19,6 miljarder till klimat, miljö och natur (MJU1)

I betänkandet behandlar utskottet regeringens budgetproposition 2025/26:1 i de delar som gäller utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur och ett antal motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2025/26. Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Motionsförslagen finns också i bilaga 1.

I bilaga 2 och 3 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2026 och beställningsbemyndiganden samt de avvikelser från dessa som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet föreslår i sina respektive budgetmotioner.

Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i ett första steg genom ett beslut fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § tredje stycket riksdagsordningen).

Riksdagen har bifallit regeringens förslag och bestämt utgiftsramen för 2026 för utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur till 19 625 341 000 kronor (prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:FiU1, rskr. 2025/26:64–65). I detta betänkande föreslår miljö- och jordbruksutskottet för riksdagen hur anslagen för utgifts­området ska fördelas inom utgiftsområdesramen. Riksdagens ställnings­tagande till anslag och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden för utgifts­området ska göras genom ett enda beslut. Lagförslag som har en tydlig anknytning till statens budget ska också ingå i beslutet (11 kap. 18 § fjärde och sjätte styckena riksdagsordningen).

Regeringen ska enligt 10 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) lämna en redo­visning i budgetpropositionen av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat om.

I utskottens uppgifter ingår att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens uppföljning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den löpande uppföljningen av regeringens resultatredovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333–335).

Utskottet har mot den bakgrunden gått igenom regeringens resultat­redovisning för utgiftsområde 20 i budgetpropositionen. Genomgången är ett underlag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fortsatta mål- och resultatdialogen med regeringen.

Betänkandet har disponerats så att regeringens resultatredovisning behandlas först följt av regeringens redovisning av tillkännagivanden inom utgifts­område 20. Därefter behandlar utskottet de förslag i budgetpropositionen och de motionsförslag som gäller statens budget inom utgiftsområde 20.

Utskottets ställningstagande

Regeringen redovisar att riksdagen har beslutat om målen för miljöpolitiken och att dessa är strukturerade i ett system som kallas miljömålssystemet (prop. 2009/10:155, bet. 2009/10:MJU25, rskr. 2009/10:377). Målen omfattar

– ett generationsmål som anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att nå miljökvalitetsmålen

– miljökvalitetsmål som beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till

– etappmål som beskriver de samhällsomställningar som är viktiga steg för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen.

Generationsmålet är det övergripande målet för miljöpolitiken och beskriver att vi till nästa generation ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Generationsmålets sju s.k. strecksatser förtydligar målets innebörd och visar vad miljöpolitiken ska fokusera på, nämligen att

– ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad

– den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart

– människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas

– kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen

– andelen fossilfri energi ökar och energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön

– konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt.

Vid sidan om generationsmålet har riksdagen beslutat om 16 miljökvalitetsmål:

Ett rikt växt- och djurliv.

Regeringen har beslutat om etappmål inom miljömålssystemet. Etappmålen ska vägleda det konkreta arbetet för att nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet. Riksdagen har beslutat om etappmål som ska öka takten i arbetet med att nå miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Sammantaget finns det 18 etappmål med målår som sträcker sig till 2025 eller senare. Övriga etappmål där målåret är passerat är slutredovisade i tidigare budgetpropositioner.

Miljömålen utgör det nationella genomförandet av Agenda 2030:s miljörelaterade mål och delmål. Arbetet för att nå miljömålen bidrar även till att nå andra mål i Agenda 2030. Generationsmålet och de 16 miljökvalitetsmålen har tydlig koppling till flera av målen i Agenda 2030.

Förutom målstrukturen för miljöarbetet omfattar miljömålssystemet även regelbundna uppföljningar av miljömålen som görs i bred samverkan mellan myndigheter inklusive länsstyrelserna. Sammanlagt finns det 26 nationella myndigheter och 21 länsstyrelser på regional nivå som har ett ansvar i miljömålssystemet. Åtta av dessa myndigheter har även ett utpekat ansvar för att samordna uppföljning, utvärdering och rapportering av ett eller flera miljökvalitetsmål. Dessa myndigheter är följande:

– Sveriges geologiska undersökning.

Naturvårdsverket har dessutom i uppgift att vägleda de myndigheter som har ett ansvar i miljömålssystemet i deras arbete med genomförande och uppföljning.

Till varje miljökvalitetsmål hör ett antal s.k. preciseringar som beskriver innebörden av miljökvalitetsmålet och det miljötillstånd som ska uppnås. Preciseringarna utgör bedömningsgrunder för resultaten i budgetproposi­tionen. Därtill följs varje mål upp med stöd av ett antal indikatorer som redovisas återkommande i budgetpropositionen i form av tabeller eller diagram. Etappmålens måluppfyllelse bedöms baserat på hur etappmålen är formulerade och de regelbundna uppföljningarna från myndigheterna.

Regeringen framhåller och beskriver att det har gjorts många insatser under 2024 och 2025 för att nå miljömålen. Trots att betydande insatser har genomförts bedömer regeringen att det inte räcker för att nå miljömålen. Bedömningen baseras på Naturvårdsverkets årliga uppföljning av miljömålen, som redovisades 2025, och på Naturvårdsverkets fördjupade utvärdering av arbetet med att nå miljömålen från 2023.

Sammantaget bedömer regeringen att miljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt kommer att uppnås. Tre miljökvalitetsmål bedöms vara nära att uppnås: Frisk luft, Giftfri miljö och Säker strålmiljö. Tolv miljökvalitetsmål bedöms inte kunna uppnås med nuvarande beslutade och planerade styrmedel. Ingen förändring av regeringens bedömning av måluppfyllelsen har gjorts jämfört med förra året.

För två av miljökvalitetsmålen bedöms utvecklingen för miljötillståndet vara positiv, nämligen Frisk luft och Bara naturlig försurning. För åtta av de tolv miljökvalitetsmål som inte bedöms kunna uppnås går det enligt regeringen inte att bedöma om utvecklingstrenden är positiv eller negativ. Utvecklings­trenden för Begränsad klimatpåverkan, Levande skogar, Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv bedöms vara negativ.

I förhållande till Naturvårdsverkets årliga uppföljning gör regeringen en annan bedömning vad gäller trenden för Säker strålmiljö. I den årliga uppföljningen för 2025 gör myndigheterna bedömningen att trenden är negativ. Regeringen ser dock inte att några omständigheter har förändrats under de senaste åren som medför att trenden för Säker strålmiljö bör ändras till negativ. I avsnitt 3.11 ger regeringen en utförligare bedömning av måluppfyllelsen för miljökvalitetsmålet.

Regeringen anför att flera områden utvecklas i rätt riktning med hjälp av befintliga och beslutade åtgärder men inte tillräckligt för att nå de flesta av målen. Enligt regeringen visar det att insatser för miljön, både på nationell och regional nivå samt genom överenskommelser inom EU och internationellt, har gett resultat. Regeringen tillägger att det finns fördröjningseffekter som gör att det kan ta tid innan vidtagna åtgärder ger mätbara avtryck i miljön.

Vidare bedömer regeringen att berörda myndigheters insatser under året har haft en central betydelse i arbetet med att nå miljökvalitetsmålen och även att dessa myndigheters samverkan med kommuner, regioner, näringsliv, mark­ägare och andra lokala och regionala aktörer är betydelsefull i arbetet med att nå miljömålen.

Det är också regeringens bedömning att Miljömålsberedningen och Miljömålsrådet är två viktiga aktörer i arbetet med att ta fram förslag till åtgärder för att nå miljömålen. Det breda samarbete som finns inom Miljömålsrådet bedöms ha ökat takten i åtgärdsarbetet och därmed i arbetet för att nå miljömålen inklusive generationsmålet.

När det gäller de 18 etappmålen bedömer regeringen att tre kommer att uppnås och tio inte uppnås till beslutat målår med nuvarande och beslutade styrmedel och åtgärder. För resterande fem etappmål råder osäkerhet om de kommer att uppnås.

Miljö- och jordbruksutskottet har följt upp delar av regeringens resultat­redovisning i budgetpropositionen för 2025 för utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur. Analysen har fokuserat på miljökvalitetsmålen Begränsad klimat­påverkan, Grundvatten av god kvalitet, Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv. Utgångspunkten för utskottets uppföljning är budgetlagens (2011:203) krav på regeringens resultatredovisning av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till riksdagens mål samt de önskemål om förbättringar av resultatredovisningarna som utskottet tidigare har framfört.

Utskottet vill inledningsvis framföra att regeringens redovisning och bedömning generellt har en klar och tydlig struktur, vilket bidrar till en ökad förståelse för hur statliga anslagsmedel används och vilka resultat som uppnåtts i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat om. Det är viktigt att riksdagen i sin beredning av statens budget kan följa en effektkedja som kopplar mål till verksamhet, dvs. de samlade åtgärderna, till resultat för att utifrån det kunna bedöma hur verksamheten bidrar till att nå de mål som riksdagen har beslutat om (jfr. bet. 2005/06:KU21). Som utskottet tidigare anfört är det önskvärt att regeringens resultatredovisning koncentreras till att redovisa uppnådda resultat av genomförda statliga insatser i förhållande till målen och att sambandet mellan mål, resultat och de beslutade anslagen framgår tydligt. Exempelvis kan regeringen förbättra resultatredovisningen för generationsmålet, när det gäller resultaten för insatser som har gjorts för att bekämpa invasiva främmande arter i vatten och i havet. Utskottet anser i det fallet att regeringen bör redovisa resultaten av dessa effekter eller åtminstone hänvisa till var i propositionen den redovisar effekterna av dessa insatser.

Utskottet har uppmärksammat att regeringen ibland avstår att kommentera och redovisa resultat för vissa bedömningsgrunder. Utskottet ser det som angeläget att samtliga bedömningsgrunder i vart fall kommenteras oavsett om dessa är uppdaterade eller inte.

När det gäller regeringens bedömning av miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö noterar utskottet att regeringen har gjort en annan bedömning än Naturvårdsverket. Utskottet uppskattar att regeringen motiverar sin avvikande bedömning, men konstaterar att bedömningen är något kortfattad.

Utskottet noterar vidare att det för åtta av miljökvalitetsmålen inte går att avgöra om utvecklingstrenden är positiv eller negativ, dvs. det saknas underlag för att kunna bedöma i vilken riktning utvecklingen går. Utskottet vill än en gång understryka att det utan dessa underlag är omöjligt att bedöma huruvida vidtagna åtgärder har fått avsedd effekt eller hur åtgärdsarbetet framöver ska utformas.

Utskottet konstaterar vidare att det i resultatredovisningen för flera miljö­kvalitetsmål finns beskrivningar av vad som gjorts på EU-nivå, vilket är positivt.

Utskottet ser positivt på att regeringen har förtydligat ställningstagandet så att det nu är tydligt att det är regeringen som sammantaget inte har gjort någon förändrad bedömning av måluppfyllelsen för miljökvalitetsmålen jämfört med förra året.

I budgetpropositionen för 2025 bedömde regeringen att etappmålet Dagvatten i befintliga byggnader kunde uppnås. I år har regeringen utan förklaring eller annat klargörande ändrat sin bedömning av måluppfyllelsen för etappmålet i tabell 3.2 och anför att målet inte kommer att uppnås med nuvarande och beslutade styrmedel och åtgärder till målåret 2025. Utskottet understryker att regeringen när den ändrar sin bedömning i vart fall bör beskriva – och helst klargöra – skälen till den ändrade bedömningen.

Utöver det ovannämnda har utskottet några kommentarer i relation till de fyra miljökvalitetsmål som utskottet valt att fokusera närmare på. Dessa kommentarer redovisas nedan.

Inledningsvis noterar utskottet att 2024 uppvisade den högsta globala årsmedeltemperaturen som hittills uppmätts och att det var första året då 1,5-gradersnivån överskreds.

När det gäller resultatredovisningen ser utskottet positivt på att regeringen redovisar uppskattningar av hur stora utsläppsminskningar flera insatser förväntas bidra med.

Utskottet konstaterar vidare att regeringen i årets budgetproposition har hörsammat utskottets önskemål och redovisat att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan har en påverkan på andra miljökvalitetsmål. Regeringen har dock inte närmare kommenterat vilka dessa effekter är utan bara nämnt att klimatmålet har en påverkan på andra miljökvalitetsmål, med en hänvisning till Frisk luft. Utskottet ser positivt på att detta redovisas men önskar en mer utförlig förklaring kring vilka dessa effekter är, exempelvis att ökade utsläpp ger negativ påverkan på miljökvalitetsmålet Frisk luft. I avsnittet om Frisk luft jämförs utsläppen 2023 med 2010 medan utsläppen i avsnittet om Begränsad klimatpåverkan jämförs med föregående år, vilket gör det svårare för läsaren att tolka vilka effekterna är.

Utskottet ser positivt på att regeringen har lagt in hänvisningar till bilagan med klimatredovisningen och avsnittet om generationsmålet där relevanta indikatorer redovisas som berör klimatmålet.

Resultatredovisningen för miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet saknar mellanrubriker, vilket gör att det är svårt att följa utvecklingen av målets sex preciseringar. Utskottet ser det därför som önskvärt att regeringen till nästa år lägger in mellanrubriker och avsnitt för de olika preciseringarna. Dessutom saknas resultat för några av preciseringarna, exempelvis när det gäller Sveriges geologiska undersökningars mätningar av grundvatten­nivåerna. Utskottet anser att regeringen där det är möjligt bör redovisa resultatet för samtliga bedömningsgrunder eftersom de ska ligga till grund för regeringens bedömning av måluppfyllelsen. I det fall det inte finns relevanta kvalitativa och kvantitativa data bör det tydligare framgå vilka preciseringar det berör.

Det saknas även hänvisningar till andra miljökvalitetsmål, trots att exempelvis miljökvalitetsmålet Ingen övergödning har en precisering som berör tillståndet i grundvatten. Utskottet anser att regeringen bör hänvisa till andra miljökvalitetsmål när det är relevant.

Till att börja med vill utskottet framföra att det är svårt att följa resultaten för miljökvalitetsmålets nio olika preciseringar, eftersom rubrikerna i avsnittet inte följer dessa. Utskottet anser att det vore önskvärt att rubrikerna i avsnittet följer preciseringarna. Ett bra exempel är enligt utskottets mening resultatredo­visningen för miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv där rubrikerna på ett tydligt sätt följer miljökvalitetsmålets preciseringar.

Miljökvalitetsmålets indikatorer Gammal skog och Häckande fåglar i skogen finns inte uppräknade bland regeringens resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder, trots att dessa finns med i resultatredovisningen. Det är därför otydligt om de ingår i regeringens bedömning av måluppfyllelsen. Om dessa indikatorer utgör bedömningsgrunder anser utskottet att detta borde framgå av avsnitt 3.1.17.

I resultatredovisningen finns inga hänvisningar till andra miljökvalitetsmål eller andra utgiftsområden. Utskottet anser att regeringen bör hänvisa till andra miljökvalitetsmål och utgiftsområden när det är relevant. Exempelvis skulle en hänvisning till miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö kunna vara relevant eftersom en av målets preciseringar är en gynnsam bevarandestatus och genetisk variation. Ett annat exempel är den lokala naturvårdssatsningen, det s.k. LONA-bidraget som saknar hänvisning till utgiftsområde 17, avsnitt 15.7 där bidraget kommenteras. Se även avsnittet om miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv nedan.

Utskottet konstaterar att resultatredovisningen för avsnittet är enkel att följa med tydliga rubriker och hänvisningar till andra miljökvalitetsmål och utgiftsområden. Redovisningen består dock till största delen av genomförda insatser utan redovisning av vilka effekter och resultat dessa åtgärder lett till. Utskottet anser att regeringen bör redovisa resultat i större utsträckning. Regeringens redovisning av hur mycket hektar betesmark som varit föremål för restaurering är ett positivt exempel på en sådan resultatredovisning som utskottet efterfrågar.

I avsnittet om ekosystemtjänster och resiliens finns en mening om den lokala naturvårdssatsningen (LONA) med en hänvisning till utgiftsområde 17. I resultatredovisningen för det utgiftsområdet (prop. 2025/26:1 utg.omr. 17) framgår att inga nya projekt beviljades 2024 inom bidragsområdet LONA ordinarie. Detta skulle kunna upprepas även i resultatredovisningen för Ett rikt växt- och djurliv eftersom det kan påverka måluppfyllelsen för miljökvalitets­målet negativt.

Utskottet noterar att utvecklingen av indikatorn Rödlisteindex inte har kommenterats eftersom indikatorn inte uppdaterats sedan den senaste redovisningen. Utskottet återupprepar därför sitt önskemål om att det är angeläget att indikatorer som utgör bedömningsgrunder i vart fall kommenteras kortfattat oavsett om de är uppdaterade eller inte.

Utskottet kan i likhet med tidigare år konstatera att resultatredovisningen på de flesta områdena är utformad på ett pedagogiskt och tydligt sätt som gör det möjligt att bedöma både resultaten och utvecklingen över tid. Som utskottet tidigare anfört är det önskvärt att regeringens resultatredovisning koncentreras till att redovisa uppnådda resultat av genomförda statliga insatser i förhållande till målen och att sambandet mellan mål, resultat och de beslutade anslagen framgår tydligt. Utskottet ser mycket positivt på det löpande utvecklings- och erfarenhetsutbytet mellan företrädare för regeringen och miljö- och jordbruksutskottet för att utveckla resultatredovisningen. Uppföljningen är en grundläggande del av riksdagens verksamhet och det är enligt utskottets bedömning angeläget att denna dialog fortsätter.

I budgetpropositionen redovisar regeringen när det gäller utgiftsområde 20 hur den har behandlat elva tillkännagivanden som riksdagen har riktat till regeringen. De redovisade tillkännagivandena har föreslagits av miljö- och jordbruksutskottet, civilutskottet respektive näringsutskottet. Tio tillkänna­givanden redovisas som slutbehandlade.

Riksdagen har riktat ett tillkännagivande till regeringen om strandskyddet (bet. 2016/17:MJU9, rskr. 2016/17:180). Av tillkännagivandet följer att strand­skyddet i viss utsträckning har förändrats men att ytterligare steg bör tas. Tillkänna­givandet tillgodosågs delvis genom proposition 2024/25:102 Lättnader i strandskyddet – ett första steg. Regeringen har därefter tillsatt utredningen Ett reformerat strandskydd (dir. 2025:59) som ska föreslå hur regelverket bör utformas för att ytterligare reformera strandskyddet med inriktningen att öka möjligheterna för bebyggelse nära stränder.

Tillkännagivandet är inte slutbehandlat.

Riksdagen har riktat ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen ska verka för en förändrad utformning av Århuskonventionen och den EU-rättsliga regleringen på området, som möjliggör en reglering där enbart organisationer som kan anses direkt berörda av ett beslut om licens- eller skyddsjakt ges talerätt (bet. 2021/22:MJU29, rskr. 2021/22:389). Regeringen anför i propositionen att en ändring av konventionen förutsätter att Sverige i ett första led driver frågan inom ramen för rådsarbetsgruppen för internationella miljöfrågor i rådet och där får stöd för förslaget. Frågan har tagits upp med flera medlemsstater men det saknas för närvarande stöd för förslaget. Det saknas därför enligt regeringen förutsättningar för att vidta ytterligare åtgärder med anledning av tillkännagivandet.

Regeringen anser mot denna bakgrund att tillkännagivandet är slut­behandlat.

Riksdagen har uppmanat regeringen att modernisera lagstiftningen om genteknik och göra denna teknikneutral (bet. 2018/19:MJU9, rskr. 2018/19:172). Regeringen redovisar i propositionen att dess insatser har haft fokus på EU-nivå eftersom lagstiftningen om modifierade organismer regleras på denna nivå. Den 5 juli 2023 lämnade kommissionen ett förslag till en ny förordning om växter som framställts med vissa nya genomiska tekniker och därav framställda livsmedel och foder. Det huvudsakliga syftet med förslaget är att vidmakthålla en hög nivå av säkerhet för människors och djurs hälsa och för miljön och att möjliggöra att ny teknik kan användas för att bidra till att möta hållbarhetsmålen men också att skapa en gynnsam miljö för forskning och innovation, särskilt för små och medelstora företag. Regeringen bedömer att förslagets principer är i linje med riksdagens tillkännagivande om en modifierad och teknikneutral lagstiftning där växter som har ändrats på ett sådant sätt att det skulle kunna ha skett genom konventionell förädling eller naturligt ska behandlas lika som sina konventionellt framtagna motsvarig­heter. Regeringen har verkat för detta under 2024. Förslaget förhandlas sedan maj 2025 mellan kommissionen, rådet och Europaparlamentet.

Regeringen anser mot bakgrund av dessa åtgärder att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat.

Riksdagen har riktat ett tillkännagivande till regeringen om inriktningen för det fortsatta arbetet med att reformera vattenlagstiftningen och vattenför­valtningen i syfte att värna den småskaliga vattenkraften (bet. 2019/20:NU14, rskr. 2019/20:221). Av tillkännagivandet följer att minskat regel­krångel, respekt för äganderätten och effektiva miljöåtgärder med rimliga kostnader ska vara vägledande för detta arbete, samt att de beslut som riksdagen tidigare har fattat om bl.a. möjligheter till undantag från EU-reglerna på området behöver nyttjas och få genomslag i praktiken.

Riksdagen har vidare riktat ett tillkännagivande till regeringen om värnande om vattenkraften (bet. 2021/22:NU15, rskr. 2021/22:214). Av tillkänna­givandet följer att det syftar till att komplettera det tidigare tillkännagivandet om den småskaliga vattenkraften så att det tydliggörs för regeringen att det säkerställs att både den små- och storskaliga vattenkraften värnas och utvecklas.

Därutöver har riksdagen riktat ett tillkännagivande till regeringen om genom­förandet av EU:s ramdirektiv för vatten (bet. 2021/22:MJU5, rskr. 2021/22:2). Av den del av tillkännagivandet som nu återstår följer att regeringen ska säkerställa att de miljöanpassningar görs sker inte går ut över möjligheten att öka effekten i befintlig vattenkraft. Övriga delar av tillkännagivandet har regeringen tidigare redovisat som tillgodosedda (skr. 2024/25:75).

Riksdagen har vidare riktat ett tillkännagivande till regeringen om den nationella planen för omprövning av vattenkraft (bet. 2021/22:CU33, rskr. 2021/22:192). Av tillkännagivandet följer att regeringen bör säkerställa att alla nödvändiga åtgärder vidtas för att minimera omprövningarnas negativa inverkan på vattenkraftselen och att de undantag som EU-rätten medger nyttjas fullt ut.

Slutligen har riksdagen riktat ett tillkännagivande till regeringen om småskalig vattenkraft (bet. 2021/22:CU13, rskr. 2021/22:262). Av tillkänna­givandet följer att regeringen bör vidta de åtgärder och ta de initiativ som krävs för att säkerställa att regleringen på EU-nivå inte på ett omotiverat sätt försvårar eller omöjliggör driften av småskaliga vattenkraftverk.

När det gäller ovanstående fem tillkännagivanden redovisar regeringen följande i propositionen. I augusti 2024 remitterades promemorian Bättre förutsättningar för vattenkraftens omprövning (KN2024/01642). I prome­morian föreslogs ändrade bestämmelser som syftar till att säkerställa att berörda verksamheter prövas mot rätt kravnivå och att det utrymme EU-rätten ger att vid miljöanpassning av verksamheterna säkra en fortsatt nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel utnyttjas fullt ut. Regeringen har därefter beslutat flera förordningsändringar som följer av promemorian. I maj 2025 beslutade regeringen om en ändring i förordningen (1998:1388) om vatten­verksamheter. Förändringen innebär att de länsstyrelser som är vattenmyndig­heter ska se över klassificering och normsättning av en vattenföre­komst samtidigt som samverkan pågår inför det att verksamhetsutövarna ska ge in sina ansökningar om omprövning av vattenkraftverk och dammar. Samtidigt beslutade regeringen om en ändring i vattenförvaltnings­förord­ningen (2004:660) som innebär att ytterligare tyngd ges åt vattenkraftens förmågor vid miljökvalitetsnormsättningen genom att de länsstyrelser som är vattenmyndigheter vid översynen av klassificering och normsättning ska beakta intresset av en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel. Särskilt gäller det de s.k. HARO-värdena, den nationella elberedskapen och regler­kraften i viktiga vattenkraftverk vid bedömningen av om en vattenförekomst kan förklaras som kraftigt modifierad och vid beslut om mindre stränga krav. Samma dag gav regeringen Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att, tillsammans med Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet, se över HARO-värdena samt utarbeta en vägledning för hur intresset av en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel ska beaktas inom ramen för vattenförvaltnings­arbetet.

I juni 2025 beslutade regeringen en ändring i vattenförvaltningsförord­ningen som bl.a. innebär att en ny definition införs för när en vattenföre­komst ska anses ha en väsentligt förändrad fysisk karaktär till följd av att vatten lagras för kraftproduktion samt att en metod anges för hur miljö­kvalitetsnormen maximal respektive god ekologisk potential ska bestämmas för vattenföre­komster som har förklarats som kraftigt modifierade. Samtidigt beslutade regeringen en ändring i förordningen om vatten­verksamheter som innebär att syftet med den samverkan som sker inför omprövning för moderna miljövillkor förtydligas. Regeringen beslutade vidare en ändring i förord­ningen (2017:872) om vattendelegationer som innebär att antalet ledamöter i vattendelegationerna utökas från elva till tolv, för att regeringen vid behov ska kunna tillsätta en ledamot med vattenkrafts­kompetens.

I juni 2025 beslutade regeringen även om förordningen (2025:782) med instruktion för Affärsverket svenska kraftnät och förordningen (2025:784) med instruktion för Statens energimyndighet. I förordningarna anges bl.a. att myndigheterna ska bistå de länsstyrelser som är vattenmyndigheter i arbetet med klassificering och normsättning i vattenförekomster som påverkas av vattenverksamheter för produktion av vattenkraftsel. Därigenom får de läns­styrelser som är vattenmyndigheter stöd i bedömningen av vilken kvalitet vattnet ska ha och hur den kan uppnås på ett sätt som innebär att negativ påverkan på berörda verksamheter hålls till ett minimum.

I remisspromemorian lämnas även förslag om att tillståndsmyndigheten vid en omprövning för moderna miljövillkor ska ha möjlighet att besluta om bestämmelser och villkor som inte uppfyller de krav som följer av huvudregeln i art- och habitatdirektivet[1] och fågeldirektivet[2] när förutsättningarna för undantag från direktivens krav är uppfyllda. Beredningen av detta förslag fortsätter inom Regeringskansliet.

Regeringen anför i propositionen att de redovisade åtgärderna sammantaget bidrar till att säkerställa att omprövningarna görs mot rätt kravnivå, att det utrymme EU-rätten ger att säkra en fortsatt nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel utnyttjas fullt ut och därmed att vattenkraften värnas, inklusive möjligheten att öka effekten i befintlig vattenkraft.

Regeringen anser mot bakgrund av vidtagna och planerade åtgärder att de fem tillkännagivandena är slutbehandlade.

Enligt riksdagens tillkännagivande om kunskapsunderlaget om vattenkraft­verkens ekologiska betydelse bör regeringen ta initiativ för bättre kunskaps­underlag samt ökade åtgärder i fråga om vattenkraftverkens påverkan på hotade arter, inte minst den akut hotade ålen (bet. 2021/22:MJU6, rskr. 2021/22:60). I propositionen redovisar regeringen att Havs- och vatten­myndigheten i regleringsbrevet för 2025 fick i uppdrag att utifrån befintligt kunskapsunderlag göra en sammanställning av kunskapen om vattenkraftens påverkan på ekosystem och hotade arter, bl.a. ål, och om möjliga lösningar för fiskpassager. Myndigheten ska även belysa eventuella luckor eller brister i befintligt underlag samt föreslå hur kunskapen vid behov kan utvecklas. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2025. Regeringen anför vidare i propositionen att genomförandet av den nationella planen för moderna miljövillkor för vattenkraften och utfallet av de enskilda prövning­arna bl.a. förväntas leda till fler åtgärder i fråga om vattenkraftens påverkan på hotade arter.

Regeringen anser mot bakgrund av vidtagna och pågående åtgärder att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat.

Riksdagen har riktat ett tillkännagivande till regeringen om proportionalitets­principen och rätten till ersättning (bet. 2021/22:MJU29, rskr. 2021/22:389). Av tillkännagivandet följer att det måste skapas bättre förutsätt­ningar för att de myndigheter som beslutar om inskränkningar i äganderätten och ersättning för att kompensera sådana rådighetsinskränkningar ska kunna upprätthålla proportionalitetsprincipen och rätten till ersättning.

Regeringen redovisar i propositionen att den i juni 2022 gav Naturvårds­verket och Skogsstyrelsen i uppdrag att – i enlighet med den inriktning som finns beskriven i propositionen Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund (prop. 2021/22:58) – se över den nationella strategin för formellt skydd av skog. Myndigheterna ska särskilt beakta hur äganderättsperspektivet ska stärkas, nya skyddsformer användas och hur frivillighet som grund ska tillämpas samtidigt som skogar med höga naturvärden skyddas. I uppdraget uppmanade regeringen myndigheterna att bedriva arbetet på ett sätt som överensstämmer med tillkännagivandet. Genom uppdraget ansåg regeringen att tillkänna­givandet var tillgodosett och slutbehandlat. Utskottet delade dock inte regeringens bedömning (bet. 2023/24:MJU1). Naturvårdsverket och Skogs­styrelsen beslutade därefter i december 2024 om en reviderad nationell strategi för formellt skydd av skog. Strategin har utformats utifrån de intentioner som uttrycks i propositionen Stärkt äganderätt, flexibla skydds­former och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund.

Regeringen anser mot denna bakgrund att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat.

Riksdagen har riktat ett tillkännagivande till regeringen om äganderätten i beslut och ställningstaganden och utbetalning av ersättning vid beslut om formellt skydd (bet. 2021/22:MJU29, rskr. 2021/22:389). Enligt tillkänna­givandet behöver myndigheterna ta tydligare hänsyn till äganderätten i beslut och ställningstaganden, vilket i sin tur kommer att skapa större uppslutning och engagemang för naturvårdsarbetet i skogen och för olika skyddsformer. Vidare bör enligt tillkännagivandet kortare handläggningstider och ett mer serviceinriktat bemötande eftersträvas av berörda myndigheter i deras myndighetsutövning och huvudregeln bör vara att ersättning ska betalas ut i anslutning till skyddsbeslutet när markägaren har kommit överens med staten om formellt skydd.

Regeringen gav i juni 2022 Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen i uppdrag att – i enlighet med inriktningen i proposition 2021/22:58 – se över den nationella strategin för formellt skydd av skog och särskilt beakta hur ägande­rättsperspektivet ska stärkas, nya skyddsformer användas och hur frivillighet som grund ska tillämpas samtidigt som skogar med höga naturvärden skyddas. I uppdraget uppmanar regeringen myndig­heterna att bedriva arbetet på sätt som överensstämmer med tillkännagivandet.

Regeringen beslutade vidare den 12 juni 2023 att tillsätta en parlamen­tariskt sammansatt kommitté som bl.a. ska bedöma vilka generella förutsätt­ningar som bör gälla för att en inskränkning i näringsfriheten och egendoms­skyddet ska vara godtagbar (dir. 2023:83). Regeringen ansåg mot denna bakgrund att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat. Utskottet delade dock inte regeringens bedömning (bet. 2023/24:MJU1). Naturvårds­verket och Skogsstyrelsen beslutade därefter i december 2024 om en reviderad nationell strategi för formellt skydd av skog. Strategin har utformats utifrån de intentioner som uttrycks i proposition 2021/22:58.

Regeringen anser mot denna bakgrund att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat.

Utskottet noterar att regeringen i budgetpropositionen lämnar en redogörelse för de tillkännagivanden som redovisas ovan och att regeringen bedömer att tio av dessa är slutbehandlade. Utskottet har inte något att invända mot regeringens bedömningar när det gäller tillkännagivandena.

Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2026 inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur enligt regeringens förslag, lämnar de bemyndiganden som regeringen har begärt och godkänner en investeringsplan för Naturvårdsverket. Motionärernas alternativa förslag till statens budget för 2026 inom utgiftsområde 20 avslås.

Jämför särskilt yttrande 1 (S), 2 (V), 3 (C) och 4 (MP).

I budgetpropositionen för 2026 föreslår regeringen att riksdagen anvisar anslagen för utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur enligt den fördelning som framgår av tabellen i bilaga 2 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 20 punkt 2). För vissa anslag föreslår regeringen att riksdagen ska bemyndiga regeringen att ingå ekonomiska åtaganden som innebär behov av framtida anslag (punkt 3). Regeringens förslag till beställningsbemyndiganden framgår av tabellen i bilaga 3.

Därutöver föreslår regeringen att riksdagen godkänner en investeringsplan för fastigheter och markanläggningar för perioden 2026–2028 som en riktlinje för Naturvårdsverkets investeringar (punkt 1).

I det följande sammanfattas regeringens förslag till anslagsfördelning inom utgiftsområde 20. Inledningsvis redogörs för den politiska inriktningen inom utgiftsområdet.

Regeringen anför att det inom klimat- och miljöområdet finns tre stora och sammanlänkade globala utmaningar: klimatförändringarna, förlusten av biologisk mångfald och spridningen av föroreningar. Dessa utmaningar behöver mötas med åtgärder nationellt, inom EU och globalt.

Regeringen anför att klimatförändringarna är ett gränsöverskridande problem och att de globala ansträngningarna för att minska utsläppen av växthusgaser behöver öka. Fokus för regeringens klimatpolitik är att skapa förutsättningar för att på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt ta bort de utsläpp som kan tas bort, minska de utsläpp som inte går att ta bort helt och att därutöver skapa stora volymer negativa utsläpp. Åtgärderna för att åstadkomma detta behöver genomföras brett i hela samhället.

Regeringen bedömer att det behövs ytterligare styrmedel för att nå Sveriges åtagande enligt ansvarsfördelningsförordningen (Effort Sharing Regulation, ESR) till 2030. Det inkluderar både åtgärder med direkta utsläppseffekter och åtgärder som förbättrar förutsättningarna för klimatomställningen. Regeringen föreslår därför åtgärder som väntas bidra till att minska utsläppen i ESR-sektorn till 2030. Klimatklivet förstärks för att öka investeringarna i fossilfri framtidsteknik och stödet till lätta ellastbilar förlängs för att främja en ökad takt i elektrifieringen av fordon.

Regeringen anför vidare att genomförandet av den sociala klimatfonden fortsätter. Sverige har lämnat förslag till en social klimatplan till kommissionen och remitterat ett förslag om en svensk stödförord­ning. Förutsatt att kommissionen godkänner denna kommer transport­användare att kunna ansöka om en premie för köp eller leasing av ny eller begagnad elbil från januari 2026. Förslagen i budgetpropositionen möjliggör införandet av den föreslagna elbilspremien som bl.a. väntas bidra till utsläppsminskningar i ESR-sektorn.

Regeringen anför vidare att en satsning görs på återvätning av nedlagd jordbruksmark för att öka nettoupptaget från markanvändningssektorn, vilket bidrar till Sveriges åtagande enligt förordningen om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF).

Enligt regeringens bedömning kan större delen av gapet till nettonoll­utsläpp 2045 komma att slutas till följd av beslutade styrmedel såsom systemet för handel med utsläppsrätter (ETS 1) i takt med att omställningsplaner utvecklas inom industrin och anläggningar för avfalls­förbränning. Regeringen bedömer dock att ytterligare åtgärder kommer att behövas både på nationell nivå och inom EU för att säkerställa att det långsiktiga målet till 2045 kan nås samtidigt som konkurrenskraften stärks och välfärden värnas.

Regeringen framhåller vidare att klimatanpassning är central för att bl.a. skydda människors liv och hälsa, naturmiljö och biologisk mångfald samt för att säkra försörjningsberedskap, en god samhällsplanering och ekonomiska intressen. Regeringen avser att fortsätta arbetet med att genomföra den nationella strategin och handlingsplanen för klimatanpassning (skr. 2023/24:97) och för att skapa en bra struktur för ett kostnadseffektivt och åtgärdsinriktat arbete.

Regeringen framhåller vidare att en avgörande förutsättning för att genomföra klimatomställningen och samtidigt stärka Sveriges konkurrens­kraft och öka tillväxten är att miljötillståndsprocesserna blir både enklare och mer effektiva, med bibehållet högt miljöskydd. Regeringen redovisar att den har genomfört en rad förändringar i miljöbalken och anför att en fortsatt reform inom miljöprövningen behövs för att tillståndsprocesserna ska bli mer effektiva och förutsebara. Regeringen fortsätter arbeta med att göra miljöpröv­ningsprocessen mer flexibel, effektiv och förutsebar och avser att bilda en ny myndighet för miljöprövning. Regeringen föreslår att anslagen för Naturvårds­verket och länsstyrelserna ökas ytterligare för att effektivisera och förenkla hela kedjan med tillståndsprocesserna.

Enligt regeringen har utbyggd kärnkraft en avgörande roll för att Sverige ska kunna minska klimatutsläppen nationellt och nå hela vägen till nettonoll­utsläpp. Effektiva tillståndsprocesser med god samordning mellan myndig­heternas respektive delar av tillståndsprocessen är en förutsättning för ny kärnkraft. För att berörda myndigheter ska ha rätt förutsättningar för effektivare prövning föreslår regeringen att bl.a. Naturvårdsverket ska få ökade medel för arbete med miljötillståndsprocessen kopplat till ny kärnkraft. Regeringen föreslår även ett fortsatt ekonomiskt stöd till kommunerna för deras del i tillståndsprocessen.

Regeringen framhåller att en utveckling mot en mer resurseffektiv och cirkulär ekonomi bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser hela vägen till nettonoll samtidigt som företagens konkurrenskraft stärks och trycket på ekosystemen minskar. Regeringens arbete syftar till att bidra till att skapa rätt förutsättningar för näringslivet och samhällets omställning i stort. Regeringen verkar för ett tydligt och effektivt genomförande av EU-lagstiftning inom området cirkulär ekonomi som möjliggör företagens omställning och ger företag på den inre marknaden lika villkor. En enhetlig och effektiv tillsyn är en förutsättning för en fungerande marknad och för att motverka oseriösa och illegala aktörer på avfallsområdet. Regeringen föreslår därför att Naturvårds­verket får medel för att långsiktigt kunna arbeta med dessa uppgifter.

För att möjliggöra en cirkulär ekonomi och marknad för återvunnet material behöver användningen av skadliga ämnen så långt det är möjligt minimeras och ersättas, bl.a. genom innovation och effektiv reglering. Regeringen verkar för en effektiv EU-lagstiftning som bättre skyddar människors hälsa och miljön från de skadligaste kemikalierna. De skadligaste ämnena behöver snabbare och mer systematiskt fasas ut ur konsumentprodukter. Lagstiftningen behöver särskilt begränsa användningen och minimera spridningen av svårnedbrytbara miljögifter såsom PFAS.

Tillsynen visar att privatimporterade varor från tredje land i betydligt större utsträckning än EU-producerade varor kan innehålla skadliga ämnen som är förbjudna inom EU. Detta snedvrider konkurrensen för svenska företag samtidigt som ett stort ansvar läggs på enskilda konsumenter. E-handeln och plattformarna utanför EU utgör ett särskilt problem. För att skydda svenska konsumenter och stoppa skadliga produkter föreslår regeringen att Kemikalie­inspektionen får medel för arbete med kemikaliekontroll inklusive marknads­kontroll och annan tillsyn. Sveriges och EU:s arbete med globala kemikalie- och avfallsfrågor är viktigt för att förebygga föroreningar i miljön och minska människors totala exponering för skadliga ämnen. Särskilt den omfattande spridningen av plastföroreningar kräver globala lösningar. Det är viktigt med framsteg i förhandlingarna om ett globalt avtal mot plastföroreningar. Regeringen föreslår därför medel för minskad nedskräpning bl.a. genom fortsatt strandstädningsbidrag till drabbade kustkommuner.

Regeringen framhåller vidare att det är angeläget att minska och avlägsna miljögifter i mark och vatten. Arbetet fortsätter för att på ett samhälls­ekonomiskt effektivt sätt kunna hantera de värst förorenade områdena runt om i Sverige. Arbetet för att öka kunskapen om var PFAS-förorenade områden finns i Sverige behöver fortsätta och åtgärder behöver sättas in för att begränsa och stoppa fortsatt spridning. Regeringen föreslår därför medel för fortsatt arbete med att stoppa spridning av PFAS.

Regeringen anför att Sverige ska fortsätta arbetet med naturvård, biologisk mångfald och ekosystemtjänster såväl nationellt som internationellt och inom EU. Regeringen framhåller att välmående och livskraftiga ekosystem är viktiga för människans livsmiljö. De ger förutsättningar för bl.a. biologisk mångfald, hållbar livsmedelsproduktion och rent grundvatten. De är också viktiga för klimatanpassningsarbetet och möjliggör uttag av hållbar biomassa som alternativ till fossila produkter, material och energi. Arbetet med att bevara och återställa värdefull natur och ekosystem behöver fortsätta. Det är viktigt att näringslivets engagemang tas till vara i arbetet med att stärka den biologiska mångfalden.

Regeringen framhåller även att invasiva främmande arter är ett hot mot den biologiska mångfalden och föreslår en satsning på att bekämpa landlevande invasiva främmande arter.

Regeringen anför vidare att den verkar för att nå de målsättningar som antagits inom EU:s strategi för biologisk mångfald och Kunming-Montréal-ramverket inom konventionen om biologisk mångfald (CBD). Det inkluderar bl.a. att ta fram en nationell strategi och plan för biologisk mångfald i enlighet med åtaganden i ramverket. Nationellt genomförande av EU-rättsakter är centralt i det arbetet. Regeringen föreslår därför en satsning för att genomföra EU-förordningen om restaurering av natur.

I Sverige finns många naturreservat och nationalparker som skyddar höga naturvärden och är viktiga platser för friluftsliv. De naturskyddade områdena är en tillgång för hållbar lokal och regional utveckling, turism och landsbygdsutveckling. Regeringen föreslår därför en satsning på upprustning av vandringsleder. Vidare framhåller regeringen att skyddade områden behöver förvaltas effektivt och bedömer att skydd och skötsel av värdefull natur bidrar till att åstadkomma en kontinuerlig, långsiktig och uthållig återhämtning av biologisk mångfald och motståndskraftig natur. Regeringen föreslår därför en satsning på förvaltning och skötsel av nationalparker och naturreservat.

Regeringen framhåller vidare att utsläpp av koldioxid från dikade torvjordar är omfattande och bidrar till klimatförändringen. Regeringens insatser för att restaurera våtmarker är av stor vikt både för det långsiktiga klimatarbetet och för arbetet med biologisk mångfald och minskad övergödning. Arbetet med restaurering av våtmarker behöver effektiviseras och utökas samtidigt som produktion av livsmedel och skogsråvaror inte försvåras.

Regeringen arbetar med att ta fram nya bestämmelser för rätten till ersättning för markägare vid rådighets­inskränkningar till följd av artskydd och föreslår att medel avsätts för ändamålet.

Sveriges havs- och vattenmiljöer är unika och bidrar med en rad ekosystem­tjänster. Ytterligare åtgärder behövs enligt regeringen för att minska tillförseln av näringsämnen och andra föroreningar samt skydda värdefulla vatten­områden.

Regeringen framhåller att övergödningen är ett omfattande problem som begränsar värdet av olika ekosystemtjänster. Att minska övergödningen är en av de viktigaste åtgärderna för att hejda utbredningen av döda havsbottnar och för att Sverige ska kunna leva upp till målen i havsmiljödirektivet och vatten­direktivet. För att nå målen på området behöver Sverige vara internationellt drivande för att öka ambitionerna för en bättre havsmiljö, inte minst vad gäller Östersjön. Regeringen föreslår en satsning på det nationella genomförandet av Helcom och Ospars regionala åtgärdsplaner för Östersjön och Västerhavet. Regeringen föreslår också att Havs- och vattenmyndighetens kapacitet i det internationella havsmiljöarbetet ska förstärkas.

Det behövs ytterligare åtgärder för god vattenkvalitet, exempelvis för att minska tillförseln av näringsämnen. Åtgärdsarbetet är av stor betydelse för att genomföra flera EU-direktiv. Regeringen anser att ett lokalt åtgärdsarbete inom ramen för statligt stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) är en viktig del i att öka effektiviteten och takten i åtgärdsarbetet. För att förbättra havs- och vattenmiljön föreslår regeringen en satsning på fortsatt åtgärdsarbete för att minska övergödningen och fortsatt stöd till lokala vattenvårdsprojekt. Regeringen föreslår även en förstärkning av miljöövervakningen av vatten- och havsmiljön.

Skydd av vattenområden är av stor betydelse för att bevara och stärka den biologiska mångfalden. Genom att restaurera vattenmiljöer förbättras förutsättningarna för fisk och andra vattenlevande djur och växter samtidigt som landskapets vattenhållande förmåga ökar, vilket är viktigt i ett förändrat klimat. Regeringen föreslår därför en satsning på kunskapsinventering, miljöövervakning och akvatisk restaurering för genomförandet av naturrestaureringsförordningen.

Invasiva främmande arter är ett hot mot den biologiska mångfalden. Ett kostnadseffektivt arbete mot invasiva arter bygger på tidiga insatser och långsiktig finansiering. Regeringen föreslår därför en satsning på bekämpning av vattenlevande invasiva främmande arter.

Regeringen anför att miljöforskningen spelar en viktig roll för att driva och utveckla en effektiv klimat- och miljöpolitik och stärker Sveriges förmåga att hantera en rad samhällsutmaningar. Forskningen behöver vara såväl relevant som av hög kvalitet. Regeringen understryker att Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) har en central roll i förverk­ligandet av regeringens forskningspolitik. Regeringen framhåller att det genom forsknings- och innovationspropositionen (prop. 2024/25:60) har inrättats ett nytt flerårigt forskningsprogram med fokus på kemikalier, förstärkt det nationella forskningsprogrammet om hav och vatten och förlängt de nationella forskningsprogrammen om klimat och hållbart samhälls­byggande.

1:1 Naturvårdsverket: Anslaget får användas för Naturvårdsverkets förvaltningsutgifter inklusive myndighetens utgifter för att administrera de verksamheter som finansieras via sakanslagen. Anslaget får även användas för utgifter för bidrag till utvecklingsarbete som andra än Naturvårdsverket organiserat och som främjar de verksamheter som Naturvårdsverket ansvarar för.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 787 432 000 kronor för 2026 till anslaget.

Anslaget ökas för att Naturvårdsverket ska kunna fortsätta att utveckla tillsynsvägledning och bidra till effektiv tillståndsprövning enligt miljöbalken samt för att ge företag tillsynsvägledning och bidra till regelförenklingar och ett effektivt genomförande av nya EU-rättsakter. Vidare ökas anslaget för att fortsätta utveckla och förvalta ett nytt system för miljörapportering där företagen enkelt lämnar sina uppgifter och för att utveckla ett digitalt system för tillsynsvägledning. Anslaget ökas också för arbete med tillsyn över efterlevnad av producentansvaren för en ökad återvinning. En satsning görs även för genomförande av EU-lagstiftning inom området cirkulär ekonomi inklusive vägledning till företag, stärkt skydd mot cyberhot med anledning av det försämrade omvärldsläget. Anslaget ökas vidare för att genomföra naturrestaureringsförordningen. Därutöver ökas anslaget för att Naturvårdsverket ska kunna fortsätta att betala ut bidrag till kommuner som bedriver förstudier för ny kärnkraft och för att möjliggöra en snabbare och effektiv process vid tillståndsprövning av ny kärnkraft samt för att Naturvårdsverket ska utveckla tillsynsvägledning och bedriva effektiva samråd inför etablering av ny kärnkraft. Slutligen ökas anslaget för att säkerställa ett effektivt genomförande av EU:s utsläppshandelssystem (ETS) och mekanismen för koldioxidjustering vid gränsen (CBAM).

Regeringen föreslår därutöver att riksdagen godkänner en investeringsplan som en riktlinje för Naturvårdsverkets investeringar för fastigheter och mark­anläggningar för 2026–2028. Investeringarna som avser samhällsändamål avser främst förvärv samt avtalslösningar för statens räkning av värdefulla naturområden som avses skyddas enligt miljöbalken. Investeringar avser även nyuppförande av naturum och andra byggnader som används bl.a. för informationsändamål samt renovering av befintligt byggnadsbestånd i skyddade områden.

1:2 Miljöövervakning‍: Anslaget får användas till utgifter och bidrag för miljömålsuppföljning, för miljöövervakning, för statsbidrag till ideella miljö­organisationer och till verksamhet vid Swedish Water House och för arbete med miljöledningssystem. Anslaget får även användas till utgifter för internationell miljöövervakning samt internationell rapportering som följer av EU-direktiv och andra internationella åtaganden. Dessutom får anslaget användas till delegationen för cirkulär ekonomi och till utgifter för uppdrag som syftar till att bidra till minskade utsläpp av växthusgaser.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 407 714 000 kronor för 2026 till anslaget.

Anslaget ökas för att utveckla den svenska avfallsstatistiken för att bättre kunna leva upp till EU-krav. Anslaget tillförs även medel för bidrag till miljöorganisationers arbete med minskad nedskräpning, genomförandet av naturrestaureringsförordningen och övervakning av havs- och vattenmiljöer.

Anslaget minskas för att delvis finansiera en ökning av anslaget 1:7 Avgifter till internationella organisationer för att kunna betala Sveriges årliga medlemsavgift till Internationella atomenergiorganet (IAEA).

Regeringen föreslår också att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 120 000 000 kronor 2027–2029. Bemyndigandet behövs för att fleråriga avtal ska kunna tecknas med de aktörer som utför miljöövervakning i program som löper under flera år för att skapa kontinuitet, kostnadseffektivitet och ökad kvalitet i verksamheten.

1:3 Åtgärder för värdefull natur: Anslaget får användas till utgifter för insatser för skötsel och förvaltning av skyddad natur, bevarande och restaurering av biologisk mångfald och insatser för friluftsliv. Anslaget får användas till statsbidrag inom dessa områden. Anslaget får särskilt användas till utgifter

– i samband med skötsel och övrig förvaltning av värdefull natur.

Anslaget får även användas för vissa utgifter för berörda myndigheters arbete för detta ändamål.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 1 803 335 000 kronor för 2026 till anslaget.

Anslaget tillförs medel för bekämpning av landlevande invasiva främmande arter, upprustning av vandringsleder samt skötsel av nationalparker och naturreservat. Vidare ökas anslaget för genomförandet av naturrestaureringsförordningen, utökade förvaltningsåtgärder för varg och återvätning av nedlagd jordbruksmark.

Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 300 000 000 kronor 2027–2036. Bemyndigandet behövs för att fleråriga avtal avseende förvaltning av värdefulla naturområden ska kunna tecknas samt för samverkansavtal mellan statliga myndigheter.

1:4 Sanering och återställning av förorenade områden: Anslaget får användas till utgifter för att inventera, undersöka och åtgärda förorenade områden som behöver saneras och efterbehandlas, för att ta fram prioriterings­underlag samt för teknikutveckling och tillämpad forskning för sanerings- och efterbehandlingsarbete. Anslaget får även användas till utgifter för att åtgärda saneringsobjekt som är särskilt angelägna ur risksynpunkt och till akuta saneringsinsatser. Anslaget får vidare användas till utgifter för att inventera om det förekommer objekt som förorenats av en statlig organisation som inte längre finns kvar, och i så fall genomföra ansvarsutredningar och nödvändiga undersökningar av dessa. Anslaget får användas för efterbehandling av mark för bostadsbyggande. Anslaget får även användas till utgifter för omhändertagande av historiskt radioaktivt avfall från icke-kärnteknisk verksamhet. Anslaget får även användas till omhändertagande av övergivna och/eller uttjänta fordon, fiskeredskap och fritidsbåtar som utgör en risk för miljön. Anslaget får användas för statsbidrag inom dessa områden. Anslaget får även användas för utgifter för att förebygga och förhindra stora saneringskostnader och risker med PFAS. Anslaget får även användas för vissa utgifter för berörda myndigheters arbete för detta ändamål.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 813 818 000 kronor för 2026 till anslaget.

Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 465 000 000 kronor 2027–2055. Regeringen anför att saneringsåtgärder ofta är fleråriga varför ett bemyndigande är avgörande för att aktörer och myndigheter ska ha möjlighet att genomföra både åtgärder och undersökningar samt för att bidragshanteringen ska fungera effektivt.

1:5 Miljöforskning: Anslaget får användas till utgifter för miljöforskning främst till stöd för arbete med miljökvalitetsmålen, miljöbalken och underlag för internationellt förhandlingsarbete. Anslaget får även användas till utgifter för statens andel av den forskning som bedrivs samfinansierat med näringslivet vid IVL Svenska Miljöinstitutet AB.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 93 825 000 kronor för 2026 till anslaget.

Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 102 000 000 kronor 2027–2030. Bemyndigandet behövs för att avtal om fleråriga miljöforsknings­projekt ska kunna tecknas vilket i sin tur är en förutsättning för medverkan i t.ex. EU-gemensamma forskningssatsningar.

1:6 Kemikalieinspektionen: Anslaget får användas för Kemikalieinspek­tionens förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för bidrag till verksamheter som främjar en giftfri miljö. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till Internationella kemikaliesekretariatet och Karolinska institutet. Anslaget får användas för utgifter för att täcka eventuellt underskott i prövningsverksamheten inom det svenska rapportörs­programmet (SERP) rörande riskbedömning av befintliga och nya verksamma ämnen i bekämpningsmedel. Anslaget får användas för utgifter för att betala Livsmedelsverkets och Statens jordbruksverk för nationell prövning av växtskyddsmedel och biocidprodukter.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 340 325 000 kronor för 2026 till anslaget.

Regeringen anför att anslaget tillförs medel för arbete med kemikalie­kontroll inklusive marknadskontroll och annan tillsyn i syfte att skydda svenska konsumenter och stoppa skadliga produkter. Anslaget ökas även med anledning av stärkt kontroll av fusk i livsmedelskedjan.

1:7 Avgifter till internationella organisationer: Anslaget får användas för utgifter för medlemsavgifter och stöd till internationella organisationer.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 329 431 000 kronor för 2026 till anslaget.

Regeringen anför att anslaget ökas i och med långsiktigt ökade utgifter bl.a. till följd av valutaeffekter och för att möta höjda avgifter till internationella organisationer.

Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 300 000 000 kronor 2027–2053. Bemyndigandet behövs för att regeringen ska kunna teckna avtal om fleråriga projekt inom ramen för internationellt samarbete kring vädersatelliter och väderdata.

1:8 Åtgärder för minskade kväveutsläpp till luft i jordbrukssektorn: Anslaget får användas för investeringar för att minska jordbrukets utsläpp av ammoniak och därtill kopplade utsläpp av växthusgaser. Anslaget får användas för statsbidrag för detta. Anslaget får även användas för utgifter för berörda myndigheters administration för detta ändamål.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 100 000 000 kronor för 2026 till anslaget.

Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 150 000 000 kronor 2027–2030. Regeringen anför att den behöver ett bemyndigande för att kunna besluta om statsbidrag till fleråriga projekt i jordbrukssektorn och ge förhandsbesked om statsbidrag till lantbruksföretag som överväger att investera i kväveutsläppsreducerande åtgärder.

1:9 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Anslaget får användas för Sveriges meteorologiska och hydrologiska instituts (SMHI) förvaltningsutgifter.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 336 986 000 kronor för 2026 till anslaget.

Regeringen anför att anslaget ökas för att stärka SMHI:s arbete med civilt försvar och skyddet för den oceanografiska verksamheten.

1:10 Klimatanpassning: Anslaget får användas för utgifter för att förebygga och begränsa samhällets sårbarhet till följd av klimatförändringar såsom förebyggande och kunskapshöjande insatser, utredningar, samordning, och planer. Anslaget får användas för statsbidrag inom dessa områden samt även användas för de administrativa utgifter som insatserna medför.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 89 500 000 kronor för 2026 till anslaget.

1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö: Anslaget får användas för utgifter för insatser och åtgärder för att förbättra, bevara, planera, restaurera och skydda havs- och vattenmiljöer. Anslaget får även användas för statsbidrag, medfinansiering av EU-medel, medlemskap i internationella organisationer samt för utvärdering av ovan angivna insatser och åtgärder. Anslaget får även användas för vissa utgifter för berörda myndigheters arbete för detta ändamål.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 1 388 565 000 kronor för 2026 till anslaget.

Anslaget ökas för bekämpning av vattenlevande invasiva främmande arter samt arbete med renare stränder och badvikar vad gäller fortsatt strandstäd­ning. Vidare ökas anslaget för arbete mot övergödning inklusive lokala vatten­vårdsprojekt samt genomför­ande av regionala åtgärdsplaner för Östersjön och Västerhavet.

Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 826 000 000 kronor 2027–2035. Regeringen behöver bemyndigandet för att avtal om fleråriga åtgärder ska kunna tecknas.

1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar: Anslaget får användas för att utveckla och stödja internationellt klimatsamarbete som syftar till att bidra till ökad ambition i genomförandet av Parisavtalet samt att kunna bidra till resultatbaserad klimatfinansiering eller, jämte andra kompletterande åtgärder, kunna bidra till att nå klimatmålen i det klimatpolitiska ramverket. Detta genom att delta i, förbereda, genomföra, utvärdera och utveckla samarbeten samt bidra till utveckling av metoder för internationella samarbets­former enligt artikel 6 av Parisavtalet. Anslaget får användas för utgifter för deltagande i ovan nämnda samarbeten. Anslaget får även användas för utgifter för utveckling av EU:s system för handel med utsläppsrätter och utsläpps­utrymme inom ramen för ansvarsfördelningsförordningen samt för övervak­ning av internationell utsläppshandel. Anslaget får användas till finansiering av utgifter för den internationella transaktionsförteckningen (ITL) för register­hållning av transaktioner av s.k. Kyotoenheter samt för klimatkompensering av Regeringskansliets flygresor utanför EU. Utsläpps­minskningsenheter som förvärvas för klimatkompensering får annulleras. Anslaget får användas för att förvärva utrymme av utsläpp och upptag från andra medlemsstater inom ramen för ansvarsfördelningsförordningen respektive förordningen om markanvänd­ning, förändrad markanvändning och skogsbruk. Anslaget får användas för utgifter för att delta i, förbereda, genomföra, utvärdera och utveckla samarbeten i syfte att genomföra sådana förvärv. Anslaget får även användas för utgifter för administration av förvärven.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 163 450 000 kronor för 2026 till anslaget.

Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 500 000 000 kronor 2027–2036. Regeringen behöver bemyndigandet för att det ska vara möjligt att stödja program som löper över flera år.

1:13 Internationellt miljösamarbete: Anslaget får i huvudsak användas för utgifter för samarbete med länder av strategisk betydelse för det globala miljö- och klimatsamarbetet. Anslaget får användas för utgifter för projekt som stöder Arktiska rådets verksamhet och för projekt som stödjer verksamhet inom Barents Euro-Arktiska Råd, Nordiska ministerrådet samt inom Östersjö­staternas råd (CBSS). Anslaget får användas för utgifter för tillskott till miljöutvecklingsfonden inom Nordiska Miljöfinansieringsbolaget (NEFCO).

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 57 400 000 kronor för 2026 till anslaget.

Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 11 400 000 konor 2027–2029. Regeringen behöver bemyndigandet för att kunna teckna avtal om fleråriga projekt med länder av strategisk betydelse för det globala miljö- och klimatsamarbetet.

1:14 Skydd av värdefull natur: Anslaget får användas till utgifter för skydd och bevarande av värdefulla naturmiljöer för biologisk mångfald och friluftsliv. Anslaget får användas för statsbidrag inom dessa områden. Anslaget får användas

– till utgifter för förvärv samt avtalslösningar för statens räkning av värdefulla naturområden

– för statsbidrag till kommuner och kommunala stiftelser för skydd av värdefulla naturområden.

Anslaget får även användas för vissa utgifter för berörda myndigheters arbete för detta ändamål.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 1 185 500 000 kronor för 2026 till anslaget.

Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 35 000 000 kronor 2027–2068. Regeringen behöver ett bemyndigande för att fleråriga avtal som avser skydd av värdefulla naturområden ska kunna tecknas och för att förhandsbesked om statsbidrag till områdesskydd ska kunna ges.

1:15 Havs- och vattenmyndigheten: Anslaget får användas för Havs- och vattenmyndighetens förvaltningsutgifter.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 373 373 000 kronor för 2026 till anslaget.

Regeringen anför att anslaget tillförs medel för internationellt havsmiljö­arbete.

1:16 Klimatinvesteringar: Anslaget får användas för klimatinvesteringar på lokal och regional nivå samt för stöd till installation av laddinfrastruktur för elfordon. Anslaget får användas för statsbidrag för detta. Anslaget får även användas för utgifter för berörda myndigheters arbete för detta ändamål.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 4 490 000 000 kronor för 2026 till anslaget.

Regeringen anför att anslaget ökas för att möjliggöra ytterligare klimatinvesteringar på lokal och regional nivå i hela Sverige.

Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 8 000 000 000 kronor 2027–2030. Regeringen anför att den behöver ett bemyndigande för att kunna teckna avtal om fleråriga projekt, vilket är en förutsättning för att kunna använda anslaget på ett effektivt sätt.

1:17 Klimatpremier: Anslaget får användas för utgifter för att främja marknadsintroduktion av fordon med låga utsläpp av växthusgaser samt utfasning av fordon med höga utsläpp av växthusgaser. Anslaget får användas för statsbidrag för detta. Anslaget får även användas för utgifter för berörda myndigheters arbete för detta ändamål. Anslaget får även användas för stöd för att stimulera överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart och järnväg samt till att stimulera intermodala transportlösningar.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 2 703 000 000 kronor för 2026 till anslaget.

Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 900 000 000 kronor 2027–2030. Regeringen anför att ett bemyndigande behövs för att det ska vara möjligt att besluta om klimatpremier redan innan fordonet har levererats.

1:18 Industriklivet: Anslaget får användas för utgifter kopplade till åtgärder såsom forskning, förstudier och investeringar, som bidrar till att minska industrins processrelaterade utsläpp av växthusgaser, inklusive andra typer av växthusgaser relaterade till dessa. Anslaget får också användas för utgifter kopplade till åtgärder som bidrar till negativa utsläpp av växthusgaser, såsom forskning, utveckling, test, demonstration och investeringar, exklusive driftstöd för bio-CCS. Anslaget får också användas för utgifter kopplade till strategiskt viktiga insatser inom industrin som bidrar till klimatomställningen, såsom forskning, förstudier och investeringar. Anslaget får också användas till utgifter för berörda myndigheters arbete kopplade till stödet.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 653 000 000 kronor för 2026 till anslaget.

Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 850 000 000 kronor 2027–2033. Regeringen anför att den behöver ett bemyndigande för att det ska vara möjligt att stödja omfattande projekt som löper över flera år.

1:19 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv: Anslaget får användas till utgifter för ras- och skredsäkring längs Göta älv samt till delegationen för Göta älv. Anslaget får användas som statsbidrag inom dessa områden samt även användas för de administrativa utgifter som insatserna medför.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 115 000 000 kronor för 2026 till anslaget.

Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 160 000 000 kronor 2027–2030. Regeringen anför att ett bemyndigande behöver knytas till anslaget för att det ska vara möjligt att stödja projekt som löper över flera år.

1:20 Driftstöd för bio-CCS: Anslaget får användas för utgifter kopplade till ett driftstöd för avskiljning, infångning och lagring av biogen koldioxid (bio-CCS) i form av omvänd auktionering. Anslaget får även användas för utgifter för administration av stödet.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 1 714 000 000 kronor för 2026 till anslaget.

Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 30 762 000 000 kronor 2027–2046. Regeringen anför att bemyndigandet behövs för att det ska gå att ingå fleråriga åtaganden för avskiljning, infångning och lagring av koldioxid från förnybara källor (bio-CCS) fram t.o.m. 2046.

1:21 Åtgärder inom ramen för den sociala klimatfonden: Anslaget får användas för stöd till åtgärder och investeringar som kan finansieras av EU:s sociala klimatfond. Anslaget får användas för statsbidrag för detta. Anslaget får även användas för utgifter för berörda myndigheters arbete för detta ändamål.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 400 000 000 kronor för 2026 till anslaget.

Regeringen anför att anslaget minskas eftersom medel fördelas om mellan åren i enlighet med den sociala klimatplan som regeringen lämnat till kommissionen för att möjliggöra införandet av elbilspremien inom den sociala klimatfonden.

Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 100 000 000 kronor 2027–2032. Regeringen anför att den behöver ett bemyndigande för att kunna besluta om elbilspremier som betalas ut under flera år.

2:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Anslaget får användas för Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggandes (Formas) förvaltningsutgifter inklusive vissa nämnder.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 139 279 000 kronor för 2026 till anslaget.

2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning: Anslaget får användas för utgifter för stöd till forskning inom områdena miljö och samhällsbyggande. Anslaget får också användas till projektrelaterade kostnader (utvärderingar, beredningsarbetet, vissa resor och seminarier samt informationsinsatser).

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 1 140 408 000 kronor för 2026 till anslaget.

Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 200 000 000 kronor 2027–2032. Regeringen anför att det för att underlätta planeringen och kunna teckna avtal om fleråriga projekt är nödvändigt att fatta beslut som medför åtaganden för kommande år, särskilt för att kunna samfinansiera med EU-projekt.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet har var för sig presenterat alternativa förslag till anslagsfördelning för 2026. Förslagen innebär såväl andra anslagsnivåer som förslag till nya anslag. I det följande sammanfattas partiernas förslag inom utgiftsområde 20. En sammanställning som visar hur motionärernas förslag avviker från regeringens förslag finns i bilaga 2. I det följande redovisas också motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2025/26 som återspeglar förslag i partiernas anslagsmotioner.

I kommittémotion 2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. yrkande 1 lämnar Socialdemokraterna förslag om en annan fördelning av anslagen inom utgifts­område 20 för 2026 än regeringen. Förslagen innebär att de sammanlagda anslagen överstiger regeringens förslag med 1 135 000 000 kronor och att sex anslag bestäms till en annan nivå än vad regeringen föreslagit.

Socialdemokraterna föreslår följande förändringar i förhållande till regeringens förslag (se också bilaga 2).

1:3 Åtgärder för värdefull natur: Anslaget tillförs 100 000 000 kronor för bl.a. skötsel av naturreservat, nationalparker och vandringsleder. Motionärerna anför att naturvården är avgörande för att skydda naturområden, arter och ekosystem. Välmående ekosystem kan också bättre stå emot klimat­förändringarna och absorbera mer koldioxid. Dessutom är naturvårdande skötsel viktigt för att främja friluftsliv och skapa nya jobbtillfällen. Även i kommittémotion 2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 82 framhålls vikten av att stärka arbetet med skydd och skötsel av värdefull natur.

1:10 Klimatanpassning: Anslaget tillförs 100 000 000 kronor för stöd till implementering av klimatanpassningsåtgärder. Motionärerna anför att Sverige behöver sätta in åtgärder för klimatanpassning i dag, annars riskerar kostnaderna att bli väldigt höga i framtiden. Även i motion 2025/26:191 av Serkan Köse (S) framhålls behovet av ökade möjligheter till statliga insatser för klimatanpassning.

1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö: Anslaget tillförs 35 000 000 kronor för bl.a. bekämpning av invasiva arter och kameraöver­vakning på fiskefartyg.

1:14 Skydd av värdefull natur: Anslaget tillförs 300 000 000 kronor för kompensation till skogsägare vid avsättning av skyddsvärd skog. Motionärerna anför att många skogsägare väntar på ersättning.

1:18 Industriklivet: Anslaget tillförs 500 000 000 kronor för att utveckla Industriklivet och stödja industrins omställning. Motionärerna anför att de vill bygga vidare på Industriklivet för att bl.a. komma i gång med Sverigebränslet, en modell för inblandning av biodrivmedel, och investeringar i en stark inhemsk biodrivmedelsindustri. Motionärerna anför vidare att Industriklivet har en viktig roll i att driva på utfasningen av PFAS. Även i kommittémotion 2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 23 anförs att Industriklivet bör stärkas och utvecklas.

1:21 Sociala klimatfonden: Anslaget tillförs 100 000 000 kronor för att fler ska kunna ställa om till elbil.

I partimotion 2025/26:3173 av Nooshi Dadgostar m.fl. lämnar Vänster­partiet förslag om en annan fördelning av anslagen inom utgiftsområde 20 för 2026 än regeringen. Förslaget innebär att de sammanlagda anslagen överstiger regeringens förslag med 10 099 000 000 kronor och att tolv anslag bestäms till en annan nivå än vad regeringen föreslagit. Vänsterpartiet föreslår även fyra nya anslag.

Vänsterpartiet föreslår följande förändringar i förhållande till regeringens förslag (se också bilaga 2).

1:1 Naturvårdsverket: Anslaget ökas med 19 000 000 kronor. Motionä­rerna föreslår en ökning av anslaget för Naturvårdsverkets tillsyn och tillståndsprövning. Anslaget förstärks även för att möjliggöra enklare miljörapportering för företag och stärka arbetet med producentansvar och cirkulär ekonomi. Vidare avvisar motionärerna regeringens satsning på ny kärnkraft.

1:2 Miljöövervakning m.m.: Anslaget ökas med 95 000 000 kronor. Motionärerna föreslår en ökning av anslaget eftersom resurserna till miljö­målsuppföljning har minskat och kvaliteten på vissa internationella rapporteringar har försämrats. Motionärerna anser vidare att regeringens satsning på övervakning av havs- och vattenmiljöerna inte är tillräcklig för att motsvara de stora behoven och föreslår därför en ökning av anslaget för detta ändamål. Därutöver välkomnar motionärerna regeringens satsning på stöd till miljöorganisationer som arbetar med nedskräpning men anser att stöd även bör ges till miljöorganisationer som genomför andra miljöinsatser i linje med klimat- och miljömålen.

1:3 Åtgärder för värdefull natur: Anslaget ökas med 1 406 000 000 kronor. Motionärerna anför att en betydande förstärkning av anslaget krävs för att nå både de nationella miljömålen och EU:s ambitioner för naturvård och biologisk mångfald till 2030. Den föreslagna ökningen innebär att naturbetes­marker kan restaureras i ökad takt och att det finns resurser till LONA-projekt utöver våtmarkssatsningen. Ett ökat anslag är enligt motionärerna även nödvändigt för att stärka arbetet för att bevara hotade arter och intensifiera arbetet med bekämpning av invasiva främmande arter. Motionärerna föreslår vidare en satsning på samordnare för biologisk mångfald i odlingslandskapet. Motionärerna vill vidare öka satsningar på återskapande av våtmarker och på att genomföra dessa långsiktigt.

1:4 Sanering och återställning av förorenade områden: Anslaget ökas med 300 000 000 kronor. Motionärerna föreslår en ökning av anslaget för att sanera fler områden från PFAS så att redan exploaterad mark i ökad utsträckning kan användas för t.ex. bostadsbyggande.

1:6 Kemikalieinspektionen: Anslaget ökas med 30 000 000 kronor. Motionärerna föreslår en ökning av anslaget för att återuppta Kemikalie­inspektionens arbete med handlingsplanen för en giftfri vardag.

1:10 Klimatanpassning: Anslaget ökas med 100 000 000 kronor. Motionärerna föreslår en utökad satsning för att stärka länsstyrelserna och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i arbetet med klimat­anpassning.

1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö: Anslaget ökas med 200 000 000 kronor. Motionärerna föreslår en ökning av anslaget för insatser och åtgärder för att förbättra, bevara, planera, restaurera och skydda havs- och vattenmiljöer. Satsningen omfattar en utökad satsning på LOVA där lokala åtgärdssamordnare genom lokala havs- och vattenåtgärder som t.ex. våtmarker kan öka takten i arbetet med att minska övergödningen.

1:14 Skydd av värdefull natur: Anslaget ökas med 1 843 000 000 kronor. Motionärerna föreslår en ökning av anslaget för att kunna skydda natur genom naturreservat och nationalparker utanför den fjällnära regionen.

1:15 Havs- och vattenmyndigheten: Anslaget ökas med 70 000 000 kronor. Motionärerna föreslår att anslaget ökas för att myndigheten ska kunna genomföra sitt uppdrag. Vidare föreslås att anslaget ökas för att myndigheten ska kunna genomföra fler kontroller för att beivra illegalt ålfiske samt för fler fiskerikontroller av yrkesfisket i sin helhet.

1:16 Klimatinvesteringar: Anslaget ökas med 2 510 000 000 kronor. Motionärerna anför att Klimatklivet bör förstärkas och förlängas eftersom näringslivet behöver långsiktiga och förutsägbara förutsättningar och omställningen kräver stora investeringar. Motionärerna framhåller vidare att utbyggnaden av laddinfrastruktur och infrastruktur för vätgas behöver intensifieras. Klimatklivet ger även möjligheter för jordbrukssektorn som el från biogasproduktion, konvertering av spannmålstorkar m.m. Motionärerna anför att ett statligt investeringsstöd är nödvändigt för omställningen och gör jordbruket bättre rustat för ökade priser på insatsvaror som drivmedel och energi. Motionärerna vill även med ökade anslag förstärka Klimatklivets stöd till satsningar på ökad resurseffektivitet och cirkulär ekonomi.

1:17 Klimatpremier: Anslaget ökas med 1 000 000 000 kronor. Motionä­rerna anför att skrotningspremien bör förlängas ytterligare och även utformas bredare och rättvisare så att fler kan använda den och ställa om till transporter med lägre klimatpåverkan. Motionärerna föreslår även att anslaget ökas för att stärka omställningen till fler elbussar.

2:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhälls­byggande: Anslaget ökas med 8 000 000 kronor för att Klimatpolitiska rådet ska fungera i sin viktiga roll.

Nytt anslag – 99:1 Regionala medborgarråd för klimatet: Anslaget tillförs 75 000 000 kronor. Motionärerna föreslår ett nytt anslag för att ge läns­styrelserna ekonomiskt stöd för att kontinuerligt genomföra regionala medborgarråd.

Nytt anslag – 99:2 Klimatanpassade och gröna städer: Anslaget tillförs 350 000 000 kronor. Motionärerna vill införa ett statligt stöd till kommuner för klimatanpassade och grönare städer. Stödet ska ges för utveckling av befintlig stadsgrönska samt etablering av stadsgrönska för att främja dag­vattenhantering och biologisk mångfald.

Nytt anslag – 99:3 Statligt stöd för rening av PFAS till de värst drabbade kommunerna: Anslaget tillförs 250 000 000 kronor. Motionärerna föreslår ett nytt anslag för statlig medfinansiering av reningsteknik i kommuner där dricksvattnet har halter av PFAS som överskrider det hälsobaserade riktvärde som anges av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa).

Nytt anslag – 99:4 Skydda de fjällnära skogarna: Anslaget tillförs 1 843 000 000 kronor. Motionärerna föreslår ett nytt anslag för att långsiktigt formellt skydda den fjällnära skogen. I partimotion 2025/26:2784 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 16 anförs att regeringen bör se till att en strategi presenteras med nödvändiga anslagsmedel samt ersättningsmarker från Sveaskog för att säkerställa att de fjällnära skogarnas natur- och kulturvärden långsiktigt bevaras.

I kommittémotion 2025/26:3744 av Stina Larsson m.fl. lämnar Centerpartiet förslag om en annan fördelning av anslagen inom utgiftsområde 20 för 2026 än regeringen. Förslaget innebär att de sammanlagda anslagen överstiger regeringens förslag med 4 574 600 000 kronor och att elva anslag bestäms till en annan nivå än vad regeringen föreslagit.

Centerpartiet föreslår följande förändringar i förhållande till regeringens förslag (se också bilaga 2).

Samtliga förvaltningsanslag för myndigheter minskas till följd av att pris- och löneomräkningen justeras ned.

1:1 Naturvårdsverket: Anslaget ökas med 21 900 000 kronor. Anslaget ökas bl.a. eftersom motionärerna avvisar regeringens neddragning av stödet till Håll Sverige Rent. Anslaget ökas även med anledning av en satsning på ett textilkliv. Anslaget minskas bl.a. eftersom motionärerna avvisar regeringens satsning på effektiva miljötillstånd för ny kärnkraft. Även i kommittémotion 2025/26:2823 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 7 lämnas förslag om ett textilkliv.

1:3 Åtgärder för värdefull natur: Anslaget ökas med 160 000 000 kronor. Motionärerna föreslår en ökning av anslaget för åtgärder för värdefull natur och friluftslivet samt för LONA och våtmarker. Även i kommittémotion 2025/26:2824 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 4 framhålls vikten av LONA och LOVA som ett styrmedel för att öka takten i återställande och anläggande av våtmarker.

1:4 Sanering och återställning av förorenade områden: Anslaget ökas med 25 000 000 kronor. Motionärerna föreslår en ökning av anslaget för en satsning på innovation vad gäller PFAS.

1:6 Kemikalieinspektionen: Anslaget ökas med 3 600 000 kronor.

1:9 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Anslaget ökas med 8 400 000 kronor.

1:10 Klimatanpassning: Anslaget ökas med 50 000 000 kronor.

1:15 Havs- och vattenmyndigheten: Anslaget ökas med 3 300 000 kronor.

1:17 Klimatpremier: Anslaget ökas med 50 000 000 kronor.

1:18 Industriklivet: Anslaget ökas med 653 000 000 kronor. Motionärerna vill dubblera stödet och bredda detta till gröna innovationer.

1:21 Åtgärder inom ramen för den sociala klimatfonden: Anslaget ökas med 3 600 000 kronor. Motionärerna avvisar regeringens elbilspremie vilket innebär att anslaget minskar. Samtidigt föreslår motionärerna en satsning på en egen modell för köp och leasing av nya och begagnade miljöbilar vilket innebär en ökning av anslaget. Även i kommittémotion 2025/26:3582 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 65 och 66 samt partimotion 2025/26:3596 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 5 lämnas förslag om en bilbonus för köp av nya och begagnade miljöbilar och om leasing av miljöbilar.

2:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Anslaget minskas med 600 000 kronor.

I kommittémotion 2025/26:3506 av Emma Nohrén m.fl. lämnar Miljö­partiet förslag om en annan fördelning av anslagen inom utgiftsområde 20 för 2026 än regeringen. Förslaget innebär att de sammanlagda anslagen överstiger regeringens förslag med 25 903 000 000 kronor och att 15 anslag bestäms till en annan nivå än vad regeringen föreslagit. Miljöpartiet föreslår även nio nya anslag.

Miljöpartiet föreslår följande förändringar i förhållande till regeringens förslag (se också bilaga 2).

1:1 Naturvårdsverket: Anslaget ökas med 33 000 000 kronor. Motionä­rerna föreslår en satsning för att möjliggöra en generell höjning av ambitions­nivån på myndighetens arbete och möta upp de omfattande satsningar på de olika sakanslagen inom utgiftsområdet som de föreslår. Motionärerna avvisar regeringens satsning på effektiva miljötillstånd för ny kärnkraft. Vidare föreslår motionärerna en satsning för att utreda införandet av ett bonus malus-system för skogsbruket. Även i kommittémotion 2025/26:3422 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 184 och kommittémotion 2025/26:3777 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) yrkande 1 lämnas förslag om ett bonus malus-system för skogsbruket.

1:2 Miljöövervakning m.m.: Anslaget ökas med 162 000 000 kronor. Motionärerna anför att miljöövervakningen är ryggraden i det svenska miljöarbetet och att detta arbete behöver få tillräckliga resurser. Det finns enligt motionärerna behov av en förstärkning av anslaget för att möjliggöra exempelvis utökade satsningar på screeningar för PFAS och andra farliga ämnen, förbättrad klimatstatistik, förbättrad fågelövervakning och hälsorela­terad miljöövervakning. Vidare behöver övervakning av mark- och jordhälsa i skogsmark och övervakning av miljögifter i akvatiska miljöer initieras. Satsningar är därutöver viktiga för pollinatörer och genetisk mångfald. Därutöver finns behov av utveckling av nya metoder och AI-teknik och bättre förvaltning av miljödatasystem. En högre ambitionsnivå i havsmiljöarbetet är nödvändig för att vända det kritiska tillståndet för våra havsmiljöer. Även i kommittémotion 2025/26:3774 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 48 i denna del anförs att omfattningen och finansieringen av den marina miljööver­vakningen bör öka.

1:3 Åtgärder för värdefull natur: Anslaget ökas med 1 143 000 000 kronor. Motionärerna anför att medlen för finansiering av arbetet med skötsel, stärkt biologisk mångfald och olika åtgärder för värdefull natur behöver öka. Motionärerna föreslår därför en satsning på åtgärder för värdefull natur som bl.a. omfattar en satsning på hotade arter och naturtyper och möjliggör förstärkningar av arbetet med skötsel av skyddad natur, planering av grön infrastruktur och LONA. Motionärerna föreslår även en satsning för att snabbt kunna inleda arbetet med att bl.a. ta fram utökade kunskapsunderlag om arter och livsmiljöer samt kartering av naturmiljöer. Därutöver föreslås en satsning på återvätning av utdikade våtmarker och en satsning på restaurering och skötsel av ängs- och betesmarker samt på förstärkt viltförvaltning. Motionä­rerna föreslår även att arbetet med invasiva arter ska stärkas. Vidare föreslås en satsning på arbetet med nationalparker, friluftsliv och allemansrätt.

1:4 Sanering och återställning av förorenade områden: Anslaget ökas med 751 000 000 kronor. En ökning föreslås bl.a. för sanering av PFAS och forskning och utveckling av reningstekniker för PFAS och andra miljögifter. Vidare föreslås en satsning på sanering av fartygsvrak samt insamling av fiskeredskap och fritidsbåtar.

1:5 Miljöforskning: Anslaget ökas med 26 000 000 kronor. Motionärerna anför att en stark miljöforskning är grundläggande för ett träffsäkert och effektivt åtgärdsarbete.

1:6 Kemikalieinspektionen: Anslaget ökas med 32 000 000 kronor. Enligt motionärerna krävs att insatserna mot gifter i miljön stärks, bl.a. när det gäller PFAS. Myndighetens arbete behöver därför stärkas. Vidare bör medlen till Internationella kemikaliesekretariatet (the International Chemical Secretariat, Chemsec) och till substitutionscentrum vid Research Institutes of Sweden (Rise) höjas. Arbetet med substitution på europeisk nivå bör även ökas genom en utvidgning av verksamheten vid Rise. Motionärerna föreslår vidare bl.a. en satsning på utökade kontroller av e-handel och för att försäkra arbetet med substitution. Även kommittémotion 2025/26:3419 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 32 berör frågan om att prioritera forskning, utveckling och genomförande av substitution av PFAS och tekniker för rening av PFAS.

1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö: Anslaget ökas med 761 000 000 kronor. Motionärerna föreslår en satsning på biologisk mångfald inklusive arbete mot invasiva arter. En högre ambitionsnivå i havsmiljöarbetet är nödvändig för att vända det kritiska tillståndet för våra havsmiljöer. Motionärerna föreslår vidare en satsning på områdesskydd och på att snabbt möjliggöra arbetet med akvatiska restaureringsåtgärder. Därutöver föreslås en satsning för att öka åtgärdstakten i den nationella planen för omprövning av vattenkraft. Vidare föreslås satsningar på strandstädning och kunskapsupp­byggnad inom ekosystembaserad förvaltning. Anslaget föreslås även tillföras medel för att ersätta de fiskare som innehar ålfiskerätter genom ett frivilligt program för återköp av dessa fiskerätter.

1:13 Internationellt miljösamarbete: Anslaget ökas med 7 000 000 kronor. Motionärerna framhåller att Sverige har en oerhört viktig roll att spela i att driva på det internationella miljö- och klimatarbetet och föreslår en satsning för att både upprätthålla den nuvarande nivån och utöka samarbeten med flera länder.

1:14 Skydd av värdefull natur: Anslaget ökas med 3 814 000 000 kronor. För att vända artkrisen i skogen, säkra fungerande och motståndskraftiga ekosystem och nå miljömålen krävs enligt motionärerna omfattande satsningar på att bevara och återskapa värdefulla naturområden. Det handlar enligt motionärerna om att både säkra bevarandet av de sista ur- och naturskogarna, inklusive det sammanhängande bältet av fjällnaturskogar, liksom annan värdefull natur över hela landet. Även kommittémotion 2025/26:3422 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 198 handlar om att tillräckliga budgetmedel ska avsättas för att omgående skydda de sista resterna naturskog i hela landet, däribland de sammanhängande fjällskogarna.

1:15 Havs- och vattenmyndigheten: Anslaget ökas med 150 000 000 kronor. Motionärerna föreslår en satsning för att möta upp den generella nivåhöjning av myndighetens arbete som den nedan beskrivna satsningen på en havsmiljard innebär.

1:16 Klimatinvesteringar: Anslaget ökas med 2 500 000 000 kronor. Motionärerna anför att en förstärkning av anslaget krävs för att möjliggöra att öka de utsläppsminskningarna som Klimatklivet genererar. Även i kommitté­motion 2025/26:3282 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 5 i denna del och kommittémotion 2025/26:3422 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 89 i denna del anförs att Klimatklivet långsiktigt ska stärkas och utvecklas.

1:17 Klimatpremier: Anslaget ökas med 500 000 000 kronor. Klimat­premien kan sökas av företag, kommuner och regioner och användas för medfinansiering vid inköp av elbussar, miljöarbetsmaskiner, tunga miljö­lastbilar och lätta ellastbilar. Anslaget ökas för att åter inkludera stöd till stadselbussar och för en satsning på lätta ellastbilar. I kommittémotion 2025/26:3422 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 126 anförs att klimat­premien för tunga lastbilar bör behållas och utvecklas.

1:18 Industriklivet: Anslaget ökas med 3 000 000 000 kronor. Motionä­rerna anför att en förstärkning av anslaget krävs för att möjliggöra att öka de utsläppsminskningar som Industriklivet genererar. Även i kommitté­motion 2025/26:3282 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 5 i denna del och kommittémotion 2025/26:3422 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 89 i denna del anförs att Industriklivet bör stärkas och utvecklas.

1:19 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv: Anslaget ökas med 70 000 000 kronor. Motionärerna föreslår en ökning av anslaget för arbete med ras- och skredsäkring i nivå med vad den ansvariga myndigheten har äskat.

1:21 Åtgärder inom ramen för den sociala klimatfonden: Anslaget ökas med 1 000 000 000 kronor. Motionärerna föreslår en satsning på en nationell elbilsoffensiv som består av olika stöd, bl.a. för leasing av elbil för boende i lands- och glesbygd. Samma förslag återfinns även i kommittémotion 2025/26:3422 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 120.

Nytt anslag – 99:5 Differentierad elbilsbonus. Anslaget tillförs 1 200 000 000 kronor. Motionärerna föreslår en nationell elbilsoffensiv bestående av olika stöd, bl.a. en differentierad elbilsbonus för rena elbilar. Bonusen ska ha ett pristak och olika bonusnivå beroende på bilens pris för att den mer träffsäkert ska nå inkomstgrupper med större behov av bonus. Motionärerna föreslår vidare en extra bonus för boende i tätortsnära landsbygdskommuner, glesa landsbygdskommuner samt mycket glesa landsbygdskommuner. Liknande förslag återfinns även i kommittémotion 2025/25:3278 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 9 samt kommittémotion 2025/26:3422 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 119 och 121.

Nytt anslag – 99:6 Klimatsäkring mot ras, skred, erosion och översvämning i nationella riskområden Mälardalen-Stockholm, Skåne-Hallandskusten, Norra Vänernområdet, Mellersta Norrlandskusten samt Blekinge-Kalmar­kusten. Anslaget tillförs 50 000 000 kronor. Motionärerna anför att ett arbetssätt bör upprättas för de övriga nio nationella riskområdena på samma sätt som sedan 2018 finns på plats för Göta älv.

Nytt anslag – 99:7 Bonus för att konvertera en fossilbil till el- eller biogasdrift. Anslaget tillförs 200 000 000 kronor. Motionärerna föreslår ett marknadsintroduktionsstöd för konvertering av fossilbilar till eldrift eller biogasdrift.

Nytt anslag – 99:8 Transportpeng. Anslaget tillförs 4 050 000 000 kronor. Motionärerna anför att nya åtgärder krävs för att klara miljömålen, bl.a. bör koldioxidskatten på bensin höjas. Intäkterna från den höjda koldioxidskatten ska gå tillbaka till hushåll i lands- och glesbygd med lägre inkomster genom en grön utdelning som finansieras genom det nya anslaget. Den gröna utdelningen uppgår till 2 900 kronor per vuxen för 2026. Barn är berättigade till halva beloppet. Utdelningen mer än täcker kostnadsökningen för ett ensamhushåll som kör 1 800 mil om året.

Nytt anslag – 99:9 Storskaliga klimatanpassningsåtgärder. Anslaget tillförs 3 000 000 000 kronor. Enligt motionärerna behöver en nationell plan för riktad statlig finansiering tas fram för ett antal storskaliga projekt på lokal och regional nivå där statligt finansieringsstöd är särskilt motiverat.

Nytt anslag – 99:10 Återvinningsklivet. Anslaget tillförs 1 000 000 000 kronor. Motionärerna föreslår ett nytt investeringsstöd i syfte att skynda på arbetet med att skapa cirkulära flöden av resurser. Stödet ska kunna användas för utgifter kopplade till forskning, förstudier och investeringar som bidrar till att öka industrins kapacitet att skapa cirkulära flöden av kritiska metaller och mineral, plast och andra kolbaserade ämnen, cellulosabaserade ämnen samt textil. Även i partimotion 2025/26:3548 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 23 lämnas förslag om att införa ett återvinningskliv.

Nytt anslag – 99:11 Havs- och vattenmiljöforskning. Anslaget tillförs 50 000 000 kronor. Motionärerna anför att åtgärdstakten i vattenmiljöarbetet behöver öka. Att minska övergödningen är oerhört centralt, inte minst i havsmiljöarbetet. Det behövs också ett helhetsgrepp om sjöfartens påverkan på havsmiljön. Det saknas forskning och kunskap inom flera områden som är väsentliga för att vidta rätt åtgärder för att kunna nå miljömålet Hav i balans samt levande kust och skärgård. Ett särskilt anslag behövs därför för havs- och vattenmiljöforskning. Även i kommittémotion 2025/26:3774 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 48 i denna del anförs att omfattningen och finansi­eringen av forskning om havens ekosystem i ett förändrat klimat bör öka.

Nytt anslag – 99:12 Klimatavtal för skogsägare: Anslaget tillförs 1 404 000 000 kronor. Motionärerna föreslår en satsning på s.k. klimatavtal i skogen. Satsningen innebär att skogsägare ska kunna teckna klimatavtal för att få ersättning för mängden koldioxid som lagras in, med villkoret att skogen inte avverkas innan skogen blivit äldre än den rekommenderade slutavverk­ningsåldern. Även i kommittémotion 2025/26:3422 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 185 lämnas förslag om att införa klimatavtal för skogen.

Nytt anslag – 99:13 Restaureringsmiljard: Anslaget tillförs 1 000 000 000 kronor. Motionärerna föreslår en satsning för genomförandet av EU:s nya restaureringslag som kommer att kräva mycket omfattande satsningar på restaurering av förstörd natur. Även i kommittémotion 2025/26:3428 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 46 och kommittémotion 2025/26:3774 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 36 lämnas förslag om genomförandet av och resurser för restaurering av natur.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har ställt sig bakom regeringens förslag till utgiftsramar för 2026, inklusive för utgiftsområde 20 (prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:FiU1, rskr. 2025/26:64–65). Utskottet påminner om att de ramar för budgetens utgiftsom­råden som riksdagen har beslutat om är styrande för den fortsatta behandlingen av anslagen.

I fråga om regeringens förslag till anslagsfördelning för utgiftsområdet vill utskottet inledningsvis framhålla att en oförutsägbar och osäker omvärld tynger Sverige och svenskarnas ekonomi. Regeringens budget fokuserar därför på att stärka hushållens ekonomi så att den utdragna lågkonjunkturen kan brytas och återhämtningen i svensk ekonomi återupptas. Samtidigt bedriver Sverige en ambitiös klimatpolitik. I budgetpropositionen presenteras förslag som förväntas sänka klimatutsläppen. Elektrifiering och arbetet med att få ny kärnkraft på plats är viktiga delar i detta arbete. Därutöver fortsätter arbetet med att stoppa övergödningen och spridningen av hälso- och miljöfarliga ämnen. Liksom föregående år bygger budgetförslaget på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

När det gäller inriktningen för utgiftsområde 20 vill utskottet påminna om utgångspunkterna för regeringens miljö- och klimatpolitik. Regeringen anför att det inom klimat- och miljöområdet finns tre stora och sammanlänkade globala utmaningar: klimatförändringarna, förlusten av biologisk mångfald och spridningen av föroreningar. Dessa utmaningar behöver enligt regeringen mötas med åtgärder nationellt, inom EU och globalt.

I det följande vill utskottet lyfta fram några av de frågor som prioriteras i budgetpropositionen. Till att börja med vill utskottet framhålla att effektiva och snabba miljötillståndsprocesser är avgörande för en klimatomställning som samtidigt stärker konkurrenskraften och ökar tillväxten. Utskottet välkomnar därför de satsningar som görs för att effektivisera och förenkla tillståndsprocesserna. Utskottet noterar även att regeringen redan har vidtagit ett antal åtgärder i detta syfte. Utskottet vill vidare framhålla kärnkraftens avgörande roll i arbetet med att minska klimatutsläppen. Som regeringen anför är effektiva tillståndsprocesser en förutsättning för ny kärnkraft. Utskottet välkomnar därför regeringens satsning på arbetet med miljötillståndsprocessen kopplat till ny kärnkraft.

Att minska skadliga ämnen i människors vardag är en angelägen fråga för utskottet. En viktig del i detta arbete är kemikaliekontroll, inklusive marknadskontroll och tillsyn över produkter med otillåtet innehåll av skadliga ämnen. Utskottet välkomnar därför regeringens satsning på Kemikalie­inspektionen som bl.a. syftar till att skydda svenska konsumenter från skadliga varor från tredje land. Det är vidare angeläget att arbetet med miljögifter i mark och vatten fortsätter. Detta gäller särskilt PFAS. Utskottet vill framhålla betydelsen av att fortsätta arbetet med att minska spridningen av miljögifter och sanera redan förorenade områden. Den föreslagna satsningen för fortsatt arbete med att minska spridningen av PFAS utgör en avgörande del av detta arbete.

Sverige har en unik och fantastisk miljö som bör värnas. Utskottet ser därför allvarligt på problemet med skräp vid våra kuster. Arbetet med strandstädning måste fortsätta för att minska detta problem. Det är viktigt att de drabbade kommunerna får hjälp i detta arbete. Utskottet välkomnar därför de föreslagna satsningarna på minskad nedskräpning. Våra naturreservat och nationalparker skyddar våra mest värdefulla naturområden och är samtidigt viktiga platser för friluftsliv. Att de skyddade områdena sköts och är tillgängliga för allmänheten är en prioriterad fråga. Utskottet välkomnar därför även regeringens satsning på förvaltning och skötsel av nationalparker och naturreservat.

Utskottet vill vidare lyfta fram regeringens satsning på att förebygga och bekämpa invasiva arter. Tidiga insatser och långsiktig finansiering är enligt utskottets mening grund­läggande för ett kostnadseffektivt arbete mot invasiva arter. Utskottet ser vidare positivt på regeringens förslag på satsningar när det gäller problemet med övergödning. Liksom regeringen anser utskottet att det krävs ytterligare åtgärder för att minska tillförseln av näringsämnen och andra föroreningar och skydda Sveriges unika havs- och vattenmiljöer. De satsningar som görs på bl.a. LOVA och miljöövervakning är viktiga delar i ett effektivt åtgärdsarbete.

Sammanfattningsvis är det utskottets uppfattning att de anslagsnivåer och bemyndiganden som regeringen föreslår är väl avvägda och syftar till att genomföra en politik som innebär viktiga steg mot ett klimatneutralt och hållbart samhälle. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag till anslags­fördelning. Utskottet tillstyrker också regeringens förslag till ekonomiska bemyndiganden och om godkännande av en investeringsplan för fastigheter och markanläggningar för perioden 2026–2028 som en riktlinje för Naturvårdsverkets investeringar. Utskottet avstyrker därmed motions­förslagen som gäller statens budget inom utgiftsområde 20.

Som utskottet har anfört tidigare i betänkandet har utskottet inga invänd­ningar mot regeringens bedömning av de tillkännagivanden som redovisas i budgetpropositionen för detta utgiftsområde.