Amanda Lind (MP) svarade Energi- och näringsministern Ebba Busch i en replik om Partiledardebatt i debatten ”Protokoll 2025/26:57 Onsdagen den 14 januari” den 14 jan 2026.
Energi- och näringsministern Ebba BuschKD· i en replikJag vill ändå vädja om en möjlighet att få prata vidare med Miljöpartiet om detta och att Miljöpartiet ska tänka om hela vägen. Vi har prövat den modell som Amanda Lind pekar på i grunden, och den håller inte. 21 olika…Herr talman! Under julhelgen mördades två kvinnor brutalt. Jag blir fruktansvärt frustrerad, ledsen och upprörd när jag tänker på detta och på alla kvinnor som före dem fallit offer för våldet. Vi behöver göra så mycket mer för att kvinnor i Sverige ska känna sig trygga.
I dag tar Miljöpartiet ett initiativ till att brett se över kriterierna för rättspsykiatrisk vård. Fler ska kunna dömas till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning om de bedöms ha en allvarlig problematik och kan utgöra en fara. Det möjliggör vård, och det förhindrar att mycket farliga personer med hög återfallsrisk släpps ut.
Herr talman! Mäns våld mot kvinnor är en av de allvarligaste trygghetsfrågorna i vårt samhälle. Det kräver uthållighet, många insatser och en bred samsyn i riksdagen – över tid och över partigränser. Det ansvaret är det vår förbaskade skyldighet att ta.
Herr talman! Januari kallas för årets fattigaste månad. Med Ulf Kristersson som statsminister har den för många blivit ännu fattigare när de ekonomiska klyftorna ökat. Vi ser en massarbetslöshet alltmedan regeringen försvagar trygghetssystemen och prioriterar skattesänkningar för de rikaste framför välfärden.
Herr talman! Många i vårt land går runt med en oro. Det handlar om en kvinnas oro för att slås ihjäl av en man, en förälders oro för ekonomin eller för att barnen ska rekryteras in i gängkriminalitet och en familjs oro för att tvingas ut ur landet. Samtidigt finns oro för världsläget och för klimatet.
Herr talman! I Sverige bör alla barn och unga få växa upp med en framtidstro. Det går att byta kurs. Det går att få Sverige på rätt spår igen, men då krävs ett regeringsskifte. Med Miljöpartiet får Sverige tillbaka tron på framtiden.
(Applåder)
I detta anförande instämde Camilla Hansén, Jan Riise och Ulrika Westerlund (alla MP).
Herr talman! Det är sent, och vi tar ett lite annat grepp.
Vi föreställer oss att vi har tagit över familjegården som står där lika stadigt som när vi var barn. Barnen som nu finns på gården vet att de en dag, om de vill, kommer att ta över. Det är drömmen, men drömmen hotas. För att ta över gården har syskonen köpts ut, vilket krävde stora lån med skogen som pant.
Så kommer beskedet. Skogen får inte brukas. Någon har anmält att det kan finnas en tjäderplats i skogen. Vi har ingen brist på tjäder, tvärtom, men ändå säger Skogsstyrelsen att överklagan ska prövas. Kanske kan skogen aldrig avverkas. Tillgången är därmed värdelös, och gården måste säljas för att undvika konkurs.
Så här ser verkligheten ut för många skogsägare i dag. Vad tänker Amanda Lind göra för att ta skogsägarna ur den här Kafkaartade situationen?
(Applåder)
Herr talman! Jag vill passa på att hälsa Elisabeth Thand Ringqvist välkommen till partiledardebatten och ser fram emot att diskutera dessa och andra frågor med Elisabeth framöver!
När det gäller dagens skogsbruk finns det många utmaningar. Vi vet att det finns en försämrad artrikedom i våra skogar. Vi vet att skogen är så värdefull för att fånga upp koldioxid. Vi vet också att många, inte minst små och medelstora skogsägare, kämpar med lönsamheten. Vi vet också att det kan uppstå situationer som naturligtvis är helt oacceptabla.
Det är därför vi i Miljöpartiet de senaste åren har gått fram med många reformer för att öka valfriheten för skogsägare och stärka möjligheten till kompensation. Vi har gått fram med en artbonus som innebär att man ska få en kompensation om man hamnar i en situation där det finns värdefulla arter på ens mark.
Vi ska komma ihåg att väldigt många skogsägare vill bidra mer till artrikedomen och klimatupptaget. Då måste vi i politiken ge de förutsättningarna, och jag diskuterar gärna dessa reformer med Elisabeth Thand Ringqvist.
(Applåder)
Herr talman! Det gläder mig att Amanda Lind lyfter den biologiska mångfalden. Den är väldigt viktig. Men låt oss tala klarspråk om skogen. Klimatkampen kan inte vinnas genom att stoppa brukandet. När det kommer till koldioxid är nämligen träd som tonåringar: De käkar mest när de växer. Sveriges skogar behövs dessutom för att ersätta plast, för att bygga fler hus i trä och för att låta landsbygden driva den gröna omställningen, inte bromsas av den.
Amanda Lind påstod i en lördagsintervju att Miljöpartiet vill minska avverkningarna med upp till 20 procent men att detta inte ska leda till färre jobb. Det går givetvis inte ihop. När politiken börjar behandla skogen som ett skyltfönster i stället för en näring har man lite grann tappat kontakten med skogen. Hur tänker Amanda Lind att minskad avverkning med 20 procent inte ska påverka jobben i Sverige?
(Applåder)
Herr talman! Jag kan konstatera att Centerpartiet måste läsa i kapp när det gäller både forskningen och Miljöpartiets politik.
Självklart ska vi kunna bruka svenska skogar! Självklart ska vi kunna kombinera möjligheten till arbetstillfällen i skogarna med en stärkt klimat- och miljönytta. Forskningen är tydlig: För att nå klimat- och miljömål måste naturhänsynen öka. Man behöver låta skogen växa längre innan den avverkas och också hugga ned färre träd. Det har också kommit en rapport som visar att skogens klimatupptag hade stärkts på grund av bland annat minskade avverkningar.
Det här måste vi göra på ett kontrollerat, smart och klokt sätt. Vi vet ju att jobben kommer att minska i de svenska skogarna även om vi fortsätter med status quo. Det är det vi ser när vi ser tillbaka. Landsbygden har utarmats på arbetstillfällen, och där behöver vi göra mer. Vi behöver stärka innovationskraften, stärka förädlingsförmågan och hitta nya sätt att bruka våra skogar som också ger jobb.
Som sagt, jag diskuterar gärna vidare de här förslagen, men jag tror att Centerpartiet behöver läsa på forskningen lite mer.
(Applåder)
Herr talman! Timmen är sen, och jag önskar fortsätta att tala om vården.
Miljöpartiet övertog regeringsansvaret hösten 2014. Två år senare hade antalet patienter som hade väntat mer än 90 dagar på nybesök inom den specialiserade vården ökat med 73 procent. Antalet patienter som hade väntat mer än 90 dagar på operation hade ökat med 84 procent. Detta var återigen ett resultat av en kravlös vårdpolitik.
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys konstaterade 2017 att utvecklingen gick åt fel håll och sa samtidigt att regeringen behöver utveckla den strategiska styrningen för att främja en förbättrad tillgänglighet. Det görs nu. Nu har vi sett ett trendbrott, och vårdköerna har minskat med 25 procent. Den riktade satsningen för att korta vårdköerna inom tre specifika vårdområden har gett goda resultat tack vare en kravfylld vårdpolitik som sätter patienterna i centrum, inte system och regionpolitiker.
Hur ser Amanda Lind på ökad statlig styrning av vården? Skulle vi kunna hitta en väg framåt tillsammans här?
Herr talman! Inom vissa områden är jag övertygad om att det behövs en tydligare och stärkt statlig styrning och statliga stöd för att kunna göra rätt prioriteringar. Till exempel har Miljöpartiet gått fram med stora satsningar på både vuxenpsykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin. Inom andra områden behövs det tydligare direktiv. Jag tycker också att den nationella vårdförmedlingen som det arbetas med nu är helt självklar. Det ska vi absolut gå vidare med.
Jag vill dock komma tillbaka till vad jag hör och som bedöms vara det absolut mest centrala för att vi ska kunna få fler vårdplatser och en bättre fungerande vård i hela landet. Det är personalen. Det är arbetsvillkoren. Det är att man får fler kollegor så att man faktiskt har en chans att öppna de här vårdplatserna för att kunna beta av köerna så att de som har de allra största behoven också får vården snabbast.
Det är där den här regeringen misslyckas. Det är för lite pengar till regionerna. Det är för lite satsningar på arbetsmiljön inom vården. Sjukskrivningarna ökar tyvärr inom välfärden. Fler sjuksköterskor behöver få en kollega så att de slipper bli sjukskrivna på det sätt som vi nu ser.
(Applåder)
Herr talman! Jag vill ändå vädja om en möjlighet att få prata vidare med Miljöpartiet om detta och att Miljöpartiet ska tänka om hela vägen. Vi har prövat den modell som Amanda Lind pekar på i grunden, och den håller inte. 21 olika regioner mäktar inte med. Det är dags att gå hela vägen och avskaffa dem och få ett nationellt ansvar.
Amanda Lind pekar här på behovet av mer resurser till regionerna, men när man öste 30 miljarder över regionerna senast fick det alltså inte mätbart resultat. I Dagens Samhälle summerade man detta med orden: ”Varken regionerna, Socialstyrelsen eller regeringen har tagit ansvar för att redovisa att skattemiljarderna verkligen gått till att ställa om vården.” Det är inte vägen framåt.
Jag hoppas att vi kan bli fler i politiken som är beredda att sätta patienternas bästa före regionernas bästa. Vi har nu sett resultatet gällande höftledsoperationer, där vårdköerna har gått ned kraftigt med 55 procent. Antalet operationer har gått upp för gråstarr, och kötiderna har gått ned för framfall.
Det är i denna riktning vi behöver fortsätta att gå, och jag skulle gärna göra det med MP.
(Applåder)
Herr talman! Vi har de facto suttit alla partier i den här kammaren och diskuterat frågan om förstatligande av vården och brett landat i, dock inte med Kristdemokraterna, att det inte är en stor omorganisation svensk sjukvård behöver. Däremot finns det flera områden, till exempel ambulansflyg, helikopterverksamhet och vaccinationer, där vi bör samordna oss mer.
När man pratar med människor i sjukvården är det bristen på resurser som man återkommer till. Inte resurser för resursernas skull utan för att mer personal ska kunna anställas. Det är alltså tusentals sjuksköterskor som har lämnat yrket på grund av arbetsvillkoren och på grund av att det inte är tillräckligt attraktivt att jobba inom svensk sjukvård.
Kristdemokraterna är det parti som ansvarar för sjukvård i dag. Jag skulle vilja höra era åtaganden. Kommer ni att satsa på arbetsvillkoren inom sjukvården? Kommer man att få fler resurser? Kommer ni att agera för att Sollefteå sjukhus också kan värnas? Ni har möjligheten i regeringen.
(Applåder)
Herr talman! Efter Rysslands invasion av Ukraina tog flera partier i den här kammaren ansvar och satte Sveriges intressen först. De sattes före ideologier och partiåsikter. Vi gick med i Nato för att Sverige behövde det.
Nu börjar vi så smått vända om kärnkraften också. När regeringen tar viktiga kliv framåt för ny kärnkraft börjar till och med en och annan socialdemokrat ändra inställning. Men Miljöpartiet håller fast vid sitt kärnkraftsmotstånd trots att vi behöver kärnkraft för att klara omställningen och för att göra Europa energioberoende. Allt annat vore ett stort säkerhetspolitiskt misstag.
I det här oroliga omvärldsläget är min fråga till Amanda Lind om det inte är på tiden att sätta Sveriges behov av kärnkraft före partiintressen.
Herr talman! Med tanke på erfarenheterna från Ukraina har jag med all respekt svårt att se att kärnkraft skulle vara det som stärker svensk säkerhet. Med det sagt far också Simona Mohamsson med osanning. Jag skulle vilja se de myndighetsrapporter och de energiforskare och experter som pekar på att just kärnkraften är avgörande för svensk säkerhet framåt och för svensk energiförsörjning. Expert efter expert har ju tvärtom pekat på att det går att göra energiomställningen på annat sätt.
Satsningen på kärnkraft fördröjer klimatomställningen för att den tar så lång tid att få på plats. Investeringar i förnybart trängs ut. Kärnkraften kommer att bli extremt dyr för skattebetalarna – och den behövs inte, för det är fullt möjligt och billigare och går dessutom snabbare att bygga ut det förnybara i kombination med grön baskraft.
Är det några som är ideologiskt förblindade är det Liberalerna.
(Applåder)
Herr talman! Miljöpartiet talar gärna om elektrifiering – men det kräver ju el. Det kräver fossilfri el, och det kräver kärnkraft.
Svenska folket har redan fått ett smakprov på Miljöpartiets kärnkraftslösa samhälle. När reaktor efter reaktor stängdes under Miljöpartiets maktinnehav ledde det till elpriser som svängde som en bergochdalbana. Det ledde till att kolkraftverk måste startas upp. Konstigt nog gladdes bara Miljöpartiet åt detta.
Min fråga till Amanda Lind är när Miljöpartiet är berett att ompröva sitt nej till svensk kärnkraft.
Herr talman! Jag ställer frågan igen till Simona Mohamsson: Vilka är det som säger att det är just kärnkraft som behövs för att vi ska klara elektrifieringen och våra klimatmål?
Det den här regeringen har lyckats med är att totalt bromsa elektrifieringen, som Simona Mohamssons parti och även andra partier i Tidöregeringen pekade på skulle vara det absolut viktigaste för att klara klimatet.
Försäljningen av elbilar minskade under Liberalernas tid i regering. Utbyggnaden av förnybar el och den baskraft som krävs tvärnitade. Nu pekar de på kärnkraft, som kanske kan vara på plats om 15–20 år, om vi har tur, till enorma kostnader för skattebetalarna. Var är satsningen på elektrifieringen här och nu? Var är ansvarstagandet för klimatomställningen?
Jag är så trött på att i debatt efter debatt få kärnkraft som svar. Det är helt oseriöst, inte minst från Liberalerna som faktiskt också har klimatministerposten.
(Applåder)
