Carl-Oskar Bohlin

Fru talman! Jag uppfattade kanske ingen jättekonkret fråga ställas till mig, utan det var mer ett allmänt resonemang som jag förväntas ha någon synpunkt på.

Det man måste börja med att konstatera, tror jag, är att vi hur vi än vrider och vänder på det här inte kommer runt fysikens lagar, som finns i botten. Om man inte har någon elproduktion till att börja med är det väldigt svårt att förse ett land med el. Det är det som ligger till grund för att Sverige har ett elsystem som är uppbyggt kring planerbar elproduktion. Det är bara att titta ut genom fönstret. Vi befinner oss i början av december. Det är kallt i hela landet. Det är vindstilla och mulet. Vi är alltså beroende av den typ av elproduktion som vi kan kontrollera och styra för att de mest grundläggande och basala funktionerna i vårt samhälle ska gå att upprätthålla.

Den poäng som regeringen gjorde vid den pressträff som ledamoten Riise refererar till är att regeringen i händelse av höjd beredskap naturligtvis inte kommer att börja med att binda upp båda händerna bakpå ryggen genom att stänga av vår kärnkraft. Slutsatsen är alltså felaktig. Att den är felaktig visar oss erfarenheterna från Ukraina med all önskvärd tydlighet. Det är helt riktigt så att Ryssland har agerat folkrättsvidrigt, som påpekas i interpellationen. Ryssland har ockuperat en av kärnkraftsanläggningarna i Ukraina. Man har brutit mot krigets lagar i anslutning till detta. Men att därav dra slutsatsen att man ska stänga av produktionsanläggningar som inte står under rysk kontroll är mycket märkligt.

Erfarenheten visar oss att en av anledningarna till att Ukraina har varit så framgångsrikt i att upprätthålla sin motståndskraft under det här kriget är den planerbara elproduktionen. Ukraina är ett land som nästan uteslutande drivs framåt av planerbar elproduktion. Man har i huvudsak kärnkraft och gaskraft. Vi vet alla vad vi har anledning att tycka om gaskraftsproduktion - den är dålig för miljön och skapar säkerhetspolitiska beroenden som varken vi eller några andra länder långsiktigt vill ha.

Slutsatsen är naturligtvis att det vi behöver göra är att ta höjd för att kunna använda vår kärnkraft även i ett försämrat säkerhetsläge. Då handlar det om att anpassa lagstiftning. Strålsäkerhetsmyndigheten har ett uppdrag som kommer att redovisas under nästa år. Det kommer sannolikt att leda till författningsändringar. Det ställer nya krav på verksamhetsutövarna att ta större ansvar.

Det vi behöver komma tillbaka till är att vi alla i grunden är styrda av fysikens lagar. Jo, det är skillnad på elproduktion och elproduktion, för sättet som elen produceras på definierar också elens egenskaper i systemet. Det kommer under överskådlig tid att vara på det sättet att tung synkron elproduktion är det som utgör basen och fundamentet för vår elproduktion.

Ledamoten får gärna försöka bygga ett ödriftssystem av sin solcellsanläggning. Han kommer att inse att det blir ganska obekvämt, eftersom hans elproduktion är intermittent till karaktären. Han kan alltså inte själv styra när han har eller inte har el. För samhället blir det väldigt svårt att bygga funktionalitet på den premissen.

Fru talman! Jan Riise har frågat mig på vilka fakta och omständigheter jag baserat mitt ställningstagande om kärnkraftsanläggningar som tillgångar för Sverige i ett läge med höjd beredskap eller där vårt land är indraget i en faktisk konflikt och om jag avser att utveckla mitt resonemang kring frågan.

Sedan jag tillträdde som minister för civilt försvar har läget i vår omvärld förvärrats. Krig i vårt närområde påverkar vår säkerhet, och det är min starka övertygelse att Sverige ska stå stabilt i oroliga tider. Vårt land måste fortsätta fungera även i händelse av höjd beredskap och i värsta fall vid ett väpnat angrepp.

En robust energiförsörjning är en grundförutsättning för ett tryggt samhälle. Det är även nödvändigt för totalförsvaret. Sverige är ett av världens mest elektrifierade länder och därmed i hög grad beroende av att el kan levereras för samhällets funktionalitet i stort. Vi behöver därför ha en stabil elförsörjning i hela hotskalan.

För att kunna försörja ett land med el även under värsta tänkbara scenario, höjd beredskap eller ytterst krig, krävs det att elsystemet innehar rätt förmågor - alltså elproduktion och elnät med rätt egenskaper på rätt platser. Det har inte minst visat sig i krigets Ukraina. Under pågående krig har det varit helt avgörande att kunna köra ett lands elsystem i så kallad ödrift, att snabbt kunna återuppbygga och reparera elsystemet på flera olika sätt och på så vis upprätthålla landets motståndskraft och säkerställa att de viktigaste samhällsfunktionerna fortsätter att fungera.

Det avgörande är att det krävs robust planerbar elproduktion för att säkerställa viktiga förmågor. Ukrainas kärnkraft har haft stor betydelse för landets elförsörjning och för synkroniseringen med Centraleuropas elsystem. Olika produktionskällor har olika förutsättningar att bidra till ett robust elsystem. Intermittenta energikällor såsom sol- och vindkraft behöver kompletteras med annan teknik för att skapa ett robust elsystem där el kan levereras dit där den behövs när den behövs.

En stor del av Sveriges elförsörjning kommer från kärnkraft. Regeringen avser att i närtid lägga fram en energipolitisk inriktningsproposition som omfattar ett planeringsmål och ett leveranssäkerhetsmål för elsystemet. Regeringen har redan nu lanserat en färdplan för ny kärnkraft för att kunna bygga fler kärnkraftverk på fler ställen än i dag. Det är viktigt att utbyggnaden görs så att elsystemet blir mer leveranssäkert och att den tar höjd för en hög försörjningstrygghet av el inom landet.

I dag är Sverige importberoende under vintermånaderna, och vårt elsystem är sårbart. Förra vintern fanns en reell risk för tvingande bortkoppling av förbrukare. Utifrån de erfarenheter som kommer från Ukraina och den energikris som hela Europa upplevde under vintern 2022/23 är kärnkraften av stor betydelse för att ha en trygg elförsörjning samtidigt som klimatutsläppen minskar och nettonollutsläpp till 2045 kan uppnås.

Den som har tillstånd att driva ett kärnkraftverk har det fulla ansvaret för att anläggningen drivs på ett strålsäkert sätt och att personalen och omgivningen skyddas mot strålning. Strålsäkerhetsmyndigheten ställer krav på strålsäkerheten och följer upp att de som driver anläggningarna uppfyller gällande regelverk och andra krav. Strålsäkerhetsmyndigheten är även en beredskapsmyndighet med uppgift att vara pådrivande inom den nationella strålskyddsberedskapen med ett särskilt ansvar inför och vid höjd beredskap.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation

Regeringen följer arbetet som sker i beredskapssektorerna.

Herr talman! Stort tack till Heléne Björklund för frågan!

Jag håller helt och fullt med om det som Heléne Björklund ger uttryck för. Det vi har sett utspela sig i Pukaviksbukten i Blekinge är naturligtvis inget annat än förfärligt. De juridiska turerna om ansvarsutkrävande kommer naturligtvis att behöva ha sin gång i denna del. Vi har redan sett personer ombord på fartyget ställas till ansvar för detta.

Jag hade själv förmånen att besöka platsen. Jag kan precis instämma i den bild som ges uttryck för här. Men jag känner också en väldigt stor tillförsikt inför att alla aktörer i systemet krokar arm. Det är frivilliga, myndigheter och frivilligorganisationer som hjälps åt.

Den bild jag fick på plats var att ersättningsfrågorna i stort kommer att lösa sig. Det kommer att finnas möjlighet att få ersättning till exempel från MSB för det arbete som nedlagts. Skulle det visa sig att det finns ytterligare frågetecken ska vi naturligtvis titta på denna fråga.

Herr talman! Svaret på den frågan är ja. Det är min absoluta tro, men det kräver att varje svensk tar det ansvar som åligger varje svensk.

Vi har i detta land totalförsvarsplikt för alla människor mellan 16 och 70 år, och det individuella ansvaret här är att ta ansvar för sig själv så att man kan hjälpa till om det skulle krävas i totalförsvarsansträngningen. Då måste man ha en god hemberedskap, och man måste vara beredd att stötta och hjälpa sitt land om det skulle komma till det yttersta.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Helena Bouveng för en mycket viktig fråga men framför allt för att hon har valt att besöka Ukraina.

Jag uppmuntrar alla förtroendevalda, alla beslutsfattare i Sverige, att göra den här typen av resor, för konflikten i Ukraina får aldrig bli en bortglömd konflikt. Vi måste stå med Ukraina, och vi måste stötta den ukrainska saken - för den ukrainska saken är vår.

Detta leder oss naturligtvis till en lång rad slutsatser. Den viktigaste är naturligtvis att vi på bred front måste stärka robustheten i det svenska samhället. Det görs genom de stora satsningar på civilt och militärt försvar som den här regeringen just nu genomför och som vi började genomföra redan vid vårt tillträde.

Fru talman! Den cybersäkerhetsstrategi som nu gäller, som togs fram av den tidigare regeringen, har blivit utdömd av bland annat Riksrevisionen. Hela cybersäkerhetsarbetet från 2017 till hösten 2022 får mycket amper kritik. Det är bland annat därför, men också på grund av de krav som ställs i NIS 2-direktivet, som Sverige nu utarbetar en ny strategi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tidsplanen för den nya strategin påverkas också av implementeringen av direktivet. Implementeringen hade kunnat vara på plats om det arbetet hade påbörjats tidigare. Det var en av alla de ovända stenar som den här regeringen fick börja hantera i Regeringskansliet strax efter tillträdet.

Jag är den förste att instämma i Markus Selins synpunkt att allt borde ha skett i går och att allt borde ha gjorts tidigare. Men den här regeringen har bara suttit i ett år, och vi arbetar med den kraft vi har för att så snabbt som möjligt få på plats en ny och mer ändamålsenlig cybersäkerhetsstrategi.

Jag noterar att Markus Selin ställer sig frågande till att det är så många statsråd involverade i den här frågan. Det kokar ju ned till den grundläggande ansvarsprincipen, som Markus Selin kanske bör förkovra sig något ytterligare i. Den som i normalfallet har ansvar för en fråga har det även under kris och ytterst vid höjd beredskap och ett väpnat angrepp. På samma sätt har varje myndighet ansvar för sitt eget cybersäkerhetsarbete.

Den nationella samordningen för att ge stöd till detta måste naturligtvis bli bättre. Det är därför vi ser över centret. Men varje statsråd, varje myndighet, varje kommun och varje region har ett grundläggande ansvar för sitt eget cybersäkerhetsarbete, som måste förbättras.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Den påstådda spretigheten i den här diskussionen är nog till inte obetydlig del hänförlig till bristande koherens i framställningen från ledamoten Selin.

Det förhåller sig på det sättet att om vi, som Markus Selin påstår, skulle ha haft den här strategin på plats redan förra hösten, ja, då hade det arbetet behövt bedrivas av den regering som tjänstgjorde fram till den 18 oktober 2022, ungefär kl. 13.00. Därefter fick vi en ny regering, och så snart den regeringen tog plats påbörjades detta arbete.

Att Carl Bildt har fått ett särskilt uppdrag att genomlysa det svenska underrättelsesystemet har en mycket begränsad impact på att ta ett samlat grepp kring cybersäkerhetsfrågorna. Men för protokollet är det på det sättet att utredaren av till exempel det nationella cybersäkerhetscentret tillsattes tidigare.

Vi vill ha en cybersäkerhetsstrategi värd namnet. En av de viktiga frågorna här är att få till en tydlig målvision. För att uppnå detta behöver man ett gott underlag när det gäller hur problembilden ser ut. Det är detta arbete vi just nu befinner oss i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag håller helt med om att cybersäkerhetsstrategin borde ha funnits på plats långt tidigare. Men man kan inte för den skull hasta fram en strategi så att den inte blir användbar i verkligheten. I den bästa av världar skulle vi också vilja ha en strategi med en tydlig åtgärds- och handlingsplan. Det är också därför som regeringen har som ambition att strukturera strategin på ett annat sätt, det vill säga genom ett regeringsbeslut med en tillhörande bilaga. Den tidigare strategin lades ju fram för riksdagen som en skrivelse, med nackdelen att det blev ett väldigt statiskt dokument. Detta behöver vara mer av ett levande dokument där den handlingsplan som biläggs cyberstrategin också kan förändras i takt med att omvärlden förändras.

Jag skulle vilja säga, för att bredda perspektivet lite, att en av de verkligt stora utmaningarna för till exempel Nationellt cybersäkerhetscenter är att tillgodogöra sig den kompetens och drivkraft som finns i näringslivet. Det handlar alltså inte bara om att kommunicera lägesbild och att vara med och avhjälpa sårbarheter, utan det handlar också om en offentlig-privat samverkan där det offentliga genom sin representation i centret också kan få hjälp av det privata näringslivet med att ta detta helhetsgrepp kring cybersäkerhetsfrågorna. Det är en av de saker som den särskilda utredare som nu tittar på denna centrumbildning har att genomlysa.

Ett av problemen med Nationellt cybersäkerhetscenter är att det har saknats tydlig ledning och styrning. Detta vill vi nu försöka komma till rätta med genom att - vilket vi beskriver i den debattartikel som Markus Selin refererar till - ge centret en ledning genom ett särskilt huvudmannaskap. Hur detta exakt ska se ut är en av de saker som den särskilda utredaren nu tittar på.

Fru talman! Jag ska inte recensera Markus Selins inlägg; jag bara konstaterar att det var ganska breda penseldrag. Han uppehöll sig egentligen inte vid någon av de tre ändå ganska tydliga frågor som han ställde i interpellationen.

Han börjar med att säga att vi inte har någon strategi. På den punkten får man ge honom ett halvt rätt och ett halvt fel. Det är nämligen på det sättet att vi har en cybersäkerhetsstrategi som är antagen av den tidigare socialdemokratiska regeringen. Jag får ge honom rätt i att det inte är mycket till strategi. Den har fått mycket amper kritik, och inte bara det - hela sättet att hantera cybersäkerhetsfrågorna i den tidigare regeringen har fått mycket amper kritik från Riksrevisionen. Ni har nu fått regeringens svar på den här skrivelsen, där regeringen i allt väsentligt instämmer i den kritik som riktas mot Regeringskansliet och berörda myndigheter under tidsperioden 2017 till oktober 2022.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är naturligtvis så att regeringen har höga ambitionsnivåer när det gäller att komma till rätta med många av de här problemen, för precis som ledamoten Selin säger befinner vi oss i ett mycket allvarligt säkerhetspolitiskt läge. Vi ser hur antagonism riktas mot Sverige i cyberdomänen på ett sätt som skadar svensk säkerhet och svenska intressen.

En del av kritiken i Riksrevisionens rapport är just att samordningen i Regeringskansliet har varit för bristfällig och att det cybersäkerhetscenter som den tidigare socialdemokratiska regeringen lät starta helt enkelt inte har kommit ur startblocken trots att verksamheten har pågått i ett antal år.

Den debattartikel som Markus Selin refererar till ska ses som en ambition för det här centret och för det samlade arbetet med cybersäkerhet och cyberförsvar. Anledningen till att det var många statsråd som undertecknade denna artikel är tämligen enkel, nämligen att cybersäkerhetsarbetet inte får präglas av onödiga stuprör. Det är ju en av de mest tvärsektoriella uppgifter vi har i samhället. Cyberdomänen påverkar hela samhället, och därför är detta naturligtvis en fråga som har många och viktiga sakägare i och utanför Regeringskansliet.

Den kritik som görs gällande är att samordningen inte har fungerat. Detta tar vi bland annat tag i med inrättandet av ett nationellt säkerhetsråd och med den omorganisation som just nu pågår i Försvarsdepartementet för att få en bättre samordning till exempel mellan cyberförsvar och cybersäkerhetsfrågor.

Jag ser naturligtvis storligen fram emot att få återkomma till Markus Selins tre frågor, men det är nu inte läge att föregripa svaren på dessa frågor av den anledningen att vi behöver ha en cybersäkerhetsstrategi som är förankrad. Av precis detta skäl, som jag nämnde i mitt inledande svar, har regeringen tagit initiativ till att prata med den bransch som måste vara involverad i framtagandet av denna strategi för att den inte ska bli en hyllvärmare, som den tidigare strategin i allt väsentligt har blivit.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Markus Selin har frågat mig när den nationella strategin för samhällets informations- och cybersäkerhet kommer att vara på plats, om en analys har gjorts för att se vilka behov strategin ska lösa och om jag i så fall kan redogöra för resultatet av analysen. Markus Selin har även frågat mig vilka konkreta steg jag och regeringen avser att ta för att förse den nationella strategin för samhällets informations- och cybersäkerhet med en tydlig vision, mätbara mål och ansvarsfördelning.

Jag delar Markus Selins bild av att världsläget är allvarligt. Informations- och cybersäkerhetsarbetet är därför högt upp på regeringens agenda.

Utgångspunkten med den nya strategin är att uppnå ett motståndskraftigt Sverige där förstärkt cybersäkerhet och skydd av vitala funktioner prioriteras samtidigt som ett fördjupat och målinriktat samarbete mellan staten, näringslivet och akademin lägger grunden för en säker digital framtid. Med denna utgångspunkt vill regeringen understryka vikten av att få det grundläggande på plats samt behovet av att prioritera fungerande samarbeten mellan nyckelaktörerna inom cybersäkerhetsområdet.

Regeringens målsättning är att strategin ska beslutas under hösten 2024. I det arbetet är jag mån om att så många berörda aktörer som möjligt involveras. Under hösten arrangeras därför ett antal workshoppar tillsammans med Nationellt cybersäkerhetscenter till vilka bransch- och intresseorganisationer samt ett antal offentliga organisationer inbjuds att delta. Parallellt genomförs även dialoger med ett antal enskilda aktörer. Sårbarheter och risker som behöver tas upp i strategin och dess tillhörande handlingsplan kommer att inventeras och analyseras.

Den nationella strategin utgör också en del av genomförandet av direktivet om åtgärder för en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela unionen, det så kallade NIS 2-direktivet, som ställer krav på att alla EU-länder ska ha en nationell cybersäkerhetsstrategi. I enlighet med direktivet kommer strategin att identifiera åtgärder som säkerställer beredskap inför, svar på och återställande efter incidenter, inkluderat samarbete mellan offentlig och privat sektor.

Låt mig också nämna att regeringen - parallellt med det nationella arbete jag har redogjort för - nu tar fram en strategi för cyberfrågor och digitala frågor i utrikes- och säkerhetspolitiken.

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att det angelägna arbetet med den nya nationella informations- och cybersäkerhetsstrategin är igång och löper enligt plan. Jag ser fram emot att få presentera den mer i detalj så snart den är klar.

Fru talman! Det är gott att höra att vi i grunden är överens om att Gotland är en omistlig del av Sverige, att Gotland har en särskild militärstrategiskt viktig betydelse och att försvaret av Gotland är en angelägenhet för hela Sverige.

Just för att försvaret av Gotland är en angelägenhet för hela Sverige är det väldigt viktigt att titta på resultatet och utvärderingen av den särskilda utvecklingssatsning för totalförsvar som militärregionen och länsstyrelsen har genomfört på Gotland. Där konstaterar man att ett antal av de stora frågor som är viktiga för att just bygga ett starkt totalförsvar på Gotland är sådant som är nationella angelägenheter. Det gäller till exempel kommunikationer, elförsörjning och robusthetshöjande åtgärder i samhället i stort.

Fastlandssverige ska alltså hjälpa till att försvara Gotland också genom att vara robust och genom att försörja Gotland med angelägna nyttigheter. Det är därför bekymmersamt att vi till exempel ännu inte har kommit i mål med reservhamnsfrågan. Hade den tidigare regeringen arbetat mer framåtlutat hade den frågan kanske varit löst nu. Jag hoppas att vi ska kunna lösa den inom en inte alltför lång tidsperiod. Att Gotland får sin tredje elförsörjningskabel är naturligtvis också mycket viktigt.

Sedan ser jag fram emot Carl Fredrik Grafs utredning om det kommunala och regionala ansvaret för den fredstida beredskapen och för civilt försvar vid höjd beredskap. Det är en mycket angelägen fråga när det gäller att klara ut ansvarsförhållandet en gång för alla.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Kan Gotland ensamt bära ansvaret? Svaret på den frågan är naturligtvis nej. Gotland kan i kapacitet av att vara kommun och region naturligtvis inte ensamt bära totalförsvaret av Gotland. Det är bland annat därför som den här regeringen vidtar åtgärder för att komma framåt i frågan om reservhamn och extra kraftförsörjning av Gotland. Det som var min poäng när jag nämnde jämförelsen per capita är att Gotland har en extrafördelning, det vill säga Gotland har den högsta fördelningen per capita.

Marcus Wennerström frågar om det här är min lösning. Jag redogör alltså för hur ansvarsförhållandena ser ut, nämligen att det finns ett kommunalt, regionalt och statligt ansvar. Min poäng är att det inte fungerar tillräckligt bra. Ansvarsförhållandena är inte tillräckligt tydligt klarerade. Precis som riksdagsledamöterna känner till när de återvänder till frågan om de generella statsbidragen har Sverige ett omfattande kommunalt och regionalt självstyre. Det ställer naturligtvis mycket stora anspråk på ansvar för alla dem som är regional- och kommunalpolitiskt aktiva att prioritera.

Den fredstida krisberedskapen och den grundläggande nivån av civilt försvar är i dag ett kommunalt och ett regionalt ansvar. Då är det naturligtvis mycket angeläget att det ansvaret tas. Om Socialdemokraterna vill öppna för att minska de generella statsbidragen och ha tydligare öronmärkta statsbidrag till återupprustandet av det civila försvaret är jag absolut beredd att ta den diskussionen. Vi har tillsatt en utredning som tittar på just den frågan. Den strukturutredning som den förra regeringen tillsatte och mottog betänkande från klarade inte av att hantera frågan om det kommunala och regionala ansvaret för det civila försvaret. Det här är ett problem, och det har gjort att vi har förlorat många viktiga år.

Låt mig återgå till den ursprungliga frågan. Anser regeringen att försvaret av Gotland är upp till gotlänningarna själva? Nej, naturligtvis inte. Det är därför vi bland annat har utvecklingssatsningen på Gotland för totalförsvaret, det är därför regeringen tar mått och steg för att få till en reservhamn och det är därför regeringen vidtar mått och steg för ytterligare kraftförsörjning. Slutligen är det därför regeringen har inlett snabbspår för att återaktivera civilplikten. Det här är frågor där den tidigare regeringen aldrig kom fram.

Fru talman! Låt mig börja med att upprepa det jag började med att säga, nämligen att jag storligen uppskattar engagemanget från riksdagsledamöterna i denna fråga. Det jag kanske uppskattar mindre är att man försöker göra en retorisk figur av att det skulle finnas någon skillnad i ambitionsnivå mellan våra respektive partier i denna fråga. Om man går till Socialdemokraternas budgetmotion kan man konstatera att anslagen för detta inom utgiftsområde 6 är identiska med regeringens. Det finns alltså ingen annan ekonomisk ambitionsnivå från Socialdemokraternas sida.

Jag tror och hoppas att den försvarsberedning som just nu arbetar tar ut stegen även i förslagen gällande det civila försvaret. Det vore bra om vi kunde höja ribban gemensamt, allra helst i en åttapartiöverenskommelse. Precis som ledamöterna inskärper är läget nämligen mycket allvarligt.

Man blandar också bort korten lite grann i den här diskussionen för att man till en del vill göra den till en allmän diskussion om satsningar på välfärden och till en del vill göra den till en diskussion riktad mot det civila försvaret. Som ledamöterna säkert känner till har staten ett finansieringsansvar när det gäller civilt försvar och arbetet för en höjd beredskap. Men kommuner och regioner har också ett mycket långtgående ansvar i dessa frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är problematiskt att vi har en förlegad lagstiftning på detta område och att den utredning som den tidigare socialdemokratiska regeringen tillsatte inte kom i mål. Det är problematiskt, för vi förlorade viktig tid. En av de första saker som den här regeringen gjorde var att tillsätta en ny utredning för att på allvar tydliggöra ansvarsfördelningen mellan stat, kommun och region. Men samtidigt som vi gör det ser vi också till att genomföra substantiella satsningar på detta område, som kommer kommuner och regioner till del.

För att bara nämna ytterligare en sak - i budgetpropositionen för 2023 tilldelades regionerna ytterligare 400 miljoner kronor, bland annat för att stärka hälso- och sjukvårdens arbete med civilt försvar, samt ytterligare 400 miljoner kronor för försörjningsberedskap i fråga om läkemedel. Det är satsningar som den här regeringen har gjort.

Den här regeringen har också en gång för alla tagit tag i frågan om reservhamn på Gotland, ett behov som har varit känt under mycket lång tid men som den tidigare regeringen under åtta års tid inte lyckades komma framåt med.

Det gäller också den tredje elkabeln till Gotland - som Gotland, som vi alla vet, har ett mycket stort behov av för att säkerställa robusthet och redundans. Men det hände ingenting under de föregående åtta åren.

Jag välkomnar alltså en hög ambitionsnivå. Men jag vänder mig emot retorik som inte är förenlig med det som Socialdemokraterna lägger fram i sina budgetmotioner.

Fru talman! Eva Lindh har frågat mig om Gotland med dess avgörande säkerhetspolitiska läge kan bidra till det stärkta civilförsvar som önskas och, om inte, hur jag kommer att agera för att garantera Gotlands civilförsvar.

Låt mig börja med att tacka interpellanten för engagemanget i frågan och för att ha ställt en mycket viktig fråga. Gotland är strategiskt mycket viktigt för försvaret av Sverige och för Östersjöregionen som helhet.

I det rådande säkerhetsläget behöver takten i förstärkningen av det civila försvaret öka. Regeringen föreslår därför ytterligare åtgärder avseende 2024. Ett av förslagen i budgetpropositionen är att bidragen till kommunernas och regionernas arbete med krisberedskap och civilt försvar ska öka med 100 miljoner kronor årligen från och med 2024 utöver den ökning med 50 miljoner kronor som följer av tidigare beslut. Denna satsning innebär att bidragen till kommunernas och regionernas arbete med krisberedskap och civilt försvar under 2024 sammantaget ökar med cirka 25 procent till totalt 754 miljoner kronor per år.

Det bör också framhållas att de senaste ändringarna i kostnadsutjämningen inom det kommunalekonomiska utjämningssystemet trädde i kraft 2020 och innebar en stor ökning i utfallet för just Gotland. Även om ingen särskild öfaktor infördes beaktas strukturella förhållanden som kan föranleda högre kostnader, till exempel avseende transporter, på ett förbättrat sätt genom ändringarna. Gotland får det allra högsta bidraget mätt i kronor per invånare i utjämningssystemet för regioner.

Herr talman! Jag tackar Helena Bouveng för en mycket angelägen fråga. Helena Bouveng sätter fingret på att dagens samhälle är exponerat för helt nya sårbarheter i och med den tvärsektoriella hotbild som skapas i cyberdomänen mot civil infrastruktur och samhällskritisk verksamhet. Precis som Helena Bouveng är inne på är detta en fråga som under lång tid inte har haft tillräckligt hög prioritet. Sverige digitaliserades tidigt, vilket gör att vi i dag på många håll har en föråldrad infrastruktur.

Regeringen går nu fram med krafttag. Vi satsar i budgeten för 2024 ytterligare pengar på MSB:s arbete med cybersäkerhet och informationssäkerhet. Vi tar ett nytt tag när det gället det nationella cybersäkerhetscentret, och vi inför en efterlängtad satsning på ett cybercampus för att få ett bättre samarbete mellan akademi, näringsliv och stat.

Herr talman! Jag tackar frågeställaren för frågan.

Frågan om beredskapsflygplatser är lokaliserad hos bostads- och infrastrukturminister Andreas Carlson. Men det som jag kan säga generellt är att man inte bör blanda ihop slutsatser i en utredning som just nu är under beredning med frågan om vilka flygplatser som kommer att vara beredskapsflygplatser i framtiden.

Det som jag kan säga generellt är att regeringen i budgetpropositionen för 2024 går fram med en satsning på just beredskapsflygplatserna för att möjliggöra att fler flygplatser får status som beredskapsflygplatser.

Precis som frågeställaren säger är beredskapsflygplatserna en mycket viktig och fundamental del av den infrastruktur som bygger vår beredskap starkare.

Herr talman! Nu tror jag att vi får börja med att hålla tungan rätt i munnen. MSB:s totala anslag för 2024 uppgår till 1,7 miljarder kronor, och det är alltså fråga om en besparing på 16 miljoner kronor från ett specifikt anslag av vilka 10 miljoner kronor användes under förra året. Detta uppdrag ligger fortfarande kvar på MSB. MSB kommer fortfarande att ägna sig åt detta.

Sedan ska vi inte blanda ihop äpplen och päron här. De resurser som går till kommunerna och som kommunerna kan söka för att göra förändringar - klimatanpassningsåtgärder - ökar från 485 miljoner kronor till 507 miljoner kronor under nästa år, det vill säga i budgetpropositionen för 2024.

Herr talman! Tack, Oskar Svärd, för en mycket viktig fråga! Precis som ledamoten poängterar uppstår förmågan i det civila försvaret många gånger längst ut i systemet, det vill säga där det offentliga möter den enskilda medborgaren. När det gäller förmågan att ha kontinuitetsplanering, reservkraft, nödvattenplaner etcetera ligger mycket av detta arbete hos kommunerna.

Just därför går regeringen fram i budgetpropositionen för 2024 med en förstärkning till kommunerna. Det är en tydlig resursökning som syftar till att stärka arbetet med just civilt försvar i kommunerna, mot den dimensionerande nivån höjd beredskap. Vid sidan av de generella tillskott, generella statsbidrag, på runt 10 miljarder kronor som ges till kommunerna riktar vi också särskilda pengar - 150 miljoner kronor - till kommunernas arbete med beredskap.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Bedömningen är att behovet kvarstår, och det är också därför som MSB kommer att fortsätta att arbeta med de här frågorna. De specifika öronmärkta medel som försvinner i anslaget uppgår till 16,5 miljoner kronor, varav MSB under föregående år använde 10 miljoner kronor. Samtidigt ökar dock MSB:s totala anslag, och MSB har kvar uppdraget.

Vi räknar med att MSB kommer att fortsätta att arbeta med de här frågorna. Redan i december kommer man att leverera ett regeringsuppdrag som handlar om att skapa analysförutsättningar för kommuner att hantera och göra karteringar över stora mängder dagvatten till följd av skyfall, till exempel. Bedömningen är alltså att behovet kvarstår och att MSB kommer att fortsätta att arbeta med detta.

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Låt mig börja med att klargöra att medlen till det civila försvaret också ökar kraftfullt i den budgetproposition som nu ligger. Vi ökar till exempel anslaget till Myndigheten för psykologiskt försvar, som ju i det tidevarv vi lever i har ett centralt och viktigt uppdrag när det gäller att bistå med stöd till organisationer och myndigheter för att hantera till exempel desinformation och påverkanskampanjer som Sverige i allt högre grad utsätts för. Naturligtvis är civilsamhället helt instrumentellt. Här konstaterar jag att till exempel våra frivilliga försvarsorganisationer har en stor och viktig roll att fylla. Det är verksamheter som vuxit efter den fullskaliga invasionen i Ukraina, och vi måste naturligtvis göra allt vi kan för att ge dessa organisationer förutsättningar att fortsätta växa.

Fru talman! Tack, Lars Wistedt, för en angelägen fråga!

Jag vill börja med att svara brett, eftersom det är svårt att gå in på enskilda exempel. Vi har sedan den 1 oktober 2022 en strukturreform för hela det civila försvaret på nationell nivå. Ett sextiotal beredskapsmyndigheter är indelade i tio olika sektorer. Alla de myndigheterna har ett mycket tydligt uppdrag att arbeta med beredskap och civilt försvar. Det förutsätts att all verksamhet som kopplas mot det civila försvaret av Sverige beaktas i de myndigheternas arbete.

Om vi uppfattar att det på något enskilt ställe inte sker på det sätt som vi förväntar oss ska vi följa upp det med kraft.

Frågestunden var härmed avslutad.