Fru talman! Först vill jag yrka bifall till reservation 2 i detta betänkande KU4. Vi har ytterligare en reservation, men traditionsenligt yrkar jag bara på en av dem även om vi givetvis står bakom bägge.

Dagens ärende Säkerhet och tillgänglighet vid val är resultatet av de betänkanden som 2020 års valutredning lämnade samt ett tillkännagivande från konstitutionsutskottet gällande röstmottagarens närvaro när en väljare tar hjälp av ett väljarbiträde.

Sverigedemokraterna välkomnar i stora delar regeringens proposition, och vi ställer oss bakom de förslag som har lagts fram i betänkandet. Två saker saknas dock, och jag återkommer till dem senare i mitt anförande.

Att inrätta en central incidentrapportering kommer att underlätta för Valmyndigheten dels att samordna arbetet kring att skydda valprocessen, dels att få en helhetsblick över hur valet fortskrider när länsstyrelserna och de kommunala valnämnderna meddelar incidenter. Att få denna överblick gör att man redan innan själva valet avslutas kan komma till rätta med sårbarheter och brister som uppmärksammas, vilket innebär att man minskar risken för att valet överklagas och behöver tas om. Sammanställningen av inkomna incidenter är också ett stöd för Valmyndigheten och andra aktörer som arbetar med den här typen av frågor när det gäller att identifiera behov av direkta praktiska åtgärder i valprocessen liksom inför framtida reformer på området.

En annan nyhet är att det numera ska vara krav på att en röstmottagare alltid ska vara närvarande när väljare anlitar ett biträde. Detta är ett välkommet förslag för att komma till rätta med så kallad grupp, familje- och klanröstning. De väljare som behöver ta hjälp av andra för att kunna rösta är en särskilt sårbar grupp. Att då behöva gå in i valbåset med två tre andra personer, eller i värsta fall ännu fler, hängande över axeln skapar en situation där den enskilda väljaren otillbörligt kan påverkas kring hur hon eller han ska rösta. Att en oberoende röstmottagare alltid ska finnas med kommer att säkerställa väljarens rätt att utan påverkan från någon annan kunna bestämma vilket parti som hon eller han ska rösta på.

Vi sverigedemokrater tycker dock det är tråkigt att regeringen har valt att inte gå vidare med förslaget om att införa tystnadsplikt även för väljarbiträden, något som var ett förslag från 2020 års valutredning. Om en röstmottagare har hjälpt en väljare att rösta omfattas denna av tystnadsplikt, vilket är fullt normalt och naturligt. Vi anser att det är lika normalt och naturligt att även väljarbiträden omfattas av samma typ av tystnadsplikt. Den som behöver ta hjälp av andra att rösta tillhör samhällets mest sårbara grupper i detta avseende. Att inte så långt det är möjligt säkerställa det skydd som andra väljargrupper har, det vill säga valhemlighet, anser vi är en uppenbar brist.

Det är svårt att ta in den enorma kränkning som uppstår när en familjemedlem, vän eller personal som tar hand om dig till vardags och som hjälpte dig att göra ordning din röst vid ett annat tillfälle, kanske vid fikabordet på jobbet, vid släktmiddagen eller på krogen, avslöjar vad just du har röstat på. Det är ett helt orimligt beteende, och det är helt ofattbart att det agerandet inte är olagligt i dag. Det är självklart att tystnadsplikten måste gälla även för väljarbiträden, och det är tråkigt att det kommer att dröja ytterligare en tid innan vi får det på plats.

Sverigedemokraternas andra förslag, som rör reservation 2, är att införa ett krav på att legitimera sig när man ska rösta. I dag är det möjligt att rösta utan att legitimera sig, exempelvis genom att en annan person intygar den röstandes identitet eller att röstmottagaren känner igen dig. Den här öppningen i lagstiftningen ter sig lite märklig eftersom rutinen runt om i landet vanligtvis är att röstmottagaren kräver dig på legitimation i samband med att du överlämnar din röst. Det är snarare ett undantag att rösten avlämnas enbart på personkännedom eller genom att någon annan intygar din identitet.

Sett till samhällsutvecklingen är det för oss självklart att man behöver införa absoluta id-krav vid röstning. Vår uppfattning är att detta över huvud taget inte är något som är kontroversiellt att införa eftersom du i princip i alla andra sammanhang, till exempel när du möter myndigheter, hämtar ut paket eller ser för ung ut på Systembolaget, behöver lämna ifrån dig någon form av legitimation. Att inte behöva göra detta när du nyttjar din rösträtt är snarare det mer kontroversiella i sammanhanget. Dels är det en fullständigt godtycklig bedömning av den enskilde röstmottagaren, dels kan beslutet att ta emot rösten få allvarliga konsekvenser om det blir fel.

Vid varje val tvingas man läsa nyhetsartiklar där enskilda väljare sägs ha blivit felaktigt avprickade i röstlängden och därmed har berövats sin rätt att rösta. Det kan finnas flera skäl till att det blivit så, men ett skäl kan faktiskt vara just det här undantaget i den annars så vanliga rutinen. När en röstmottagare tror sig känna igen någon eller en annan person intygar vem väljaren är kan helt plötsligt fel person bli avprickad i röstlängden, med förödande konsekvenser för den enskilde. Det är omöjligt att rätta till efteråt.

Avslutningsvis har jag en kommentar kring valsedelssystemet. Med hänsyn till de erfarenheter som bland annat Valmyndigheten redovisat vid tidigare val har Sverigedemokraterna kommit överens med regeringen i Tidöavtalet om att valsedelssystemet med partispecifika valsedlar ska ses över. Som ett resultat av denna överenskommelse har regeringen tillsatt en parlamentarisk kommitté som ska se över valsedelssystemet. Utredningen har utvidgats genom ett tilläggsdirektiv samt fått förlängd tid. Uppdraget ska redovisas senast den 14 augusti 2026. Ett delbetänkande som avser uppdraget att utvärdera dagens valsedelssystem ska dock lämnas redan den 15 januari 2026.

Fru talman! När vi pratar om säkerhet och tillgänglighet vid val handlar det om själva hjärtat i vår demokrati. Varje människa ska kunna rösta fritt, tryggt och säkert, och vi ska alla kunna lita på att valet går rätt till. Jag tror inte att detta är en självklarhet bara för Centerpartiet utan för oss alla som sitter här inne.

Våra val ska inte bara vara fria och hemliga, utan de ska också vara tillgängliga för alla och skyddade mot hot, påverkan och störningar.

Fru talman! Vi talar ofta om att vi lever i en tid när demokratin inte längre kan tas för given. Desinformation, cyberhot och försök till påverkan har blivit en del av vår vardag, även här hemma i Sverige.

Det är viktigt att värna säkerheten vid val. Men vi vet att alla ännu inte har inte lika lätt att utöva sin rösträtt. Därför är de här förslagen som stärker både säkerhet och tillgänglighet så viktiga och så välkomna.

Centerpartiet står bakom de förslag som nu presenteras, men jag vill särskilt lyfta fram fyra delar som viktiga.

För det första: Valmyndigheten får ett tydligt ansvar för att samordna arbetet med valens säkerhet. Det behövs någon som håller ihop helheten, särskilt när vi ser att just cyberhoten ökar.

För det andra: Ett tydligare system för incidentrapportering införs. När något händer under en valrörelse ska det snabbt kunna rapporteras och åtgärdas. Vi har sett när det har brustit. Därför är det viktigt att hela tiden vara vaken och vidta åtgärder. Det stärker tryggheten och förtroendet för valsystemet.

För det tredje: Tydligare krav på tillgänglighet ställs. Om du kan rösta ska inte bero på om du ser, hör eller går tillräckligt bra eller bor på rätt plats. Rösträtten gäller alla. Då måste också systemet fungera för alla.

För det fjärde: Fler möjligheter till ambulerande röstmottagning införs. Det betyder mycket för dem som inte kan ta sig till en vallokal, till exempel boende på äldreboenden och ungdomshem. Det gör rösträtten verklig, inte bara teoretisk.

Fru talman! Jag kommer från Östergötland. Där möts stad och landsbygd. Demokratin är närvarande varje dag. Där är det ofta kommunerna som tar det stora praktiska ansvaret för att hela valet ska fungera. De gör ett fantastiskt jobb, men många små kommuner kämpar med knappa resurser. Därför vill Centerpartiet också betona att vi måste se till, från nationellt plan, att stödet verkligen når hela vägen ut. Det spelar ingen roll hur bra lagar vi stiftar i den här kammaren om kommunerna inte har möjlighet att följa dem.

Vi får aldrig glömma skillnaden mellan stad och land. I storstäder handlar det ofta om information och tillgänglighet. På landsbygden handlar det nästan uteslutande om avstånd. Ingen ska behöva resa flera mil för att rösta.

Fru talman! Demokratin är något som byggs hela tiden, inte bara under ett valår. Tillit skapas inte av system och regler utan av människor som känner sig delaktiga. Vi vill alla att fler unga ska få upp ögonen för hur valet fungerar, att skolor bjuder in till att följa rösträkningen eller att fler unga får chansen att vara röstmottagare. Det är bara med delaktighet, kunskap och närhet vi bygger framtidens demokrati.

Våra val är demokratins högtid. Det är den dag då all makt verkligen tillhör folket. Men för att människor ska känna den tryggheten måste de lita på att systemet fungerar och känna sig delaktiga.

Jag tänker ofta på hur det ser ut i praktiken i skolans gymnastiksal hemma i Boxholm, i kulturhuset i Motala eller i församlingshemmet i Valdemarsvik när människor möter valförrättare som de känner igen och som ser till att allt går rätt till. Det är där och då som tilliten byggs. Det är då som demokratin byggs underifrån.

Jag vill därför, fru talman, återigen för Centerpartiets räkning yrka bifall till utskottets förslag till beslut. Vi står bakom de åtgärder som stärker säkerhet, ökar tillgänglighet och värnar förtroendet för våra demokratiska processer.

Fru talman! Som nyss påpekades har mycket redan tagits upp, men jag ber ändå att få läsa upp en del av det som jag har antecknat.

Att få rösta i fria val är en grundsten i vår demokrati och i många andra länder, men tyvärr inte alla. Demokratin har globalt sett till och med backat under 2000-talet. Flera länder har blivit autokratier, vilket innebär att ledaren i och för sig är vald men sedan har tagit sig mer och mer av makten.

Flertalet länder av dem vi kallar demokratiska har proportionella valsystem. Parlamentets sammansättning speglar hela bredden och därmed också ett brett spektrum av åsikter, förslag och öppningar för kompromisser och samarbeten. Det upplevs av många som mer rättvist att även mindre partier kan vara representerade i de nationella parlamenten. Personligen är jag helt övertygad om att det är ett bra system – troligen det bästa – även om det finns utrymme för förbättringar på många områden.

Fru talman! Valmyndigheten skriver på följande sätt på sin hemsida: ”Det svenska valsystemet grundar sig på allmän och lika rösträtt och att valen är fria, hemliga och direkta. Valsystemet är decentraliserat och transparent och därmed robust.” Allmän och lika rösträtt är en självklarhet. Även om det är lite utanför ämnet för den här diskussionen tål det ändå att sägas att alla under 18 år faktiskt är uteslutna från rätten att delta. 18-årsgränsen har förvisso stöd bland många, men allt fler har börjat överväga om kanske även 16–18-åringar borde ha rösträtt. Mitt parti har motionerat om det mer än en gång och föreslår att det provas i några kommuner och regioner. Jag återkommer till det i en annan debatt.

Fru talman! Utskottet föreslår i likhet med propositionen att Valmyndigheten ges ett större ansvar för att stötta och samordna valsystemet. Det har såvitt jag förstår den praktiska konsekvensen på lokal nivå att de mindre partierna, som mitt och flera andra, befrias från den rent logistiska utmaningen att se till att det finns valsedlar i alla röstningslokaler före ett visst klockslag på valdagen. Jag kan avslöja att det i en kommun som Kungsbacka handlar om ganska många ställen. Det görs en betydande insats på valdagens morgon.

En annan poäng för vår del är att distributionen av valsedlar från tryckeri till parti förenklas avsevärt och att våra valsamordnare inte behöver bevaka leveranser från Postnord under flera sommarveckor. Vi tänker att det är enklare med en adress och en mottagare. Det borde också kunna leda till en viss minskning av antalet beställda valsedlar, vilket förstås är en angelägen effekt av förslagen till förändringar.

Fru talman! Det är naturligtvis en självklarhet att alla medborgare med rösträtt, det vill säga de som har fyllt 18 år, också ska kunna rösta. Men som utskottet konstaterar i betänkandet är bestämmelserna i vallagen om tillgänglighet inte särskilt omfattande. För personer med funktionsnedsättning kan såväl brist på information som utformningen av vallokalen göra det svårt att rösta. Här finns helt klart utrymme för förbättringar.

Till att börja med borde det vara möjligt att via Valmyndighetens hemsida se hur tillgängliga de olika röstningslokalerna för förtidsröstning är. För dem som behöver handgriplig hjälp med att genomföra själva röstandet – att stoppa valsedlar i kuvert – är det möjligt att rösta med hjälp av ett biträde. För att ytterligare öka säkerheten och motverka eventuell otillbörlig påverkan föreslås det nu att en röstmottagare också ska vara närvarande för att säkerställa att det hela går rätt till.

Därtill har vi utlandssvenskarna, vars förutsättningar för att rösta av många uppfattas som både otympliga och osäkra. Att vara beroende av en många gånger mindre tillförlitlig postgång är en annan utmaning. I betänkandet föreslås att utlandssvenskar ska kunna förtidsrösta även i Sverige. Det har tidigare inte varit möjligt men tycks vara en rimlig tingens ordning.

Det finns också förslag om ändringar som gäller röstkort och förtidsröstning. Jag drar mig till minnes att jag själv förtidsröstade utan röstkort på Stockholms central 2022. Det skrevs helt enkelt ut ett där och då. Jag tyckte att det var väldigt praktiskt med ökad tillgänglighet och utan stora risker för fusk. Jag bör väl tillägga att jag visade legitimation.

Fru talman! Låt mig avrunda med några tankar om rösträtten som sådan. Det finns flera olika rankningar av länders demokratiska tillstånd, och generellt sett väger rösträtten väldigt tungt i dessa rankningar och i sammanställningen av ett lands demokratiska standard. Men det finns också några skillnader som kan vara lite tänkvärda.

Vårt eget V-Dem Institute vid Göteborgs universitet mäter demokrati genom en sammanvägning av hundratals indikatorer, varvid rösträtten vägs in i flera. Allmän och lika rösträtt är en utgångspunkt men också andelen röstberättigade i en befolkning och hur lätt eller svårt det är att rösta. I Sverige räknar vi med att andelen unga under 18 år är kanske 17–18 procent medan andelen i Afrika söder om Sahara kan vara 45–50 procent.

Freedom House är ett annat institut som mäter vilka som får rösta och om invånarna kan delta på lika villkor – det vill säga använder ett mått på hur fria och rättvisa valen är. Man undersöker också hur sannolikt det är att oppositionen faktiskt kan vinna ett val.

Både V-Dem och Freedom House lägger också stor vikt vid rösträtten och den faktiska möjligheten att rösta. Det gör även The Economist, som också tar med begreppet pluralism. Detta kan vara relevant att hålla i minnet i en diskussion, liksom att förekomsten av flera partier faktiskt ger en större bredd och fler insikter och åsikter, vilket totalt sett borde ge ett bättre samhälle.

Med detta sagt, fru talman, tackar jag för ordet och yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationerna.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)