjas för hälsans och miljöns skull. Andra menar att konventionellt jordbruk är mer effektivt och klimatsmart och gör att vi kan producera mycket mer mat, vilket behövs för att mätta världens befolkning. Jag ser gärna ekologisk mat och väljer det ofta själv, men jag tycker att vi från politiken ska vara lite försiktiga med att styra över vad folk ska lägga i sina matkorgar i affären. Det är konsumenternas efterfrågan som ska styra.

I sammanhanget kan väl tilläggas att jag allra helst äter potatisen från den egna åkern. Det finns ingen potatis som smakar lika bra som den.

Fru talman! I dessa tider kan man inte tala om livsmedel och livsmedelsförsörjning utan att tala om freden - eller snarare avsaknad av fred i Europa. Om man lyfter blicken är den enskilt viktigaste åtgärden för att säkra en hållbar livsmedelsförsörjning det att få slut på Rysslands vidriga anfallskrig mot Ukraina.

Kriget har långtgående effekter på den globala livsmedelsförsörjningen, och det kommer att ha en betydande och varaktig inverkan på den globala marknaden under lång tid. Ukraina har, som vi alla vet, varit en ledande exportör av spannmål. Landets export har dock minskat drastiskt som en följd av kriget.

Som redan har påpekats här i kammaren i dag är maten världspolitik. Kriget har lett till stora problem för livsmedelsförsörjningen för miljontals människor runt om i världen. Kriget måste få ett slut. Ryssland måste lämna Ukraina.

Man behöver dock ha med sig att återuppbyggnaden kommer att ta mycket lång tid, och det kommer att ta väldigt lång tid för jordbruket att återhämta sig. Situationen blev väldigt mycket värre när kraftverksdammen sprängdes häromveckan. Vägen tillbaka till ett fullt fungerande jordbruk är mycket lång. Man kommer förmodligen aldrig upp till samma nivå igen.

Fru talman! Vi liberaler fäster stor vikt vid att kunna både exportera och importera livsmedel, särskilt mellan medlemsstaterna i EU. Jag, liksom mitt parti, är en stor vän av frihandel. Vi ser att man behöver jobba för att EU inte ska sluta sig när krisen kommer. Frihandel, inte protektionism, är vägen framåt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Samtidigt pekar den givna situationen och andra kriser vi har hanterat de senaste åren på hur viktig den inhemska livsmedelsproduktionen är för vår beredskap. Det är därför väldigt glädjande att sittande regering med dess samarbetsparti satsar resurser på att stärka beredskapen.

Fru talman! Jag vill passa på att tala lite om vårt absolut viktigaste livsmedel, nämligen vatten. Vattenförsörjningen och beredskapen för den har under lång tid försummats. Tillgången till säkra livsmedel och rent vatten är en samhällsviktig funktion i både fredstid och krig. Utan mat och vatten klarar vi oss inte länge. Efter den säkerhetspolitiska utvecklingen i området vet vi att vi behöver öka vår försörjningsberedskap. Därför är det glädjande att regeringen och samarbetspartiet har satsat på detta.

Slutligen, fru talman, vill jag lyfta fram matens enande kraft. Det känns angeläget att avsluta i en positiv ton under utskottets sista debatt före sommaren.

Jag kommer från ett litet samhälle på landsbygden. Där är det en hederssak att hålla liv i lokala traditioner, vårda kulturhistoriskt viktiga byggnader och arbeta tillsammans för att skapa ett levande samhälle.

I detta lilla samhälle finns det en liten, gammal kvarn, vars stenpar drivs av ett vattenhjul. Kvarnen har varit i bruk i sekler. Den försåg länge trakten med allt det mjöl man behövde. Numera snurrar den bara några veckor om året. Varje år mal man vete och råg med hjälp av ideella krafter och stor entusiasm. Det spannmål man mal kommer från lokala, ekologiska odlare, och mjölet säljs sedan i den lilla handelsboden som finns i kvarnen. Intäkterna tillfaller det lokala föreningslivet.

Detta är ett exempel på hur lokalt producerat livsmedel bidrar till att hålla liv i gammalt hantverk, vårda kulturhistoriskt viktiga byggnader, skapa en känsla av samhörighet och bidra med resurser till det lokala civilsamhället. Maten bidrar helt enkelt till ett bättre samhälle.

Jag vill med detta yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och även önska alla en glad sommar.

(Applåder)

Herr talman! Stort tack för frågan, ledamoten Larsson!

Generellt ser jag positivt på arbetskraftsinvandring. Jag har inga problem med att det kommer människor från andra länder och jobbar i Sverige om det finns jobb för dem att ta.

Sedan vilar det såklart alltid ett stort ansvar på den som har anställda, oavsett om de kommer från Sverige eller från andra länder, att se till att de utför de arbeten de är satta att göra i enlighet med de regler och lagar som finns och de miljöhänsyn som ska tas. Där vilar alltså ett stort ansvar på den som ansvarar för arbetskraften.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Jag delar bilden av att skogsplantering är ett av de bästa sommarjobb man kan ha om man bor på landsbygden. Detta är en erfarenhet som jag tror att vi delar. Det är slitsamt, men det är också en otroligt viktig erfarenhet att ha med sig i livet. Det skapar också stor förståelse för skogen och skogsbruket. Om man som ungdom får chansen att plantera skog tycker jag att man ska ta den.

Herr talman! Tack för frågan, ledamoten Larsson!

Det är viktigt att skydda skogar som har höga naturvärden. Det är en åsikt som vi står fast vid. Områden som har höga naturvärden kan behöva skyddas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

I det läget vi lade fram budgeten i höstas tog vi ansvar för ett svårt ekonomiskt läge. Det fanns inte utrymme att avsätta mer pengar. Men för oss i Liberalerna är det fortsatt viktigt att det finns pengar avsatta för att skydda skog.

Om staten finner att en skog inte kan fortsätta att brukas och det i princip läggs ett näringsförbud på den är det självklart att markägaren ska ha rätt till ersättning för det. Det handlar om rättssäkerhet, att värna äganderätten, tillförlitligheten för skogspolitiken och sådant.

Vi ser såklart gärna att vi fortsätter att avsätta pengar för att skydda skog. Hur det kommer att se ut framgent är en fråga för diskussion.

En annan fråga är att vi ser komplexiteten i skogspolitiken. Det är också därför det är en ny skogsutredning på gång. Det är också därför Miljömålsberedningen har det uppdrag den har. På sikt kommer det att komma svar på dina frågor.