Fredrik Saweståhl

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Jessica Rosencrantz.

Nyligen hölls det presidentval och EU-folkomröstning i Moldavien. Trots en enorm påverkanskampanj från Ryssland där de faktiskt ägnade sig åt rena röstköp - någonstans mellan 150 000 och 300 000 moldavier har blivit betalda av Ryssland för att rösta mot Maia Sandu och mot EU - lyckades man med knapp marginal återvälja och svära in en president som säger ja till fortsatt EU-integration. Det är glädjande och ger hopp för framtiden.

Nästa år är det parlamentsval i Moldavien, och risken för nya attacker från Ryssland är naturligtvis överhängande. Moldavien behöver allt stöd de kan få för att bevara landets frihet och demokrati.

Vår egen regering går nu in stort med stöd till Moldavien i denna svåra situation. Min fråga är om statsrådet skulle kunna berätta lite för kammaren och svenska folket om vad vi gör på EU-nivå för att stödja Moldavien i den här besvärliga situationen.

Fru talman! Det är bra att vi kan vara något så när överens om att handel i alla fall inte är dåligt. Det är en trevlig utveckling att Vänsterpartiet tycker det nu för tiden.

Jag vill ändå understryka att om vi kan kombinera bistånd med de mål som finns där med de effekter som vi får av det svenska biståndet och också handla mer med de här länderna så gynnar det de länderna. Det är klart att det även gynnar svenska företag, men det gynnar framför allt de människor som lever och bor i de länder som får en möjlighet till ett bättre liv. Ett plus ett blir faktiskt tre och inte två.

Tidigare nämndes ett antal länder som vi inte längre har biståndssamarbete med. Där räknades bland annat upp några av världens mest bisarra militärdiktaturer, med Mali och Burkina Faso i spetsen. Jag tycker faktiskt inte att det är rimligt att vi understöder Malis junta med tanke på den terrorism de står för, deras samarbete med Ryssland, deras anti-Ukrainapolitik och så vidare.

Jag tycker att det är ganska klokt att vi prioriterar bort samarbete med den typen av länder, på samma sätt som det var klokt att vi drog tillbaka samarbetet med georgiska myndigheter efter valfusket i Georgien. Jag tror att vi måste ha den typen av prioriteringar med oss, för annars kommer vi bara att misslyckas om och om igen.

Fru talman! Med tanke på hur populär jag var känner jag att jag får betala tillbaka i popularitetstävlingen här i plenisalen i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges interna-tionella bistånd - uppföljning, utvärde-ring och rapportering

Jag har en fråga till ledamoten apropå att ledamoten fick det att låta som att det skulle vara problematiskt att bistånd kombineras med handel.

Detta är en allmänt känd princip: Om vi kan få tillväxt, om vi kan få kakan att växa, kommer vi att lyfta fler människor ur fattigdom. Det är därför det finns färre fattiga i dag än det fanns för 50 år sedan.

Vi menar att det är en klok prioritering att kombinera bistånd med han-del. Stärker vi tillväxten i utvecklingsländerna och handeln med utvecklingsländerna kommer utvecklingsländerna och människorna som lever där att komma i en bättre situation. Det kommer då att finnas mer resurser i de länderna för utbildning, för infrastruktur, för grön omställning - för alla de saker som vi tycker är viktiga.

Vi borde väl rimligen kunna komma överens om i Sveriges riksdag att det är en klok prioritering att öka handeln med utvecklingsländerna och att även kombinera bistånd med handel, för då blir kakan större och fler människor lyfts ur fattigdom. Håller inte ledamoten med om det?

Fru talman! Tack, ledamoten Thorell, för ännu ett engagerat anförande! Jag kan väl bara konstatera att det är klart att vi har olika syn på hur mycket pengar vi ska lägga på detta område. Men jag vill också påminna ledamoten om att ni i förra årets socialdemokratiska budget också drog ned på biståndsramen. Det är alltså inte okänt för andra partier i Sveriges riksdag att tycka att man ska hålla igen på detta område vid olika tillfällen och i olika tider.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges interna-tionella bistånd - uppföljning, utvärde-ring och rapportering

För oss är det oerhört viktigt att vi prioriterar rätt, att vi har rätt målsättningar och att vi åstadkommer rätt effekter och får mest pang för pengarna, så att säga.

Sedan är historieskrivningen lite märklig. Jag har varit engagerad i Moderaterna sedan tidigt 90-tal och kan berätta att det inte är en nyhet att Moderaterna tycker att svenskt bistånd kanske skulle ha kunnat reformeras tidigare och kanske också skulle ha kunnat ha en mindre budgetram tidigare.

Nu står vi för denna linje, och vi genomdriver den. Det innebär att vi fortsatt har ett av världens mest generösa bistånd, som gör stor skillnad för människor. Det är det och att vi prioriterar rätt saker som är det viktigaste. Det handlar om att stärka demokrati, frihet och mänskliga rättigheter. Det handlar om den typen av värden, som är kärnor för politiken i det här landet.

Jag är stolt över den politik som vår regering driver tillsammans med vårt stödparti.

Fru talman! Tack, ledamoten Thorell, för en engagerad frågeställning! Jag måste säga att det var en kreativ användning av den lilla rekvisita som finns i den här lokalen.

Om vi ska fortsätta med pappersexercisen kan jag säga att ett sätt att effektivisera är att trycka på båda sidor av papperet. Då har papperet inte blivit mindre, men man får in mer på papperet. Det gör vi här i riksdagen, för vi tänker på miljön.

Man kan naturligtvis hävda att det ligger en falsk motsättning i att säga att mindre blir effektivare. Men det behöver inte göra det, utan det handlar om hur vi faktiskt använder pengarna på marken och hur man kanaliserar dem i organisationerna. Det handlar om att vi inte ska ha 60 strategier och flera hundra mål utan fokusera på vissa bestämda saker och göra dem riktigt bra. Då stärker vi våra intressen, och vi stärker friheten för människor i andra delar av världen och lyfter dem ur fattigdom. Det är vårt mål.

Fru talman! Sverige har ett generöst och omfattande bistånd, och det råder ingen tvekan om att vi ska fortsätta att ha det. Där finns utrymme för att ägna sig åt information och att förankra och skapa acceptans för det svenska biståndet.

Men det är och förblir en viktig prioritering att bistånd inte existerar i ett vakuum utan också handlar om att säkerställa våra svenska intressen. Jag räknade upp en hel del av dem. Det handlar om att stärka mänskliga rättigheter, att stärka demokrati och att stärka människors rätt att leva öppna liv i frihet. Det handlar om kvinnors rättigheter. Det handlar om sexuell och reproduktiv hälsa och om mycket annat som är våra genuina intressen och våra genuina prioriteringar, och jag tror dessutom att alla här är överens om dem. Detta lägger vi nu fokus på. Då blir det tydligare, klarare och bättre. Vi kommer att nå större och bättre resultat.

Fru talman! Tack, ledamoten Alm Ericson, för de frågorna!

I den nya biståndsagendan och den omläggning av politiken som den här regeringen nu genomför, med brett stöd i Sveriges riksdag - och också utanför Sveriges riksdag, är jag övertygad om - är det klart att det kommer att ske förändringar. Det är klart att man i en övergångsfas möjligen kan uppleva det som att det finns otydligheter. Men jag och vi är övertygade om att vi kommer att vara mycket tydligare och klarare. Dessa ord ska inte förekomma i det svenska biståndet i framtiden, är ju tanken.

Låt mig ta upp den specifika frågan om infokomstödet. Det har tyvärr kunnat uppfattas som medel som organisationer har använt på ett sätt som kan ge bilden av att pengar läcker ut ur biståndet i stället för att gå till behövande människor eller nå de mål vi har.

Jag är övertygad om att vi kan skapa transparens och uppnå god insyn och god acceptans för svenskt bistånd genom den allmänna opinionsbildningen genom nyhetsmedier och annat, där vi kan visa på vad vi gör och vad vi åstadkommer. Det blir sällan bra när människor granskar sig själva. Däri ligger väl en del av svaret på frågan.

Fru talman! Jag kan bara konstatera att vi har olika syn på detta. För oss är det viktigt att Sverige har ett effektivt och målinriktat bistånd som når goda resultat. Det har vi. Biståndet i det här landet är ambitiöst och generöst, och det kommer det att fortsätta att vara.

Sedan är det fullt naturligt att man kan göra olika prioriteringar inom den mycket stora budgetram som finns för detta område. Vi bedömer att de prioriteringar som regeringen gör är kloka.

Den andra strategi som ledamoten tar upp ligger ju delvis utanför den här frågan, men jag kan konstatera att även där är det klok politik att fokusera på att klara integrationen i Sverige, att vi har koll på vilka människor som lever i landet och att ha en stram migrationspolitik.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågorna.

Man kan ha lite olika syn på hur man lever upp till regelverket. Vi ska självklart så långt det är möjligt följa regelverk som vi har ställt oss bakom. Men samtidigt ska vi komma ihåg att OECD-Dac inte är något som är hugget i sten; det är inte religion. Det är ingen överideologi som ska styra vilka beslut som regeringen eller riksdagen fattar.

Vi ska ha en träffsäker och resultatinriktad biståndspolitik som lever upp till och når de mål vi har och som stärker svenska intressen i världen. Om en del av pengarna används för att göra saker som hjälper till här hemma ser jag i grunden inget problem med det. Jag tycker att det är en klok prioritering.

Fru talman! Sverige har en lång tradition av ambitiöst arbete inom biståndsområdet. Det är i grunden bra att vi har höga ambitioner, vilket vi också fortsatt ska ha. Det finns det ingen tvekan om. Men det är också helt avgörande att vi ständigt vågar granska vårt eget arbete och vad vi uppnår med vårt bistånd.

Det här är ett stort politikområde med en omfattande budget. Därför måste det granskas löpande. Inget är så bra att det inte kan bli bättre. Det är mot den bakgrunden som vi ska se Riksrevisionens granskning Sveriges internationella bistånd - uppföljning, utvärdering och rapportering.

Vi behöver ha djup kunskap, löpande uppföljning och utvärdering och säkerställa att biståndet är utformat på ett ändamålsenligt sätt. Det är bara så vi kan veta att vi är effektiva och att vi når de mål vi har satt.

Granskningen ser dels på hur regeringen arbetar, dels på hur Sida som myndighet arbetar med frågorna. Granskningen ser även på hur EBA:s, Expertgruppen för biståndsanalys, arbete tas till vara. Till bakgrunden hör att Sveriges riksdag upprepade gånger har efterlyst bättre och effektivare uppföljning och utvärdering av det svenska biståndet. Diskussionen är med andra ord inte ny utan har funnits med oss länge.

Fru talman! Vad säger då denna granskning? Den övergripande bedömningen är att regeringens och Sidas uppföljning och utvärdering av biståndet i vissa delar är effektivt utformad, men notera orden "i vissa delar". Det finns alltså tydliga brister.

Riksrevisionen visar att Sida och EBA bidrar med en stor mängd information om resultaten till regeringen. Riksrevisionen konstaterar dock i sin granskning att det ändå är eller i varje fall har varit svårt att bedöma biståndets resultat i relation till det övergripande målet för biståndet och att det är oklart i vilken utsträckning resultaten bidrar till utformningen av biståndet.

Riksrevisionen slår fast att de identifierade bristerna leder till att Sveriges riksdag inte får tillräcklig insyn i biståndets resultat samt att de resurser som läggs på uppföljning och utvärdering riskerar att användas ineffektivt. Det här är naturligtvis inte tillräckligt bra.

Fru talman! När man läser Riksrevisionens rapport slås man av att den upprepade gånger återkommer till orden oklart och otydligt. Det är två ord som jag hoppas att ingen av oss vill se på ett så viktigt område. Som skattebetalare vill vi heller inte se att områden dit stora pengar och stora budgetanslag går ska präglas av oklarhet och otydlighet. Det är ett underbetyg till den tidigare biståndspolitiken.

En bidragande orsak till dessa oklarheter är hur biståndet har byggts upp. Biståndet har styrts av över 60 strategier som spänner över många länder, tematiska områden och olika slags verksamheter. Till det kommer att det för varje strategi funnits en mängd olika mål.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges interna-tionella bistånd - uppföljning, utvärde-ring och rapportering

Detta summerar till en mycket stor mängd parametrar som bara i sig gör området mycket svårt att överblicka och därmed också svårt att följa upp och utvärdera. Med så många strategier och så många mål har det av naturliga skäl varit svårt att prioritera och att kanalisera resurser på bästa sätt, vilket har gjort det svårt att styra och göra kurskorrigeringar när utvärderingar visat behov av förändringar. När allt är viktigt och allt är prioriterat slår det mot förmågan att nå bästa möjliga resultat.

Fru talman! I sammanhanget är det också viktigt att framhålla att Riksrevisionens granskning handlar om tiden fram till 2023, då den nya biståndsagendan infördes. Därefter har det som vi alla vet skett grundläggande förändringar av den svenska biståndspolitiken.

Regeringen har påbörjat en stor omläggning av politiken, och vi befinner oss nu mitt i den. Det här är positivt, och det kommer att göra det svenska biståndet bättre och effektivare. I det ligger också att utvärdering och uppföljning och möjligheterna att ta till vara resultaten kommer att förbättras.

Reformagendan Bistånd för en ny era innebär en nystart för svensk biståndspolitik. En av de stora förändringarna handlar om att kraftigt minska antalet strategier och mål som styr politiken. Det kommer att göra det lättare att överblicka och förstå biståndspolitiken. Det blir lättare att styra den, genomföra den, uppnå resultat och utvärdera den. Den nya agendan innebär att vi orkar och vågar prioritera. Det stärker trovärdigheten för det svenska biståndet och underlättar en god måluppfyllelse.

Biståndspolitiken befinner sig inte i ett vakuum. Det är viktigt att det finns en stark acceptans för svenskt bistånd här hemma och att biståndet når fram dit vi vill att det ska nå fram och att det gör skillnad i verkligheten för människor i andra delar av världen. Då behöver vi klara uppgiften att följa upp resultaten, utvärdera effekterna och implementera löpande förändringar för att kalibrera biståndet för att nå bästa möjliga resultat. Att lägga om politiken är därför korrekt politik och en korrekt prioritering.

Riksrevisionens rapport stärker den insikten och understryker vikten av att våga och att orka genomföra reformer. Det finns därför anledning att rikta ett tack till Riksrevisionen för dess goda arbete och samla oss kring en fortsatt förändring och utveckling av politiken för att nå bästa möjliga resultat med det svenska biståndet.

Fru talman! Biståndet ska nå sina mål så långt det går. Vi har i längden inte råd med otydligheter eller oklarheter om huruvida vi når våra mål eller om vi kan skydda och värna svenska intressen inom biståndspolitiken.

De svenska intressena, som här tidigare omnämndes lite slängigt, handlar om att prioritera saker som att stärka respekten för mänskliga rättigheter, stärka kvinnors rättigheter, stärka hbtq-personers rättigheter och bidra till ökad frihet, demokrati och fungerande rättsstater. Det handlar om att stärka människors möjligheter att lyfta sig ur fattigdom, att skapa hållbar tillväxt och att bidra till att den gröna omställningen fortsätter.

Kort sagt handlar biståndet om stora frågor, och då kan vi inte springa på alla bollar samtidigt. Vi måste vara fokuserade på resultat och effektivitet och på att få bästa möjliga genomslag för varje svensk skattekrona som läggs på biståndet.

Fru talman! Denna politik är steg för steg på väg att förverkligas. Det är bra. Det stärker Sverige, det stärker biståndet och det stärker trovärdigheten. Orden oklart och otydligt ska i kommande rapporter från Riksrevisionen inte förekomma i den omfattning som de gör i denna rapport.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges interna-tionella bistånd - uppföljning, utvärde-ring och rapportering

Avslutningsvis vill jag också säga några ord om det Riksrevisionen skriver om EBA, det vill säga Expertgruppen för biståndsanalys. De rekommendationer som EBA lämnar till regeringen är i grunden väldigt kloka. Det är viktigt att EBA:s arbete och deras inspel om den svenska biståndspolitiken tas till vara fullt ut. Riksrevisionen konstaterar att så inte har gjorts. Det tycker vi är tråkigt, för det är en missad möjlighet. Det är en möjlighet som vi ska använda oss av. Det kommer att göra biståndet ännu bättre, effektivare och träffsäkrare.

Nu går vi vidare. Vi vänder blad och lägger den gamla biståndspolitiken bakom oss. Baserat på den nya biståndsagendan stärker vi biståndet, uppföljningen och utvärderingen.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Benjamin Dousa.

Tidigare i år avslöjades det att den dåvarande generaldirektören för Sida - den S-märkta generaldirektören, ska kanske understrykas - under sin sista tid som generaldirektör fattade en rad ekonomiska beslut som gick rakt emot de beslut som regeringen har tagit och som denna folkvalda församling står bakom.

Totalt rör det sig om 1,2 miljarder kronor. Detta är allvarligt. Att generaldirektörer obstruerar mot demokratiskt fattade beslut, mot regeringen och mot riksdagen är allvarligt. Agerandet har skadat förtroendet för Myndighetssverige, för Sida och för svenskt bistånd.

Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet: Planerar eller överväger regeringen ytterligare åtgärder för att säkerställa att myndigheters chefer inte aktivt kan undergräva demokratiskt fattade beslut på det sätt som Sidas tidigare generaldirektör har gjort?

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Maria Malmer Stenergard.

Den moderatledda regeringen lägger just nu äntligen om svensk migrationspolitik. Vi lägger också om biståndspolitiken. Inom biståndspolitiken trycker vi för första gången väldigt hårt på kopplingen mellan handel och bistånd för att motverka fattigdom och göra världen bättre. Men det finns också en tydlig koppling mellan biståndet och migrationen. Där har regeringen tidigare uttryckt att man vill titta på möjligheten att använda biståndet som ett sätt att förmå länder att ta emot sina egna medborgare när de ska återvända, att biståndet då skulle kunna vara ett påtryckningsmedel och att man skulle kunna dra in det om länder vägrar samarbeta. Det finns ju flera exempel som vi har kunnat ta del av i medierna genom åren.

Min fråga är därför: Hur avser regeringen att gå vidare med denna viktiga fråga?

Fru talman! Min fråga går till bistånds- och handelsminister Johan Forssell. Det av så många efterlängtade regeringsskiftet i höstas innebär att vi kan få ordning på Sverige. I detta ingår att lägga om biståndspolitiken från att maximera spenderandet till att maximera resultaten.

I den omlagda biståndspolitiken har regeringen signalerat ett fokus på stöd till demokratirörelser, demokrati och människorättsaktivister.

Demokrati, frihet och för den delen fria val står under hot. De värderingar vi står för är under attack både i vårt närområde och långt ute i världen. Det är därför av vikt att Sverige med vår trovärdighet står upp för stöd till demokrati- och människorättsförsvarare och till organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter, för demokratiska principer och för att fler ska få rösta i fria val.

Min fråga är därför: Hur kommer regeringen att arbeta med stöd till dem som står upp för denna frihet, och hur kan vi bidra till att verka för fler fria val?

Herr talman! Utrikespolitiken är ju ett område där vi kanske inte har så stora konfliktytor. Jag tycker nu när jag har lyssnat på debatten att det har varit hyfsat enigt.

Ett av områdena där vi är glädjande eniga är hbtqi-personers rättigheter. Sverige är ett land som har kommit relativt långt när det gäller de här frågorna. Vi ligger kanske inte längst fram - det framgår tyvärr av ILGA Europes årliga rainbow map, där vi tappade några placeringar under den förra regeringens mandatperioder jämfört med tidigare toppnoteringar. Det finns alltså mer att göra här hemma. Vi måste ta kampen mot hatbrotten och hedersvåldet och lösa vissa familjefrågor, och det finns hälsofrågor som behöver adresseras. Det är klart att den nuvarande, moderatledda regeringen kommer att ta steg framåt på de här områdena.

Herr talman! Trots de frågor vi har att hantera här hemma är Sverige ett föredöme i världen. Vår enighet är ett föredöme i världen. Sverige har länge varit en stark röst för hbtqi-personers rättigheter. Vi står upp för den självklara insikten att hbtqi-personers rättigheter är mänskliga rättigheter. Vi står för det i våra bilaterala relationer och i våra multilaterala samarbeten, oavsett om det är inom Europa eller globalt.

Herr talman! Det är en styrka att Sverige oavsett regering har hållit denna linje i många år, och det är en linje vi fortsätter hålla framåt. Sverige ska vara en tydlig röst och en vän i världen för hbtqi-personer och allierade som slåss för att avkriminalisera samkönade relationer och stoppa diskriminering, våld, hat, hot och stigmatisering. Individ för individ, själ för själ ska vi övertyga världen om att hbtqi-personers rättigheter är mänskliga rättigheter och att hbtqi-personer också ska kunna leva fria, trygga, öppna liv och vara sig själva.

Herr talman! Bilden i världen är inte entydig. Det sker framsteg, vilket är glädjande, men vägen är fortsatt lång, det är gott om mörka moln och gott om platser där utvecklingen är negativ. Jag ska ta upp några positiva exempel: I Sydamerika har det i stort sett varit en positiv utveckling de senaste tio åren. Andra som avkriminaliserat samkönade relationer de senaste åren är till exempel Taiwan, Singapore och ett antal länder i Karibien - och, för bara två veckor sedan, Cooköarna. Jag hade lite problem att hitta dem på kartan, men de har gjort detta och det var väldigt bra.

Ändå är samkönade relationer fortsatt olagliga i 62 länder. Det gäller stora delar av Afrika, i princip hela Mellanöstern - med undantag för Israel - många länder i Centralasien och några till. På sina håll sker dessutom en skrämmande utveckling just nu där Uganda och några andra afrikanska länder kraftigt skärper straffen för samkönade relationer. Uganda sticker ut med krav på dödsstraff, som man dessutom röstade igenom för andra gången nu i veckan. Det är en närmast svindlande tanke 2023 men ändå verklighet sedan länge i sex av världens länder att man kan utsättas för dödsstraff för samkönade relationer.

Det sker också en starkt negativ utveckling i en rad andra länder. Ryssland är ett illavarslande exempel där alltmer långtgående inskränkningar av hbtqi-personers rättigheter kommer på plats och livet för hbtqi-personer kringskärs alltmer.

Även inom EU finns länder som riktar diskriminering mot hbtqi-personer och där hbtqi-personer används som slagträn i debatten. Ungern är ett tydligt exempel, men sådana tendenser finns också i Polen, Slovakien och Rumänien.

Vidgar vi kretsen till Europa utanför EU kan vi exempelvis titta på Serbien. Där har det varit stora problem de senaste åren. Jag själv deltog i Europride förra året. Det kunde till slut genomföras med 7 500 kravallpoliser som stängde av innerstan när vi skulle promenera. Åskådarna bestod av kravallpoliserna, några vinkande människor i ett fönster inklusive en väldigt söt tant i 80-årsåldern och hennes hund. Den uppskattade vi alldeles särskilt.

Kyrkklockorna ringde för att varna serberna för de farliga homosexuella människorna, hbtqi-personerna, som gick på gatan. Det var en surrealistisk upplevelse, och det här är ett land som inte ligger så långt borta. Det finns mycket att göra på området.

Vi har säkert alla noterat den alltmer polariserade och i ärlighetens namn smått hysteriska debatten som pågår i delar av USA. Det gäller inte minst frågan om transpersoner eller dragqueens. Här får man väl också räkna in dragkings, även om de verkar vara mindre kontroversiella. Man tar sig för pannan.

Herr talman! Frågor om sexuell läggning och könsidentitet är tyvärr fortfarande kontroversiella i många sammanhang. En ökad polarisering är tydlig. Därför kommer regeringen och vi tillsammans som land att motverka varje försök från vissa aktörer att inskränka hbtqi-personers åtnjutande av de mänskliga rättigheterna eller befästa stereotypa könsroller.

I regeringens utrikesdeklaration för 2023 betonas att varje individs lika värde oavsett kön, ålder, sexuell läggning eller religion är en frihetsfråga. Med det i ryggen kan vi fortsätta att vara en kraftfull röst för hbtqi-personers lika värde och rättigheter i utrikespolitiken, biståndspolitiken och i alla andra relevanta sammanhang, och vi ska ta det ansvaret.

Sverige står inte ensamt. Vi har allierade. Själva och tillsammans med likasinnade länder kan vi arbeta för förändring och för en förbättrad situation för hbtqi-personers rättigheter världen över. Ett exempel, herr talman, är det arbete som lagts ned under det svenska ordförandeskapet i EU där engagemang har lagts på jämlikhet och icke-diskriminering - våra och EU:s grundläggande värderingar. Sverige ska fortsätta framåt och ge tydligt stöd till kommissionens arbete med genomförandet av jämlikhetsstrategin för hbtqi-personer som gäller fram till 2025. Där har vi kommit halvvägs, vilket avrapporterades nyligen vid en konferens i Arlanda stad.

Vi ska också, herr talman, rikta särskild uppmärksamhet mot den oroande trenden i delar av EU och många andra länder med ett ökande antal incidenter riktade mot hbtqi-personer, inte minst transpersoner, exempelvis genom attacker mot offentliga evenemang.

Sverige ska även fortsätta arbeta inom FN och stå bakom det viktiga arbetet som FN:s oberoende expert på området gör. Hbtqi-frågorna ska vidare finnas med i vår biståndspolitik och vårt arbete för utveckling i världen.

Herr talman! Vi ska stå rakryggade, och vi ska vara glasklara. Sveriges budskap ligger fast: Hbtqi-personers rättigheter är mänskliga rättigheter. Punkt!

(Applåder)

I detta anförande instämde Kerstin Lundgren (C).

Herr talman! Min fråga går också till statsrådet Paulina Brandberg.

Med tanke på att det bara är två dagar sedan hjälten för alla oss hbtq-personer, Barbro Westerholm, gick bort vill jag fortsätta på temat hbtq i min fråga till statsrådet.

En av de frågor som jag tror är viktigast att adressera och som har stor betydelse handlar givetvis om hedersförtryck och det hedersvåld som också drabbar personer inom denna grupp. Det är en fråga som vi moderater och ni liberaler har jobbat med i många herrans år för att uppmärksamma. När andra har velat vända bort blicken och sopa problemen under mattan har våra partier stått upp för detta rakryggat och ärligt och vågat adressera dessa frågor.

Därför var höstens regeringsskifte välkommet även ur detta perspektiv, för nu kan vi äntligen få mer gjort på detta område. Jag vet att regeringen såväl i Tidöavtalet som i annan dokumentation har aviserat åtgärder.

Jag vill därför fråga statsrådet: Hur kommer regeringen att säkerställa att hbtq-perspektivet finns med i den fortsatta kampen mot hedersvåldet och hedersförtrycket?

Herr ålderspresident! Svensk biståndspolitik har under en mycket lång tid cirkulerat runt ett enda mål, nämligen önskan att ge absolut mest. Det har manifesterats genom enprocentsmålet, och det har gällt sedan 70-talet.

Men nu sker ett efterlängtat paradigmskifte vad gäller svensk biståndspolitik. Målet förändras. Vi märker att detta paradigmskifte har fått fäste även utanför partierna som står bakom Tidöavtalet och partierna som står bakom regeringen eftersom det största oppositionspartiet också skär ned på biståndsramen i sitt budgetalternativ.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens granskning om Sidas val av sam-arbetspartner och biståndsform

Förhoppningsvis innebär detta en ny syn på svenskt bistånd, där vi fokuserar på resultatet och vad vi kan åstadkomma bäst i stället för mest. Det är välkommet. Det är också välkommet att vi kopplar handel till bistånd, aid to trade.

Det reformerade biståndet kommer givetvis också att innebära förändringar för den myndighet som har det största ansvaret på biståndsområdet, nämligen Sida, och det är ju Sidas val av partner vi diskuterar nu.

Den här granskningen som vi har fått från Riksrevisionen säger - vilket vi alla vet - att stora delar av biståndet ändå kanaliseras via Sida, och därför är det naturligtvis oerhört viktigt hur Sida arbetar och vad de åstadkommer.

Det som är väldigt positivt med den här granskningen är att man ändå konstaterar att Sida i huvudsak styr på ett sätt som främjar effektiva val. Men det finns en relevant kritik kring otydlighet, transparens och brist på resultat och uppföljning, och det är det viktigt att vi fortsätter att ta tag i.

För oss moderater är det angeläget att myndighetens arbetsformer är utformade på ett sätt som säkerställer full transparens och spårbarhet i myndighetens processer, vägval och beslut. Vi ser det därför som positivt att Sida som myndighet har inlett ett utvecklingsarbete för att förbättra alla de här punkterna. Vi känner oss trygga med att den reformering av biståndspolitiken som nu sker i stort även kommer att innebära en utveckling av hur Sida som myndighet arbetar. Det kommer att medföra en utveckling som ger en större tydlighet när det gäller vilka val Sida gör och varför, en större öppenhet så att den transparens som efterlyses blir verklighet och ett mycket tydligt fokus på att nå resultat.

Herr ålderspresident! Det är onekligen intressanta tider också för biståndspolitiken. Det är en nödvändig reformering som sker i dag när Sverige fortsatt kommer att vara en stor bidragsgivare men där vi nu sätter fokus på kvalitet och resultat och på att koppla samman handel och bistånd och bidra till bästa möjliga utveckling för öppenhet, frihet och hållbarhet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)