Åsa Westlund (S) svarade Helena Storckenfeldt i en replik om Klimat, miljö och natur i debatten ”Protokoll 2025/26:53 Tisdagen den 16 december” den 16 dec 2025.
Helena StorckenfeldtM· i en replikSocialdemokraterna är experter på att lova allt åt alla, men i slutändan är det alltid någon annan som bestämmer i klimatpolitiken. Varför ska människor lita på att Socialdemokraterna kommer att jobba för att hålla nere…Herr talman! Den budget som vi debatterar i dag är den sista som ska antas under mandatperioden. Jag ska därför summera Sverigedemokraternas och regeringens nedskärningar på detta område under mandatperioden.
I den sista budgeten som lades fram av den socialdemokratiskt ledda regeringen var den sammanlagda summan för det utgiftsområde för klimat, miljö och natur som vi nu debatterar 21,9 miljarder. Den första budgeten som Sverigedemokraterna och regeringen lade fram innebar en rejäl neddragning på nästan 2,5 miljarder.
I de därpå följande budgetarna fortsatte sedan nedskärningarna. Förra året var budgeten för klimat, miljö och natur nere på 16,4 miljarder. I den sista budgeten, som vi nu debatterar, föreslås ungefär lika mycket som i Sverigedemokraternas och regeringens första stora nedskärningsbudget.
Om man tar hänsyn till inflationen, vilket är det enda rimliga att göra när man jämför över tid, är neddragningarna dock mycket större. För att i fasta priser motsvara den budget som den socialdemokratiskt ledda regeringen lade fram hösten 2021 skulle den här budgeten ha behövt vara 7 miljarder större än vad den faktiskt är.
Har regeringen och Sverigedemokraterna tvingats till dessa nedskärningar på grund av tuffa tider? Nej, knappast. Pengar till reformer har inte saknats – tvärtom. Pengarna har gått till stora skattesänkningar, och mest har gått till dem som tjänar mest. Till och med en extra skattebonus för dem som tjänar mest har prioriterats före att upprätthålla ambitionerna i miljöbudgeten.
Det som Sverigedemokraterna och regeringen har dragit ned mest på är skyddet av värdefull natur, bland annat ersättning till skogsägare.
De här nedskärningarna i budgeten märks förstås också i verkligheten. Saneringen av förorenade områden släpar efter. Skötseln av den värdefulla naturen i våra naturreservat har försämrats. Regeringen har inte orkat lösa vare sig juridiken eller de pengar som krävs för att hantera frågan om ersättning till skogsägare. Klimatutsläppen har ökat rejält, och insatserna för klimatanpassning har minskat.
Herr talman! Sverigedemokraternas och regeringens klimatpolitik kommer att lämna efter sig en rejäl springnota. Sverige är inte längre ett föregångsland i klimatarbetet – tvärtom. Utsläppen ökar. Svensk industri, som hade kunnat bidra till att minska utsläppen och skapa nya jobb, har svikits. Svenska skattebetalare riskerar att få betala miljarder i böter till EU på grund av regeringens springnota. Priset i form av ökade klimatförändringar kommer vi alla att få betala. Läget är helt enkelt väldigt allvarligt.
I valet lovade samtliga regeringspartier att föra en effektiv klimatpolitik för att minska utsläppen. De lovade att de stod bakom klimatmålen. Efter valet valde de dock att samarbeta med det enda parti som inte stod bakom Sveriges klimatmål. Detta har fått exakt de konsekvenser man kunde förvänta sig.
Regeringen sänkte reduktionsplikten utan att samtidigt ha någon annan idé om hur klimatmålen skulle nås. Klimatministern bemötte kritiska frågor om detta med att sätta sin heder i pant. Hon lovade att avgå om utsläppen ökade och Sverige rörde sig längre bort från klimatmålen.
År 2024 är det sista helår som vi har statistik för. Då ökade klimatutsläppen kraftigt, med hela 7 procent, men trots att klimatutsläppen ökade och Sverige rörde sig längre bort från klimatmålen än tidigare valde klimatministern att sitta kvar. I stället för att stå vid sitt ord började hon låtsas som att det var andra än hon själv som hade sagt att hon skulle avgå. Det har varit och är pinsamt att beskåda. Den enda som inte skäms är väl klimatministern själv.
Herr talman! För första gången deltog i år inte något svenskt statsråd i förhandlingarna på det internationella klimattoppmötet COP 30. Sverige har tidigare alltid representerats av minst ett statsråd i förhandlingarna. Sverige har ofta representerats av flera statsråd, och inte sällan av statsministern, men den här regeringen valde att inte delta. Det är symtomatiskt för hur den här regeringen hanterar klimatfrågorna. Det är som att man inte förstår hur allvarligt detta är och vilket ansvar man har för vår framtid.
Herr talman! Sedan valet till Europaparlamentet förra året har det pågått en intensiv påverkan gentemot EU-kommissionen från de delar av industrin som ligger efter i sin klimatomställning.
I dag väntas EU-kommissionen föreslå en uppluckring av klimatlagstiftningen. Det vore dåligt för de delar av industrin som har gjort sin hemläxa och ligger i framkant i omställningen. Många gånger är denna industri svensk, och därför borde regeringen engagera sig kraftfullt mot dessa uppluckringar. Men i stället har vi sett hur företrädare för Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har uttalat sig till stöd för att minska klimatkraven på personbilar, trots att Volvo Cars och Polestar har varnat för konsekvenserna och vädjat till EU att hålla fast vid klimatkraven på personbilar.
Vad kommer detta att innebära i förlängningen? Ja, herr, talman, vad brukar det innebära när någon försöker klamra sig fast vid gammal teknik i stället för att bejaka nya, smarta lösningar? Jo, man blir utkonkurrerad. Ingenting talar för att det skulle vara annorlunda nu, och därför är jag djupt oroad över regeringens passivitet i detta avgörande skifte och över att man har dragit ned kraftigt på Industriklivet och pausat de gröna krediterna.
Herr talman! Vi socialdemokrater vill främja och underlätta både företags och människors klimatomställning. Vi vet att det är genom att ligga i framkant som svensk industri kan stärka sin konkurrenskraft, bidra till att göra Sverige rikare, skapa jobb och finansiera välfärden. Därför har vi också under hela mandatperioden lagt mer resurser i våra budgetförslag på att ställa om Sverige än vad Sverigedemokraterna och regeringen har. Om våra budgetar hade gått igenom hade Sverige till exempel haft tusentals fler laddstolpar, och fler företag hade kunnat göra de där kostsamma men kloka övergångarna till klimatsmart teknik. Sverige hade också haft mer energieffektivisering.
I vår budget lägger vi mer på Industriklivet och mer på mer och billigare kollektivtrafik. Vi satsar på snabbare utbyggnad av elstolpar och billig elbilsleasing för privatpersoner. Vi lägger mer resurser på att vårda och skydda vårt svenska kulturarv i form av vår fantastiska natur, mer på järnvägsunderhåll och mer på klimatanpassning för att förebygga enorma kostnader längre fram för privatpersoner och företag. Vi lägger också mer på att förebygga invasiva arter i våra vattendrag och mer på kameraövervakning för att förhindra att mer fisk än vad som är hållbart tas upp.
Dessutom har vi lagt fram förslag som skulle ge Sverige mer billig el här och nu för att underlätta elektrifieringen. Vi har också lagt fram förslag som skulle öka produktionen av svenskt biobränsle, vilket vore bra för att stärka Sveriges motståndskraft och bra för klimatet. Det hade också skapat jobb och tillväxt i Sverige och gjort Sverige mindre beroende av oljeexporterande skurkländer.
Sverige kan ställa om och undvika de värsta klimatförändringarna. Vi kan göra det på ett sätt som stärker vår ekonomi och vår konkurrenskraft och som samtidigt är rättvist. Om vi gör det kan vi också få fler länder att följa efter.
Vi socialdemokrater lade fram ett budgetförslag som innebar viktiga steg i denna riktning, men riksdagen sa tyvärr nej till det. Eftersom vi ser budgetalternativen som helheter yrkar jag inte på något utan hänvisar till vårt särskilda yttrande.
Herr talman! Avslutningsvis önskar jag talmannen, åhörarna och alla andra i vårt land en god jul.
(Applåder)
Herr talman! Jag tackar Åsa Westlund för anförandet.
Åsa Westlund nämnde Industriklivet och kreditgarantierna i sitt anförande, och det är korrekt att kreditgarantierna pausas. Statskontoret får i uppdrag att utvärdera dem, för det är ju en enorm risk man utsätter skattebetalare, framtida pensionärer, andra kommuninvånare med flera för när man anslår dessa kreditgarantier på åtskilliga tiotals miljarder.
Socialdemokraterna är oroade, men inte för den risk skattebetalare utsätts för utan för något annat. Vad beror denna oro på? Kan den tänkas bero på försämrade möjligheter till reträttjänster för socialdemokrater? Kan den bero på att ens sossekompisars investeringar kanske inte blir så bra? Tidigare näringsminister Ibrahim Baylan är i dag lobbyist åt Harald Mix, som har orkestrerat investeringarna i såväl Stegra som Northvolt. Mikael Lindström, tidigare i Stefan Löfvens stab, är i dag anställd i Stegra, och Anna Hallberg, tidigare handelsminister, har en sambo som äger en del av Stegra. Hur oroad är Åsa Westlund över att socialdemokrater drivs av egenintresse när det gäller de statliga satsningarna på den gröna omställningen?
Herr talman! Sverigedemokraterna fortsätter sitt kulturkrig mot klimatet. Allt som andas klimatpolitik är per definition dåligt. Tidigare i debatten kunde vi höra att inte ens svenska jobb är en anledning att stötta en ambitiös klimatpolitik. Det är alltså viktigare att vara mot klimatet än att rädda svenska jobb. Ytterligare ett exempel på att Sverigedemokraterna har fått sin vilja igenom i regeringens budget för klimatet är att de har lyckats pausa de gröna krediterna och dra ned på Industriklivet.
När jag tittar ut över världen blir jag väldigt oroad över att Sverige kommer att gå miste om framtida investeringar, konkurrenskraft och jobb. Vi ser hur andra länder offensivt och med stora belopp stöttar sina industrier. Jag menar att vi varken kan eller ska tävla med dem, men vi ska inte heller vara så naiva att vi tror att bara skattesänkningar och något slags allmän tro på att det fortfarande råder marknadsekonomi i världen kommer att rädda oss.
Låt oss i stället göra smarta saker som att se till att företag som investerar i Sverige kan låna pengar billigt. Det är en kostnadseffektiv satsning med den minsta risken skattebetalare kan ta. Då har vi i alla fall en chans i den globala konkurrensen. Jag är beredd att ta denna risk även om den ibland kommer att leda till att vi förlorar pengar. Men den största risken är att inte ha någon stålindustri och fordonsindustri alls kvar i Sverige för att andra länder agerar på ett sätt som inte ingår i regeringens eller Sverigedemokraternas omvärldsanalyser.
(Applåder)
Herr talman! Jag tackar Åsa Westlund för inlägget.
Jag uppfattade dock inget svar på min fråga hur oroad Åsa Westlund är över de täta kopplingar som finns mellan dessa investeringar och det socialdemokratiska partiet. Först är man minister i regeringen eller har en hög tjänst i statsministerns stab, och sedan är man involverad i dessa bolag och har direkta ekonomiska intressen i desamma. Drivs Socialdemokraterna av en vilja till omställning, eller är detta ett sätt för dem att sko sig själva? Det är en fråga som svenskarna förtjänar svar på.
Man kan också fundera över de märkliga turer som ägde rum när AP-fonderna under Socialdemokraternas tid vid makten plötsligt gick ifrån sina regelverk och startade märkliga bolag som de sedan kunde skyffla in mer pengar i.
Hur kom kreditgarantierna till? För ett antal år sedan var företaget Preem mitt i en tillståndsprocess, men efter möten med den socialdemokratiska regeringen drog Preem tillbaka sin ansökan. Regeringens agerande stred sannolikt mot lagstiftningen, men det prövades aldrig. Kort därefter kom kreditgarantierna.
Det finns alltså täta kopplingar mellan Socialdemokraterna och stora bolag där skattebetalare, kommuninvånare, EU-medborgare med flera riskerar tiotals miljarder. Hur kommer sig detta? Är det bara en tillfällighet, eller vad beror det på?
Herr talman! Det är fantastiskt att komma från utbildningspolitiken, där Sverigedemokraterna och regeringen håller ihop kring en politik som håller varenda friskoleägare i landet om ryggen. Ägarna får betalt – miljarder varje år – för något som de inte gör. Det blir 19 miljarder i vinst i stället för stöd till barnen i klassrummen. Ägare skriver ”Bra jobbat!” till statsministern. Det är fascinerande att komma från den debatten till den här.
Jag tror att många socialdemokrater efter ett politiskt värv vill göra nytta i samhället, gärna i näringslivet. Om detta går att kombinera med att göra nytta för vår klimatomställning hoppas jag att de gör det.
Som jag sa redan i min första replik är jag oroad över att vi inte kommer att klara konkurrensen med andra länder. Det borde Martin Kinnunen också vara. Jag menar inte att vi ska tävla med andra länder om att ge störst statsstöd; det vore dumt och skadligt.
Vi i Sverige kan inte vara så naiva att vi tror att sänkta skatter och fri marknad är svaret på allt, inte om vi ska ha en konkurrenskraftig industri i Sverige. Då behöver vi ha ett samarbete mellan regering och näringsliv och mellan politik och näringsliv för att klara konkurrensen.
Det handlar om att se till att det finns en energiöverenskommelse. Det såg ni i Sverigedemokraterna till att det inte blev, Martin Kinnunen. Det handlar också om att se till att företag har möjlighet att åtminstone få kapital till bra ränta för att göra investeringar just här i vårt land.
Jag tror att alla svenska skattebetalare uppskattar att vi ser till att Sverige fortsätter att vara konkurrenskraftigt även framöver.
(Applåder)
Herr talman! För hårt arbetande människor, barnfamiljer, pendlare och företagare på landsbygden är bilen inte en lyx utan en förutsättning. När drivmedelspriserna stiger slår det direkt mot hushållsekonomin.
Socialdemokraterna söker nu mandat att bilda regering tillsammans med partier som vill höja koldioxidskatten på bensin och diesel. Det är en politik som, om den genomförs, riskerar att göra det mycket dyrare att ta sig till jobbet, lämna på förskolan och få vardagen att fungera, särskilt för dem som är beroende av bilen.
I vår politik är utgångspunkten en annan: Livet ska gå ihop för dem som arbetar, tar ansvar och får samhället att fungera. Detta gäller i hela Sverige, inte bara där det finns tillgång till tunnelbana, spårvagn eller Voi. Därför är frågan rätt enkel, men helt avgörande: Kommer bensinen att bli dyrare med Socialdemokraternas politik eller inte? Detta, herr talman, tycker jag är ett besked som väljarna förtjänar att få före valet.
Herr talman! Den politik som regeringen och Sverigedemokraterna har fört under den här mandatperioden garanterar att det blir en prischock vid pump för alla som ska tanka framöver. Regeringen och Sverigedemokraterna har nämligen missat möjligheten att ställa om och göra oss mindre beroende av den olja som kommer att kosta mer när hela världen ska gå över till att bli fossilfri, något som Helena Storckenfeldt för övrigt säger sig stå bakom.
EU kommer att införa ett handelssystem också för drivmedel, och detta innebär att priset vid pump kommer att gå upp, oavsett vem som styr i Sverige. Helena Storckenfeldt ansluter sig i den här debatten till alla högerpolitiker som låtsas som att det regnar. Hon måste ju på något sätt ändå ha tagit in att det finns ett handelssystem som kommer att driva upp priserna i Sverige.
Varför har då inte regeringen och Sverigedemokraterna gjort mer för att förebygga prischocken vid pump, genom att till exempel säga ja till det förslag om Sverigebränsle som vi socialdemokrater har lagt fram? Det hade inneburit lägre pris vid pump men framför allt att vi hade fått igång en stark produktion av biobränsle i Sverige, vilket hade gjort oss mindre beroende av Rysslands och andra skurkstaters olja. Det hade också sett till att vi kan undvika den kraftiga prischocken vid pump.
(Applåder)
Herr talman! Socialdemokraterna är experter på att lova allt åt alla, men i slutändan är det alltid någon annan som bestämmer i klimatpolitiken.
Varför ska människor lita på att Socialdemokraterna kommer att jobba för att hålla nere kostnaden i vardagen när de samtidigt söker mandat tillsammans med partier som vill höja koldioxidskatten på bensin och diesel, varav ett var det enda parti som inte gick till val på att sänka reduktionsplikten?
Reduktionsplikten ligger nu för övrigt på en mer långsiktigt hållbar bana, inte den som Socialdemokraterna införde och straffade våra hushåll och företag med. Ett uttalat syfte med deras politik är just att göra det dyrare att tanka. Jag ser inte, herr talman, att det här går ihop med löften om en trygg ekonomi för barnfamiljer, pendlare och landsbygdens företagare. Resultatet med ett av Socialdemokraternas samarbetspartier riskerar ju att bli mycket högre drivmedelspriser redan från dag ett.
Jag undrar fortsatt, herr talman, om det finns ett konkret besked här i dag. Kommer Socialdemokraterna att säga nej till höjd skatt och höjda bensin- och dieselpriser, eller är väljarna hänvisade till att hoppas på att Socialdemokraternas samarbetspartier inte får igenom sin politik?
Herr talman! Jag hoppas att samtliga noterade att Helena Storckenfeldt undvek att svara på varför man inte har förberett alla konsumenter på den prischock som kommer att ske vid pump några år framåt i tiden och varför man har sagt nej till Socialdemokraternas förslag om att förbereda och se till att vi har mer biobränsle så att vi kan fortsätta att hålla en rimlig nivå på bensin- och dieselpriset i Sverige.
Jag tycker förstås att det är viktigt att de som jobbar och som hämtar och lämnar på fritidsaktiviteter har möjlighet att göra det. Vi ska aldrig komma tillbaka till den situation vi hade när kriget i Ukraina startade. Det kriget tog oss lite på sängen, får vi väl ändå erkänna. Jag upplevde i alla fall inte att det var så många som var förberedda den dagen det hände.
Det var också tydligt att Sverige drabbades hårt av höga bränslepriser. Vår regering sänkte skatten på drivmedel under den tid vi hade kvar. Vi pausade reduktionsplikten. Vi har också en politik som ska se till att vi både får lägre pris vid pump och får mer biobränsle i tanken och fler elbilar i Sverige så att vi kan klara klimatmålen men också hushållens ekonomi.
Det är inte sant att vi lovar allt åt alla. Moderaterna lovar faktiskt inte heller allt åt alla. Det kan de vara lite stolta över, tänker jag, för i deras budgetar är det några som alltid gynnas. Det är inte den enskilda familjen eller den ensamma mamman, utan det är de absolut rikaste i samhället. Riksdagens utredningstjänst har visat att nio av tio hushåll tjänar på vår politik i jämförelse med den budget som Helena Storckenfeldt företräder.
(Applåder)
Herr talman! Välkommen till utskottet, Åsa Westlund, eller kanske snarare välkommen tillbaka! Ledamoten har ju varit ledamot i utskottet tidigare.
I anförandet var det ibland ganska höga brösttoner, men det är oppositionens roll. Den ska ju granska och kritisera – det ingår i arbetsbeskrivningen.
I reda pengar är den här budgeten den näst största för utgiftsområde 20. Om man, som Åsa Westlund nämnde i sitt anförande, justerade för inflationen skulle det, enligt Åsa Westlunds beräkningar, behövas ytterligare 7 miljarder kronor. Då kan man ställa frågan: Om det är så oerhört skrämmande att budgeten är så låg, varför har då inte Socialdemokraterna mött inflationen och höjt budgeten med ytterligare 7 miljarder?
Jag nämnde i mitt tidigare replikskifte med Emma Nohrén att det är två partier som ligger inom mer normala avvikelser och två partier som sannerligen inte ligger inom normala avvikelser vad gäller anslagsnivåerna. Socialdemokraterna är ett av de två som ligger inom det mer normala området. Men Socialdemokraterna tänker sig någon form av styre med Vänsterpartiet och Miljöpartiet, vilka är de två partier som verkligen sticker iväg – inte minst Miljöpartiet, som jag nämnde. Då är min undran: I en kommande regering, vem är det som kommer att få sköta styrningen av just den här skutan? Vems budgetförslag är det som kommer att vinna gehör? Vem är det som kommer att få styra klimatpolitiken vid en rödgrön regering?
Vi såg ju under den föregående rödgröna regeringen, när man hade Miljöpartiet vid rodret, hur man totalt kastade många delar av svenskt skogsbruk och inte minst svenskt jordbruk över bord. Det var inte värt någonting.
Herr talman! När jag tillträdde i utskottet igen fick jag många frågor från journalister och andra om Sverige kommer att nå klimatmålen om Socialdemokraterna vinner valet nästa år. Jag svarade att jag inte vet.
Det kommer allvarligt talat att bli väldigt tufft, för nu har den här regeringen och Sverigedemokraterna ökat Sveriges utsläpp. De har gjort drastiska minskningar av miljö- och klimatbudgeten. De har gjort andra val och andra prioriteringar.
Vi socialdemokrater lever inte i någon drömvärld, utan vi utgår från den värld som vi har när vi tar över. Det är också därför som vi inte kan lägga tillbaka alla de pengar som ledamoten har bidragit till att dra bort under mandatperioden. Det vore varken effektivt eller bra, för förändringarna har skett i verkligheten. Man kan inte plötsligt bara anställa jättemånga personer, hur mycket pengar man än lägger dit. Det vore inte heller ansvarsfullt rent ekonomiskt att hantera det på det sättet.
Vi tar ansvar för ekonomin, och det har vi alltid gjort. Till skillnad från den här regeringen och Sverigedemokraterna brukar vi respektera budgetreglerna och se till att vi går med överskott. Den här regeringen och Sverigedemokraterna har varje år gått med underskott. Vi kommer självklart att fortsätta ta ansvar för svensk ekonomi och för Sveriges klimatmål.
Vi har visat flera gånger att vi samarbetar bra med Miljöpartiet. Vi går till val som ensamt parti men samarbetar gärna med andra partier – alla utom Sverigedemokraterna, faktiskt – och hoppas att andra partier också är beredda att ha den inställningen så att vi tillsammans kan ta ansvar för Sverige.
(Applåder)
Herr talman! Tack, Åsa Westlund, för svaret!
När Åsa Westlund stod i huvudtalarstolen var det väldigt noga med siffrorna. Då var det väldigt noga med stora satsningar. Men när Åsa Westlund står i den här talarstolen är det helt plötsligt inte lika viktigt. Då är det viktigare att se till att man faktiskt sköter ekonomin så att det inte blir en överbudspolitik, som jag upplever att både V och MP står bakom. Det var ändå glädjande.
För övrigt hoppas jag att Socialdemokraterna inte tar över. Åsa Westlund nämnde i sitt anförande att så skulle ske. Vi får väl bli två om den saken.
I er budgetmotion är det några förändringar, Åsa Westlund. En av de förändringar där ni tillför mer pengar är skydd av värdefull natur.
Socialdemokraterna har tidigare varit ett parti för svensk välfärd och för svensk industri, för svensk basindustri, och är det någon industri i Sverige som är basindustri är det skogsindustrin.
Tyvärr ser vi nu, inte minst uppe i norr, att många sågverk inte får ut virke nog för att kunna fortsätta sitt jobb. Det innebär att omställningen inte kan fortsätta så som den skulle kunna göra. Vi får inte ut material nog för att ersätta CO2-intensivt material som stål och betong, vilket jag tror att bägge våra partier absolut vill göra, och det beror till stor del på stoppade avverkningar.
Hur vill Socialdemokraterna fortsätta om man ska lägga ännu mer pengar på att skydda ännu mer skog? Det innebär att vi får ut ännu mindre material till våra sågverk och våra pappersindustrier, som är med och ser till att vi faktiskt kan ställa om. Då är frågan: Var ska vi satsa? Ska vi använda oss av skogen i omställningen för att klara målen, eller ska den stå kvar?
Herr talman! Nu har jag ärligt talat rätt svårt att följa vad Kjell-Arne Ottosson egentligen säger. Jag får inte ihop det.
Före valet hade man väldigt hög svansföring om att alla som fick sina avverkningar stoppade skulle få ersättning. Sedan har man varken levererat pengar eller juridik som gör att det blir möjligt. Man har bara skjutit på frågan. Man har begravt en grundlagsändring som egentligen inte hade behövts, utan man hade kunnat lösa det redan här och nu. Och nu ifrågasätter man att Socialdemokraterna avsätter pengar. Jag förstår faktiskt inte. Menar Kjell-Arne Ottosson att vi ska ha en rätt till ersättning som ger noll kronor?
Socialdemokraterna tar det här på allvar, och vi avsätter pengar i vår budget för att skogsägare som inte kan avverka sin skog ska få ersättning.
Självklart ska den svenska skogen brukas. Den är viktig som kolsänka. Den är viktig för ekonomin i Sverige. Den är viktig för artrikedomen. Den är helt enkelt stommen i Sverige. Kjell-Arne Ottosson har helt rätt i det.
Jag tackar för att Kjell-Arne Ottosson lyfter fram hur viktig socialdemokratin har varit för svensk basindustri. Vi lovar att vi kommer att vara det även fortsättningsvis, även för skogsindustrin.
(Applåder)
