Carl-Oskar Bohlin

Herr talman! Jag tror att jag i grunden inte har någon annan uppfattning än Peter Hultqvist om de problem som finns när det kommer till robustheten i det svenska elsystemet. Vad jag möjligen kan tycka är att Peter Hultqvist beskriver detta på ett enahanda sätt. Att detta skulle förklaras av någon blind nyliberal marknadstro är jag inte heller helt övertygad om. Detta har naturligtvis att göra med vad politiken över tid har satt upp för styrmedel när det gäller denna marknad. Det är till syvende och sist en marknad som är helt konstruerad och given av politiska förutsättningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är otvivelaktigt på det sättet att vi befinner oss i en annan säkerhetspolitisk tid än vi gjorde för 10-15 år sedan. Jag är därför mycket glad över att konstatera att denna regering, så fort den trädde till, gick vidare med arbetet att titta på återaktiveringen av civilplikten i denna sektor. Detta skapar naturligtvis inte bara en större rådighet och bättre förutsättningar under höjd beredskap, utan det skapar också en bättre grundkompetens. Det blir fler människor med rätt kompetens som under andra delar av hotskalan kan kontrakteras på frivillig basis för att helt enkelt hjälpa systemet att fungera bättre.

Vi ser med stor tillförsikt fram emot att Svenska kraftnät under den här månaden ska redovisa sina slutsatser om hur man avser att gå vidare med aktiveringen av civilplikten. Det är angeläget att få detta på plats så snart som möjligt. Det är angeläget att vi får en bättre kompetensförsörjning.

Vad gäller den synpunkt som Peter Hultqvist lyfter fram om Elektrikerförbundet uppfattar jag det kanske i första hand som en socialdemokratisk politisk kampanj snarare än en angelägenhet i sak. Jag vet att man har erbjudits möten med statsrådet Ebba Buschs politiska stab, då hon är den person som hanterar de här frågorna i det dagliga arbetet.

Herr talman! Nu handlar den här interpellationen om civilplikten i elförsörjningssektorn. De bredare frågorna, som gäller kompetensförsörjning inom elsektorn generellt, är inte frågor som ligger på undertecknads bord. Men man kan väl säga att vi har sett väldigt få initiativ på detta område under den föregående regeringen. Jag skulle säga att de har lyst med sin fullständiga frånvaro.

Det är tyvärr på det sättet att vi har ett skörare och mer sårbart elsystem i Sverige i dag än vad vi hade för 20-30 år sedan. När det gäller det huvudsakliga ansvaret för den utvecklingen handlar det om den politiska inriktning som man har haft i förhållande till det svenska elsystemet. Den har inte i alla delar tjänat Sverige väl, för den har skapat ett skörare och mer sårbart elsystem.

När det gäller frågan som tangerar mitt ansvarsområde, nämligen förmågan att personalförsörja denna sektor i händelse av höjd beredskap och ytterst ett väpnat angrepp, är det en fråga som vi har lagt i ett särskilt snabbspår just för att vi ser att elförsörjningsområdet är så kritiskt och för att det är centralt att få detta på plats.

Vi har en stor utredning som tittar på hela det tillkommande personalförsörjningsbehovet i samhället vid höjd beredskap, men vi har också valt att lägga civilplikt i fråga om elförsörjningen på elförsörjningsområdet i ett särskilt snabbspår. Vi har dels fattat aktiveringsbeslutet, dels genom arbetet på Klimat- och näringslivsdepartementet gett Svenska kraftnät ett särskilt uppdrag att återkomma med förutsättningarna för hur detta skulle kunna ske på ett mycket skyndsamt sätt.

Herr talman! Peter Hultqvist har frågat mig om jag delar hans uppfattning om att det finns en problematik i det han beskriver och vilka åtgärder jag i så fall avser att vidta.

Samhället är helt beroende av de varor och tjänster som näringslivet tillhandahåller. Flera verksamheter av vikt för totalförsvaret som förut var i offentlig regi ägs, drivs och förvaltas i dag av privata svenska och utländska företag. Inom elsektorn är det inte ovanligt att verksamheter omfattas av säkerhetsskyddslagstiftningen. Säkerhetsprövning av personal och säkerhetsskyddsavtal används i förekommande fall. Svensk eller utländsk personal som är bosatta i Sverige kan, om regeringen föreskriver om allmän tjänsteplikt, tas i anspråk för tjänstgöring under höjd beredskap.

Elberedskapslagen är den lag som reglerar elföretags skyldigheter att vidta beredskapsåtgärder. Beredskapsåtgärderna syftar till att förebygga, motstå och hantera störningar i elförsörjningen som kan medföra svåra påfrestningar på samhället såväl under fredstida kriser som under höjd beredskap. Skyldigheterna i lagen gäller för företag som bedriver produktion, överföring och handel med el. Svenska kraftnät kan i rollen som elberedskapsmyndighet besluta om att aktörer ska vidta beredskapsåtgärder. Svenska kraftnät har i dag tillgång till reparationsmateriel och utbildar anställda vid företag inom elkraftssektorn för att kunna bistå elbranschen vid större akuta reparationsinsatser vid till exempel olyckor, terrorhandlingar eller naturkatastrofer.

Den 12 oktober 2023 fattade regeringen beslut om att ge Svenska kraftnät i uppdrag att analysera behovet av civilplikt inom elförsörjningen och lämna förslag på åtgärder. Myndigheten ska bland annat analysera och redovisa vilka personalbehov som är lämpliga att tillgodose genom civilplikt för att bidra till att trygga totalförsvarets behov av elförsörjning. Myndigheten ska också analysera och redovisa hur tillgången till dagens reparationsberedskap vid Svenska kraftnät påverkas vid höjd beredskap. Uppdraget ska redovisas senast den 29 mars 2024. Vidare fattade regeringen beslut den 21 december 2023 om att aktivera civilplikten inom den kommunala räddningstjänsten och elförsörjningsområdet. Beslutet innebär att personer som redan har relevant utbildning inom dessa områden kan omfattas av civilplikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vidare har Statens energimyndighet i uppdrag att samordna en nationell kraftsamling kring kompetensförsörjning för elektrifieringen och bland annat föreslå åtgärder för att möta kort- och långsiktiga kompetensbehov. I den genomförda kartläggningen har bland annat elkraftsmontörer och stationsinstallatörer identifierats som bristyrken. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2024.

Steg för steg stärker regeringen Sveriges beredskap inom elförsörjningen så att den ska bli mer robust för såväl kris som krig. Regeringen avser även återkomma i dessa frågor i totalförsvarspropositionen som planeras att lämnas under hösten 2024. Försvarsberedningens rapport Kraftsamling - Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret kommer vara ett viktigt underlag i arbetet.

Herr talman! Diskussionen blir alltmer märklig till sin karaktär. Jag redogjorde för vad en enig försvarsberedning, åtta partier i enighet, har konstaterat. Man säger att det väpnade angreppet inte kan uteslutas. Det betyder motsatsvis, rent semantiskt, att det kan bli krig. Man säger att det är det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskrigets slut.

Ledamoten Selin blir svaret skyldig: Ropar den här församlingen varg, eller ropar en enig försvarsberedning varg? I så fall har ju ledamot Selin ett ypperligt tillfälle att i bänkraden överlägga med sin representant i Försvarsberedningen, som ju också råkar finnas här i rummet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det vi gav uttryck för på Folk och försvars rikskonferens låg i linje med det som Försvarsberedningen i två på varandra följande rapporter under föregående år har konstaterat. Vad gäller den finske presidentens yttranden i sitt nyårstal vill jag mena att de också går i linje med vad vi har sagt. Jag sa i mitt tal i Sälen: Jag vill inte vädja till er rädsla. Precis på samma sätt uttrycker sig den finske presidenten.

Men det krävs vaksamhet, och det krävs skyndsamhet i agerandet. Framför allt behöver insikten vara att tid också är en kostnad. Vi vet inte hur lång tid vi har på oss. Vi kan återigen upprepa att inte finns något omedelbart förestående krigshot mot Sverige, men vi behöver förbättra vårt förberedelsearbete för en försämrad säkerhetspolitisk utveckling.

Tack för debatten!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Låt mig inledningsvis knyta an till det som ledamoten Anstrell mycket klokt konstaterade: Det är alltså inte Försvarsmakten som blir medlemmar i Nato; det är hela Sverige. Det är 10 miljoner svenskar.

Det utgör en brytpunkt och skapar en ny säkerhetspolitisk doktrin för Sverige. Vi kommer att ingå i en värderingsgemenskap som Sverige egentligen har hört hemma i under lång tid. Nu tar vi det logiska steget. Det var synd att det behövde dröja så länge. Men nu är vi äntligen på väg in.

Herr talman! Det är för mig något oklart vad ledamoten Selin egentligen far efter i denna diskussion. Den har till väldigt liten del handlat om det som frågeställningen förespeglade och har till större del handlat om att försöka misstänkliggöra eller misskreditera det som sades under Folk och Försvars konferens.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ledamoten Selin försöker antyda att det som sades på konferensen skulle ha haft någon typ av negativ inverkan på försvarsviljan i Sverige. Även om det är ett underförstått påstående är det ganska oerhört att låta antyda det. Till det redogörs i ingen del för datapunkten eller för vilken intäkt man skulle ha för att göra ett sådant påstående.

Folk och Försvars konferens handlade om att skapa medvetenhet om den säkerhetspolitiska situation som Sverige befinner sig i. Försvarsberedningen har i närtid i två på varandra följande rapporter sagt att Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskrigets slut. Det är ett stort och allvarligt konstaterande. Det betyder såklart att det inte går att utesluta att kriget kan komma även till Sverige. Men det betyder inte att det finns risk att det blir krig i morgon eller att vi har ett omedelbart förestående krigshot. I denna del har regeringen varit mycket tydlig.

Jag tror att det är bra om vi i den här kammaren, särskilt om man är ledamot i försvarsutskottet, inte lånar ut sig till att aktivt försöka missförstå vad som faktiskt sades. Men det är välgörande att höra att ledamoten Selin efter att ha tagit del av den information som finns tillgänglig för barn i varje fall har förstått vad regeringen avsåg och menade.

Fru talman! Jag tackar Alexandra Anstrell och Markus Selin för deras inlägg i en angelägen fråga.

Låt mig börja bakifrån, fru talman, nämligen i det Alexandra Anstrell anförde om vikten av de frivilliga försvarsorganisationerna som en delkomponent för att bygga försvarsvilja och omvandla försvarsvilja till försvarsförmåga. Våra frivilliga försvarsorganisationer fyller en omistlig och viktig roll, och jag vill i varje sammanhang som jag kan verkligen betona hur viktiga de är för försvarsförmågan och för att stärka försvarsviljan i landet.

Det regeringen har gjort, vilket är en konsekvens både av den ökade tillströmning vi såg direkt efter den fullskaliga invasionen i Ukraina och av den ökade tillströmning vi har sett efter Folk och Försvars rikskonferens i år, är att tillskjuta mer medel till de frivilliga försvarsorganisationerna. Det har vi gjort just för att de ska få möjlighet och förutsättningar att omhänderta det ökade engagemang i dessa organisationer som vi har sett.

Vår förhoppning är naturligtvis att detta ska skapa ringar på vattnet. Det bidrar till en ökad medvetenhet runt om i samhället om det allvarliga säkerhetspolitiska läge som Sverige befinner sig i. Jag tackar därför Alexandra Anstrell för uppmärksammandet av detta.

Vad gäller läroplanerna kommer det redan 2025 att finnas med avsnitt om både Nato och vårt totalförsvarskoncept i läroplanen för gymnasieskolan. Det finns också som en del i en utredning att titta på hur detta kan föras in i grundskolans läroplan, för det är naturligtvis också en fråga som är angelägen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad gäller Markus Selins yttrande uppfattade jag kanske inte att det avslutades med någon konkret fråga utan mer att det kom ett medskick om att regeringen ska ha varit för stark i sin tonalitet under Folk och Försvars rikskonferens. Låt mig då bara säga att det regeringen sa egentligen inte var något nytt. Vi har haft en enig försvarsberedning som sedan 2017 har sagt att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas. Det betyder motsatsvis att det kan bli krig.

Det som har hänt sedan dess är att det säkerhetspolitiska läget har fortsatt att försämras. En enig försvarsberedning har - med åtta partiers enighet - konstaterat att vi just nu genomlever det sämsta säkerhetspolitiska läget sedan andra världskrigets slut. Det hade varit en större nyhet om detta inte medförde att det kan bli krig.

Vi säger inte att det finns ett förestående krigshot mot Sverige, men vi säger att vi behöver påskynda återuppbyggnaden av totalförsvaret. Vi behöver stärka försvarsviljan i det svenska samhället för att ta höjd för en sämre utveckling, och det är något man bara kan göra på förhand. Det är ju så dags att sätta igång när olyckan väl är framme. Därför handlade det som sades i Sälen egentligen om att vädja om proaktivitet och att få systemet att arbeta snabbare.

Fru talman! Markus Selin har frågat försvarsminister Pål Jonson vilka åtgärder ministern avser att vidta för att upprätthålla och långsiktigt stärka Sveriges försvarsvilja.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som svarar på interpellationen.

Försvarsvilja handlar, precis som frågeställaren framhåller, om insikten och beslutsamheten att försvara och skydda vårt land och våra grundläggande värden, såsom demokrati och mänskliga rättigheter.

Försvarsviljan bygger på en rad olika faktorer, exempelvis hur staten tar ansvar för att skydda civilbefolkningen, att det finns en fungerande energi- och livsmedelsförsörjning samt att vård och omsorg upprätthålls även under mycket svåra förhållanden och ytterst i krig.

Sverige utmärker sig internationellt som ett öppet och demokratiskt land med ett högt förtroende för statliga institutioner och en hög tillit mellan människor. Erfarenheter från kriser såsom till exempel skogsbränder och pandemin visar också att det finns en stor vilja hos allmänheten att hjälpa till samt att vi är beredda att frivilligt följa rekommendationer utifrån den information vi får.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Våra frivilliga försvarsorganisationer samt hemvärnet har också upplevt en stor tillströmning av nya medlemmar efter Rysslands brutala och fullskaliga invasion av Ukraina. Allmänhetens vilja att bidra med tid och kunskap för att öka samhällets motståndskraft är en styrka i vårt samhälle som är viktig att värna.

Regeringen har vidtagit en rad åtgärder på området. Regeringen har gett Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i uppdrag att förbereda en informationsinsats för att öka svenskarnas kunskaper om Nato. Ett annat exempel är att kunskaper om totalförsvaret och Nato kommer att ingå i ämnesplanen för samhällskunskap på gymnasieskolan och komvux från och med höstterminen 2025. Dessutom planeras ett beslut om uppdrag till MSB att ta fram en ny version av den broschyr som tidigare gick under namnet Om krisen eller kriget kommer.

Även på myndighetsnivå vidtas åtgärder. Sedan 2017 genomförs årligen en beredskapsvecka där ett stort antal aktörer, bland annat många kommuner och skolor, deltar. MSB gjorde en uppmärksammad kampanj 2022 då myndigheten skickade brev till 16-åringar för att informera om deras roll i totalförsvaret.

Försvarsvilja grundläggs i fredstid för att kunna upprätthållas och ge effekt i krig. Jag delar frågeställarens oro gällande rörelser i samhället som undergräver försvarsviljan och risken för extern antagonistisk påverkan. Befolkningen behöver kunna stå emot desinformation och angrepp i informationsmiljön, och det psykologiska försvaret är därför en viktig del av totalförsvaret.

För att öka förmågan inom det psykologiska försvaret har regeringen till exempel ökat Myndigheten för psykologiskt försvars förvaltningsanslag med 8 miljoner kronor under åren 2024-2026. Regeringen stöder också de frivilliga försvarsorganisationerna och andra ideella organisationer genom finansiellt stöd via MSB och Försvarsmakten.

Jag är tacksam för att människor väljer att engagera sig i olika frivilligorganisationer och stå till samhällets tjänst i vårt viktiga, gemensamma arbete. På så sätt bygger vi upp totalförsvaret och försvarsviljan tillsammans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Den slutsats man framför allt kan dra av händelserna på väg E22 är att alltför många myndigheter bråkade om vem som skulle ta ansvaret i en skarp situation. Jag tror att detta delvis präglas av en kultur av undfallenhet som vi över huvud taget inte vill se i våra svenska förvaltningsmyndigheter.

Med anledning av detta kallade jag till mig de myndigheter som var inblandade i hanteringen av händelserna vid väg E22 och tydliggjorde att de i rådande situationer förväntas ta det mandat de enligt rådande lagstiftning är tilldelade. Jag tydliggjorde alltså att vi inte vill se en ordning där myndigheter bollar runt ansvaret som en het potatis när det kommer till frågor som vem som har behörighet att klippa upp ett vajerräcke, exempelvis.

Jag tror att frågan är kvitterad från berörda myndigheter; vi har därefter sett nya snöoväder som klarades på ett betydligt bättre sätt.

Fru talman! Tack, Alexandra Anstrell, för en mycket angelägen fråga! Det är tyvärr på det sättet att Sverige under en lång rad av år har fallit i cybersäkerhetsrankningar. Det har riktats hård kritik från Riksrevisionen gällande det arbete som bedrevs på detta område under åren 2017-2022.

Det regeringen nu gör är att ta ett helhetsgrepp i att bygga ett ekosystem för att höja cybersäkerheten. För att knyta an till det som ledamoten ställde frågor om invigde regeringen i går det nya cybercampus som har möjliggjorts tack vare en gemensam satsning från bland annat Försvarsdepartementet och Utbildningsdepartementet. Undertecknad och utbildningsministern kunde alltså delta vid invigningen i går. Det illustrerar ju den ena delen av detta, nämligen behovet av ny kompetensförsörjning på området.

I övrigt arbetar vi nu med en ny nationell cybersäkerhetsstrategi, omformar det nationella cybersäkerhetscentret och satsar mer pengar på den incidenthanteringsmekanism som i dag ligger hos MSB, samtidigt som vi arbetar för att bygga om det nationella cybersäkerhetscentret.

Fru talman! Tack, Mikael Eskilandersson, för en mycket angelägen fråga! Detta är en av de frågor som behandlas i det försvarsberedningsbetänkande som avlämnades strax före jul och som regeringen nu arbetar med att omhänderta. Parallellt med detta har regeringen tillsatt en utredning som tittar på hela det kommande personalförsörjningsbehovet i de civila delarna av totalförsvaret vid höjd beredskap. Och detta är naturligtvis en viktig delkomponent att beakta i det avseendet.

Erfarenheten från Ukraina visar oss att det krävs en större robusthet i termer av en reparationsberedskap, och det är en av de frågor som vi just nu arbetar med att omhänderta.

Fru talman! Tack, Gudrun Brunegård, för frågan! Detta är en fråga som ligger under statsrådet Peter Kullgren, som har ansvar för beredskapsfrågorna i livsmedelssektorn.

Det man kan säga är att det precis har kommit en utredning som nu har landat på statsrådet Kullgrens bord. Där läggs ett antal förslag fram för att stärka den svenska livsmedelsberedskapen. Det är helt klart att detta är en mycket viktig delkomponent i den samlade svenska försörjningsberedskapen, som denna regering nu tar steg för att återuppbygga. Detta var ju något som helt lades ned i samband med att det civila försvaret avvecklades. Vi ser att vi behöver ta mått och steg för att höja bland annat den svenska livsmedelsberedskapen, och det är ett arbete som bedrivs i Regeringskansliet.

Fru talman! Tyvärr har jag bara tilldelats en minut för att ge detta uttömmande svar.

Sedan vi tillträdde och under innevarade år vidtar vi alltså i storleksordningen ett åttiotal åtgärder för att stärka det civila försvaret. Det handlar bland annat om en snabbare aktivering av civilplikten än vad som lades fast i försvarsbeslutet, en ökad ambitionsnivå när det kommer till att skydda civilbefolkningen med den särskilda skyddsrumssatsningen som återfinns i årets budget och ytterligare medel till kommuner, länsstyrelser och andra aktörer i systemet för att påskynda det här arbetet.

Låt mig säga att det nu blir mycket viktigt hur den samlade Försvarsberedningen landar i de här frågorna, eftersom det utgör inspelet inför det försvarsbeslut som regeringen har valt att tidigarelägga just eftersom frågorna är så angelägna. Det är min stora förhoppning att vi i bred enighet även i Försvarsberedningen kan landa i behovet av att stärka totalförsvaret och därigenom det civila försvaret.

Fru talman! Ja, jag hade möjligheten att besöka skadeplatsen ganska snart efter att olyckan hade ägt rum.

Det man kan konstatera i ett initialt skede är i vart fall att alla aktörer i systemet har varit mycket på tårna. MSB har snabbt kunnat få fram förstärkningsresurser. Kustbevakningen har omprioriterat och omfördelat resurser för att kunna delta i hanteringen av haveristen men också hjälpa till med att sanera olja.

I stort tycker jag alltså att insatsen har fungerat, men den slutliga utvärderingen får visa vilka förbättringsområden som finns.

Fru talman! Låt mig för sakens skull inleda på samma sätt som till föregående frågeställare, nämligen med att konstatera att frågor rörande sjukvårdens beredskap ligger hos statsrådet Ankarberg Johansson. Jag ska ändå ge ett generellt svar på frågan.

Det man kan konstatera är att sjukvård under ett väpnat angrepp precis som frågeställaren säger ställs inför helt andra anspråk. Det kräver också att vi vidtar åtgärder - åtgärder som inte har vidtagits trots att det säkerhetspolitiska läget har försämrats under mycket lång tid.

Det regeringen har gjort under året är bland annat att ge uppdrag åt Socialstyrelsen att upphandla ett nationellt traumasjukvårdslager för att kunna hantera ett masskadeutfall på svenskt territorium. Det här är inget vi kan förvänta oss att regionerna gör inom den ordinarie verksamheten. Det är ett ansvar som ankommer på staten. Det är ett ansvar som den här regeringen har tagit som tidigare regeringar inte klarade av att komma i mål med.

Fru talman! Arbetet i Regeringskansliet är så fördelat att det är statsrådet Ankarberg Johansson som har ansvar för beredskapsfrågor i sjukvården, men jag ska ändå ge ett övergripande svar.

Jag måste börja med att rätta ledamot Markus Selin för påståendet att regeringen inte tillför några resurser. Det stämmer alltså inte. Vi lägger 40 procent av vårt reformutrymme på generella statsbidrag till kommuner och regioner, uppgående till 16 miljarder kronor, i budgeten för 2024.

Utöver det gör vi särskilda resursförstärkningar på området civilt försvar, både inom utgiftsområde 6 och inom det utgiftsområde som statsrådet Ankarberg Johansson har ansvar för. Vi tillskjuter bland annat särskilda resurser för att kunna bygga upp försörjningsberedskap. Det var en sådan försörjningsberedskap som saknades under pandemin, vilket naturligtvis fick stora och långtgående konsekvenser för sjukvården.

Fru talman! Livsmedelsberedskapen är, i konsekvens med vad jag anförde i mitt tidigare inlägg, en fråga som ligger hos statsrådet Peter Kullgren. Det är också han som är mottagare av utredningen.

Jag håller dock med om att livsmedelsberedskapen är en mycket viktig fråga för det civila försvaret, och vi har nu tagit de första stegen för att återuppbygga en svensk försörjningsberedskap. Det är dock något som, om det ska genomföras fullt ut, kommer att ställa stora finansiella anspråk på hela systemet. Jag hoppas och tror att det här är en fråga som Försvarsberedningen, förhoppningsvis i bred enighet, är beredd att ta sig an.

Jag ser fram emot att också från min horisont genomlysa den här utredningen, även om den ligger hos statsrådet Kullgren på Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Jag tror dock inte att jag ska ge mig på att recensera utredningen ett fåtal dagar efter att den har avlämnats till regeringen.

För att avsluta kan jag säga att jag håller med interpellanten om att det krävs att alla tar sitt ansvar och deltar. Låt mig bara säga det att deltagandet i det civila försvaret naturligtvis ska ske efter förmåga, det vill säga alla som kan delta ska göra det. Förutsättningarna för hemberedskap ser olika ut, men om alla som kan ta ett ansvar för sin hemberedskap gör det blir det mycket lättare att hjälpa dem som har svårare att ta ansvar för sin hemberedskap.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag ägnade väl 10-15 sekunder åt att konstatera att det har gått för långsamt. Sedan ägnade jag resterande tre minuter åt att berätta vad regeringen faktiskt gör - ett axplock av de ungefär 80 åtgärder vi har hunnit med under det första året i regeringsställning.

Men låt mig börja med att förklara, eftersom det tycks finnas oklarheter där, hur ansvaret är fördelat i regeringen och hur regeringen bedriver sitt arbete. Detta borde inte komma som en överraskning för ett parti som har innehaft regeringsmakten under ett antal mandatperioder. Man kan tycka att de borde veta ungefär hur Regeringskansliets arbete fungerar.

Men det fungerar alltså på så sätt att vi har ett antal departement med tillhörande statsråd som ansvarar för specifika sakområden. Civilt försvar är den mest tvärsektoriella fråga som vi har att hantera i samhället eftersom det handlar om att hela samhället ska kunna fungera under stora påfrestningar. Och det är precis som ledamöterna säger: Både telekommunikationer och sjukvård är omistliga delar av det civila försvaret.

I Regeringskansliet är arbetet så fördelat att respektive minister har ansvar för beredskapsfrågorna inom sitt departement. Det är anledningen till att sjukvårdsministern var här tidigare och svarade på frågor om arbetet med sjukvårdens beredskap. Det är också anledningen till att civilminister Erik Slottner tidigare har svarat på interpellationer rörande PTS. Så ser arbetet ut.

Jag ansvarar för sektorn skydd av civilbefolkningen och har det samordnande ansvaret för arbetet med civilt försvar i hela Regeringskansliet och ser också till att vi har en ändamålsenlig och fungerande totalförsvarsplanering i Regeringskansliet.

Fru talman! Problemet är att dessa frågor historiskt inte har varit prioriterade på respektive sakdepartement. Nu ser vi en stor skillnad på det området. Bland annat driver sjukvårdsministern på och ger Socialstyrelsen en lång rad uppdrag när det gäller att arbeta med kriget som den dimensionerande hotbilden. Detta har alltså inte skett systematiskt tidigare.

Men jag ska då försöka svara på Linus Skölds konkreta fråga: Är det rimligt? Nej, det kan man verkligen diskutera. Det är jag den förste att hålla med om. Problemet är bara att vi på detta område är bundna av ett EU-regelverk som ställer detta som tvingande krav av konkurrensskäl.

Jag utesluter inte att vi behöver driva ett arbete för att se över frågorna om tillgängligheten i mobilmaster. Vi ska samtidigt vara medvetna om att dessa krav är dimensionerade för att man ska klara 80-90 procent av alla strömavbrott. Det är därför man naturligtvis måste väga kostnaden för den personliga hemberedskapen mot att ha redundans som täcker en ännu större andel av alla strömavbrott. Men jag är den förste att hålla med om att den frågan verkligen kan behöva diskuteras.