Katarina Luhr (MP) svarade Johnny Svedin i en replik om Näringsliv i debatten ”Protokoll 2025/26:53 Tisdagen den 16 december” den 16 dec 2025.
Johnny SvedinSD· i sitt anförandeJag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet. Sveriges anor som en innovationsdriven nation ska fortleva och prioriteras. Det är entreprenörerna som skapar nya affärsmöjligheter och som lägger grunden för nya…Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.
Sveriges anor som en innovationsdriven nation ska fortleva och prioriteras. Det är entreprenörerna som skapar nya affärsmöjligheter och som lägger grunden för nya innovativa företag i Sverige.
Som sverigedemokrat väljer jag stabilitet och genomförande. Tillsammans med regeringen ser vi till att närmare 9 miljarder kronor avsätts för näringspolitiken 2026 och att de viktigaste finansieringsverktygen finns på plats.
Kapitaltillskott till Norrlandsfonden stärker utlåningen till små och medelstora företag i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland och Gävleborg. För att fortsätta den fossilfria resan även när konjunkturen blir svagare ska investeringar fortfarande kunna förverkligas. För oss innebär fossilfritt att kärnkraften är en central del av lösningen.
Satsningarna stannar dock inte bara i norr. De kreditramar, garantier och snabbare prövningar vi genomför gäller hela landet. De stärker fordons- och industriklustret i Västsverige, life science i Stockholm, Uppsala och Skåne, avancerad tillverkning i Småland och Mälardalen samt besöksnäring och export längs kusten. Poängen är bättre kapitaltillgång, snabbare tillstånd och enklare myndighetskontakter, oavsett postadress.
Herr talman! Sverigedemokraterna driver också frågan om att minska EU:s krångliga regelverk och administrativa bördor. Näringslivet är i stort behov av färre överlappande krav, mindre dubbelrapportering och tydliga, enhetliga regler så att företag i stället kan lägga tiden på produktion, export och innovation.
Vi behöver också mer rim och reson när EU:s regler genomförs i Sverige. Det finns forskning som visar att Sverige ofta har gått längre än EU kräver utan tillräckliga konsekvensanalyser. Vår linje är proportionell och kostnadseffektiv tillämpning som frigör kapital till investeringar som gör verklig nytta på vägen mot ett fossilfritt Sverige. Vi vill inte ha påskyndande och överimplementering av miljömål som inte analyseras och inte förbättrar Sveriges konkurrenskraft.
Förutom att förhindra överimplementering behöver vi också ta tillbaka styrningen från myndigheter. Politiken ska väga målkonflikter, sätta prioriteringar och kräva konsekvensanalyser innan nya krav ställs på företag och kommuner. Detta, kombinerat med proportionell EU-tillämpning, frigör tid och kapital till investeringar som gör Sverige fossilfritt i praktiken.
Europa behöver återställa balansen mellan mål och medel. Under lång tid har vi staplat regler, skatter och prövningar på varandra, vilket gör att investeringar vandrar härifrån medan efterfrågan består. Resultatet blir att vi köper komponenter och råvaror från länder som inte delar våra värderingar, och det sker utan att de globala utsläppen minskar. Det är en dålig affär för både miljön och självständigheten.
Sverigedemokraterna vill göra tvärtom och behålla produktion och förädling i Sverige och Europa genom färre onödiga hinder, snabbare och mer förutsägbara tillstånd och en energipolitik som faktiskt möjliggör fossilfrihet med kärnkraft som grund för en fungerande energitillförsel.
En stark industri och trygg försörjning av insatsvaror är inte bara ekonomi, utan det är också säkerhetspolitik. När besluten fattas nära och bygger på konsekvensanalyser i stället för symbolpolitik blir vi mindre beroende av andra och står mer på egna ben.
Herr talman! Nationellt moderniserar vi myndighetskontakten med digital identitet och ett vassare Verksamt.se. Man ska kunna lämna uppgifter en gång, följa ärendet i realtid och få tydliga krav från start. Med en specialiserad prövningsmyndighet och mer resurser kortar vi ledtiderna och går från pappersarbete till produktionsstart.
Mot bakgrund av det allvarliga säkerhetspolitiska läget välkomnar vi det fördjupade samarbetet runt Östersjön, inklusive skydd av kritisk undervattensinfrastruktur. Polen har aviserat köp av tre ubåtar av typen A26, vilket stärker den industriella kapaciteten här hemma. Ett säkert Östersjöområde är också näringspolitik.
Trygghet för företagare är grundläggande. Ekonomiska oegentligheter och företagsrelaterad brottslighet ska mötas med handling och skärpta verktyg. Det måste finnas snabbare möjligheter att stänga ned bolag som används som brottsredskap. Tryggare företagande ger högre investeringsvilja.
Inom näringen behövs förutsägbarhet, mindre friktion och starkare verktyg där marknaden behöver politiken för att bana väg. Vi säkrar robust exportfinansiering och tydliga garantiramar. Vi förstärker kapitaltillgången där den behövs som mest. Vi driver på för snabbare prövningar och regelverk som är hanterbara, både i Sverige och i EU.
Herr talman! Avslutningsvis: Oppositionen väljer andra vägar, som går i olika riktningar. Socialdemokraterna vill ha en ny tillväxtpakt, mer riktat stöd och återinförande av gröna krediter. Miljöpartiet vill kraftigt utöka stödet till förnybart och till tillsynsmyndigheter, och Centerpartiet vill fördubbla Industriklivet.
Vi sverigedemokrater prioriterar i stället teknikneutralitet, finansieringsverktyg, snabbare tillstånd och mindre byråkrati. Investeringarna ska gå till och gynna hela Sverige.
Herr talman! Tack, Johnny Svedin, för ditt anförande!
Det finns mycket att säga om Sverigedemokraternas näringspolitik, men jag tänkte uppehålla mig något vid det som Johnny Svedin nämnde om life science och vår innovationskraft och hur viktigt det är att Sverige är en framstående industrination.
Jag tänkte fråga Johnny Svedin vad Sverigedemokraternas bild är av framtiden för svensk industri och det svenska näringslivet. Vilken analys gör Johnny Svedin och Sverigedemokraterna av läget i världen, och vilken väg tror de är den korrekta när det kommer till att positionera sig i världspolitiken just nu?
Vi ser att det är väldigt många länder som investerar tungt i sina industrier, så jag skulle vilja veta vad Sverigedemokraternas politik är när det gäller vad Sverige ska leva av i framtiden.
Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!
Flaskhalsen just nu är, som vi ser det, kort och gott kapital, tillstånd och regelbörda.
Herr talman! Jag ställde en fråga om vad Sverigedemokraternas bild är av världsläget.
Vi har en industri som säger upp folk varenda dag. Vi har en tilltagande arbetslöshet. Vi har under hela mandatperioden haft en tillväxt i EU:s bottenliga. Det jag får som svar av ledamoten är knappa fem sekunder om vilka Sverigedemokraternas prioriteringar är för den svenska industrin.
Detta är ett läge där Sverigedemokraterna har fått som man vill. Man har helt och hållet pausat gröna kreditgarantier i ett läge där den svenska industrin står helt handfallen inför konkurrerande ekonomier. Man har nästan slopat Industriklivet, vilket innebär att Sverige är ett av få länder som inte ämnar stötta sin industri.
I samma läge har Sverige som sagt en arbetslöshet som är rekordhög och rekordmånga konkurser bland småföretag. Det industrin och näringslivet får av Johnny Svedin och Sverigedemokraterna är ett fem sekunders svar om vad man vill satsa på.
Låt oss kolla på det som Johnny Svedin sa om frågan kring kapital. Det slås fast av experter, forskare, IVA och Svenskt Näringsliv att riskdelning är nyckeln om vi ska kunna skapa nya jobb i Sverige. Men det Johnny Svedin och Sverigedemokraterna säger är att staten inte ska ta något som helst ansvar för jobbskapande i vårt land.
Jag måste säga, herr talman, att jag är väldigt besviken. Det här är den fjärde budgetdebatten vi har, och det enda Johnny Svedin kan klämma ur sig är fem ynka sekunder för alla dem som är oroliga för sina jobb.
Vi har det svart på vitt: Sverigedemokraterna har inga svar på hur vi ska stötta den svenska industrin och hur vi ska skapa jobb i Sverige. Med Sverigedemokraterna vid makten är det helt uppenbart att Sverige blir fattigare och att det är svenskarna som får betala.
Herr talman! Tack för frågan, om det nu var en fråga på slutet – det kändes mer som ett påhopp.
Kort och koncist svävar vi inte ut i en massa konstigheter eller floskler om hur det ska vara eller inte vara, utan det som det handlar om är att vi behöver kapital, vi behöver tillstånd och vi behöver lätta på regelbördan. Det sätter fart på Sveriges industri. Vi kan inte hålla på med en massa regleringar som gör att en småföretagare ska behöva lägga mycket tid på att rapportera in om miljökrav och saker som kanske inte har med produktionen att göra.
Ledamoten började prata om Europa, och en av de viktigaste åtgärderna som vi behöver göra i Europa handlar om produktiviteten. Fina ord hjälper inte – man måste göra någonting för att det ska hända någonting. Vi har lagt in fungerande teknikneutrala verktyg som ska ge effekt nu, och det kommer de att göra. Dessutom har arbetslösheten sjunkit.
Herr talman! Tack, Johnny Svedin, för anförandet!
I dag debatterar vi näringspolitiken, och på det området finns det många komponenter som är väsentliga. Det är ett ganska brett område, men man skulle kunna säga att det mesta kokar ned till tillväxtfrågor: att få en större ekonomi i vårt land så att vi kan få en bättre sjukvård, bättre skolor, bättre rättsväsen och så vidare.
När vi pratar om tillväxt och näringsliv finns det insatsvaror som man kan diskutera och saker att skruva på. Johnny Svedin har varit inne på bland annat regelfrågor och kapitalfrågor. Jag tänkte fråga lite grann om arbetskraft, som också är en fantastiskt viktig del i ett levande och produktivt näringsliv.
Vi har ju problem i Sverige med vår demografi. Det föds 1,43 barn per kvinna, och om den utvecklingen fortsätter får vi en krympande befolkning. Samtidigt finns det en ny lag om ett återvandringsbidrag på 350 000 kronor per person. Sverigedemokraterna driver alltså en politik där man vill minska befolkningen och därmed antalet människor som kan ta arbete i svenskt näringsliv.
Jag vill fråga Johnny Svedin: Ur ett tillväxtperspektiv, hur hjälper det att ha ett återvandringsbidrag så att vi blir färre arbetsföra invånare i Sverige? Hur hänger det här ihop?
Herr talman! Nu är det inte arbetsmarknadsfrågor vi ska diskutera utan näringsfrågor. Men jag ska försöka svara på Anders Ådahls frågor ändå.
Återvandringsbidraget handlar om folk som vill återvandra. Vill man återvandra är man välkommen att göra det, och då ska man också få en bra start när man återvandrar. Det är det återvandringsbidraget syftar till.
När det gäller kompetensförsörjning till Sverige har den här regeringen tillsammans med oss sett till att vi ska satsa mycket mer på STEM-utbildningarna, alltså teknikutbildning och sådant. Det vi saknar i dag är ju ingenjörer på hög nivå. Vi saknar mycket folk även i andra sektorer, men som ledamoten Daniel Vencu Velasquez Castro påpekade tidigare finns det ju en viss arbetslöshet i Sverige, vilket gör att det egentligen finns ett underlag. Då är frågan: Vill man ta dessa arbeten eller vill man det inte?
Det är en också en viktig fråga som man måste ta ställning till. Det är ingen näringsfråga på det sättet, men det är det svar jag kan ge.
Herr talman! Ledamoten Svedin har rätt i att den här frågan helt klart gränsar till arbetsmarknadspolitiken, men politiska områden har en tendens att flyta ihop. Pratar vi näringspolitik och tillväxt behöver vi faktiskt prata arbetsmarknadspolitik samtidigt.
I stället för att betala människor för att lämna landet är Centerpartiets ingång att försöka utbilda människor och täppa till det kompetensgap som finns på arbetsmarknaden. De som inte har rätt kompetens i dag kan utbilda sig och få den kompetens som företagen söker så att vår tillväxt faktiskt kan öka.
När Northvolt skulle etablera sig i Skellefteå – även om väl Northvolt inte är det bästa exemplet – sa man att en av de stora flaskhalsarna för att etablera sig var hur den offentliga sektorn skulle fungera i Skellefteå. Hur skulle man göra med förskolor, vård och allt annat? Hur skulle man kunna locka högkompetent arbetskraft som dessutom förväntade sig offentlig service?
Det var nästan den största utmaningen, och den utmaningen kommer att bestå när vi ska industrietablera i Sverige med andra företag än Northvolt. Nu har vi ett lönegolv för arbetskraftsinvandrare som gör det omöjligt att komma till Sverige om man tjänar under 33 400 kronor i månaden, tror jag att det är. Det är vad man många gånger tjänar i vården och i offentlig sektor.
Vi kommer inte att kunna få en tillväxt i ett nytt, växande näringsliv om den offentliga sektorn inte kan anställa människor. Hur ser Johnny Svedins recept ut för att sätta fart på näringslivet på nya orter när det är omöjligt att locka hit människor för att arbeta i offentlig sektor?
Herr talman! Tack återigen för frågorna, Anders Ådahl, även om det här som sagt inte är en arbetsmarknadspolitisk debatt!
Sverige är ett fantastiskt land. Här har vi alla möjligheter i världen att skola om oss. Det gäller samtliga. Alla kan göra det. Jag gick själv från att ha jobbat i industrin i många år till att bli sjuksköterska. Det gjorde jag när jag var lite äldre. Den möjligheten har alla, även de som är arbetslösa i dag. Det är egentligen inget konstigt. Men varför väljer man inte att skola om sig eller skola in sig i någonting? Varför lever man i stället i utanförskap? Nu är vi inne på integration och så vidare, och där vill jag inte hamna, men det är också en fundering att ta med sig.
Det är också känt att inte bara Sverige lider av en åldrande befolkning och problem med att få in nytt folk på arbetsmarknaden. Det gäller egentligen hela västvärlden och Europa. Vi har också problemet att man inte anställer äldre, vilket är en fråga som jag tänker att ni i Centerpartiet kan ta med er. Åldersdiskriminering är också ett problem.
Vi har alltså lite att jobba på. Det kan jag hålla med om. Det är inget konstigt. Men jag undrar fortfarande varför vi har så många människor som inte vill arbeta trots att alla möjligheter finns.
Herr talman! Tack, Johnny Svedin, för anförandet!
Jag hade faktiskt inte tänkt ta replik, men det fanns flera saker i anförandet som väckte min nyfikenhet och jag undrade lite om jag hade hört rätt. Sedan var det en replikväxling här som gjorde att jag blev ännu mer förvirrad.
Johnny Svedin säger i sitt anförande, vad jag förstår, att ni säkrar kapital för näringslivet i er budget. Där är väl den största förlusten av kapital som man kan se att Tidöregeringen har tagit bort eller i alla fall fryst de gröna kreditgarantierna. Det här kom lite oväntat på slutet, och jag har undrat lite vad som låg bakom.
Moderaterna har sedan varit ute och beslutat att de inte vill fortsätta ha gröna kreditgarantier. Därför undrar jag om Sverigedemokraterna kommer att fortsätta driva på för gröna kreditgarantier efter det här stoppet för att ytterligare säkra kapital, eftersom det här är en av de säkraste och mest kostnadseffektiva reformerna för att få in privat kapital till näringslivet och den gröna omställningen. Det är min första fråga.
Herr talman! Tack, Katarina Luhr, för frågan!
När det gäller gröna kreditgarantier talade ledamoten om privata investerare. Jag skulle vilja påstå att det inte i hög grad är privata investerare utan pensionsfonder och andra som kan drabbas. Det finns bra exempel på industrier som skulle vara gröna men som gick omkull. Vi behöver inte nämna namn på dem, men på det har pensionsspararna förlorat miljardbelopp. Investeringarna gjordes utan någon konsekvensanalys. Man har varit alldeles för ambitiös och snabb i sina beslut att ställa om. Man har öst in pengar och trott att allting skulle bli bra. Men sådan är inte verkligheten.
Vi är inte emot att gå från fossilt till fossilfritt, men man kan göra det på olika sätt och i olika tempo, tänker jag. Det tänker nog vi allihop i Sverigedemokraterna.
I den förra debatten, om miljö och jordbruk, pratade vi om samma sak. Det finns flera energislag som kan vara gångbara, men det bästa och mest gångbara för basindustrin är kärnkraft. De gröna omställningsprojekten kräver ju en otrolig massa energi. Det måste vi lösa på något sätt. Det blir som ett ekorrhjul, och man vet aldrig var det slutar.
Herr talman! Tack, ledamoten, för svaret! Jag blev inte mycket klokare av det.
De gröna kreditgarantierna innebär ju att staten täcker upp för banker så att de kan låna ut pengar till ett lägre pris. Man har ställt ut kreditgarantier, men det är inte några av dem som har använts hittills till något av de företag som gått i konkurs. Ingen skattebetalare har alltså förlorat på dem, åtminstone inte än så länge. Det är ganska få bolag som har fått det här, och alla har inte utnyttjat det. Det gjorde inte heller Northvolt. Jag kan inte riktigt se att svaret täcker upp för min fråga.
Jag har ytterligare en fråga. Den handlar om – om jag förstod ledamotens anförande rätt – att vi inte ska luta oss mot miljömål som inte ökar Sveriges konkurrenskraft. Var det så ledamoten sa? Jag undrar vilka miljömål som inte ökar svenska företags konkurrenskraft. Om det handlar om klimatmål, hur ser Johnny Svedin på att Sveriges företag inte skulle gynnas av en klimatomställning när väldigt många andra länder satsar mycket på att deras företag ska ställa om?
Fru talman! När det gäller gröna kreditgarantier väljer vi fungerande teknikneutrala verktyg som ger effekt nu. Exportkreditnämnden har upp till 650 miljarder att dela ut. Vi har också exportkrediter för utlåning upp till 175 miljarder. Det kanske är samma sak med ett annat namn?
När det gäller frågan om miljömål och konkurrenskraft i Sverige skedde en överimplementering av målen under de år ni satt i regering. Det har kostat företagen en hel del pengar och resulterat i outnyttjade resurser eller att resurserna gått till andra saker än det de ska, det vill säga produktivitet och produktion.
I dag står sig Europa ganska slätt internationellt på grund av byråkratiskt regelkrångel som har tillkommit på grund av ivern att bli så fossilfri som möjligt så snabbt som möjligt, utan konsekvenstänk. Jag sa i mitt anförande att det behövs en konsekvensanalys innan man gör någonting. Vi är inte emot omställningen, men vi måste vara beredda och räkna fram när och var det är lämpligt att göra vad.
