Herr talman! Jim Svensk Larm har frågat mig hur jag ser på de problem som arbetslivskriminaliteten för med sig och vilka åtgärder jag och regeringen vidtar för att komma åt arbetslivskriminaliteten.

Jag vill börja med att tacka Jim Svensk Larm för hans engagemang i frågan. Jag kan samtidigt konstatera att arbetslivskriminalitet har varit föremål för flera interpellationsdebatter sedan jag tillträdde som minister. Med det sagt välkomnar jag att vi även i dag debatterar arbetslivskriminaliteten här i kammaren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har presenterat sitt budgetförslag för 2024, och där framgår bland annat en betoning på fortsatt myndighetssamverkan men också på samverkan med arbetsmarknadens parter i arbetet mot arbetslivskriminaliteten.

Jim Svensk Larm saknade frågan om arbetslivskriminalitet i statsministerns regeringsförklaring. För en regering med höga ambitioner på många politikområden blir det mycket som ska rymmas i regeringsförklaringen. Allt som är viktigt för regeringen kan därför inte rymmas i ett sådant dokument. Men jag tror inte att någon har missat att en av de mest prioriterade frågorna för regeringen är att bekämpa kriminaliteten i samhället, vilket också tydligt framgår av regeringsförklaringen. Denna kamp mot kriminaliteten omfattar självklart också arbetslivskriminaliteten.

Vi vet att arbetslivskriminaliteten har stor omfattning och leder till många negativa konsekvenser. Inte bara snedvrids konkurrensen så att seriösa företagare konkurreras ut av oseriösa företag; arbetslivskriminalitet är också en inkomstkälla för den grova organiserade brottsligheten. Dessutom utnyttjas arbetskraft på olika utstuderade sätt så att otryggheten i arbetslivet ökar. Det är därför viktigt att bekämpa brott, fusk och missbruk kopplat till arbetsmarknaden.

Vi kommer att fortsätta utveckla arbetet med bland annat de myndighetsgemensamma kontrollerna. Men redan nu står det klart att de gemensamma inspektionerna ger ett mervärde jämfört med om myndigheterna enbart skulle driva arbetet mot arbetslivskriminalitet inom den egna linjeorganisationen.

Jag kan alltså försäkra Jim Svensk Larm om att arbetslivskriminalitet är en fråga som tas på stort allvar av regeringen. Regeringen arbetar gemensamt och på bred front för att få till det skifte som verkligen behövs för att vi ska kunna vända utvecklingen när det gäller kriminaliteten som vi ser på alltför många områden, inte minst på arbetsmarknaden.

Herr talman! I dag debatterar vi en viktig samhällsutmaning: arbetslivskriminalitet. Det är en av de mest akuta och komplexa frågor som vårt samhälle står inför. Det är långt mer än en enkel avvikelse - det är ett gift som sakta men säkert urholkar samhällets fundament. Varje organ i vår samhällskropp påverkas. Det skapar en osund konkurrens och gör att skattepengar som skulle kunna finansiera våra skolor och sjukhus går förlorade i en svart ekonomi. Jag tackar ledamoten Jim Svensk Larm för att han initierat denna viktiga diskussion.

Arbetslivskriminalitet, herr talman, spänner över olika sektorer, från byggbranschen till skönhets- och omsorgsbranschen. En undersökning utförd av Novus på uppdrag av LO Byggnads visar att en av fem byggarbetare har mött kollegor som utnyttjas eller tvingas arbeta under osäkra förhållanden, ofta utan adekvat utbildning eller skyddsutrustning. Dessa alarmerande fakta kräver fler åtgärder, herr talman.

Boendesituationen för dessa arbetare komplicerar problemet ännu mer. Enligt tidningen Byggnadsarbetaren bor tusentals utländska byggnadsarbetare i Stockholm under olämpliga och olagliga förhållanden. Och det är inte bara detta. Denna exploatering är särskilt utbredd i socioekonomiskt eftersatta områden, där man kan få en sängplats för 3 000 kronor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I denna kontext vill jag fråga statsrådet: Vad gör SD-regeringen för att bekämpa denna form av exploatering, särskilt med tanke på den utredning om tryggare bostadsområden som tillsattes förra året av den socialdemokratiska regeringen? Jag skulle gärna vilja höra statsrådet säga något om det arbetet.

Herr talman! Vi måste också fråga oss varför vi har detta problem. Den dåvarande alliansregeringen - som Liberalerna, dåvarande Folkpartiet, ingick i - avskaffade 2008 arbetsmarknadsprövningen. Detta har lett till att Sverige nu har en av de mest liberala arbetskraftsinvandringslagarna i OECD, vilket i sin tur har lett till en ökning av arbetslivskriminaliteten.

Paradoxalt nog har Sverigedemokraterna, som tidigare krävde en behovsprövning för arbetskraftsinvandring, nu valt att stödja Liberalernas mest liberala arbetskraftsinvandringspolitik. Denna omsvängning är ett svek mot svenska löntagare, herr talman. Vi behöver en arbetskraftsinvandringspolitik som skyddar alla löntagare, både svenska och utländska.

Sverige behöver, herr talman, självklart internationell kompetens. Men det nuvarande systemet, som Liberalerna och Sverigedemokraterna försvarar, utsätter många utländska arbetstagare för arbetslivskriminalitet.

För att lösa detta föreslår vi socialdemokrater att arbetsmarknadsprövningen återinförs. Vi menar att det är dags att rätta till systemet och stoppa utnyttjandet av utländsk arbetskraft. Arbetskraftsinvandring bör endast tillåtas när det råder brist på arbetskraft i Sverige. Det är så, herr talman, vi säkerställer en sund arbetsmarknad och upprätthåller ordning och reda på svensk arbetsmarknad.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet: Hur tänker statsrådet konkret bekämpa det växande skuggsamhället, som omfattar illegala arbetsförhållanden och arbetslivskriminalitet? Finns det några specifika reformer eller åtgärder på agendan för att adressera denna brännande fråga? Just nu, herr talman, ekar det tomt på reformlistan.

Herr talman! Jag tänker börja med att konstatera att när vi socialdemokrater pratar om kriminalitet pratar vi också om arbetslivskriminalitet. När regeringen pratar om kriminalitet är det enbart gängkriminalitet man adresserar. Det vore fint att höra denna regering också tala om arbetslivskriminalitet som ett samhällsproblem.

Detta är ett allvarligt samhällsproblem; det är otroligt utbrett. Det handlar om brottslighet och regelöverträdelser som leder till att arbetstagare utnyttjas eller riskerar att skadas i arbetet, varje dag. Det handlar också om osund konkurrens på arbetsmarknaden. Arbetslivskriminaliteten innebär att seriösa aktörer konkurreras ut av aktörer som utnyttjar arbetstagare med helt orimliga arbetsvillkor, fuskar med skatter och avgifter eller på andra sätt kringgår lagar och regler och avtal för arbete och arbetsmiljö. Arbetslivskriminalitet kan också ta sig uttryck i att företag används för att skapa felaktiga underlag som i sin tur används som en dörröppnare till välfärdssystemet. På så sätt dräneras välfärden och våra trygghetssystem på resurser.

Arbetslivskriminaliteten omsätter stora belopp och är en inkomstkälla för den organiserade brottsligheten som växer och breder ut sig i samhället. Något som är vanligt förekommande är människoexploatering och människohandel. Det finns otaliga berättelser om fruktansvärda människoöden. Det är helt oacceptabelt att vi ser detta som Sverige är en arena för varje dag.

Den S-ledda regeringen fick en nationell strategi mot arbetslivskriminalitet på plats och såg till att myndighetsgemensamma center kom till runt om i landet. Det är en väldigt viktig grund som behövs för att tillsyn och kontroller ska kunna göras gemensamt. Detta är något som den här regeringen har behållit, och det är bra. Men varför gör statsrådet ingenting för att kontrollerna ska öka eller bli fler, vilket det finns ett otroligt stort behov av?

Arbetet behöver helt klart trappas upp. Vi anser inte att statsrådet agerar i enlighet med det hon säger. Att det är viktigt med ambitioner syns inte i handlingskraft. Inga fler eller egna initiativ är tagna. Dessutom har den här regeringen lagt ned utredningen om att ha en behovsprövad arbetskraftsinvandring, vilken var ett viktigt steg vidare i kampen mot arbetslivskriminalitet. Varför lade man ned den utredningen? Jag trodde att Sverigedemokraterna hade en väldigt hög svansföring när det gäller att det var detta man skulle genomföra om man fick makt. Men det gick faktiskt ganska kort tid innan man lade ned den utredningen. Jag vet alltså inte riktigt vad ledamoten från Sverigedemokraterna menade tidigare med att det behöver göras någonting och att detta går i den riktningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker inte att det syns att detta har hög prioritet för den här regeringen. Med tanke på att man har stått här och vevat om att det inte har hänt någonting under våra år ska sägas att den här strategin kom till liksom en utredning om behovsprövad arbetskraftsinvandring. Men den är inte på plats nu. Vad tänker statsrådet i stället göra för att få ordning på detta?

Herr talman! Vi har hört många vittnesmål om hur tufft det är med arbetslivskriminaliteten och hur den hotar samhället. Det är faktiskt berättelser som inte överdriver hur arbetslivskriminalitet påverkar vårt samhälle. Det är svårt att inte fastna vid åsynen av de vidriga ansikten som konsekvenserna av denna kriminalitet faktiskt har - människor som utnyttjas för att pengar ska tvättas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Mina kollegor har på ett bra sätt berättat och förklarat hur detta påverkar. Jag vill bara fastna vid en liten del i det hela men som kanske är en av de bärande förutsättningarna för att vi ska kunna jobba och komma till rätta med arbetslivskriminalitet, nämligen sekretessfrågan.

Den S-ledda regeringen tillsatte en utredning som var klar för ett år sedan om hur vi skulle kunna utveckla och möjliggöra informationsutbyte. De myndigheter som jobbar med arbetslivskriminalitet säger att om de inte får dessa möjligheter kommer de inte att kunna hantera det, och de kommer inte att kunna jobba tillsammans. Nu ligger denna utredning - tror jag; vi vet inte - på någons bord. Ingenting har hänt, och jag är på allvar orolig. Detta är viktigt för denna fråga naturligtvis, men också för så många andra frågor när det gäller att komma till rätta med brottslighet, kriminalitet och utnyttjande.

Kriminella har ingen sekretess. De kan prata med varandra. Men myndigheter hindras ofta för att de inte kan samarbeta för att hjälpa och stötta men också för att förhindra brott. Min enkla fråga är: När kommer det att bli verklighet att myndigheter kan utbyta information för att stoppa den vidriga arbetslivskriminaliteten?

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag är säker på att statsrådets bakgrund är värdefull i hennes arbete just nu, och jag är säker på att detta är något som behövs i regeringens arbete.

Det är nog något som behövs inom Liberalerna också. När vi behandlade betänkanden här i höstas, eller om det var i våras, försökte jag kolla vad Liberalerna hade sagt om arbetslivskriminaliteten tidigare. Jag tänkte att riksdagen har en bra söktjänst och att det var enkelt att ta reda på, men jag fick ingen träff. Det var först när statsrådet kom in i regeringen som jag fick en träff på en liberal företrädare som nämnde ordet arbetslivskriminalitet. Jag tycker att det är jätteskönt att frågan diskuteras också i Liberalerna.

Myndigheterna får inte prata med varandra så mycket. Vi hörde om sekretessen, och den är ett problem, vilket säkert kan låta löjligt för någon utifrån. Jag hade möjligheten att vara uppe i Umeå på deras center mot arbetslivskriminalitet och sitta ned och prata med myndigheterna där. Jag hörde en myndighet säga att den satt på information som den inte kunde dela med sig av.

Sekretessen ställer till det. Det är som att lägga ett pussel tillsammans där man sitter med olika bitar som man försöker bygga ihop men där man inte får dela på bordet. Då blir det jättesvårt att få en helhet och komma åt problematiken.

Samlokaliseringen av myndigheter nämnde statsrådet också. Det är oerhört viktigt, men jag funderar på hur viktigt detta är för regeringen. I somras öppnade ännu ett center i Norrköping. Månaden innan hade jag ställt en fråga till statsrådet Brandberg om hur planen såg ut och när nästa center skulle öppna. I svaret från statsrådet fanns ingenting som hintade om att ett center till snart var på G, utan det var det vanliga, att fem till skulle öppnas under året.

När centret väl hade öppnats kom i princip inga kommentarer från statsrådet eller regeringen. Man sa inte "Jippi, nu går vi vidare" eller "Nu händer det något mer", utan vi fick se det via några anonyma pressmeddelanden. Det kändes som att det var en fråga som inte var så där jätteviktig för statsrådet. Nu är det fyra center kvar att öppna, och kanske kan vi få lite information nu om när det kommer att ske. Jag vet att det är på G.

Sedan har vi hela den nationella strategi som den förra, socialdemokratiska, regeringen antog. Den behöver utvärderas. Hur ligger det till med det? Såvitt jag hörde har man på Regeringskansliet fortfarande inte påbörjat någon utredning om detta. Den skulle ha påbörjats under hösten. Strategin behöver utvärderas och uppdateras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om det något vi vet är det att de kriminella hela tiden hittar nya sätt att komma runt saker och fuska inom detta område. Därför är det viktigt att strategin uppdateras och följs upp men också att vi genomför de saker som finns däri. Det kan handla om A1-intygen, F-skattesystemet, sekretessen eller arbetskraftsinvandringen - det är många olika saker som har stoppats eller lagts i byrålådan hos regeringen. Samtidigt breder kriminaliteten ut sig, och seriösa företag blir utkonkurrerade.

Inom byggbranschen har parterna tagit ett stort ansvar och utvecklar nya verktyg och metoder för att komma åt fusket. Något som beskrivs som ett stort problem inom byggbranschen är alla underentreprenörsled. Hur ser regeringen på det? Är detta något som man behöver arbeta med för att säkerställa att vi kommer åt det? Hur kan man säkerställa att lagar och avtal följs i det sista ledet när det är så svårt att granska?

Stadsrådet nämnde att det är såklart finns många andra branscher som påverkas av arbetslivskriminalitet, såsom städning, skönhet, restaurang, personlig assistans och så vidare. Det är viktigt att sprida information om detta, och där har Delegationen mot arbetslivskriminalitet ett oerhört viktigt uppdrag.

Det finns också människor som utnyttjas. Statsrådet beskrev det väldigt bra utifrån sina tidigare erfarenheter. Hur tänker regeringen kring de människor som utnyttjas, och hur kan de få bättre hjälp?

Herr talman! Jag vill först rikta ett tack till statsrådet. Det var riktigt skönt att höra beskrivningen av den verklighet som hon själv har sett där ute och det problem som vi pratar om. Kriminaliteten är som ett finmaskigt nät som tränger sig in i alla delar av samhället. Detta har inte tagits på allvar under många år.

Man kan skylla på den förra regeringen, och man kan titta längre bort än så. Men redan 2012 tog länskrim i Västra Götaland fram en rapport som visar att den vägburna kriminaliteten hade förgreningar in i resten av det kriminella nätverket i landet.

Effekterna av den ohämmade utveckling som de kriminella har tillåtits ha ser vi dagligen med skjutningar, sprängningar och annat som vi lider under.

När man får en rapport lagd framför sig kan jag inte för mitt liv förstå att man inte vidtar åtgärder och ser var detta faktiskt kommer att ske framöver. Vi har facit i dag, men man hade kunnat göra någonting åt det långt tidigare.

Ledamoten sa tidigare i ett inlägg att det ska vara enkelt att åka fast. Ja, men då måste det finnas någon som gör jobbet där ute också. Detta har jag också efterlyst under lång tid, men det har inte hänt någonting.

Nu ser jag äntligen en möjlighet att vi ska få till en lösning så att vi kan angripa den kriminalitet som vi har runt omkring oss i samhället varje dag. Det är inga duvungar som vi har att göra med. Om någonting går emot någon av de kriminella tar man bort den som utgör ett hot. Man avrättar folk i dag. Det är en kuslig utveckling som det hade varit möjligt att göra någonting åt för länge sedan.

Herr talman! Vi diskuterar ett väldigt komplext problem. Det löses inte med en reform. Därför är den strategi som flera av oss lyfter fram i talarstolen väldigt viktig. Vi kommer att behöva insatser på väldigt många områden. Det kan inte enbart finnas någon där ute som gör jobbet, som ledamoten från Sverigedemokraterna sa. Vi behöver också lägga om en hel del regelverk.

För att upptäcka fel, brister, fusk och ren kriminalitet på arbetsplatserna är just kontrollen och uppföljningen på plats avgörande.

De myndighetsgemensamma kontrollerna, som statsrådet lyfter fram, är oerhört viktiga. Men även Arbetsmiljöverkets ordinarie inspektionsinsatser spelar en stor roll för att upptäcka brister och förhindra fusk på arbetsplatserna, även där man inte från början har sett att det finns en stor risk för arbetslivskriminalitet. Här kan man göra en väldigt stor insats med de ordinarie inspektionsinsatserna.

I regeringens budgetproposition kan man följa utvecklingen av antalet kontroller som har utförts av Arbetsmiljöverkets inspektörer, både de egna kontrollerna och de myndighetsgemensamma riktade insatserna mot arbetslivskriminalitet. Man kan också se hur många viten, sanktionsavgifter, förelägganden och förbud som de har beslutat om.

Fram till 2019 ökade både antalet inspektioner och beslut från Arbetsmiljöverkets inspektörer. Men jämfört med 2019 genomfördes det under 2022 nästan 4 500 färre inspektioner, och det fattades 800 färre beslut.

Håller statsrådet med om att inspektionerna är viktiga för att motverka arbetslivskriminalitet? Och i så fall, vad gör hon för att de ska öka igen, så att man åtminstone kommer upp på samma nivå som före pandemin?

Herr talman! Arbetslivskriminaliteten i Sverige är omfattande och kräver en palett av åtgärder. Som det har påpekats här räcker det inte med en reform eller en åtgärd, utan det krävs krafttag inom många områden.

Utifrån min tidigare erfarenhet kommer jag att uppehålla mig lite mer kring rättsväsendet och brottsbekämpningen. När man lyssnar på vissa av ledamöterna framstår det nästan som att arbetslivskriminaliteten lever sitt eget liv vid sidan av resten av brottsligheten. Exempelvis ledamoten Amloh tyckte att man pratar så mycket om gängkriminalitet men så lite om detta.

Herr talman! Denna kriminalitet hänger ihop med annan kriminalitet. Vi ser hur pengar från arbetslivskriminalitet göder den organiserade brottsligheten som breder ut sig över vårt land. Det är också så, herr talman, att trots att vi har haft en otrolig brottsutveckling - en skenande brottsutveckling - i Sverige hade vi 2022 samma antal poliser i förhållande till befolkningsmängd som vi hade 2012.

Herr talman! När brottsligheten breder ut sig drabbar det all form av brottsbekämpande verksamhet. Det drabbar brottsutsatta kvinnor som utsätts för våld i hemmet, och det drabbar såklart också arbetet med arbetslivskriminaliteten.

Att då säga att denna regering inte vidtar några åtgärder när vi gör enorma satsningar, inte minst i budgeten, för att våra brottsbekämpande myndigheter ska kunna ha en chans att hantera detta är inte hederligt.

Herr talman! Som jag sa krävs det åtgärder på bred front. Som jag också sa finns det en reform som tar sikte på just arbetskraftsinvandringen, för det är en otroligt viktig pusselbit. Regeringen kopierar inte socialdemokratisk politik när vi tycker att vi har bättre lösningar, och den reform som nu ligger på migrationsministerns bord ser vi som en bättre lösning för att förhindra att människor i många fall vilseleds till att komma till Sverige för att arbeta här under slavliknande förhållanden och till slavlöner. Det är en av pusselbitarna i regeringens arbete kring detta.

Utöver det växlar vi upp den myndighetssamverkan som krävs. Vi håller på att bygga ut de a-krimcenter som är på gång, och fyra av dem återstår att öppna. Planen är att de ska öppna före årsskiftet, vilket alltså är mitt besked i den frågan.

Vi har fått en rapport om det myndighetsgemensamma uppdrag som finns, och i februari 2024 kommer Arbetsmiljöverket att redovisa ett uppdrag de har fått. Delegationen mot arbetslivskriminalitet kommer då också att lämna ett delbetänkande gällande just dessa frågor. Utöver det tittar vi på möjligheterna till en myndighetsgemensam tipsfunktion, och även detta är ett pågående arbete som jag hoppas ska kunna vara en viktig pusselbit i arbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag delar ledamöternas uppfattning att det är viktigt att riva ned de sekretesshinder som i dag finns för att det myndighetsgemensamma arbetet ska fungera på ett effektivt sätt. Här finns en pågående beredning på Finansdepartementet, och jag hoppas att vi snart kommer att kunna presentera en väg framåt gällande den frågan. Det är nämligen en väldigt viktig pusselbit.

Herr talman! Jag vill i mitt slutanförande faktiskt börja med att tacka Jim Svensk Larm och även övriga ledamöter som har deltagit i debatten, för jag delar helt uppfattningen att detta är frågor som måste komma högt upp på agendan. Jag tycker också att det är bra och nyttigt att vi diskuterar dem här i kammaren.

Regeringen kommer att agera på bred front mot all form av kriminalitet. Vi kommer också att göra ett stort perspektivskifte när det gäller synen på brottsoffer - vi behöver förflytta fokus från gärningspersoner till brottsoffer i hela vår politik. Men allra viktigast är att vi ska få färre brottsoffer, och det är sant även när det gäller vår arbetsmarknad och vårt arbetsliv.

Svar på interpellationer

I Sverige ska vi ha ett friskt arbetsliv. Vi ska ha en hälsosam arbetsmarknad där människor går till jobbet, får rätt lön för sitt arbete och kan känna sig trygga på arbetet - och där fusk och kriminalitet motverkas och bekämpas med full kraft. Jag kommer i mitt arbete att fortsätta driva exakt den linjen, och jag ser fram emot fler debatter på detta tema där jag får möjlighet att presentera de åtgärder som regeringen löpande vidtar gällande detta arbete.

Tack för en god debatt!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.