Carl-Oskar Bohlin

Fru talman! Till del har jag redan besvarat ledamoten Bjälkös fråga i samband med en tidigare fråga. Det handlar om det regeringen just nu gör för att omforma det nationella cybersäkerhetscentret till en enhet som blir bättre fungerande.

Den tidigare ordningen med en samverkansplattform mellan olika myndigheter har blivit - om man uttrycker sig lite vanvördigt - allas ansvar, ingens ansvar. Det har helt enkelt inte fungerat på ett tillräckligt tillfredsställande sätt.

När FRA nu kommer att få ett tydligt ledningsansvar och ett tydligt huvudmannaskap skapar det väsentligt bättre förutsättningar för ett operativt arbete men också för bättre lägesuppfattning och informationsdelning i centret.

Fru talman! Jag delar helt ledamotens slutsatser i den här delen. Det är bland annat därför vi i budgeten tillskjuter medel för den nationella CERT-verksamheten men också för en helt ny kartläggning av kommuners och regioners tekniska cybersäkerhetsförmåga. Det här har inte gjorts på bred front tidigare. Tyvärr vet vi att förmågan hos många kommuner och regioner är alltför låg, vilket också visar sig i framgångsrika attacker. Vi behöver höja den generella lägstanivån för att förbereda oss för en mer antagonistisk miljö.

Fru talman! Tack, ledamoten Göthberg, för en mycket relevant och aktuell fråga!

Precis som ledamoten konstaterar får vi dagligdags exemplifierat för oss den kanonad av hot som möter oss i cyberdomänen. Tyvärr når de ibland också framgång. Detta har vi fått exempel på.

Det här visar oss att behovet av att forma en bättre spets i det nationella cybersäkerhetsarbetet är oerhört angeläget. Mellan 2017 och 2022 fick dåvarande regering mycket amper kritik för arbetet med informations- och cybersäkerhet både i Regeringskansliet och på myndighetsnivå. Därför tillskapar vi nu ett cybersäkerhetscenter med kraft som kommer att ledas från FRA. Vi tillskjuter också substantiella mängder pengar, med 50 miljoner ytterligare till centret redan nästa år, 2025.

Fru talman! Jag har redan i tidigare inlägg givit uttryck för min uppfattning om olämpligheten i det som Eva Lindh refererar till. Men man måste också, som jag nämnde, hålla någon typ av rågång när det gäller hur man använder begreppen.

Hot är kriminaliserat. Vad gör vi då åt hot? Ja, vi använder våra rättsvårdande myndigheter för att beivra brott, punkt slut. Detta måste naturligtvis fortsätta, och det manifesteras i de stora satsningar som regeringen gör på rättsväsendet för att få en bättre uppklaringsgrad när det gäller alla brottstyper.

Eva Lindh uttrycker sig väldigt svepande om det som läggs Sverigedemokraterna till last. Jag kommer aldrig att ta det i försvar, men att lättvindigt påstå att Sverigedemokraterna gör sig skyldiga till brott - hot är ju brottsligt - är att gå ganska långt. Att klumpa ihop ett parti i Sveriges riksdag med påverkansaktörer i Ryssland är också att gå väldigt långt. Om vi verkligen värnar demokratin, vilket jag vet att vi båda gör, ställer det också krav på oss att uttrycka oss med precision i den här typen av frågor snarare än att försöka jaga enkla politiska poäng.

Det är klart att allt detta bottnar i svåra intresseavvägningar där vi tycker att vår yttrandefrihet är viktig. Det kräver att sådant som är misshagligt, obekvämt och olämpligt kan och får sägas, oavsett vad vi tycker om det. Men det kräver naturligtvis också att när gränsen passeras för vad vi gemensamt har bestämt är brottsligt måste det beivras.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Detta är onekligen ett allvarligt ämne, och det ställer krav på oss alla att vi uttrycker oss med ett visst mått av precision och inte målar med alltför breda penseldrag och klumpar ihop olika storheter med varandra.

Låt mig börja med att säga att hot är kriminaliserat. Hot ska beivras av våra rättsvårdande myndigheter. Det har vi hela rättsväsendet till.

Det är ett problem att förtroendevalda, som fullgör en del av den demokratiska gärningen i Sverige, drabbas av hot. Det ska naturligtvis mötas med samhällets fulla kraft och ytterst beivras av rättsvårdande myndigheter. Hat är vissa fall också kriminaliserat.

Men sedan finns också sådant som är olämpligt men av olika skäl inte bör vara olagligt. Då kommer vi in på yttrandefrihetens territorium. Det vill säga: Om vi vill ha en ordning där allt som är misshagligt eller obehagligt ska vara olagligt har vi heller ingen yttrandefrihet kvar. Jag tror att det är bra att ha de rågångarna klara för sig i diskussionen.

Sedan tycker jag att man begår ett stort misstag, oavsett vad man tycker om olika partier som finns representerade i Sveriges riksdag, när man klumpar ihop dessa partier med antagonistiska stater och deras sätt att bedriva subversion och försöka påverka den fria åsiktsbildningen i Sverige.

Den fria åsiktsbildningen måste ha ett stort utrymme. Men vi måste också skydda oss mot utländska aktörer som vill skada Sverige och svenska intressen. Det är viktigt att göra distinktionen mellan dessa båda, för annars tror jag att vi ganska snart befinner oss på ett sluttande plan.

Motfrågan måste alltså vara: Vad är det i vår lagstiftning som Eva Lindh menar är otillräckligt i dag? Vad mer är det som borde vara straffbart och kriminaliserat? Det är ju detta verktyg vi använder för att komma åt sådant som vi som samhälle har bestämt att vi inte accepterar, till exempel hot. Det är brottsligt i de allra flesta fall, och det ska beivras av våra rättsvårdande myndigheter.

Det finns en underton i frågeställningen. Vi är alla överens om att det som avslöjades kopplat till anonyma konton och Sverigedemokraterna är djupt olämpligt. Som partier har vi alla framfört att vi tycker att man bör kommunicera i eget namn. Olika partier lever i olika grad upp till det, men att säga att det till exempel borde vara kriminaliserat är att gå ett väldigt långt steg längre.

Vi får inget svar av Eva Lindh här när det gäller var Socialdemokraterna drar gränsen. Vill ni inskränka yttrandefriheten? Vill ni kriminalisera flera typer av saker som i dag ligger inom ramen för den fria åsiktsbildningen och inte är kriminaliserat?

Jag tror att det är viktigt att ha detta klart för sig, för det finns en underton i frågeställningen som antyder att vi borde använda våra myndigheter till att agera åsiktspoliser i den svenska debatten. Jag vill då bara varna för att det naturligtvis finns risker med en sådan linje, nämligen att vi inskränker några av de viktigaste friheter vi har i vårt land.

Fru talman! Eva Lindh har frågat mig hur jag avser att arbeta för att stärka samhällets beredskap mot påverkanskampanjer och vilseledande information. Eva Lindh har även frågat mig om de så kallade trollfabrikerna har påverkat regeringens arbete med beredskapen mot påverkanskampanjer och vilseledande information på något särskilt sätt.

Jag delar Eva Lindhs bedömning att vi befinner oss i ett allvarligt säkerhetsläge. Jag delar också Eva Lindhs bedömning av vikten av att stärka beredskapen mot påverkanskampanjer och vilseledande information.

Det har på senare år, inte minst i ljuset av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, blivit tydligt att vi inte bör underskatta vikten av en beredskap för att bemöta otillbörlig informationspåverkan. Det handlar bland annat om förmågan att identifiera och bemöta vilseledande information som sprids med syfte att destabilisera och polarisera våra samhällen och därmed riskerar att undergräva våra demokratiska processer och vårt demokratiska beslutsfattande. Det handlar också om att öka allmänhetens medvetande om hoten, riskerna och sårbarheterna kopplade till vår moderna informationsmiljö.

I januari 2022, bara veckor före Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, inrättades Myndigheten för psykologiskt försvar. Att Sverige har en egen myndighet helt inriktad på att förstärka det psykologiska försvaret är något som utmärker oss globalt. Det psykologiska försvaret utgör en central del i ett trovärdigt totalförsvar.

Myndigheten för psykologiskt försvar har i uppgift att identifiera, analysera och lämna stöd i bemötandet av otillbörlig informationspåverkan och annan vilseledande information som riktas mot Sverige eller svenska intressen. I begreppet otillbörlig informationspåverkan ligger att det handlar om påverkan från främmande makt. Myndigheten för psykologiskt försvar har alltså inte i uppgift att övervaka den inhemska debatten i Sverige.

I uppdraget för Myndigheten för psykologiskt försvar ingår att leda arbetet med att samordna och utveckla myndigheters och andra aktörers verksamhet inom Sveriges psykologiska försvar. Det psykologiska försvaret är något vi bygger tillsammans. I egenskap av minister för civilt försvar har jag därför återkommande under det senaste året kallat till möten med en bred krets av myndighetschefer för att diskutera just samverkan mellan myndigheter när det gäller att hantera otillbörlig informationspåverkan som riktas mot Sverige. Jag har för avsikt att fortsätta kalla till dessa möten, som jag ser som mycket meningsfulla och viktiga.

Med anledning av det försämrade säkerhetspolitiska läget pågår just nu en upprustning av totalförsvaret. Arbetet med att stärka beredskapen mot otillbörlig informationspåverkan utgör en viktig del i det arbetet.

Herr talman! Tack, Helena Bouveng, för en mycket angelägen fråga!

Det är precis så som frågeställaren säger, nämligen att regeringen nu också i vårändringsbudgeten riktar in sig på att förstärka det generella cybersäkerhetsarbetet i det svenska samhället.

Vi tillför bland annat extra pengar till den så kallade Cybersäkerhetskollen, som är ett verktyg som staten tillhandahåller för att bland andra kommuner och regioner ska kunna få sin cybersäkerhetsnivå utvärderad och därefter få en lista med åtgärder som de kan vidta för att stärka sin generella lägstanivå.

Tyvärr har vi sett exempel efter exempel på hur detta behövs i både kommuner och statliga myndigheter. Detta är också en av anledningarna till att regeringen skärper kraven i ett hundratal regleringsbrev för statliga myndigheters arbete med cyber- och informationssäkerhet, vid sidan av att vi också bygger om det nationella cybersäkerhetscentret i Sverige.

Frågestunden var härmed avslutad.

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Det korta svaret på frågan är: Nej, det är inte det här samhället vi vill ha. Vi behöver alla komma samman i den här kammaren, över blockgränserna, i åtta partiers enighet och fördöma detta. Vi behöver fördöma våldsverkare men också dem som stör demokratiska meningsyttringar bara genom att skrika och gapa sönder möten och i största allmänhet förstöra. Till den lista som ledamoten läste upp kan vi också lägga Lund. Vid en studentafton där statsministern deltog fick vanliga frågeställare stå tillbaka för skrik, glåpord och annat som bara störde möjligheten till ett demokratiskt samtal. Vi har alla ett ansvar för att stå upp för det demokratiska samtalet och förutsättningarna för att bedriva det i den offentliga miljön.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack, Peter Ollén, för en mycket viktig fråga! Det Peter Ollén beskriver är mycket riktigt ytterligare en mörk sida av det vi fått se utspela sig i Ukraina, där Ryssland som angripare struntar i folkrätten i princip i alla avseenden. Man ger sig på det ukrainska kulturarvet som ett explicit försök att erodera, förinta, den ukrainska identiteten.

Vi har naturligtvis anledning att dra slutsatser av det vi just nu ser utspelas i Ukraina. Det handlar både om att stödja Ukraina på plats och om att ta ansvar för vår egen beredskapsplanering. Det var bland annat därför som jag i februari tillsammans med kulturministern presenterade ett nytt råd för att skydda kulturarvet där alla berörda myndigheter ingår. Rådet ska börja planera för undanförsel, för att prioritera och så vidare. Detta är någonting som inte har bedrivits i Sverige under lång tid men som vi nu tar tag i.

Herr talman! Tack till Ann-Sofie Lifvenhage för att hon lyfter en viktig fråga här i riksdagskammaren! Räddningstjänstens förutsättningar att utöva sitt arbete är grundläggande och centrala för totalförsvarets förmåga över hela hotskalan - till vardags, i fredstid och, ytterst, i händelse av ett väpnat angrepp.

Vi har en svensk modell som innebär att det är arbetsmarknadens parter som kommer överens om arbetstidsvillkoren. Som företrädare för regeringen varken kan eller bör jag kommentera det direkta utfallet av detta. Jag konstaterar dock att det nu har slutits en ny överenskommelse. Jag hoppas att man från parternas sida genomlyser den och utvärderar effekterna.

Det ligger ett mycket stort ansvar på parterna att i denna fråga fatta ansvarsfulla beslut som leder till att vi har fortsatt hög förmåga i den svenska räddningstjänsten.

Herr talman! Tack till Sara-Lena Bjälkö för en mycket angelägen fråga!

Precis som frågeställaren påpekar är det här en verksamhet som är av stor betydelse och vikt för funktionaliteten i totalförsvaret.

Det här är en prioriterad fråga för regeringen. Vi tillförde extra medel till SOS Alarm i budgeten för 2024. Vi tillförde ytterligare medel i vårändringsbudgeten just för att SOS Alarm ska få bättre förutsättningar att nå sina mål, bland annat målet om en genomsnittlig svarstid på åtta sekunder under året.

Prognosen just nu är att man från tidigare år, när man legat på uppemot en minut, är på väg tillbaka ned mot åtta sekunder. Bedömningen är att målet om åtta sekunder kommer att kunna nås under innevarande år. Men precis som frågeställaren efterfrågar kommer vi att följa den här frågan mycket noga via MSB och direkt med SOS Alarm.

Herr talman! Vår bild är inte att vi motarbetar cirkulär ekonomi.

När det gäller frågan om hushållens ekonomi kan man precis som frågeställaren konstatera att nej, man kan inte äta pengar. Men man kan heller inte tanka bilen med mat. Det vill säga att regeringens åtgärder för att stärka hushållens ekonomi sker på bredden.

Vi vill underlätta och skapa bättre köpkraft. Vi sänker skatten får låg och medelinkomsttagare för att ge bättre utrymme i hushållens ekonomi för att till exempel kunna konsumera på ett mer hållbart och ansvarsfullt sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

(Applåder)

Herr talman! Tack, Emma Berginger, för frågan!

Låt mig börja med att säga att det är hoppingivande att Sveriges åtta partier har kommit samman när det gäller de försvars- och säkerhetspolitiska frågorna i en svår och allvarstyngd tid. Detta är i grunden bra.

Det är också bra att man tar ett holistiskt grepp om Sveriges totalförsvar. Man konstaterar behovet av det civila försvaret som en förstärkande funktion för hela samhället.

Men det är också så att det som ska finansiera det civila försvaret ska gå till de tillkommande uppgifterna. Det handlar inte om den ordinarie verksamheten utan om den alternativa planläggningen. Det gäller alternativa ledningsplatser, robusthet och redundans som krävs för att klara krigets krav. Den ordinarie verksamheten finansieras på ordinarie sätt.

Fru talman! Även om det är bråttom är det naturligtvis på det sättet - vilket jag är helt övertygad om att interpellanten är medveten om - att det finns en ordning för saker och ting. Framtida budgetsatsningar presenteras inte i interpellationsdebatter.

Det jag redogjorde för var den satsning som meddelades i går som kommer i vårändringsbudgeten. Det är en extra satsning på ekonomiska tillskott till regionerna som en konsekvens av den svåra ekonomiska situation som många regioner upplever. Detta lämnar naturligtvis bättre förutsättningar att fokusera på kärnverksamheten, men det ställer också ett mycket stort anspråk på ansvarstagande även där. De kommunpolitiker som de facto är ansvariga och som har beskattningsrätt när det gäller den verksamhet de bedriver måste se till att prioritera det som är den viktiga verksamheten, kärnverksamheten, och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller angelägenheten är det bråttom. Jag tycker inte att jag har sagt någonting som lämnar minsta utrymme för tvetydighet i den delen. På Försvarsdepartementet arbetar vi som jag nämnde med att bryta ur delmängder ur det som annars hade legat längre fram i tiden. Snabbspåret för aktivering av civilplikten är en sådan sak. Allt detta upptar naturligtvis bandbredd för vårt arbete och kräver att vi prioriterar på ett mycket tydligt sätt. Därför har vi under det gångna året valt att gå fram med det vi uppfattar som allra mest angeläget.

Kan jag då redan nu säga vad som ska respektive inte ska prioriteras i MSB:s underlag? Svaret är naturligtvis nej, för detta är ett underlag som har gått till Försvarsberedningen. Vi har en ordning där Försvarsberedningen får arbeta självständigt och regeringen inte under tiden är med och kör från baksätet. Det tror jag är en ordning som även Socialdemokraterna tillskyndar och tycker är lämplig.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Nej, det är naturligtvis inte så att regeringen väntar till hösten i onödan, utan vi bedriver ett mycket framåtriktat arbete med att redan nu omhänderta sådant som Försvarsberedningen har levererat i sin senaste rapport, det vill säga redan innan Försvarsberedningen som helhet är färdig med arbetet inför det kommande försvarsbeslutet.

Det handlar helt enkelt om att bryta ut delmängder och att hitta snabbspår, vilket vi har gjort på en lång rad områden, och att skydda civilbefolkningen, aktivera civilplikten i sektorn kommunal räddningstjänst, därefter sektorn elförsörjning och så vidare. Vi behöver få en linjär förmågetillväxt där vi inte väntar på det perfekta systemet någon gång långt bort i framtiden, eftersom vi inte vet hur lång tid vi har på oss.

Mitt medskick till kommunerna, som interpellanten återgav här, syftar till att ställa ett antal kontrollfrågor, det vill säga om man som kommunal företrädare har börjat med detta. Om man inte har gjort det är det väldigt hög tid att sätta igång.

Vi har ett mycket långt och vidsträckt kommunalt självstyre i det här landet som de flesta kommunpolitiker slår vakt om. Det må vara gott så. Men det ställer också ett mycket stort anspråk på ansvarstagande i de allvarstider som vi just nu befinner oss i.

Genom en överenskommelse mellan staten och SKR och mellan MSB och SKR tillförs också riktade medel för arbetet med civilförsvar. Men det är viktigt att komma ihåg att det grundläggande ansvaret för den fredstida krisberedskapen är ett kommunalt ansvar, och det kräver kommunala prioriteringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är exempel på några av de punkter som jag nämnde i mitt tal som är sådant som kommuner behöver arbeta med. Om man inte ska göra just detta behöver man i vart fall fundera över vad man ska göra i stället för att ta ansvar för det som kan hända under normala fredstida omständigheter för att ha en grundläggande nivå för att sedan klara av arbetet för civilt försvar och höjd beredskap.

Det ser väldigt olika ut runt om i Kommunsverige som en konsekvens av att vi har ett stort mått av självstyre, det vill säga att kommunpolitiker får prioritera de här frågorna i stort efter eget gottfinnande. Det ställer naturligtvis krav på ansvarstagande i allvarsamma tider.

Precis som interpellanten säger har olika kommuner väldigt olika förutsättningar. Man kan befinna sig i olika geografiska och militärstrategiska lägen, vilket naturligtvis kan ställa olika typer av anspråk på beredskapsarbetet. Men mitt generella råd till mindre kommuner som per definition inte är lika resursstarka och har svårt att bedriva det här arbetet på egen hand är att gå samman med närliggande kommuner som har samma eller liknande geografiska och demografiska förutsättningar för att poola resurser. Det är ett exempel på hur man kan arbeta.

Apropå vägledning för kommuner har länsstyrelserna en särskild finansiering för att stödja kommunerna i arbetet med uppbyggnaden av det civila försvaret.

Fru talman! Tack, interpellanten, för en engagerande och viktig fråga! Det omedelbara svaret när det gäller regionernas resurstilldelning är naturligtvis bland annat det som gavs i går, nämligen ett ytterligare tillskott på 6 miljarder kronor från staten till regionerna för att de ska kunna hantera sitt ordinarie uppdrag - detta alltså utöver de historiskt stora statsbidrag som satsades i budgetpropositionen för 2024.

Civilt försvar är dock till sin karaktär något mer och något annat än den ordinarie verksamheten. Där handlar det om särskilda satsningar som inte kan förväntas rymmas inom regionernas ordinarie budget och verksamhet. Det rör sig till exempel om det jag nämnde, ett nationellt traumasjukvårdslager för att kunna hantera ett masskadeutfall på svenskt territorium - något som Sverige fram till nyligen har saknat och ett ansvar som vi inte har kunnat förvänta oss att regionerna ska ta på egen hand. Detta har regeringen under det gångna året genomfört.

Vi har också, som nämndes, tillskjutit särskilda medel för att regionerna ska kunna arbeta på ett mer ändamålsenligt sätt med sin försörjningstrygghet gällande läkemedel och helt enkelt bygga upp beredskapslager av läkemedel som det kan bli brist på. Detta är ett arbete som just nu pågår.

Sedan handlar det om särskilda satsningar på till exempel säkra lokaler, reservkraft och så vidare som regeringen i budgeten för 2024 avsätter särskilda medel till på hälso- och sjukvårdsområdet. Det är alltså utöver de generella statsbidrag som regeringen ger på det här området.

Fru talman! Lena Johansson har frågat mig vilka mina och regeringens planer är för att på både kort och lång sikt stödja civilsamhället och främja gemensamma lösningar som ökar robustheten i samhället, särskilt i normalläge men också för att hantera kriser och ofredstider. Vidare har Lena Johansson frågat hur jag och regeringen ämnar hantera de kostnader som kommuner, regioner, föreningsliv och näringsliv har i samband med kravet på försvarsförmågehöjande insatser.

Vi befinner oss i ett mycket allvarligt säkerhetspolitiskt läge som ställer krav på samhället att snabbt skapa en ökad förmåga att hantera händelser som kan omfatta hela hotskalan. Regeringen har därför under 2024 genomfört en rad satsningar för att höja förmågan och stärka motståndskraften i det civila försvaret, till exempel 100 miljoner kronor i ökade bidrag till kommunernas och regionernas arbete med krisberedskap och civilt försvar.

Vi har tillfört 40 miljoner kronor för aktivering av civilplikten inom kommunal räddningstjänst. För att stärka räddningstjänsten under höjd beredskap har vi också tillfört 40 miljoner samt 100 miljoner kronor till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för fortsatt upprustning och modernisering av skyddsrum.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vidare fortsätter regeringen att stärka och utveckla försörjningsberedskapen, bland annat genom uppdrag till Socialstyrelsen att köpa in och lagra sjukvårdsprodukter för traumavård till ett värde av 500 miljoner kronor samt genom att tillskjuta 1 000 miljoner kronor till regionerna under 2022-2024 för att öka lagerhållningen av läkemedel.

En viktig beståndsdel i Sveriges förmåga att motstå kriser och ytterst krig är vår individuella beredskap och försvarsvilja. Här har det civila samhället en viktig uppgift i att bidra till att skapa delaktighet utifrån engagemanget och viljan att påverka såväl den egna livssituationen som samhället i stort.

Erfarenheterna från Ukraina visar på vikten av ett engagerat civilsamhälle. Vid Rysslands fullskaliga och brutala invasion styrde det ukrainska civilsamhällets organisationer snabbt om sina verksamheter för att hantera de behov som uppstått. Det handlade till exempel om hanteringen av boende för flyktingar och om att stödja sjukvården.

Befolkningens känsla av samhörighet med och delaktighet i samhället har betydelse för viljan att engagera sig. Det är glädjande att se att det under de senaste två åren skett en stor ökning av sökande till de frivilliga försvarsorganisationernas verksamheter. Dessa organisationer är en viktig del när vi nu ska bygga upp det militära och civila försvaret.

Regeringen ser behov av att omhänderta det stora intresse som finns för frivilligorganisationerna. I det allvarligaste säkerhetsläget sedan andra världskrigets slut behövs alla goda krafter som kan stärka Sveriges totalförsvar. Därför har regeringen ökat den ekonomiska tilldelningen till de frivilliga försvarsorganisationerna med ytterligare 55 miljoner kronor.

Senare i vår lämnar Försvarsberedningen sin rapport om det militära försvaret och ekonomiska förutsättningar för både det militära och det civila försvaret. Den redovisningen kommer tillsammans med andra underlag att utgöra grunden för den totalförsvarsproposition som regeringen avser att lämna till riksdagen i höst, om totalförsvarets fortsatta inriktning och utformning.

Herr talman! Det är naturligtvis möjligt att det Peter Hultqvist redogör för kopplat till Elektrikerförbundet i grunden inte är en politisk kampanj. Det är i så fall gott så. Jag bara konstaterar att man har avböjt möjligheter att träffa representanter för det statsråd som är ansvarig för de här frågorna för att sedan försöka göra en medial sak av detta. Det bär ju tydlig prägel av en politisk kampanj snarare än en angelägenhet i sak. Men vi hoppas att de har möjlighet att träffa representanter för statsrådet Buschs politiska stab och framföra den information de finner lämplig och att den, i den mån den berör mig, kan vidarebefordras till undertecknad. Det hoppas jag verkligen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror att det i grunden finns samsyn på huvuddragen av vad som kan komma att behöva göras i de här frågorna. Det blir naturligtvis också något att väga av inför det kommande försvarsbeslutet.

Försvarsberedningen arbetar just nu med sin slutrapport, där Försvarsberedningen också kommer att ge sin syn på de ekonomiska förutsättningarna. Till syvende och sist är det ju så att en storskalig aktivering av civilplikten inom den här sektorn kostar pengar. Jag hoppas att Socialdemokraterna även i denna del är pådrivande för att vi ska kunna skapa förutsättningar för ett robust och starkt civilt försvar som vi kan gå fram med i bred politisk enighet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.