Herr talman! Vi socialdemokrater menar att regeringen bör återkomma med en utvärdering av effekterna av det nya ränteskillnadsersättningssystem som vi med all sannolikhet kommer att rösta igenom här i kammaren. Jag yrkar därför bifall till reservation 3 om utvärdering, en gemensam reservation från S och MP.

För många svenskar är köpet av bostad den enskilt största ekonomiska affär man gör i sitt liv. Då är det viktigt att det finns bra förutsättningar på plats för dem som väljer att ta bolån. I dag leder en bristande konkurrens på bankmarknaden till att hushåll pressas av höga räntor och till att rörligheten på bankmarknaden är låg.

En del i detta är dagens system för ränteskillnadsersättning, som kan leda till stora kostnader för de bolånetagare som vill betala tillbaka sina lån i förtid. I förlängningen leder detta till att färre binder sina lån och till att rörligheten på bankmarknaden minskar.

För att komma åt detta problem valde den tidigare socialdemokratiska regeringen att tillsätta en utredning om att reformera ränteskillnadsersättningen. Att regeringen nu väljer att gå vidare med förslag från den utredningen är bra, men det är inte tillräckligt. De senaste årens räntechock har gjort det uppenbart att mer måste göras för att komma åt den bristfälliga konkurrensen på bankmarknaden. Här menar vi att regeringen gör för lite.

Därför har vi socialdemokrater lagt fram en rad förslag för att öka konkurrensen på bankmarknaden. Vi redogör för dem i vår motion. Men vi kräver dessutom att regeringen återkommer med en utvärdering av detta nya system för ränteskillnadsersättning. Det förslag som regeringen nu väljer att gå vidare med, och som vi står bakom, har fått kritik från en rad remissinstanser. Det är viktigt att man följer upp att förslaget verkligen får önskad effekt, det vill säga lägre priser och ökad rörlighet för vanliga konsumenter.

I de flesta fall kommer den nya beräkningen av ränteskillnadsersättning att leda till lägre kostnader än dagens modell. Med detta sagt poängterar dock flera remissinstanser att kostnaderna även i fortsättningen kommer att vara höga för många hushåll och att det till och med finns tillfällen då den nya schablonberäkningen kommer att medföra högre kostnader för förtidsinlösen av lån. Det är alltså därför vi kräver att regeringen återkommer med en utvärdering av effekterna av det nya ränteskillnadssystemet. Reformen måste leda till bättre villkor för bolånetagare och ökad rörlighet på bankmarknaden.

Herr talman! I grunden kommer sig konsumenternas pressade situation på bankmarknaden av en för dålig konkurrens. Vi socialdemokrater vill stärka konkurrensen genom ett kraftfullare SBAB. Ett starkare SBAB kan sätta en helt annan press på marknaden och driva fram förändring också hos privata aktörer. Vi vill att SBAB ska kunna erbjuda sina kunder löne- och transaktionskonton så att man kan bli en större spelare på marknaden och sätta press på storbankerna. Dessutom vill vi att banken ska få nya ägardirektiv och att bankens avkastningskrav ses över.

Vi vill därtill göra bankernas räntesättning tydligare. I dag försöker bankerna göra det onödigt krångligt för hushåll att förstå varför de får en viss ränta. Därför vill vi förbjuda listräntor. Med ett tydligt snittpris kan bankerna inte längre gömma sig bakom svårförståeliga räntesatser, utan det blir lättare för konsumenter att jämföra banker. Detta ökar konkurrensen och gör det lättare för vanliga svenskar att förhandla med banken.

Vi vill slutligen införa en jämförelsesajt för bankernas låneerbjudanden. Ett föredöme på området är den norska finansportalen. Där samlas information om priser och villkor för allehanda finansiella produkter. Portalen ökar konsumentmakten och möjligheten för konsumenterna att fatta välgrundade beslut.

Herr talman! I den här debatten är vi till stora delar överens. Det är ju trevligt.

Att köpa en bostad är för många ett av de största besluten, och bolånen är därmed av stor betydelse för många hushåll och utgör en stor del av hushållens utgifter. Marknaden för bolån är därför också av stor betydelse för den finansiella stabiliteten och den realekonomiska utvecklingen.

Väldigt mycket har redan sagts om det förslag som vi nu diskuterar. Jag vill återigen understryka att vi står bakom innehållet i propositionen, för intentionen är god och en reform är nödvändig. Men flera remissinstanser har också varnat för att förslaget inte kommer att få den önskade effekten.

Herr talman! Längre bindningstider innebär i grunden en ekonomisk trygghet med förutsägbara kostnader över tid, men det är omöjligt att förutse framtiden. Behov av ett större eller mindre boende kan uppstå oväntat. Skilsmässor, dödsfall, sjukdomsfall som påverkar privatekonomin eller nödvändigheten att flytta dit jobb finns påverkar behovet av bostad, men ränteskillnadsersättningen motverkar rörligheten på bostadsmarknaden. Detta inverkar negativt på bostadsmarknadens hela funktionssätt.

Valet av obundet eller bundet bolån är helt och hållet en fråga för hushållet att ta ställning till, men vi kan se att kraftiga och snabba förändringar i inflation och räntor får långtgående och stor påverkan på hushållens ekonomi. Att motverka hinder för hushållen att binda sina bolån skulle därför göra samhället och den finansiella stabiliteten mer motståndskraftiga.

Herr talman! Miljöpartiet ställer sig bakom förslaget om ny modell för beräkning av ränteskillnadsersättning vid förtidsbetalning av ett bundet bostadslån, men vi menar att detta i grunden är otillräckligt. Vi ser i dag omotiverade kostnader för många hushåll som vill betala sitt bostadslån i förtid med inlåsningseffekter av nuvarande regelverk. Vi ser hushåll vars livssituation plötsligt förändras, där försäljning av bostaden blir nödvändig och riskerar att leda till stora kostnader.

Herr talman! Bostaden är en mycket speciell produkt i våra liv. Det är inte en produkt på samma villkor som andra. Vi vill därför se fler förändringar som går längre och ger faktisk skillnad och ökad trygghet i människors vardag. Utöver propositionen föreslår Miljöpartiet därför ytterligare åtgärder:

Såväl dödsfall som skilsmässor är händelser som påverkar människor i grunden och i många fall även privatekonomin. Det är händelser som kan uppstå plötsligt, utan att man har kontroll över dem, och skapa en livssituation som blir svår att hantera. Miljöpartiet anser att det behöver utredas om åtminstone dödsfall och eventuellt även skilsmässor utgör livssituationer där bundna bolån ska gå att lösa utan eller med lägre ränteskillnadsersättning.

Herr talman! Vidare konstaterar vi att bostadsägare i en tid av ekonomisk osäkerhet kan tvingas sälja sitt boende för att minska kostnaderna. En del av oss här i salen – inte alla men en del – är gamla nog att minnas detta från 80-talet och 90-talet och från finanskrisen i mitten av 00-talet. Särskilt unga och barnfamiljer i ägt boende sitter ofta med stora lån och i ekonomiskt trängda situationer. Att man då ska behöva betala stora summor i straffavgift för att man tvingas sälja är orimligt.

Miljöpartiet vill utreda om man i samband med en försäljning ska kunna undvika ränteskillnadsersättning genom att bolånet flyttas från en bostad till en annan genom ett så kallat säkerhetsbyte. Banken byter då helt enkelt säkerheten för bolånet från den ena fastigheten till den nya. I dag finns dock ingen sådan generell regel, utan det är upp till banken att avgöra detta. Vi anser att möjligheten för en bolånetagare att ha rätt att flytta med ett bundet bolån, naturligtvis förutsatt att en flytt sker till en bostad som utgör likvärdig säkerhet för lånet, behöver utredas.

Herr talman! Amortering innebär att hushållen minskar sin skuld och belåningsgrad, sänker löpande boendekostnader och blir mindre påverkade av till exempel ränteuppgångar. Miljöpartiet anser att det finns ett värde i att hushållen ska ha rätt att amortera extra på bundna bolån utan straffavgift och att detta behöver utredas vidare. Vi anser att det skulle ha en positiv effekt både för enskilda hushåll och för samhället i stort.

Herr talman! Det är viktigt att hushållen har möjlighet att ta till sig vad reglerna innebär och vilken ersättning de kan bli skyldiga att betala till kreditgivaren. Flera remissinstanser anser att förslaget i propositionen är svårt att förstå.

Kreditgivare har redan i dag en skyldighet att innan kreditavtalet ingås informera om kreditgivarens rätt till ränteskillnadsersättning och hur denna ersättning ska beräknas. Kreditgivaren ska dessutom på begäran ge information om vad en betalning av skulden i förtid innebär. Eftersom ränteskillnadsersättningen är komplex och en situation där bundna bolån kan behöva återbetalas i förtid kan upplevas avlägsen när hushåll binder bolån anser vi att regeringen behöver ta initiativ till att se över hur kreditgivarens skyldigheter ska kunna leda till ökad information och kunskap hos hushållen om möjligheten att utnyttja sin konsumenträtt.

Herr talman! Kungliga Tekniska högskolan anger i sitt remissvar att det finns en risk att den föreslagna beräkningsmodellen i vissa fall kommer att överkompensera kreditgivare i ännu högre grad än den nuvarande modellen på dagens marknad. Även Svenskt Näringsliv pekar på att ränteskillnadsersättningen i vissa räntelägen kan bli högre än enligt nuvarande modell, även om ersättningen i de allra flesta fall förväntas bli lägre.

Svenska Bankföreningen anger att en konsekvens av om ränteskillnadsersättningen sätts för lågt kan bli att kreditgivare kan komma att kompensera sig för de kostnader som uppstår när vissa kunder löser bostadslån i förtid genom att höja räntan på lån med bunden löptid. Det är därför nödvändigt att förändringarna utvärderas utifrån hur de har påverkat agerandet från bolånetagare kring valet av bunden ränta men också utifrån hur olika grupper påverkas och under vilka situationer samt i vilken mån kreditgivare väljer att kompensera förändringarna genom att höja räntan på bolån. Den utvärderingen är helt nödvändig, så att vi vet vad vi gör.

Jag yrkar därför bifall till reservationerna 2 och 3.